Beviskrav i brottmål

2010-03-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |För ett tag sedan nekade en ordningsvakt mig inträde på en nattklubb. I konversationen som följde hävdar han att jag spottade honom i ansiktet, vilket jag inte gjorde. Nu har han polisanmält mig för ofredande. Vilka beviskrav är det som gäller i ett sådant här fall när ord står mot ord?
|Hej! Tack för din fråga! Att spotta någon i ansiktet kan utgöra ofredande enligt BrB 4:7 (https://lagen.nu/1962:700). Ofredande är ett brott som hör under allmänt åtal och det är därmed åklagaren som avgör frågan om åtal ska väckas eller inte, se RB 20:2 och 20:6. Enligt RB 23:2 ska åklagaren väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för ett åtal mot den misstänkte. Enligt förarbetena föreligger tillräckliga skäl om den aktuella gärningen är straffbar och om bevisningen är så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom. Åklagaren är alltså skyldig att väcka åtal om dessa förutsättningar är uppfyllda. Leder polisanmälningen mot dig till åtal är det åklagaren som har bevisbördan. Åklagaren måste därmed lägga fram tillräckligt stark bevisning för att du har spottat på ordningsvakten. Om åklagaren inte lyckas göra detta ska rätten utgå från att du inte har spottat på ordningsvakten. Enligt RB 35:6 ankommer det på parterna att svara för bevisningen. Bevisningen kan utgöras av t.ex. vittnen. Vittnesmålens bevisvärde kan komma att förringas eller stärkas beroende på om t.ex. vittnet har en personlig relation till någon av parterna eller inte. I brottmål är beviskravet mot åklagaren ställt mycket högt. För att du ska kunna fällas till ansvar krävs att din skuld är ställd utom rimligt tvivel och det får därmed alltså inte finnas några rimliga tvivel. Står ord mot ord är huvudprincipen att rätten i tveksamma fall ska döma till förmån för den tilltalade, dvs. rätten ska hellre fria än fälla. Jag hoppas att mitt svar kan hjälpa dig! Vänligen,

Nedläggning av åtal m.m.

