Fråga om kroppsvisitation av privatperson

2021-11-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej.Kan jag som privatperson utföra en kroppsvisitation?För att tex. se om en person har stulit något from våran idrottsförening.Mvh.Simon
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RättegångsbalkenAv (28 kap. 11 § rättegångsbalken) framgår att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts med vilket fängelse kan följa får kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar. Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder eller något annat som någon bär med sig samt väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Av (2 kap. 6 § st. 1 regeringsformen) följer dock att var och en är skyddad mot bl.a. kroppsvisitation och skyddet endast kan begränsas genom lag. Det innebär att kroppsvisitation endast får göras av någon om det framgår av lag. Det finns bl.a. bestämmelser om kroppsvisitation i (Polislagen), (utlänningslagen) och (lagen om straff för smuggling). Beslut om kroppsvisitation får enligt huvudregeln fattas av rätten, åklagare, eller annan undersökningsledare. Undersökningsledare inom polis, Tullverket och Kustbevakningen har, i fråga om brott för vilka de har rätt att leda förundersökningen, samma behörighet som en åklagare att besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Vid fara i dröjsmål får dock även en polisman fatta beslut om kroppsvisitation vilket innebär att det finns risk att åtgärden går om intet om den inte genomförs omedelbart. Vid kroppsvisitation av en kvinna får en visitation endast verkställas av en annan kvinna, en läkare eller sjuksköterska. Undantag gäller dock för sådan kroppsvisitation av en kvinna som enbart innebär undersökning av föremål som hon har med sig. En manlig polis får alltså undersöka en kvinnas handväska, ryggsäck eller något annat som hon har med sig, men inte de kläder hon bär med sig. Det finns således inga möjligheter för en privatperson att utföra en kroppsvisitering eftersom det saknas stöd i lag för det. Däremot ser jag ingenting som hindrar att en privatperson kan utföra en kroppsvisitation av en "misstänkt" person om personen i fråga går med på att kroppsvisiteras. Det bör dock rimligtvis förutsätta att personen är vuxen och mogen att fatta egna beslut. Alltså bör inte samtycke inte kunna ges av en underårig person.

Fråga om förvaring av skjutvapen

2021-10-31 i Övriga brott
FRÅGA |Om en person har licens och har vapnet i huset inte i något vapen skåp vad är straffet för detta.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VapenlagenAv (5 kap. 2 § vapenlagen) framgår att ett skjutvapen som inte brukas ska förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsställe. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om förvaring i (5 kap. 1-3 §§) i fråga om skjutvapen eller ammunition döms till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § st. 1 c) vapenlagen).Bestämmelsen om förvaring i säkerhetsskåp infördes år 2000 och syftar till att skärpa de generella reglerna om vapenförvaring. Det är inte längre godtagbart med s.k. "delad" förvaring av skjutvapen när det gäller vapen där tillstånd meddelats efter år 2000. Med säkert förvaringsutrymme ska förstås ett utrymme som är likvärdigt med säkerhetsskåp, exempelvis ett egenhändigt konstruerat säkerhetsskåp med kassun. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om återkallat körkort

