Ungdomsgängs förföljelse friande grund för nöd i fråga om hemfridsbrott

2010-09-15 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min son är 16 år fylda och blev förföljd av ett gäng ungdommar efter ett tag blev han rädd och tog skydd inne på en hustomt efter ett tag klev han upp å skulle gå till sin cykel då någon i huset roppade på honom han stannade kvar där sen kom polisen dit å frågade honom hur det hade gått till han berättade som det var men husägaren vill ha det till hemfridsbrott är det möjligt ? han tog ju skydd på tomten och gjorde inget annat han blev ju jagad av ett gäng äldre ungdomar som har härjat i vårat område händelsen är polisanmälld och har gått till socialtjänsten
|Hej! Att tränga in på annans tomt i anslutning till en bostad utgör hemfridsbrott. Se https://lagen.nu/1962:700#K4P6S1 . Av din beskrivning verkar det däremot som din son har befunnit sig i nöd, vilket är en ansvarsfrihetsgrund, se https://lagen.nu/1962:700#K24P4S1 . Det som gör att din son skulle ha befunnit sig i nöd är om de andra ungdomarnas förföljelse hotade din sons liv, hälsa eller egendom. Eftersom jag inte vet vad förföljelsen bestod i kan jag inte uttala mig säkert i den frågan men eftersom han såg sig tvungen att gömma sig på en hustomt verkar det som att det förelåg en risk för honom att strax bli utsatt för något brott. Slutligen görs en försvarlighetsbedömning för att avgöra om nöd friar din son från hemfridsbrott. Det är bara om din sons intrång, med hänsyn till på tomten åsamkad skada och omständigheterna i övrigt i förhållande till faran för det han riskerade att utsättas för, var oförsvarligt som han kommer dömas för brott. Av informationen i din fråga framstår emellertid hans intrång klart försvarlig. Din sons handlande utgör därför inget brott. Med vänliga hälsningar