2010-02-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA | Jag och mitt ex har haft en väldigt jobbig period vilket har lett till att jag anmält honom för bla misshandel o olaga hot. Nu är det så att jag och han har pratat ut och bestämt oss för att gå vidare. Fick idag hem papper på att åtal har väckts mot honom och att vi kommer mötas i rättegång. Står 20 kapitlet 6§ rättegångsbalken, vet inte riktigt vad det innebär. Varken han eller jag vill gå till rättegång. För mig är den perioden över och för honom också. Bör tilläggas att misshandel handlar om en "knuff" och olaga hot ett sms som kan missuppfattas som hot. Hur som helst vill jag verkligen inte hamna i rättegång. Mitt ex ringde till åklagaren idag som sa att enda sättet att lägga ned åtalet är om jag ringer till polisen och säger att jag uppgett felaktiga uppgifter, att jag ljugit. Det känns väldigt obekvämt säga att jag ljugit men samtidigt vill jag som sagt inte att det ska gå till rättegång. Vad händer om jag ringer till polisen och säger att jag har lämnat felaktiga uppgifter och egentligen inte kan styrka något i min anmälan då jag varit så full att jag inte kommer ihåg något?? Eller måste jag säga att jag ljugit? Har inte ljugit i min anmälan men vill inte ha rättegång. Finns det något jag/vi kan göra för att slippa rättegång? Fick tips av en vän att jag kan ringa till åklagaren och säga att jag inte vill samarbeta och tänker sitta tyst på rättegången. Kan jag göra så? Väldigt tacksam för svar!
Linus Jonson |Hej _Misshandel_ (BrB 3:5) och _olaga hot_ (BrB 4:5) är brott som faller under *allmänt åtal* (RB 20:2-3). Detta innebär att åklagaren skall väcka åtal om det finns tillräckliga skäl (RB 20:6 samt 23:2). Begreppet _tillräckliga skäl_ innebär ett krav på bevisningens styrka, ett *beviskrav*, och kan sägas innebära att åklagaren skall kunna förvänta sig en fällande dom när denne väcker åtal. Observera att beviskravet för att domstolen skall kunna meddela en fällande dom är att det är _ställt utom rimligt tvivel_ att den åtalade begått brottet, vilket torde vara ett aningen högre beviskrav. Det är åklagaren som har *bevisbördan* för att brott har begåtts. Utgör "knuffen" och "hoten" objektivt sett inte brott, kan din pojkvän inte dömas för dessa. Jag föreslår att ni jämför lagtexten för brotten med det verkliga händelseförloppet. Om t.ex. knuffen inte medförde smärta eller skada, har inte misshandel begåtts (däremot kan det röra sig om _ofredande_, BrB 4:7). Åklagaren är således skyldig att väcka åtal om denne anser att det föreligger tillräckliga skäl för åtal. Att inte väcka åtal kan utgöra tjänstefel (BrB 20:1). Till skillnad från vad som gäller i tvistemål, är frågan om och hur ett rättsligt förfarande i domstol skall inledas inte förhandlingsbar när det gäller brottmål. Emellertid kan åklagaren under vissa förutsättningar välja att *lägga ned ett åtal* innan dom har fallit (RB 20:9), t.ex. om åklagaren anser att det saknas tillräckliga skäl för att den misstänkte är skyldig till brottet. Ett återtagande av dina tidigare uppgifter kan innebära att bevisningens styrka (avseende din pojkväns brott) sänks, så att det inte längre föreligger tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal. Åtalet skall då läggas ned. Eftersom du inte har ljugit i din ursprungliga anmälan till polisen, tycker jag inte heller att du skall ljuga denna gång. Ytterst är det åklagaren som beslutar om åtal (inte polisen) och denne är inte bunden av ett återtagande av en tidigare lämnad uppgift. Ytterst riskerar du dessutom att misstänkliggöra dig själv för _brott genom falsk tillvitelse_ (BrB 15:7) i din ursprungliga anmälan; ett brott som du ju faktiskt inte har begått eftersom du lämnat riktiga uppgifter i din ursprungliga anmälan. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering. _Fri bevisföring_ innebär att en part i en rättegång får åberopa i princip vad som helst som bevisning, med vissa undantag (RB 35:1 och 7). _Fri bevisvärdering_ innebär att domstolen inte är bunden av några lagregler då den bedömer huruvida en omständighet är bevisad eller inte. Då du är målsägande i en eventuell rättegång, är du inte skyldig att vittna (RB 36:1) men du kommer troligtvis att höras i ett _målsägandeförhör_ (RB 37:1) och således inte skyldig att avlägga ed. Eftersom du inte kommer att höras under ed, kommer du inte riskera straffansvar för _mened_ (BrB 15:5) om du förtiger sanningen genom att ljuga eller sitta tyst. Åklagaren har _rätt att hänvisa till vad du tidigare sagt i polisförhör_ (RB 37:3 och 36:16 2 st.) om du sitter tyst eller avviker från vad du tidigare har uppgivit inför polisen. Även om du alltså har full rätt att "sitta tyst" under ett förhör, bör du vara medveten om att din tystnad i sig har ett bevisvärde. Hur rätten ställer sig till detta kan jag emellertid inte avgöra. Jag hoppas ni har nytta av svaret även om det kanske inte var det svar som ni hoppats på! +*LÄNKAR*+ *Brottsbalken (BrB)*: https://lagen.nu/1962:700 *Rättegångsbalken (RB)*: https://lagen.nu/1942:740

