Vad kan man göra åt falska anklagelser och verbala personangrepp?

2012-10-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min ex-fru har visat enorm hat/ bitterhet mot mig den sista månaden. Hon kommer alltför ofta med falska anklagelser och personangrepp mot mig som är sårande. Exempel - "kriminell tjuv", "ekonomisk misshandel", "verbal misshandel", "monster", "djävul", "psykopat", "kvinno misshandlare", "vill varna alla Stockholms kvinnor om... och annan grymhet". Dessutom har hon nu även börjat spridit dessa falska anklagelser till gemensamma vänner, okända personer på Cafe Opera en kväll samt till mina arbetskollegor (helt enligt henne själv). Fråga - jag inser hon mår dåligt men trots det vill jag att hon ska sluta upp. Finns det något lagligt man kan göra åt situationen? Tacksam för råd.
Weronica Nordin |Hej, tack för din fråga! Det agerande du utsatts för faller under ärekränkningsbrott och är straffbart. Ärekränkningsbrotten delas in i förtal och förolämpning. Brottsbalken 5 kap. 1 § reglerar brottet förtal. Den som pekar ut en annan person som brottslig eller ”klandervärd i sitt levnadssätt” i syfte att kränka personens ära kan dömas till böter. Detsamma gäller om någon påstår något nedsättande om personen inför andra. Själva påståendet är tillräckligt för att kunna straffas, oavsett om det faktiskt lett till andra människors missaktning eller inte. Brottet förolämpning hittas i brottsbalken 5 kap. 3 §. Det som skiljer förolämpning från förtal är att i detta brott riktar sig uttalandet till den drabbade personen själv. Handlingar i form av till exempel kränkande anklagelse, skällsord eller beskyllning, som endast är menade att såra personens ära, kan också de straffas med böter. De falska anklagelser som riktats direkt till dig innebär förolämpning, medan det din ex-fru spridit till andra personer innebär förtal. Du kan alltså göra en polisanmälan mot din ex-fru för förtal och förolämpning.

Förtal och sexuellt ofredande (anstiftan)

2012-09-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Efter att jag bröt med någon har denne spridit ut falska sexuella rykten om mig, som har gjort att främlingar har kontaktat mig i dessa syften. Det hela är väldigt obehagligt. Jag har bevis på allt då det skett över internet. Är det brottsligt och hur hanteras sådana ärenden? Vad kan bli konsekvensen?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! _I 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB) stadgas att "den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning..." skall dömas för *förtal*._ _I 6 kap. 10 § brottsbalken (BrB) stadgas att "den som ... genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet" skall dömas för *sexuellt ofredande*._ I det scenario som du beskriver talar det mesta för att ditt ex åtminstone gjort sig skyldig till förtal eftersom han lämnat ut nedsättande uppgifter om dig som är ägnade att utsätta dig för andras missaktning (liknande fall se RH 2002:71, RH 1997:61). Kanske har han även gjort sig skyldig till någon form av sexuellt ofredande. Möjligen kan han dömas som gärningsman för sexuellt ofredande (se rättsfallet RH 2004:40). Jag skulle dock snarare luta åt att han bör dömas för anstiftan till sexuellt ofredande (se 23 kap. 4 § BrB) eftersom han främst verkar "uppmuntrat" andra till att ofreda dig (se fallen B 7837-03 Svea hovrätt 2004-11-16 och RH 2006:57). För att gå vidare med det här bör du inledningsvis göra en polisanmälan. Du kan antingen ringa polisen på telefonnummer 114 14 eller vända dig till polisstationen där du bor. Om bevisningen är tillräckligt stark blir det därefter dags att väcka åtal. På denna punkt är förtalsbrottet lite speciellt så till vida att det är ett så kallat målsägarbrott. Det innebär att det som huvudregel är målsäganden själv, dvs. den som utsatts för brottet, som ska väcka åtal och driva målet. Undantag kan göras om åklagararen finner det särskilt påkallat från allmän synpunkt att väcka åtala och målsäganden anger brottet till åtal (se 5 kap. 5 § brottsbalken). Om det blir så att du vill åtala brottet på egen hand bör du ta kontakt med en jurist som kan hjälpa dig att utforma en stämningsansökan. Vad gäller konsekvenserna av en fällande dom kan följande sägas. Vid straffmätningen kommer domstolen ta hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Det är alltså svårt för mig att med säkerhet besvara din fråga. Allmänt sett kan dock sägas att straffet främst bestäms beroende på hur pass kränkande uppgifter som har lämnats och hur stor spridningen av uppgifterna blivit. Händelser som påminner om din har bedömts strängt av domstolarna och man har ofta dömt till grovt förtal när förtalet skett på internet och haft sexuell karaktär. Grovt förtal har i ett fall med falska sexkontaktannonser ansetts som ett brott som bör resultera i 3 månaders fängelse (se RH 2002:71) . Det kan alltså bli fråga om några månader i fängelse för ditt ex, om inte uppgifterna som lämnats är av mer oskyldig karaktär. Om så är fallet blir det istället aktuellt med ett bötesstraff. Till sist skall sägas att du kan kräva kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Hur mycket du får kommer generellt sett bero på hur pass kränkande uppgifter som har lämnats och hur stor spridningen av uppgifterna blivit. Mvh Mattias Brottsbalken finns på https://lagen.nu/1962:700 Skadeståndslagen finns på https://lagen.nu/1972:207