2021-09-27 i Trafikbrott
FRÅGA |Om man aldrig blivit straffad eller haft med polisen att göra och Ifall man har åkt dit för en ringanarkotikabrott och rattfylla och blivit av med körkortet i 12månader, får man tillbaka körkortet då efter 12 månader eller behöver man lämna prover för det? Hur funkar hela processen?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett körkort ska återkallas om körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri (5 kap. 3 § p. 1 b) körkortslagen) som i sin tur hänvisar till (4 § andra stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). Av den senare lagen framgår att för rattfylleri döms den som intagit narkotika som avses i (8 § narkotikastrafflagen) i så stora mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Spärrtiden är oftast 12 månader för rattfylleri och 24 månader för grovt rattfylleri, om det sker vid upprepade tillfällen eller om det är rattfylleri i kombination med diagnosen missbruk/beroende av alkohol. Vid drograttfylleri är spärrtiden vanligtvis minst 12 månader. Den som dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri måste ansöka om ett nytt körkortstillstånd för att få tillbaka körkortet. Om spärrtiden är högst 12 månader behöver den dömde inte göra ett nytt förarprov, utan endast lämna in ansökan om att få ett nytt körkort utfärdat. Om spärrtiden är längre än 12 månader måste den dömde göra ett nytt förarprov, med kunskapsprov och körprov. Eftersom spärrtiden för din del är begränsad till 1 år innebär det att du endast behöva ansöka om ett nytt körkortstillstånd. Detta kan du göra hos transportstyrelsen tidigast sex månader innan din spärrtid går ut. Vid detta beslut kommer Transportstyrelsen göra en bedömning av din lämplighet som förare. För att bedöma din lämplighet som förare kan det innebära att du kommer behöva lämna blod- eller urinprover. Det är tyvärr ingenting som jag kan besvara utan jag föreslår att du kontaktar transportstyrelsen. Hoppas du fick svar på din fråga!

En person har spridit falska rykten om en annan, fråga om förtal?

2021-04-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag blev nyligen dömd till samhällstjänst och skadestånd för något jag inte har gjort. Tjejen som anmälde mig gick runt och spred rykten om att jag skulle sitta 2 månader I fängelse och 90 tusen i skadestånd innan domen kom. Nu efter jag har fått domen så går hon fortfarande runt och säger detta, och även att jag har brutit mot min villkorliga dom och ska få 3 månaders fängelse. Får höra det från många olika människor, även folk som bor långt ifrån mig. Klassas detta som förtal och kan man göra något åt det? Inte så kul att ha det ryktet om sig.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ett kapitel i rättegångsbalkens 5 kapitel som handlar om ärekränkning. Bestämmelserna är avsedda att ge skydd åt personers ära. Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad. En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken).Av (5 kap. 2 § första stycket brottsbalken) följer att om brott som avses i 1 § är att anse som grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras. Förutom uppgiftens innehåll och omfattningen av spridningen ska även sättet för spridningen särskilt tillmätas betydelse. Relevanta omständigheter kan vara om spridningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer skulle ta del av uppgiften, om spridningen varit riktad till närstående eller bekanta till den utpekade personen eller om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med lätthet kan identifieras och återfinnas. Om ett meddelande lämnats i en kränkande form, fått stor spridning genom till exempel publicering på internet samt varit ägnat att medföra allvarlig skada, kan det tyda på att det är fråga om grovt förtal.Enligt (5 kap. 5 § första stycket brottsbalken) gäller att brott som avses i (5 kap. 1-3 §§ brottsbalken) inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser förtal och grovt förtal, förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, eller förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Att hon går runt och sprider rykten om dig som inte är sanningsenliga och som är ägnade att skapa missaktning hos andra människor kan klassas som förtal. Det rör sig förmodligen om ringa förtal vilket betyder att hon kan dömas för förtal till böter. Om du är över 18 år innebär det att du måste polisanmäla personen själv för förtal. Är du under 18 år kan åklagare väcka åtal.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om åtal eller åtalsunderlåtelse för ung lagöverträdare