Upptagning av telefonsamtal

2010-01-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min Föredetta man Spelar in samtalen vi har per telefon, vilket jag nu nu efter en tid kommit på att hanh gjort under en längre tid, då jag trott att det varit ett minut ljud som uppkommit under samtalen. Av detta känner jag idag ett obehag ock att han kränker min integritet och min fråga till er är om detta är fullt lagligt att göra, och kan han i sin tur använda sig av detta framöver i t ex rättsak vad gäller vårdnadstvist? Kan jag stämma honom för att han utan min vetskap bandar samtlen genom sin mobiltelefon. Eller är detta något jag kommer att få stå ut med varje gång han och jag har ett samtal med varann.
Hanna Rehn |Hej, Vad det gäller förfarandet som sådant torde det inte vara olagligt. De olika brotten regleras till stor del i brottsbalken (BrB) (https://lagen.nu/1962:700). I 4:9a § BrB regleras brottet olovlig avlyssning, här omfattas olovlig avlyssning och upptagning av samtal, förhandlingar, sammanträden etc. För att brottet skall bli aktuellt krävs dock att det rör sig om avlyssning eller upptagning av samtal mellan andra. Det är alltså inte olagligt enligt 4:9a § BrB att spela in samtal som man själv deltar i. Möjligen kan förfarandet vara att hänföra till ofredande 4:7 BrB. Ofredande genom hänsynslöst beteende skall, för att brott skall vara för handen, ha medfört en kännbar fridskränkning. En bedömning måste göras i det enskilda fallet. Vad man kan använda sig av i en rättssak, tex en vårdnadstvist, regleras i rättegångsbalken (RB) (https://lagen.nu/1942:740). I 35:1 § RB regleras bevisföring och bevisvärdering. I svensk rätt råder både fri bevisföring och fri bevisvärdering. Det innebär att parterna kan föra in i princip vilken bevisning som helst i en process, det har tex ingen betydelse hur man kommit åt bevisningen, det kan t.o.m ha anskaffats på brottslig väg men tillåts ändå som bevis (men får i regel lägre bevisvärde). I 35:7 § RB finns vissa undantag från den fria bevisföringen. Rätten får enligt denna bestämmelse tex avvisa bevisning som är utan betydelse,som uppenbart inte skulle få någon verkan eller som blir för dyr att ta upp etc. Under förutsättning att inte någon av dessa undantag är för handen så får de inspelade samtalen mellan dig och din före detta man alltså användas i en process men rätten kan beakta att de spelats in utan din vetskap etc och det kan komma att påverka bevisvärdet. Hoppas att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Provtagning, skäligen kan misstänkas

2009-11-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |vad föranleder ett ingripande för misstanke om ringa narkotikabrott och blod prvstagning
Niklas Karlsson |Hej!Om någon skäligen kan misstänkas ha begått ringa narkotika brott kan det föranleda en provtagning. 28 kap 12 § Rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K28P12 och 2 § Narkotikastrafflagen, se https://lagen.nu/1968:64#P2.Kravet för att misstankegraden ska nå upp till "skäligen kan misstänkas" är inte jättehögt ställt. Det räcker inte bara med en subjektiv misstanke polisen, utan det ska till något mer, objektivt förhållande/förutsättning som motiverar misstanken. Det räcker inte med att polisen vill ta prov på en person utan de måste till något mer som gör att just den personen blir extra misstänkt, t.ex. att någon sett personen ta narkotika och anmält detta. Svårt att spekulera i exakt var gränsen går, men helt klart är att polisen inte bara kan "gå på känsla" och göra provtagningar på folk.Mvh

Bevisning

2010-03-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |P böter. Jag har fått en p-bot fast jag hade erlagt avgift och placerat biljetten på instrumentbrädan i bilen. På biljett stod det att den skulle Placeras innanför framrutan fullt läsbar utifrån. Jag hade lagt p-biljetten på passagerar sidan på instrumentpanelen och den var fullt läsbar utifrån. jag ringde direkt när jag kom ut till bolaget P-Bolaget HOJAB som då säger att det har fotat en ogiltig biljett i framrutan. Jag hade en gammal biljett som bara kunde ses ifrån sidorutan på förarsidan (den delger de inte). Jag har skickat foton på hur biljet var placerad och hur den kunde läsas utifrån utan problem och skrivit tre brev utan resultat. I sista brevet ifrån HOJAB frågar de om jag vill få ärendet provat i tingsrätt . Vilket jag har föravsikt att gå vidare med. För jag anser att deras pvakt inte har uppfyllt sitt krav i att kontrollera min framruta helt och hållet. Det verkar som de kan göra som de vill oavsett om pbiljett finns eller inte. Frågan vad sker där? Hur kan jag förbereda mig? vilka chanser har jag att få rätt?
Klas Eklund |Hej I Sverige gäller principen om fri bevisvärdering som kommer till uttryck i 35 kap 1§ rättegångsbalken (se här https://lagen.nu/1942:740#A3). Denna princip ger att domaren fritt kan värdera bevisningens styrka (med vägledning i praxis och förarbeten), dessutom skall värderingen ske efter "samvetsgrann prövning". Denna princip är själva grunden för bevisning tillsammans med principen om fri bevisföring som ger att du får föra i princip vilken bevisning du vill. I detta fall så finns det en p-biljett som tydligt visar att du betalt för tiden du stått parkerad. Det blir då en fråga om detta står sig i rätten. Det är naturligtvis svårt att bedöma hur rätten ser på bevisningen men det kan vara fördelaktigt om du har ett vittne som var med när bilen parkerades och som kan vittna om att biljetten legat fullt synlig. All bevisning som du har tillgång till bör du prestera då det kan ha relevans utifrån tidigare nämnda principer. Utifrån min bedömning så blir det svårt för rätten att frångå den presterade biljetten. Jag tycker att du verkar ha ett bra utgångsläge men du bör samla den bevisning som du tror är relevant och eventuellt rådgöra med en advokat om du tycker att det är värt det. Utifrån det du berättat kan jag inte ge en närmare bedömning av dina chanser i tingsrätten. lycka till ! MVH Klas Eklund