Grovt olaga intrång. Om påföljd, strafföreläggande och berusade gärningsmän

2010-06-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan! Jag har funderingar kring sannolikheten att få fängelsestraff vid ett särskilt scenario; Personen i fråga togs på bar gärning när denne klättrade uppför utsidan av en grind till polishusets bakgård. Personen blev sedan misstänkt för ´grovt olaga intrång´, eftersom platsen är ett skyddsobjekt. Personen hann aldrig över till andra sidan, in på området. Det hela filmades av polisens kamera. Personen dömdes för åtta år sedan till 2 års villkorligt fängelse och 50 timmars samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman (en galen vakt). Personen är en man i 25-årsåldern. 1. Så, vad kan ett troligt straff bli? 2. Hur stor chans är det att brottsföreläggande erbjuds? 3. Räknas alkohol- och bensodiazepinpåverkan som förmildrande omständigheter? Tack för er tid!
Georg Dellborg |Hej. Att uttala sig om vilket straff en person kommer att få är alltid väldigt svårt om man inte vet alla omständigheter i fallet. Jag kommer att beskriva hur domstolen går tillväga när man utdömer ett straff och hur de omständigheter som framgår av din fråga kan påverka straffet. Fråga 1: Straffet för ett brott bestäms genom en process i flera steg. Till att börja med avgör man vilken straffskala som är tillämplig vid brott av denna typ. Därefter fastställer man vilket straffvärde det enskilda brottet har. Därefter sker val av påföljd, t.ex. ett val mellan fängelse och villkorlig dom/skyddstillsyn. Olaga intrång och grovt olaga intrång regleras i 4:6 Brottsbalken (BrB). Grovt olaga intrång har en straffskala på fängelse i mellan 14 dagar och två år. Var på denna skala ett visst brott hamnar påverkas av väldigt många olika faktorer som ser olika ut i varje enskilt fall. Svenska domstolar brukar i allmänhet tillämpa den lägre delen av straffskalan. Som utgångspunkt ligger därför brottet nära det minimistraff som är stadgat, alltså 14 dagars fängelse. Därefter kan det finnas försvårande eller förmildrande omständigheter som påverkar straffvärdet uppåt eller neråt. Några allmänt sett försvårande respektive förmildrande omständigheter räknas upp i 29:2-3 BrB. Det exakta straffvärdet för brottet du beskriver kan jag inte uttala mig om, men eftersom inga särskilda försvårande omständigheter verkar finnas bör straffvärdet ligga i den lägre delen av straffskalan. När det sedan gäller val av påföljd, finns det vid svenska domstolar en presumtion att inte döma till fängelse utan välja en annan påföljd istället (villkorlig dom eller skyddstillsyn). Utgångspunkten att inte döma till fängelse bryts om den som åtalas tidigare gjort sig skyldig till brott, om brottet är ett ”artbrott” eller om straffvärdet är 12 månaders fängelse eller mer (30:4 BrB). ”Artbrott” är brott som anses särskilt samhällsfarliga såsom narkotikabrott och oprovocerad misshandel, dock inte grovt olaga intrång. Om vi tittar på situationen du beskriver, kan vi konstatera att det aktuella brottet inte är ett artbrott. Straffvärdet är med största säkerhet lägre än 12 månader. Det som kan tala för fängelse är att personen tidigare dömts för brott. Betydelsen av den tidigare brottsligheten minskar dock med tiden. Åtta år är i sammanhanget en mycket lång tid. I rättsfallet NJA 1995 s.35 ansåg Högsta Domstolen att en fem år gammal dom inte var ett tillräckligt starkt skäl för att välja fängelse som påföljd. Det nya brott personen i ditt exempel begått är också av en annan typ än det tidigare, vilket ytterligare minskar betydelsen av den tidigare domen. Om fängelse inte döms ut – vilket jag inte tror att det skall i situationen du beskriver – sker ett val mellan villkorlig dom och skyddstillsyn. Valet mellan villkorlig dom och skyddstillsyn avgörs framför allt av om domstolen ser en risk att den dömde kommer att begå nya brott i framtiden (se 30:7 samt 30:9 1 st. Brottsbalken). Här har det betydelse hur den misstänktes levnadsomständigheter ser ut, om denne har missbruksproblematik osv., men även tidigare brottslighet vägs in (en person som återfaller i brott en gång gör det ofta igen). Om man tror att det finns risk för fortsatt brottslighet skall domstolen döma ut skyddstillsyn, annars skall villkorlig dom väljas. För att då sammanfatta den första delen av din fråga: grovt olaga intrång är inte ett artbrott och straffvärdet i fallet du beskriver ligger under tolv månaders fängelse. Personen är tidigare dömd för brott, men denna dom ligger så långt bak i tiden att det ensamt inte borde motivera att fängelse väljs. Jag tror därför att personen i exemplet kommer att dömas antingen till villkorlig dom eller skyddstillsyn. Valet mellan dessa påföljder styrs av sannolikheten för fortsatt brottslighet. Fråga 2: Jag tror att du med ”brottsföreläggande” syftar på strafföreläggande. Strafföreläggande regleras i 48 kap. Rättegångsbalken (RB) och innebär att åklagaren utfärdar ett lämpligt straff som den misstänkte godkänner och därigenom undviker rättegång (48:2 RB). Strafföreläggande kan bara avse böter eller villkorlig dom (48:4 RB). Det avgörande för möjligheten att få ett strafföreläggande blir därför åklagarens egen bedömning av vilken påföljd som är mest sannolik. Om det är uppenbart att ingen annan påföljd än villkorlig dom och böter kommer i fråga, har åklagaren möjlighet att utfärda strafföreläggande. Fråga 3: En berusad person som medvetet gör något olagligt döms på samma sätt som om personen varit nykter. Om en berusad person misstar sig och t.ex. inte inser att området han klättrar in på är förbjudet för honom, så döms han ändå för intrånget om misstaget beror på berusningen. Det ställs alltså samma krav på berusade personer som på nyktra, och den som valt att berusa sig får ta konsekvenserna av att han sedan inte förmår ”tänka klart.” Detta gäller så länge det är fråga om frivillig berusning. Om en person blir drogad mot sin vilja, eller drabbas av ett s.k. patologiskt rus (personen reagerar t.ex. kraftigt och helt oförutsett på en medicin som hans läkare skrivit ut åt honom) kan det vara en förmildrande omständighet. Brottsbalken och Rättegångsbalken finner du nedan: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19420740.htm Vänligen,

