Föreligger nöd?

2006-11-06 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag trillade i en å som rinner genom en svensk stad. Det var mörkt, strömt och iskallt i vattnet och jag for ner under ytan. Min kompis hoppade i för att hjälpa mig. Som tur var låg det en livflotte förtöjd i ån, vilken vi drog oss upp på. På grund av förvirring och chock så tog vi inte flotten direkt tillbaka till kajen utan förtöjningen lossades och vi åkte med strömmen en bit nedför ån innan vi stannade vid kajen och kröp iland. Ena årtullen var lös så det var svårt att ro in till land. Väl i land gjorde vi ett så dåligt jobb med att knyta fast båten så att den drev i väg ut till havs. Utan att vi visste om det hade någon sett att vi fallit i ån och ringt räddningstjänsten som när de hittade en tom flotte drivande trodde att vi hade drunknat. Det hade vi dock ingen aning om. Polisen försökte nå oss men våra mobiler var ju dränkta efter doppet i ån och fungerade inte. Vi har nu delgivits misstanke om egenmäktigt förfarande. Kan det verkligen finnas grund till det? Jag anser att jag befann mig i nöd när jag låg i det iskalla, strömmande vattnet och att jag därför hade rätt att använda mig av livflotten. Vi hade druckit ett par öl under kvällen innan händelsen om det spelar någon roll.
Lucas Geisler |Hej, Trots att förutsättningar, d.v.s. rekvisiten, för brottet egenmäktigt förfarande är uppfyllda skall ansvar inte utdömas ifall en ansvarfrihetsgrund föreligger. Nöd regleras i BrB 24:4 ( läs http://www.lagen.nu/1962:700#K24P4) och är en allmän ansvarfrihetsgrund. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. För att nöd ska föreligga får gärningen inte anses som oförsvarlig. Gärningen måste vara ägnad att skydda/rädda något av betydligt större värde än det som försakas genom handlingen. I ert fall väger skyddet för liv och hälsa självklart tyngre än ett eventuellt egenmäktigt förfarande. Det är värt att notera att det inte spelar någon roll om ni misstog er och trodde att ni befann er i en nödsituation. I så fall föreligger istället s.k. putativ nöd, d.v.s. inbillad nöd. Din berättelse tyder på att förutsättningarna för nöd var uppfyllda, vilket betyder att ni inte kan ha begått brottet egenmäktigt förfarande. Att vara berusad kan påverka uppsåtsbedömningen. (Uppsåt är en förutsättning för att dömas för de flesta brotten och innebär att man har utfört gärningen med egen vilja.) Ifall en person var berusad kan rätten fingera/konstatera uppsåt hos gärningsmannen. Men när en nödsituation föreligger spelar det ingen roll om personen druckit ett par öl. Det är värt att nämna att åklagaren har bevisbördan för att bevisa att nöd inte förelåg, d.v.s. ni behöver inte bevisa att ni handlade i en nödsituation. Med vänlig hälsning

Vad krävs för att man ska göra sig skyldig till förtal?

2006-10-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |En person har lurat mig på 50000 kr. Bevis finns i form av brev, där personen hotar mig, "erkänner" saker som först förnekats; att personen inte håller vad avtalats. Denna person undanhåller information och kommer med falska anklagelser om att jag utfört brottslig handling. Jag frågade personen om han uppenbarligen lurade mig, och sa att jag skulle kontakta juridiskt ombud, för att jag inte tycker att det är okej att lura någon. Då hotade han mig med att anmäla mig för förtal. Är detta förtal?
Sara Edström |För att göra sig skyldig till brottet förtal krävs enligt 5 kap 1 § brottsbalken att man pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på något sätt sprider uppgifter om personen för att utsätta denne för andras missaktning. Om man var skyldig att uttala sig, och kan visa att de lämnade uppgifterna stämmer blir man dock inte bli skyldig enligt ovan. Att ta kontakt med ett juridiskt ombud för att man anser att man blivit lurad och felaktigt anklagad för att vara brottslig torde mot bakgrund av detta alltså inte vara förtal. Att hävda att det skulle vara det verkar bara som ett deperat försök att hindra dig från att söka juridisk hjälp. Eftersom frågan inte innehåller någon detaljerad information kan jag inte spekulera i, eller uttala mig om, huruvida personen du berättar om har utsatt dig för någon brottslig handling, eller hur du ska gå till väga för att få tillbaka dina pengar. Jag råder dig därför att, precis som du tänkt göra, vända dig till en yrkesverksam jurist för vidare vägledning i din situation. Du begår som sagt inget brott genom att göra det.

