Brott som inte kan leda till fängelse

2019-09-19 i Påföljder
FRÅGA |Vilka brott kan aldrig leda till fängelse?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns väldigt många brott som inte kan leda till fängelse. För varje brott står det i den aktuella paragrafen vilket straff som maximalt kan följa av brottet. Som ett exempel står det vad gäller brottet förargelseväckande beteende (se 16 kap. 16 § Brottsbalken) att den som begår brottet "döms till penningböter". Detta innebär att enbart penningböter får dömas ut, och alltså inte fängelse. Var det något specifikt brott du tänkte på? Annars rekommenderar jag dig att kolla i Brottsbalken (där de flesta brotten finns med, med undantag för bl.a. trafikbrott) där du hittar brottens straffskalor. Hoppas svaret har varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Trakasserier

2019-07-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |HejVad räknas som trakasserier egentligen? Är separerad sen flera år och mitt ex och jag kan inte samarbeta. Mitt ex skickar sms med samma fråga/frågor om och om igen när exet inte får det svar hen vill ha. Ibland har jag slutat att besvara sms och mejl men får det skickat flera gånger igen samt att hen skriver att när jag inte svarar så har jag samarbetssvårigheter och att hen kommer att ta upp detta i tingsrätten då vi har en pågående tvist där. Exet kan tex skriva till olika myndigheter och tala om att jag inte får ringa och säga saker till dem eller ansöka om aktiviteter mm utan att ta detta med exet först. Exet hänger ut mig hos olika myndigheter med vår pågående tvist med. Är detta något som man kan anmäla exet och vart gör man det isådanafall?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ditt ex beteende skulle enligt min bedömning kunna utgöra ofredande enligt 4 kap. 7 § Brottsbalken (BrB). Trakasserier i form av störande kontakter eller annat hänsynslöst beteende faller in på ofredande. Att trakassera någon via exempelvis telefon eller sms är ett exempel på brottet. Att han hänger ut dig hos myndigheter skulle kunna utgöra förtal enligt 5 kap 1 § BrB. Förtal innebär att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd, eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Det kränkande elementet ska alltså ha spridits till minst en utomstående person. Att svartmålas inför myndigheter skulle kunna anses som kränkande och ditt ex har ju spridit det eventuellt kränkande uttalandet till myndigheterna i fråga. Det skulle alltså kunna röra sig om förtal också. Du skulle kunna polisanmäla ditt ex på dessa grunder. Tänk då på att ha bevisning förberedd på hur han trakasserat dig och vad han har sagt till myndigheterna i fråga. Till exempel sms- och mailhistorik. Du skulle även kunna ansöka om kontaktförbud. Ett kontaktförbud beviljas ifall det finns en konkret risk för att personen trakasserar, förföljer eller begår andra brott mot dig (Se 1 § 2 tycket Lagen om kontaktförbud). Utredningar kring beviljande av kontaktförbud brukar gå snabbt. Du begär detta hos polisen. Hoppas svaret har varit till hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Fastspänning och avskiljning av patient inlagd på psykiatrisk tvångsvård

2019-06-06 i Påföljder
FRÅGA |Hej,Får en patient, inlagd enligt lagen om psykiatriskt tvångsvård (LPT), bli fastspänd eller avskiljd innan ett beslutet om tvångsåtgärden är ordinerad utav en chefsöverläkare, eller delegerad läkare? Kan patienten bli fastspänd enligt nödvärnsrätten?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller fastspänning av patient inlagd på sluten psykiatrisk tvångsvård krävs det enligt 19 § lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) att chefsöverläkare har beslutat om det. Chefsöverläkaren har möjligheten delegera beslutsfattandet om bältesläggning till annan erfaren läkare med specialistkompetens (se 39 § LPT). Detsamma gäller beträffande avskiljande från andra patienter enligt 20 § LPT. Enligt dessa huvudregler krävs alltså beslut innan tvångsåtgärderna verkställs.Den aktuella nödvärnssituationen här enligt 24 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) är ifall en patient skulle angripa exempelvis personalen eller en annan patient genom ett brottsligt angrepp. Detta skulle till exempel kunna vara fallet om patienten slår personalen. Då skulle det möjligen kunna vara påkallat att spärra fast patienten för att förhindra att misshandeln fortskrider. Åtgärden får inte vara uppenbart oförsvarlig. Viktigt att tänka på är vidare att nödvärnsrätten bara är ansvarsbefriande då det brottsliga angreppet faktiskt sker, inte i efterhand när det avslutats eller innan angreppet i ett preventivt syfte. Det är inte otänkbart att en patient får bli exempelvis fastspänd enligt nödvärnsrätten, men det är svårt för mig att uttala mig om i just din situation eftersom jag inte känner till omständigheterna. En annan ansvarsfrihetsgrund är den så kallade social adekvansen. Social adekvans innebär att ett handlande som egentligen är brottsligt ändå anses accepterat eftersom det är allmänt tolererat i samhället. Exempelvis är det okej att en förälder håller fast sitt barn en stund, utan att det räknas som ett brottsligt olaga frihetsberövande. Social adekvans kan aktualiseras i vårdsituationer och därmed finns det ett visst utrymme att i vården vidta gärningar som annars hade varit straffbelagda. Det rör sig dock inte om några åtgärder som är särskilt ingripande. I 18 december 2018 i mål nr B 5050-17 menade Högsta Domstolen att inspärrning av en patient på ett vård- och omsorgsboende inte var socialt adekvat. Fastspänning och avskiljning torde inte vara socialt adekvat att vidta utan beslut från chefsläkare, speciellt med tanke på att det står stadgat i lagen. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alterantivt Lawlines juristbyrå.