Olaga intrång

2010-06-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag läste att "försök till olaga intrång" inte räknas som ett brott. Gäller detta även "grovt olaga intrång"? Tack på förhand!
Natalie |Hej,Olaga intrång är inte straffbelagt på försöksstadiet, varken om brottet skulle vara av normalgraden eller om det skulle betraktas som grovt. Med vänlig hälsning

Inspelning av samtal - när krävs information enligt PuL?

2010-03-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag kan läsa att ni tidigare har svarat att inspelning av samtal får göras utan att informera den man samtalar med. Gäller det med digital inspelning? Vid kommunikation om ämnet med datainspektionen, säger dom så här: "Enligt Datainspektionens praxis, det vill säga i myndighetens beslut gällande inspelning av telefonsamtal har det alltid krävs information till den inspelade". Menar datainspektionen att det är olagligt att spela in samtal utan att informera om det? Jag syftar på inspelning digitalt.
Elias Himsel | Hej, Känner du dig osäker kring tolkningen av Datainspektionens uttalande bör du i första hand vända dig till dem och be om ett förtydligande. Som myndighet har de en långtgående informationsskyldighet och en gedigen kunskap inom området. Med detta sagt kommer jag i följande att ta mig an uppgiften att försöka svara på din fråga. Att spela in ett samtal som man själv deltar i utan att informera den man samtalar med är inte olagligt enligt Brottsbalkens regler om brytande av post och telehemlighet eller olovlig avlyssning. Detta gäller oavsett typen av inspelningsapparat, dvs. även om inspelningen sker digitalt. Att utgångspunkten enligt Brottsbalken är att handlandet inte är olagligt innebär emellertid inte att det i alla sammanhang är ett acceptabelt förfarande. Datainspektionen är en myndighet som arbetar för att säkra individens rätt till personlig integritet i samhället. Ett ”verktyg” i dess arbete är Personuppgiftslagen (PuL) vars syfte är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Då ett samtal spelas in kan PuL:s regelverk aktualiseras. Från lagens tillämpningsområde undantas behandling av personuppgifter som en person utför privat, likaså medför offentlighetsprincipen, yttrande och tryckfrihetsprincipen en inskränkning i lagens tillämpningsområde. Med personuppgifter avses i PuL:s mening all sådan information som kan hänföras till en specifik person, exempelvis namn och personuppgifter eller hälsa och sexualitet. I lagen görs åtskillnad mellan behandling av personuppgifter i strukturerad och ostrukturerad form. Om en företagare bara spelar in ett samtal och därefter inte strukturerar materialet genom tex; en hänvisning till ett kundregister anses materialet ostrukturerat. I denna situation behövs samtycke av motparten bara om informationen är känslig (exempelvis avser sexualitet) och därigenom kränker den personliga integriteten. För strukturerad information (som exempelvis ingår i en databas) är utgångspunkten den motsatta, dvs. att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Från denna huvudregel är det emellertid möjligt att göra undantag efter en intresseavvägning. Av 23 § PuL framgår att om uppgifter om en person samlas in från personen själv, skall den personuppgiftsansvarige i samband därmed självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna. Denna paragraf gäller emellertid inte för ostrukturerat material eller om sekretess eller tystnadsplikt föreligger. Att det "_enligt Datainspektionens praxis, det vill säga i myndighetens beslut gällande inspelning av telefonsamtal har det alltid krävs information till den inspelade_" betyder därmed inte att den som blir inspelad alltid har rätt att bli informerad om att samtalet spelas in. Sannolikt syftar utalandet bara på att de gånger frågan har prövats av Datainspektionen har situationen varit sådan att en informationsskyldighet enligt PuL förelegat. Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att läsa någon annans e-post?