Att driva mål om förtal

2012-07-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Idag blev vi varslade på mitt jobb och eftersom jag hade ett nytt jobb på gång så valde jag att säga upp mig. Mitt nya jobb har ringt till min gamla chef och då har han spridit ut rykten om mig. Bland annat att jag skulle utnyttjat min tjänstebil på fel sätt. Någon har utnyttjat tank kortet till min jobb bil och tankat utanför vårt distrikt vilket inte är tillåtet. Då det är flera som har tillgång till korten och bilen och detta var något som hände under hösten 2011 kan de inte bevisa vem som var skyldig. De har valt att se mig som misstänkt eftersom jag står som förare på bilen. Att de sprider ut detta och framställer mig som skyldig till mitt nya företag medför att jag nu riskerar att inte få min nya anställning. Var precis på väg att åka och skriva på anställningen när jag fick den här informationen. Hur går man vidare?
Angelica Hage |Hej och tack för din fråga. Den som utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning, kan ha gjort sig skyldig till brottet förtal. Se 5 kap 1 § Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1). För att brott ska vara för handen krävs att det har lämnats en uppgift om personen i fråga (inte bara ett värdeomdöme) som är ägnad att (och att den typiskt sett kan) utsätta personen för omgivningens missaktning. Det finns inte något krav på att uttalandet får en större spridning bland allmänheten för att det skall räknas som förtal. Men det krävs i princip att uppgiften lämnas till någon utomstående person. Man behöver inte bevisa att dessa påståenden faktiskt har lett till andra personers missaktning utan det räcker med att påvisa att de spreds i syfte att misskreditera den utpekade personen. _Din förre arbetsgivare har, som jag förstår det, lämnat uppgifter om dig till utomstående. Har din förre arbetsgivare gjort detta med syftet att utsätta dig för andras missaktning, dvs för att skada dina chanser till detta nya arbete, kan denne ha gjort sig skyldig till brottet förtal._ Den som lämnat uppgiften ska dock inte dömas till ansvar om han var skyldig att uttala sig, eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifter i saken. Se 5 kap. 1 § 2 st Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K5). Denne ska också visa att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. _Man är som arbetsgivare inte skyldig att upplysa andra, för den tidigare anställde, presumtiva arbetsgivare om ev. misstankar om brott eller misskötsamhet. Har din förre arbetsgivare emellertid skälig grund för att anta att du gjort dig skyldig till brott eller misskötsamhet på arbetsplatsen kan det ev. anses försvarligt med hänsyn till omständigheterna att denne lämnat uppgifterna i fråga om dig vid en referenskontroll från den ev. blivande arbetsgivarens sida. I sådant fall ska din förre arbetsgivare inte anses ha gjort sig skyldig till förtal._ _Huruvida din tidigare arbetsgivare gjort sig skyldig till brottet förtal eller inte är alltså beroende av flera faktorer vilka måste utrönas först._ När man blivit utsatt för brott ska man göra en anmälan till Polisen. Du kan antingen ringa Polisen på telefonnummer: 114 14, eller vända dig direkt till polisstationen där du bor. Vidare information om polisanmälan hittar du på polisens hemsida under fliken “Gör en anmälan” (http://www.polisen.se/sv/Utsatt-for-brott/Gor-en-anmalan/) Något som är speciellt med förtal är att det är ett så kallat målsägandebrott. Det betyder att det är målsäganden själv, alltså den som utsatts för brottet som ska väcka åtal och driva målet, inte åklagaren enligt 5 kap 5 § Brottsbalken. Det du kan göra för att eventuellt få upprättelse är att med stöd av 47 kap. 1 § RB väcka enskilt åtal i egenskap av målsägande. Detta gör du genom att till tingsrätten ge in en ansökan om stämning. Domstolen du ska ge in stämningsansökan till är domstolen i den ort där brottet begicks. Viktigt är att det du blivit utsatt för verkligen uppfyller kriterierna i brottsbeskrivningen för ärekränkningsbrottet förtal enligt 5 kap 1 § Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1), vidare om dessa kriterier nedan. För framgång med åtalet krävs även att man kan bevisa att förtal har förekommit. Straffet för förtal är böter. Skulle domstolen besluta om en fällande dom finns det även möjlighet att få skadestånd, förutsatt att han yrkat på detta i samband med att åtal väcktes. _Värt att påpeka är att det är relativt ovanligt att mål om förtal utmynnar i fällande domar, det är vanligen mycket svårt att bevisa denna typ av brott samt vanligt med överseende._ Vänligen