"Magiska" olaga hot

2019-05-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Är det olagligt att hota någon med uppenbart fiktiva hot, av t ex religiös eller magisk karaktär? Säg att Kurt hotar Nils med ve och förbannelse via Kurts besvärjelser. Givetvis finns ingen reell makt bakom ett sådant hot, men om Nils ändå känner sig hotad, kommer en åklagare att ha något att gå på å Nils vägnar?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelsen om olaga hot finner vi i 4 kap 5 § Brottsbalken (BrB). Olaga hot innebär att någon hotar en annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för dennes eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Bedömningen kring om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla utgår från de faktiska omständigheterna och görs utifrån hur situationen har uppfattats ur den hotades perspektiv. Betydelsefulla omständigheter kan vara vilka åtgärder som avses med hotet, sättet hotet uttalas på, personernas relation, hur gärningsmannen agerar och även om den hotade exempelvis vet att gärningspersonen är farlig sedan tidigare. Hotet ska därtill vara allvarligt menat. Hot av det här slaget skulle kunna framkalla allvarlig rädsla för den hotade. Dock får man inte glömma att själva hotet ska bestå av att utsätta offret eller någon annan för brottslig gärning. Detta kan exempelvis vara att hota genom att rikta pistol mot den hotade, att säga att man ska döda en närstående till den hotade eller indikera att man ska misshandla den hotade. Brottet som hotet avser ska inte heller vara ett brott som är lindrigt. Enligt min bedömning borde därför "magiska" hot inte falla in under olaga hot, även om den hotade kan uppfatta det som skrämmande. För vidare rådgivning rekommenderar jag Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Smygfilmning av pedagog på förskola

2019-08-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |en Pedagog har blivit filmad i smyg under arbete på förskola
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln vad gäller filmning på offentlig plats är att det är tillåtet, oavsett om exempelvis samtycke föreligger eller inte. Att filma någon på offentlig plats kan dock utgöra brottet ofredande enligt 4 kap. 7 § Brottsbalken (BrB). För att ett filmande ska räknas som ofredande ska den filmade blivit kränkt/störd av filmningen och uppfatta att filmningen sker. Den som filmar ska förstå att denne beteende är kränkande. Se NJA 2008 s. 946. Är det så att filmandet av en person äger rum på en privat plats kan det utgöra kränkande fotografering enligt 4 kap. 6a § BrB. Detta om filmningen skett olovligen och skett i hemlighet för den filmade. Enligt lagen utgör "privat plats" omklädningsrum, toaletter, inomhus i en bostad eller liknande utrymme. Vad jag vet så finns ingen praxis på om en förskola skulle räknas som en privat plats, men jag gör bedömningen att det inte räknas som en privat plats vilket således gör att brottet kränkande fotografering inte kan föreligga. I RH 2016:58 ansågs undersökningsrum vid en vårdmottagning inte utgöra en privat plats.För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Dopningsbrott