2010-08-04 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är det lagligt/straffbart att ta sig in på annans mail och läsa av mail.
Hampus Johansson |Hej! I ett fall från Hovrätt, RH 2004:40, dömdes gärningsmannen för bland annat dataintrång då denne olovligen tagit del av målsägandens e-post samt tagit sig in på målsägandens hemsida på Lunarstorm. Dataintrång regleras i 4 kap. 9c§ Brottsbalken. Svaret på din fråga är alltså att det är straffbart. Vänligen

Inte förbjudet spela in/publicera intervju utan intervjupersonens vetskap/tillstånd

2010-06-14 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag undrar om man får filma/intervjua (prata med) privatperson på offentlig plats utan att informera denna om att inspelning med bild och ljud skett samt om detta får publiceras utan privatpersonens tillstånd med ansikte, personens riktiga röst och med bild?
|Hej *Inspelningen* Förfaranden med inspelningsapparater är lagreglerat i mindre utsträckning än vad många kanske tror. I brottsbalken finns emellertid ett förbud, stadgat i 4 kap 9 a § se här: https://lagen.nu/1962:700#K4P9aS1 , mot att i hemlighet avlyssna/spela in _andras_ samtal. Brottet benämns olovlig avlyssning. Bestämmelsen omfattar användning av alla tekniska hjälpmedel för återgivning av ljud, alltså även filmkameror med ljudinspelning. Det som skyddas är ens samtal mot en _utomståendes_ inspelning och innebär inte att man är fredad mot att den man samtalar med spelar in samtalet. Man får alltså i hemlighet filma (med ljudinspelning) en intervju där man själv intervjuar någon eller blir intervjuad. För frågan om betydelsen av att det sker på offentlig plats finns upplysningsplikt samt krav på tillstånd från eller i vissa fall anmälan, till Länsstyrelsen, i lag om allmän kameraövervakning (se: https://lagen.nu/1998:150 ). Lagen gäller, som namnet antyder, endast användning av _övervakningsutrustning_ vilket definieras i lagens 2 §. Jag har inte för avsikt att gå igenom innebörden av begreppet men kort ska påpekas att en kamera som man bär på sig eller med sig (i till exempel en väska) inte utgör övervakningsutrustning. *Publiceringen* Det är inte förbjudet att publicera en intervju av den anledningen att den intervjuade inte kände till att samtalet spelades in eller för att samtycke till publiceringen/intervjun inte inhämtats. Att man brutit mot någon lag i samband med en inspelnings tillkomst (t ex genom att spela in annans samtal) gör det inte i sig förbjudet att sprida innehållet i inspelningen. Vill man undvika att lagöverträdelsen upptäcks gör man dock bäst i att undvika publicering. Förfarandet som du beskriver kan säkert av många uppfattas som klandervärt av många, men inte alla klandervärda gärningar är förbjudna.

Hemfridsbrott av make?

2010-04-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min man avflyttade från vår gemensamma bostad i januari 2009 och skrev sig på annan adress. Under min semester 1-24 juli flyttade han in i min bostad/vår tidigare gemensamma bostad. Jag anser att det är ett hemfridsbrott då han vistas i min bostad utan mitt medgivande. Jag har polisanmält händelsen och först verkade inte polisen bry sig om min anmälan. Nu har jag varit på förhör angående händelsen och undrar om det här kan leda till åtal och i så fall vilken påföljd det kan bli för händelsen. Min man och jag låg under skilsmässa under den aktuella perioden och hade betänketid.
|Hej och tack för din fråga! Hemfridsbrott regleras i 4 kap 6 § i brottsbalken (Brb), se https://lagen.nu/1962:700. Där stadgas i första stycket att om någon olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad vare det är rum, hus, gård eller fartyg döms för hemfridsbrott till böter. Är brotten grovt döms till fängelse i högst två år. Vad som är grovt har inte tydligt lämnats varken i lagtext eller i motiven till lagen, men ont uppsåt att exempelvis våldföra någon bör tydligen beaktas- vilket inte borde vara aktuellt i ditt fall. Av kommentarerna till brottsbalken framgår det att om två personer ex. äkta makar och har gemensam bostad, kan den ena maken inte begå hemfridsbrott genom att mot den andres vilja intränga eller kvarstanna i bostaden. Är bostaden att anse som er gemensamma har jag svårt att se att något åtal för hemfridsbrott kan ske. Skulle åklagaren välja att åtala för hemfridsbrott är påföljden böter för de fall din man döms för gärningen. Dagsböter baseras sig på din mans årsinkomst se 25 kap 2 § Brb. Det finns även en möjlighet att åklagaren väljer att inte åtala utan istället meddela ett strafföreläggande. Detta förutsätter att din man erkänner gärningen. Ett strafföreläggande får samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Med vänlig hälsning