Möjlighet för tjuvåkare att avlägsna sig från platsen

2006-10-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående "Lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik 1977:67" Där det i 5§ står att "Resande som vägrar att lösa biljett eller erlägga tilläggsavgift får avvisas från färdmedlet av tjänsteman som utför avgiftskontroll." Betyder detta att den som ej vill erlägga tilläggsavgift istället kan välja att hoppa av färdmedlet i fråga vid nästa stopp? Jag undrar även vad biljettkontrollanterna har för befogenheter att avkräva den som ej erlagt biljettavgift legitimation? Jag undrar även vad som krävs för att de ska ha rätt att kvarhålla någon enligt rätten om envars gripande för bedrägligt beteende? Vad jag har förstått är bedrägligt beteende en vid ett flertal tillfällen upprepad handling och har de då rätt att kvarhålla någon ifall de inte vet om brottet (mot 1977:67) begåtts mer än en gång?
Jesper Silow |Hej! Dina frågor kan i huvudsak besvaras enligt följande: Tjänstemannen har inget rätt att hålla kvar dig, då envarsingripande kräver brott som det kan följa fängelse på. Det är endast polisman, som i fall av brott som inte kan följa fängelse på, som har rätt att gripa någon som vägrar visa legitimation. Lagrummet du hänvisar till säger ingenting om straffavgift. Detta betyder inte att straffavgift inte kan utdömas endast på grundval av detta lagrum. I andra stycket 5§ står att polisman får tillkallas till hjälp för "handräckning". Polismannen kan alltså hälpa till både med att tvinga den enskilde att identifiera sig, och därmed göra det möjligt att fakturera ut en tillägsavgift, samt att avhysa den enskilde från fordonet. Jag håller med om att lagrummet är otydligt, och väcker en del intressanta frågor, då t.ex. biljettkontrollanter i förekommande fall hindrat den enskilde från att avlägsna sig från platsen. Denna form av indirekt frihetsberövande är dock mycket komplicerad, och juridiskt sett är det mycket svårt att som enskild hävda att man blivit utsatt för ett övergrep i denna fråga. Mvh

Är det ett brott att blockera någons bil?

2006-10-19 i STRAFFRÄTT
FRÅGA | Får man blockera någon annans bil medvetet? Kan det röra sig om ett egenmäktigt förfarande? Bilen står på de inblandandes jobbparkering.
Fia Berg |Troligtvis är det fråga om egenmäktigt förfarande 8:8 BrB (se http://lagen.nu/1962:700). Då personen med uppsåt rubbar din besittning till bilen bör det vara detta brott som kommer i fråga. Vidare skulle man kunna se det som någon form av trakasseri eller om man själv sitter i bilen för olaga frihetsberövande enligt 4:2 BrB.

Preskriptionstid för rattfylleri & grovt rattfylleri

2006-11-01 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Vad är preskriptionstiden för grovt rattfylleri och drograttfylla?
Ingela Höggren |Hej, Preskriptionstiden för olika brott beror på hur grovt brottet är. Detta regleras i Brottsbalkens 35 kap 1 § som du hittar http://www.lagen.nu/1962:700#K35. Av lagtexten framgår det bland annat att preskriptionstiden är fem år, om svåraste straffet är mer än ett, men ej mer än två, års fängelse. I 4 § i lagen om straff för vissa trafikbrott som du hittar http://www.lagen.nu/1951:649 anges att den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet, skall dömas för rattfylleri. I 4a § anges sedan att för grovt rattfylleri (d.v.s. även för grova fall då den påverkade brukat narkotika) skall föraren dömas till fängelse i högst 2 år. Eftersom det högsta straffet är mer än ett år, men inte mer än 2 år är alltså preskriptionstiden för grovt rattfylleri fem år. För rattfylleri som ej är grovt (inklusive de fall där narkotika brukats men brottet ej ansetts grovt) är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Prekriptionstiden är då ett år.