Förtalad av sin arbetsgivare?

2012-06-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min nuvarande arbetsgivare har öppet anklagat mig för följande. Att jag, efter att jag lämnat min post i organisationen har haft för avsikt att skada organisationen och ta över projekt. Arbetsgivaren vet om att jag fortfarande är anställd av de. Kan jag stämma de för grovt förtalt via tingsrätten? Jag bor och arbetar i Bolivia.
|Hej! Jag kommer här först att gå igenom vad som krävs för att någon ska ha gjort sig skyldig till (grovt) förtal, för att sen gå igenom hur du ska gå till väga för att väcka åtal för det ev. brottet. För att din arbetsgivare ska ha gjort sig skyldig till förtal krävs att han lämnat en uppgift om dig som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning (5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB)). Det han sagt om dig måste ha kommit till någon annans eller till flera andra personers kännedom. Det krävs inte att uppgiften faktiskt lett till att du förlorat i aktning hos dessa ”andra”, utan det är tillräckligt att uppgiften är av ett sådant slag att den _typiskt sett leder till_ andras missaktning. Att uppgiften leder till andras missaktning innebär att uppgiften på något sätt är nedsättande om just den utpekade personen. Uppgiften behöver alltså inte rent allmänt sett vara nedsättande, utan det handlar istället om kränkningar av _den subjektiva äran_. Det man utgår från vid bedömningen om uppgiften utsätter någon för andras missaktning är alltså ”den kränktes” förhållanden och vad som utifrån dem kan anses som nedsättande. Det kan i vissa fall vara ”lättare” att utsätta en person som haft en ledande position eller förtroendeställning för andras missaktning, just på den grunden att personen haft ett särskilt uppdrag där andra förväntar sig något visst av personen samt kan ha vissa krav på personen. Som exempel på nedsättande uppgifter nämner lagen att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. För att det ska röra sig om förtal ska det alltså vara fråga om uppgifter av en viss _dignitet_. Om påståendena lämnats till personer inom organisationen där du tidigare haft en post och i vilken du fortfarande jobbar kvar, kan det argumenteras för att de är av sådan dignitet att de typiskt sett leder till andras missaktning, då de kan utpeka dig som bl.a. illojal mot din arbetsgivare. Men eftersom bedömningen av om det din arbetsgivare anklagat dig för ska göras utifrån dina förhållanden och din situation är det svårt att helt korrekt säga om påståendena är av det slag som krävs för att förtal ska bli aktuellt. För att grovt förtal ska bli aktuellt krävs dessutom att uppgiftens innehåll eller omfattningen av dess spridning varit ägnad att medföra allvarlig skada (5 kap. 2 § BrB). Grovt förtal kan t.ex. vara fall då det är uppenbart att den som lämnar en uppgift om någon annan inser att uppgiften är osann eller ogrundad eller lämnar uppgiften i syfte att skada den utpekade. Du skriver att du bor och arbetar i Bolivia, men det framgår inte riktigt vart du anser dig ha blivit utsatt för (det grova) förtalet. Vart förtalet skett har betydelse för om det utgör ett brott mot svensk lag, om svensk domstol är behörig att döma över brottet samt om vilken domstol i Sverige som i så fall är rätt domstol att väcka åtal i. Inom straffrätten (som din fråga rör) innebär att väcka åtal i princip samma sak som att stämma någon. Är brottet begånget inom Sverige ska åtal väckas hos tingsrätten i den ort där brottet förövades (19 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB)). Brottet anses begånget då uppgiften kommit till tredje mans kännedom. Om påståendena är lämnade till personer i Sverige anses brottet begånget i den ort där personerna fick kännedom om påståendena. Det spelar då ingen roll att du bor och arbetar i Bolivia. Då själva förtalet skett i en ort i Sverige kan du väcka åtal i en svensk domstol (2 kap. 1 § BrB). Har förtalet skett i en ort utanför Sverige finns ett antal olika regler för att avgöra om en svensk domstol över huvud taget är behörig att ta upp åtalet. Eftersom du undrar om du kan stämma för förtal via tingsrätten utgår jag från att förtalet skett i Sverige, och du ska då väcka åtal hos tingsrätten i den ort där du blev utsatt för brottet. Länk till BrB: https://lagen.nu/1962:700 Länk till RB: https://lagen.nu/1942:740 Med vänlig hälsning