2019-06-15 i Övriga brott
FRÅGA |Hej jag åkte fast i tullen när jag skulle åka partybåten och jag hade 100st tabletter med anabolasteorider i jack fickan polisen kom till platsen och dom avvisade mig samt att dom skrev upp min brutto inkomst och höll förhör på plats den kvinnliga polisen sa att jag skulle få ett datum inom 4 veckor och då måste jag infinna mig på en polisstation får jag en kallelse till detta? Jag är ostraffad sen innan vad blir påföljden mvh
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du inte har fått ett exakt datum att infinna dig på polisstationen har du helt rätt i att du kommer att kallas för att veta vilket datum och tid det gäller exakt. Då det rör sig om anabola steroider blir lagen om förbud mot vissa dopningsmedel tillämplig, se 1 § p. 1. Dessa medel får inte för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål införas i landet, överlåtas, framställas, förvärvas, bjudas ut till försäljning, innehas eller brukas enligt 2 §. Den som uppsåtligen begår någon av dessa gärningar med ett förbjudet preparat döms för dopningsbrott till böter eller fängelse i maximalt två år enligt 3 §. Är brottet att anse som grovt riskerar man att dömas för fängelse i maximalt 6 år och minst 6 månader. Vad som bland annat beaktas om brottet kan anses som grovt är ifall det skett yrkesmässigt eller om det handlar om en särskilt stor mängd dopningsmedel. När rubriceringen av brottet står klart ska ett straffmätningsvärde räknas fram. Detta kan beskrivas som var på brottets straffskala man hamnar. Först ska straffvärdet bedömas och då tar man dels hänsyn till brottets allvarlighet och dels olika förmildrande samt försvårande omständigheter, se 29 kap. 1-3 §§ Brottsbalken (BrB). För att få ett slutmässigt straffmätningsvärde ska vidare tidigare brottslighet beaktas i försvårande riktning (29 kap. 4 § BrB), olika förmildrande billighetsskäl i förmildrande riktning (29 kap. 5 § BrB) samt eventuell åldersrabatt om du skulle vara under 21 år i förmildrande riktning (29 kap. 7 § BrB). När allt detta har beaktats landar man någonstans på brottets straffskala och därefter ska påföljd väljas enligt 30 kap. BrB. Då jag knappt känner till några omständigheter i ditt fall är det mycket svårt att avgöra var straffmätningsvärdet skulle hamna på exakt och därmed vilken påföljd som skulle vara aktuell. Högsta domstolen har uttalat i NJA 1995 s. 89 (se även RH 2008:11) att dopningsbrott är av sådan art att fängelse normalt ska utdömas som påföljd. Fängelse ska dock inte utdömas om brottet anses som ringa. Innehav av dopningsmedel för eget bruk ska även i regel bedömas mildare än exempelvis innehav för att sälja det vidare. I avgörandena rörde det sig om flera tusen tabletter. Jag vet inte exakt vad det är för medel du har ertappats med, men enligt min bedömning torde inte fängelse vara aktuellt i ditt fall på grund av att det rör sig om enbart 100 tabletter som jag antar är tänkta att brukas privat. Är straffmätningsvärdet inte på fängelsenivå kommer böter istället att utdömas. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Nedsättande kommentarer över internet

2019-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En person som vi kan kalla A skriver dumma saker till person X och låtsas vara en gemensam vän till dom båda som heter M. Person X tror att det är M som hen har kontakt med. Är detta olagligt? vad kan A isåfall få för straff för detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kan det utredas om de "dumma sakerna" A skrivit till X kan utgöra förtal enligt 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Att lämna uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning kan utgöra förtal. Dock handlar det inte här om uppgifter som faktiskt spridits. Det förutsätts nämligen att de nedsättande uppgifterna lämnats till en annan person än till den ärekränkte själv. Därför utgör A:s gärning inte förtal. Vi kan vidare utreda om gärningen kan anses vara en förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB. Förolämpning innebär att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förolämpande beteende mot någon annan, som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Det handlar alltså om gärningar som är ägnade såra en person, exempelvis genom öknamn, skällsord eller andra elaka kommentarer. Förolämpningen ska vara riktat mot den berörda personen själv. Det är svårt för mig att avgöra vad "dumma saker" exakt innebär, men det låter som att det skulle kunna utgöra förolämpning. Straffet för förolämpning är böter. Anses dock förolämpningen som grov kan straffet även bli fängelse i upp till sex månader.Att A även uppger sig att vara en gemensam kompis till dem båda skulle kunna utgöra så kallad olovlig identitetsanvändning enligt 4 kap. 6 b § BrB. Detta brott innebär att någon genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara denne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för personen. Det framgår inte av frågan vilka identitetsuppgifter av M som A använt sig av, men några aktuella exempel på identitetsuppgifter är bilder på personen, namn och födelsetid. Vad som krävs är att uppgifterna tydligt avser den personen som gärningspersonen utger sig för att vara. Identitetsuppgifterna ska vara unika för en viss person, så det verkligen framstår som att det är den som gärningspersonen utger sig för att vara som skriver. Att X tror att det är M hen skriver med talar för att identitetsuppgifterna använts på ett tydligt sätt. Vidare ska identitetsanvändningen medföra skada eller olägenhet för den som gärningspersonen utger sig för att vara. Jag skulle kunna tänka mig att det går att argumentera för att den missaktning X får för M på grund av att hen tror att det är M som skriver de dumma sakerna utgör olägenhet för M. Straffet för olovlig identitetsanvändning är mellan böter upp till fängelse till två år. Slutsats: enligt min bedömning (med förbehåll för att jag inte känner till alla omständigheter) skulle A:s handlande dels kunna utgöra förolämpning, och även möjligen olovlig identitetsanvändning. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.