Giltighet av polisförhör

2010-01-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Är ett polisförhör giltigt om den anklagade inte skriver under?
Mikael Söderman |Hej, jag antar att din fråga handlar om vilken betydelse ett polisförhör kan få i en kommande rättegång. Grundtanken i svenska rättegångar är att vittnen och åtalade ska berätta muntligen för domstolen vad som har hänt. Dock finns det en möjlighet för åklagare att läsa upp polisförhör under rättegången. Ett exempel kan vara att den misstänkte säger en sak i polisförhör och ett helt annan sak i rättegången, i dessa fall kan åklagaren använda polisförhöret som ett bevis på att den misstänkte ljuger. Det är sedan upp till domstolen att avgöra vad som är sant, det är detta som kallas den fria bevisprövningen. En underskrift på ett polisförhör är till för att den förhörde ska i efterhand intyga att det som är nedskrivet stämmer överens med berättelsen, så ett förhör som saknar underskrift tappar bevisvärde utan att för den delen förlora sitt bevisvärde helt. Det finns för övrigt inget sätt för en förhörd person att tvingas skriva under ett förhör. Med vänlig hälsning Mikael Söderman

Skäligen kan misstänkas?

2009-10-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Har polisen rätt att ta urinprov för misstanke om dopingbrott utifrån vilken kroppskonstitution en person har? Med andra ord räcker det att vara mycket muskulös för att misstankegraden skall vara \"skäligen\"?
Niklas Karlsson |Hej,Enligt 28 kap 12 § Rättegångsbalken (28:12 RB) se https://lagen.nu/1942:740#K28P12 får kroppsbesiktning företas mot någon som är skäligen kan misstänkas för ett brott med fängelse i straffskalan. Dopingbrott är ett sådant brott, 2 & 3 §§ lag om vissa dopningsmedel se https://lagen.nu/1991:1969. kroppsbesiktning (28:12 RB) innefattar urinprov, enl. doktrinen, Ekelöf, Bylund, Edelstam, rättegång tredje häftet 2006 s. 123.Angående kravet på när man skäligen kan misstänkas är det svårt att fastställa några objektiva kriterier som måste föreligga för att misstankegraden ska nå upp till skäligen kan misstänkas, men klart är att de allmänt sett krävs att misstanken ska stödjas på objektiva omständigheter som har viss styrka, se Lindberg i Karnov 2007/08 s. 2896, not 651. Det är inte uteslutet att omständigheterna i ett enskilt fall, i fråga om t.ex. miljö, umgänge (där förekomsten av dopingmedel är mer frekvent) tillsammans med en muskulös kroppsbyggnad skulle göra att man kommer upp i misstankegraden. Detta är en bedömningsfråga i varje enskilt fall.Kravet på skäligen kan misstänkas är ändå att anse som lite högre ställt enligt min mening, att man är muskulös torde i sig inte vara tillräcklig. Sen kan man ju vara mer eller mindre muskulös, ju mer muskulös man är utöver vad som kan vara att anse som normalt desto mindre ska förmodligen till för att man ska komma upp till misstankegraden, men marginalen torde ändå vara ganska stor.För ytterligare läsning angående misstankegraden, JO 1993/94 s. 101 ff., JO 1992/93 s. 152 och 204 ff. och SOU 1995:47 s. 158 ff.