2021-11-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Min dotter har blivit tagen för snatteri/ringa stöld och vid den händelsen uppstod en situation då min dotter slår till en civilklädd butikskontrollant och får du våld mot tjänsteman.Till saken hör att tjejen som var med min dotter tvingade min dotter att stjäla (enligt min dotter),min dotter har adhd autism och gad hon får panik när en okänd person tar tag i henne vilket den civilklädda butikskontrollanten gjorde.Min fråga är nu hur långt kan detta gå för en tidigare ostraffad 16årig tjej med dessa svårigheter?Får jag som ensamstående mamma med sjukersättning står för eventuella rättegångskostnader?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i rättegångsbalkenEnligt (20 kap. 6 § rättegångsbalken) har åklagaren en skyldighet (åtalsplikt) att åtala för brott om åklagaren förutser en fällande dom. Samtidigt finns det en bestämmelse om åtalsunderlåtelse i (20 kap. 7 § rättegångsbalken). Paragrafen om åtalsunderlåtelse gäller generellt men om den misstänkte är under 18 år ska i stället (16-22 §§ lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare) som innehåller bestämmelser som numera kallas straffvarning (tidigare åtalsunderlåtelse) användas. Den lagen har företräde framför bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i rättegångsbalken som innehåller bestämmelser som numera kallas straffvarning (tidigare åtalsunderlåtelse) användas. Den lagen har företräde framför bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i rättegångsbalken.Bestämmelser i lagen om unga lagöverträdareEnligt (17 § lagen om unga lagöverträdare) får straffvarning beslutas om den unge blir föremål för sådan åtgärd som anges nedan och det med skäl kan antas att därigenom vidtas vad som är lämpligast för den unge. Det kan på ett allmänt plan sägas råda en presumtion mot åtal när det gäller unga lagöverträdare. Regleringen bygger i stället på tanken att ansvaret för ungdomar som begår brott i huvudsak ska vila på socialtjänsten och inte kriminalvården. Ett beslut om straffvarning förutsätter att skuldfrågan är klarlagd. Vidare kan åtalsunderlåtelse ske om man kan åstadkomma lika bra eller bättre behandlingsåtgärder vid straffvarning som om åtal väcks. Det är åklagaren som ska bedöma vilka åtgärder som är lämpligast. Om det uppenbarligen är fråga om en gärning som är en tillfällighet och polisens och åklagarens ingripande innebär en varning kan straffvarning aktualiseras. Det ställs inget krav på att gärningen är ringa. Mot bakgrund av ändamålet med lagen om unga lagöverträdare skulle jag tro att åklagaren väljer att inte väcka åtal. I stället kommer åklagaren förmodligen att kontakta socialtjänsten eller välja en annan åtgärd som innebär att din dotter får stöd. Men annan åtgärd avses exempelvis att din dotter får stöd av dig som förälder eller annan anhörig. Det är givetvis spekulationer från min sida men jag har åtminstone svårt att se varför åklagaren skulle välja att ta detta till domstol. Att din dotter är ostraffad sedan tidigare samt har autism och adhd är någonting som talar emot detta.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om utvisning vid brottslighet

2021-09-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |misshandel 3 kap 5 § brottsbalken.Jag fick fem månaders fängelsestraff, betyder det att det är ett allvarligt brott.?och förtjänar att bli utvisad från Sverige
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förutsättningar för utvisning på grund av brott när den tilltalade har vistats i Sverige en längre tidNu framgår det visserligen inte av din fråga hur länge du har vistats i Sverige. Men enligt Högsta domstolen gäller att om en utlänning vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år tillbaka när åtal väckts, eller då han eller hon varit bosatt i Sverige i minst fem år, kan utvisning för brott ske endast om det finns synnerliga skäl. För att utvisning på grund av brottslighet ska vara aktuellt krävs att brottet är grovt, som t.ex. mord, brott som innefattar integritetskränkningar eller organiserad brottslighet. Även utlänningens personliga omständigheter har betydelse. Har personen stark anknytning till Sverige krävs typiskt sett allvarligare brottslighet för ett beslut om utvisning. Det kan exempelvis röra sig om att utlänningen har familj och släkt här. Är anknytningen till Sverige svag gäller kan utvisning ske även vid mindre allvarlig brottslighet. Med svag anknytning avses t.ex. att utlänningen lever utanför det "vanliga" svenska samhället eller annars har visat en bristande vilja att etablera sig. Återkommande brottslighet kan också tala för utvisning. I ett mål (B 5931-18) där personen hade dömts för våldtäkt till fängelse i ett år och nio månader hade hovrätten beslutat att utvisa mannen. Han hade då vistats i Sverige med uppehållstillstånd i åtta och ett halvt år när åtalet väcktes Han hade ingen familj i Sverige men hade under större delen av sin vistelse i Sverige haft sysselsättning i form av studier, praktik eller anställning. Mot bakgrund av dessa omständigheter ansåg Högsta domstolen att mannens anknytning till Sverige inte framstod som särskilt svag och att det vid en helhetsbedömning inte förelåg synnerliga skäl för att att göra avsteg från den utgångspunkt som gäller i fråga om utlänningar som vistats i Sverige en längre tid. Högsta domstolen upphävde därför hovrättens beslut om utvisning och dömde mannen till fängelse i två år och två månader. Mot bakgrund av det fallet bör du enligt mig inte riskera utvisning. En fängelsedom på fem månader når inte upp till kravet på "synnerliga skäl". Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om återkallande av körkort eller böter