Förtal, falsk angivelse samt obefogad angivelse

2012-10-14 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående förtal och trakasserier. Min partner ligger i en vårdnastvist med sin exfru. Hon har begärt ensam vårdnad och fallet tas upp i tingsrätten inom kort. Sedan stämningen för ca 1 år sedan har hon systematiskt gjort en mängd olika polisanmälningar (som alla har lagts ned), dragit in barnen i polisanmälningarna, anmälningar till soc, bup kriscentrum, skolan mm och snart lyckats vända flertalet myndighetspersoner emot pappan. Hon har också lyckats manipulera barnen så att de från att vilja träffa pappan nu inte vilja träffa honom. Pappan har på inrådan från advokat och familjecenter inte gjort någon motanmälan. Är det okej att gång på gång göra polisanmälan efter polisanmälan samt övriga anmälningar (som saknar grund) endast för att driva sina egna intressen i en vårdnadskonflikt? Motsvarar inte detta förtal och att pappan nu skulle kunna polisanmäla henne för förtal för att få ett slut på dessa polisanmälningar från henne? Vad kan straffsatsen bli för något sådant?
Erik Lindgren |Hej och tack för din fråga! *Förtal* Till att börja med kan noteras att det, för att förtalsbestämmelsen ska aktualiseras krävs att exfruns anmälande kan anses ha utpekat din partner som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars varit ägnat att utsätta honom för andras missaktning. Om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna OCH de var sanna, alternativt att hon hade skälig grund för att tro att de var sanna, kan hon inte dömas till ansvar (se https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1). Genom att anmäla någon upprepade gånger till sociala myndigheter och till polisen torde definitivt uppfylla lagrummets första del (utpeka annan som klandervärd...), detta såvida exfrun inte hade skyldighet att uttala sig. Ett exempel på då det enligt bestämmelsens förarbeten kan anses försvarligt att uttala de nedsättande yttrandena är t.ex. då dessa framkallats av den person som de nedsättande yttrandena riktas mot. Detta kan t.ex. vara fallet då anmälningarna/uttalandena framkallats genom provokation. I rättsfallet RH 1992:58 bedömdes nedsättande uttalanden i en anmälan till socialnämnd inte vara försvarliga. *Falsk angivelse* Det är inte omöjligt att exfruns beteende även faller under Brottsbalken 15:6, falsk angivelse (se https://lagen.nu/1962:700#K15P6S1). För att detta ska vara möjligt krävs dock att den som anmält haft kännedom om att den anmälde var oskyldig, samt att anmälan gjorts till behörig åklagare eller polismyndighet med syftet att få den anmälde dömd. Här kan alltså inte anmälningarna till socialtjänsten räknas in. *Obefogad angivelse* För obefogad angivelse kan man bli dömd om man inte insåg men hade skälig anledning anta, att den angivne var oskyldig. Även här måste anmälan ha lämnats till någon av ovan nämnda parter, samt syfta till att få den anmälde dömd. *Straffskalor* Förtal - böter Grovt Förtal - böter eller fängelse i högst två år Falsk angivelse - fängelse högst två år Falsk angivelse (ringa brott) - böter eller fängelse högst sex månader Obefogad angivelse - böter eller fängelse högst sex månader Vänligen,