Trakasserier

2010-03-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |grannbarnen trakasserar oss och vårt barn. grannbarnen springer på vår tomt, hoppar i rabatterna, ringer på dörren, kastar snöbollar på barnets fönster och skriker och bankar, lägger bajs på entren, ropar fula ord mm... vad kan man ta sig till?
|Hej! Tack för din fråga! Mitt främsta råd är att prata med barnens föräldrar och göra dem uppmärksamma på deras barns beteenden och på så sätt försöka få ett slut på det hela. Har barnen skadat t.ex. era fönsterrutor är det möjligt att kräva skadestånd enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207). Enligt 6 kap 2 § andra stycket tredje meningen föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381) har vårdnadshavarna en skyldighet att utöva uppsikt över sina barn och att förhindra att barnen orsakar skada för någon annan. Om föräldrarna inte uppfyller sina skyldigheter är de skadeståndsskyldiga för skador som har uppstått till följd av deras brister i uppsikten. En sista utväg kan vara att göra en polisanmälan. Det framgår inte i frågan hur gamla barnen är. Är de under 15 år kan deras gärningar visserligen utgöra brott men de är inte straffbara, dvs. de kan inte dömas till någon brottspåföljd, se 1 kap 6 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). Är de äldre än femton år gamla krävs för att de ska dömas, förutsatt att deras gärningar stämmer överens med någon brottsbestämmelse, att de har agerat med uppsåt. Med uppsåt menas förenklat att de varit införstådda med vad de gjort och det räcker alltså inte att de har varit oaktsamma. Givetvis skulle det behövas ytterligare detaljer för att mer specifikt kunna avgöra vilka brott som eventuellt har begåtts. Utifrån det du har skrivit i din fråga kommer jag nedan att nämna vilka brottsbestämmelser som skulle kunna vara relevanta samt även kort beskriva vad brotten innebär. * Hemfridsbrott, 4 kap 6 § BrB: Hemfridsskyddet innebär att man har ett skydd mot att någon olovligen intränger eller kvarstannar där man har sin bostad m.m. Straffskyddet avser även ens gårdsplan eller trädgård. * Ofredande, 4 kap 7 § BrB: En gärning utgör ett ofredande om den innebär ett hänsynslöst beteende. För att en gärning ska vara brottslig krävs att den innebär en kännbar fridskränkning. Som exempel på hänsynslöst beteende nämns i lagtexten t.ex. att någon genom stenkastning eller oljud ofredar annan. Ytterligare exempel på hänsynslösa beteenden är att någon upprepat bultar på annans hus eller för oväsen utanför huset. * Förolämpning, 5 kap 3 § BrB: Förolämpning kan bli aktuellt om någon har gjort kränkande uttalanden som riktar sig till den berörda personen själv. Det krävs att handlingen är ägnad att såra annans ärekänsla vilket t.ex. kan ske genom att någon uttalar skällsord. * Skadegörelse, 12 kap 1 § BrB: Har fast eller lös egendom blivit förstörd eller skadad, t.ex. fönsterrutor eller blommor i rabatten, kan skadegörelse bli aktuellt. Jag hoppas att mitt svar kan ge dig viss klarhet! Vänligen,