2021-07-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej jag blev nyligen stannad av polisen för fortkörning. Körde 56km/h på en väg som var 40. Fick böta 2400kr men fick behålla körkortet. Fick körkortet för 2 månader sedan. Hur kommer de sig att jag fick behålla körkortet? Kan min körkort bli återkallad?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! KörkortsingripandeEtt körkort ska återkallas om körkortsinnehavaren har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, om överträdelsen inte kan anses som ringa (5 kap. 3 § fjärde punkten körkortslagen). Körkort med prövotidAlla nyblivna körkortstagare i Sverige har en prövotid under två års tid. Prövotid innebär att om du under denna tvåårsperiod gör dig skyldig till någon förseelse som leder till att körkortet återkallas, kommer du behöva ta ett nytt körkortsprov (körprov och kunskapsprov) innan ett nytt körkort kan utfärdas. Vid fortkörning på 50-väg eller lägre innebär en hastighetsöverträdelse på 16-20 km/tim 2,400 kr i böter. Om du på en 40-väg kör 25-30 km/tim över tillåten hastighet blir den normala påföljden en varning och böter. För att körkortet ska bli indraget krävs att du på en 40-väg kör 31-40 km/tim över tillåten hastighet. Körkortet blir då indraget i två månader. Eftersom du körde 16 km/tim över tillåten hastighet på en 40-väg innebär det att du endast kan dömas till böter. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om spärrtid vid hastighetsöverträdelse

2021-04-26 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Jag förlorade mitt kort igår för fortkörning. 132 på 70 väg. Det är dock ej första gången. Första gången förlorade jag det i februari 2017, gör det nån skillnad när det var så länge sedan? Jag dummade mig. Mitt jobb är i behov av körkort.. hur länge kommer kortet spärrad? Den var sen på kvällen, mörkt ute fast belysning på vägen, knappt några bilar o det var fritt på vägen just där jag körde, samt det var en 4 körfiler.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid bedömningen över hur lång spärrtiden blir beror på trafikbrottets svårhetsgrad. Omständigheter som kan påverka tiden är bland annat behovet av körkort och tidigare körkortsingripanden (5 kap. 6 § första stycket körkortslagen). Bland omständigheterna som påverkar spärrtidens längd kan nämnas behovet av körkort, hur lång tid som förflutit från brottet till körkortsingripandet samt tidigare körkortsingripanden. Den normala spärrtiden vid hastighetsöverträdelser mellan 61-70 km/h är fem månader. Samtidigt har du behov av körkortet för din försörjning. Ett körkortsingripande bör då göras med hänsyn till att du är i behov av körkortet i arbetet. Enligt praxis (rättsfall) kan då en mildare påföljd bestämmas. I normalfallet utgår man från körkortsbehovet, omständigheterna vid överträdelsen och personens körkortshistorik. Det som talar för att straffat blir lägre är ditt behov av körkort i yrket, inga tidigare körkortsingripanden eller trafikförseelser de senaste två åren och att det förmodligen inte fanns en fara för andra medtrafikanter. Utgångspunkten är fem månader men eftersom du är i stort behov av körkortet i ditt arbete bör spärrtiden bestämmas till en mildare påföljd. Hoppas du fick svar på din fråga!