Förtal av avliden

2012-08-07 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har ställts inför en intressant fråga av en bekant; omfattas ett (felaktigt) påstående om att någon är död av förtalsbrottet i 5:1 BrB? Det känns tveksamt, tycker jag, om det är att utsätta någon för andras missaktning..?
Kevin Öksuz |Hej, Det är BrB 5:4 § som behandlar förtal av avlidna. BrB 5:1 § förutsätter att det ska vara en levande person som förtalas. Enligt BrB 5:4 ska rekvisiten i 5:1 §, som är det vanliga förtalbrottet, vara uppfyllda samtidigt som uttalanden är sårande för den avlidnes efterlevande. Vänliga hälsningar

Förtal av juridisk person

2012-07-02 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan styrelsen i en bostadsrättsförening stämma en medlem, dvs mig, för förtal. Jag har ifrågasatt styrelsens agerande samt uttryckt mina åsikter om agerandet. Jag har främst via mejl informerat och sänt kopior på mejlkorrespondens mellan mig och styrelsen med kommentarer till andra medlemmar. Dessutom har jag uttryckt misstankar om brister i bokföringen samt uttag av ej sanktionerade förmåner.
|Hej! För att förtal ska föreligga krävs att man utpekat _någon_ som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnat uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (brottsbalken 5 kapitlet 1 § http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.htm). Denna någon ska vara en människa, alltså en fysisk person och inte en s.k. juridisk person som t.ex. en bostadsförening eller ett företag. Bestämmelsen har dock tolkats något vidare, och det kan vara möjligt för den som anser sig förtalad att stämma dig om dina mail kan tolkas som att du utpekat en eller flera bestämda personer. Har du enbart skrivit om "styrelsen" blir det alltså svårt att fälla dig för förtal så länge du inte namngett en eller flera specifika personer. Med vänliga hälsningar,