Förtal

2006-10-09 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. jag har en fråga angående förtal,ärekränknig. Om någon sprider rykte om att en person skulle vara pedofil. är detta att kalla förtal ? är detta något man bör anmäla, när man känner till namn på vem som sagt detta, källan som avslöja ryktet för mig, skulle jag vilja kalla som vittne.. skulle detta kunna leda till åtal ?
Alexander Garbu |Hej! Lagen säger att "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter." Detta stadgas i Brottsbalken 5 kap 1§. "Uppgiften skall vara av nedsättande beskaffenhet. Det skall vara fråga om vad som kan sägas vara en uppgift och inte bara ett värdeomdöme, men det krävs inte att uppgiften är nedsättande enligt den allmänna uppfattningen i samhället. Det räcker att uppgiften är ägnad att utsätta vederbörande för "andras missaktning"" (källa: Hedvig Trost). Hedvig Trosts kommentar till det nämnda lagrummet finner jag passa in på ditt fall. Du kan alltid polisanmäla, men tänk på att fallet troligen inte tas upp till åtal. Att väcka åtal kostar samhället pengar och därför väcks endast åtal i allvarligare fall. I ringa fall av förtal och ”vanliga” fall av förolämpningsbrott kan åtal endast väckas av målsäganden själv (alltså du själv får stå för rättegångskostnader och inte staten). Undantag kan göras beroende på hur grovt åklagaren finner brottet vara m.h.t. 5 kap 5§ 1-5 p. Personen i fråga kan dock inte dömas till ansvar om han var skyldig att uttala sig eller var med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. Anses uppgiften som lämnats vara grovt med hänsyn till spridningens omfattning mm. kan personen dömas till fängelse i upp till 2 år. (och som ovan självklart skadestånd till den lidande). Har du också själv blivit kallad "pedofil" är vi inne på 3§, nämligen förolämpning. Se närmare också ”5 kap – om ärekränkning” http://www.lagen.nu/1962:700 .

Ok med civilklädd butikskontrollant?

2006-10-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Det har hänt mig en gång. Jag har blivit galen att min fru åkte iväg, tog lugnande medel och gav mig iväg till en affär. Där ville jag ta några grejer, eventuellt tog jag en USB minne och blivit anklagat för snatteri. Men jag har hela vägen känd på mig att det är någon som följer mig hela vägen i butiken och väntar så att jag snor något. Hon har inte kommit fram och sagt nåt innan jag gick förbi kassan, hon var inte heller klädd som någon som jobbar i affaren, utan i civilla kläder! Frågan är har hon rätt att följa mig utan att säga något och stoppa mig, vara klädd i civila kläder? Tack för svaret.
Tobias Ekbom |Hej! Jag har ingen möjlighet eller önskan att bedöma huruvida du har gjort dig skyldig till ett brott eller inte. I stället skall jag försöka besvara dina frågor i allmänna ordalag. Det är inte brottsligt för en butikskontrollant att följa efter en person i en affär i syfte att kontrollera att denna inte stjäl. Att en person har civila kläder på sig i sådana här situationer saknar betydelse. Anledningen till att butikskontrollanter inte ”tar” en potentiell snattare för än denna passerat kassan är att det är först då som brottet snatteri (Brottsbalkens åttonde kapitel, §2) anses fullbordat. En butikskontrollant grundar sitt ingripande på vad man kallar för ”envarsgripande”. Envarsgripande innebär att vem som helst har rätt gripa och kvarhålla en person som ertappas utförandes ett brott på vilket fängelse kan följa. Fängelse på upp till sex månader kan följa på snatteri. Rus framkallat av lugnande tabletter ses inte som en ”ursäkt” eller en förmildrande omständighet i straffrätten. Hoppas du känner att du har fått dina frågor besvarade, annars är du välkommen att skriva en ny fråga. Med vänlig hälsning

Vad står det i belastningsregistret?

2006-09-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som står i belastningsregistret förrutom brottets art? Står det strafflängd, frigivningsdatum o.s.v.
Cornelia Svensson |Hej, Vad som skall införas i belastningsregistret anges i lagen om belastningsregister (http://lagen.nu/1998:620 ) samt i tillhörande förordning. Exakt vad som skall registreras beror på vilken påföljd man dömts till. Normalt sett registreras namn, personuppgifter, diverse uppgifter om brottet (brottets art samt speciella omständigheter t ex psykisk störning) och diverse uppgifter om påföljden (utvisning, straffets längd, frigivningsdatum mm). Klicka http://lagen.nu/1999:1134 för att komma till förordningen om belastningsregister där det i paragraferna finns listor på allt som skall registreras.