Förtal och tjänstefel

2012-06-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |den 11 maj lämnade två delgivningsmän en delgivning om avstängning av strömmen- X inkasso hade skickat dom-får nu reda på av vittnen att dessa två delgivningsmän hade varit extremt obehagligha -dom hade frågat efter vägen tilo min bostad(då ade dom antytt att jag var kriminell och hade en firma som dom skulle passa sig för-dom frågade personerna(mina vänner som var på väg hem till mig faktiskt om i fall dom hade jobbat för mig-å undrade om dom ville sammarbeta-för att då "sätta"dit mig Detta är ju helt otroligt-min firma var inte ens reggad vid den tidpunketn dom har ju allvarligt skadat min firmas start-för att inte tala om att hag är nyinflyttad i området-satte ut annaons-fick inte ett enda jobb-tyckte det var mycket märklight-nu vet jag varför det finns vittne till detta samtal från delgivningsmännen så vad råder ni mig nu att göra? mvh
|Hej och tack för din fråga! Utifrån din beskrivning gör jag följande bedömning. För det första kan det ifrågasättas om delgivningsmännen gjort sig skyldiga till brottet förtal (5:1 brottsbalken, BrB). Brottet består i att någon 1) om en människa 2) till en annan människa 3) lämnar en uppgift 4) som är ägnad att utsätta den förtalade för andras missaktning. För ansvar krävs att brottet begåtts med uppsåt (1:2 BrB). Av krav (rekvisit) 1 framgår att förtal måste riktas mot en människa. I Sverige kan man alltså inte förtala ett företag. I ditt fall verkar det dock som att företaget är litet och uppgifterna kan anses riktas mot dig personligen (jämför rättsfallet NJA 1950 s. 250). Detta krav verkar alltså uppfyllt. Krav 2 betyder att uppgiften måste lämnas till någon annan än den förtalade, precis som skett i ditt fall. Om delgivningsmännen istället kränk dig direkt (dvs. utan att tala med någon annan) så skulle de gjort sig skyldiga till brottet förolämpning istället (se BrB 5:3). Krav 3 innebär att det som lämnats måste varit en uppgift. En uppgift kännetecknas av att den kan vara sann eller falsk, det får alltså inte vara ett s.k. värdeomdöme (t.ex. att någon är ”tråkig”). I ditt fall utgör t.ex. anklagelsen om brott en uppgift. Krav 4 innebär att uppgiften måste vara av nedsättande karaktär. Som exempel på en nedsättande uppgift anges i lagtexten anklagelse om brott. Enligt kommentaren till bestämmelsen ”måste en beskyllning om brott i regel anses vara nedsättande”, undantag görs dock för lindrigare brott t.ex. en lindrig trafikförseelse eller annan ordningsförseelse som alltså inte alltid anses som nedsättande. I ditt fall verkar dock även detta krav uppfyllt eftersom de anklagelser som riktas mot dig verkar allvarliga. Även om dessa 4 krav är uppfyllda är det dock inte säkert att delgivningsmännen kan straffas. Det finns nämligen i 5:1 st. 2 BrB en undantagsgrund för att undvika ansvar. Detta undantag kräver i detta fall att 1) det var försvarligt att lämna uppgiften _och_ att 2) uppgiften var sann eller annars att uppgiftslämnaren hade skäligen grund för den. Även sanna uppgifter kan alltså medföra ansvar för förtal om det inte var försvarligt att lämna dem. För att bedöma om det var försvarligt att lämna uppgiften måste man göra en avvägning mellan det allmänna (samhällets) intresset av att uppgiften lämnas och ditt intresse av att uppgiften inte lämnas. Vad resultatet av denna avvägning skulle bli i en eventuell domstolsprocess är svårt för mig att avgöra eftersom jag inte har alla uppgifter om ditt fall. Något kan jag dock säga. Det kan i vissa situationer vara försvarligt och finnas skälig grund att lämna ut uppgifter om att någon är misstänkt för brott om allmänhetens intresse är tillräckligt starkt av att uppgiften lämnas ut. I allmänhet bör man dock inte acceptera anklagelser om brottslighet då misstankarna är svaga eller ogrundade eller då anklagelserna framförs på ett onödigt kränkande sätt (jfr liknande NJA 1987 s. 285 II). Om delgivningsmännen gjort sig skyldiga till förtal kan du kräva skadestånd för den förmögenhetsskada som verkar drabbat dig (2:2 skadeståndslagen, SkL). Du kan även kräva kränkningsersättning enligt 2:3 SkL. Om det skulle vara så att delgivningsmännen inte kan dömas för brottet förtal är det dock fortfarande möjligt att de kan dömas för brottet tjänstefel (20:1 BrB). Detta brott förutsätter att någon 1)vid myndighetsutövning 2)genom handling eller underlåtenhet 3)åsidosätter vad som gäller för uppgiften. För ansvar krävs att brottet begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. I ditt fall synes samtliga tre krav (rekvisit) vara uppfyllda. Enligt justitiekanslern utgör verkställande av delgivning myndighetsutövning (se JK Beslut 2006-10-23 Diarienr 4919-05-22). Det är även sannolikt att delgivningsmännen åsidosatt vad som gäller för uppgiften. I uppgiften att delge någon ett beslut ligger inte att sprida anklagelser om brottslighet! Om du med framgång lyckas fälla delgivningsmännen för tjänstefel kan du kräva skadestånd för förmögenhetsskada enligt 2:2 SkL (även kränkningsersättning skulle kunna bli aktuell enligt 2:3 SkL). Du kan även kräva staten på skadestånd enligt 3:2 p.1 SkL för fel vid myndighetsutövning eftersom staten fortsatt är ansvarig trots att de delegerat (överlämnat) myndighetsutövningsuppgiften till ett privat organ, som i detta fall. Även kränkningsersättning från staten skulle då kunna bli aktuell enligt 3:2 p.2 SkL. _Sammanfattningsvis_ kan sägas att är mycket sannolikt att delgivningsmännen gjort sig skyldiga till förtal, om inte undantagsgrunden i BrB 5:1 st. 2 kan skydda dem. Om delgivningsmännen lyckas undkomma ansvar för förtal är det fortsatt möjligt att de kan dömas för brottet tjänstefel. Om delgivningsmännen döms för brott kan du kräva skadestånd för din förmögenhetsskada enligt 2:2 SkL. Även kränkningsersättning enligt 2:3 SkL blir då aktuell. Oavsett om delgivningsmännen döms för brott eller inte kan du kräva staten på skadestånd för din förmögenhetsskada på grund av fel vid myndighetsutövning enligt 3:2 p.1 SkL. Även kränkningsersättning kan i så fall utkrävas enligt 3:2 p. 2 SkL. Mvh Mattias Brottsbalken finns på https://lagen.nu/1962:700 Skadeståndslagen finns på https://lagen.nu/1972:207