Vad händer om jag inte dyker upp till rättegången?

2020-11-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag ska överklaga en dom i hovrätten, vad händer om jag inte infinner mig där?Får jag sitta häktat om polisen tar mig?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som händer om du inte infinner dig vid rätten, om din dom skulle tas upp till ny rättegång. Jag har inte tillräckligt med information för att veta om din dom gäller ett indispositivt mål, tex brottmål, eller dispositivt tvistemål. Jag kommer nedan beskriva vad som gäller för brottmål och sedan i slutet kort förklara vad som gäller i tvistemål. Laga förfall - när du har giltig anledning att inte närvara i rätten Jag har inte tillräckligt med information för att veta om du är tilltalad eller målsägande, men det är viktigt att betona att det är olika lagrum som rör dessa olika parter. För samtliga parter gäller dock 32 kap 6-8 §§ i rättegångsbalken. I 32:8 förklaras att laga förfall är då någon genom avbrott i allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet, som han ej bort förutse eller rätten eljest finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad honom ålegat. Detta innebär alltså enligt 32:6 RB att om du inte infinner dig i rätten och på sätt underlåtit rättens beslut att infinna sig vid rätten eller på annat sätt fullgöra något i rättegången och du har laga förfall så ska detta inte leda till någon påföljd för dig eller på annat sätt lägga dig till last i rättegången. Är du till exempel sjuk kan rätten anse att laga förfall sannolikt föreligger enligt lagen och därmed skjuta upp rättegången. Om målsäganden eller den tilltalade ej är närvarandeEnligt 46:14 RB ska ett målsägande som inte inställer sig personligen till rättegångstillfälle, alltså om du är målsägande och du inte dyker upp, så ska rätten ta ställning till om ett förelagt vite ska dömas ut. Dessutom får rätten besluta om målsäganden ska hämtas till domstolen, antingen direkt eller till en senare dag. Ett skäl för hämtning är att det kan antas att målsäganden inte kommer att dyka upp trots en ny kallelse.Enligt 46:15 RB ska rätten i första hand pröva om målet kan avgöras i utevaro av den tilltalade enligt 15a §. 15a § fastslår olika förutsättningar för att avgöra målet i utevaro, bland annat nämns att saken ska kunna utredas tillfredsställande samt att det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst sex månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening. Skulle saken inte kunna utredas tillfredsställande ska rätten enligt 15 § 2 meningen ta ställning om ett förelagt vite ska dömas ut. Rätten ska också ta ställning till om den tilltalade ska hämtas till domstolen, på samma sätt som för målsäganden, eller häktas, om det finns förutsättningar för häktning enligt 24 kap RB.Häktning?Det är alltså möjligt att som tilltalad bli häktad om en inte dyker upp i rätten, men då måste förutsättningar för häktning vara uppfyllda enligt 24 kap RB. I 46 kap. 15 § 2 st anges bland annat att skäl för häktning är att det på grund av att tidigare hämtningsförsök i målet har misslyckats eller av annat skäl är sannolikt att den tilltalade inte kan hämtas.Vad gäller vid tvistemål?Parters utevaro regleras i 44 kapitlet i RB. Enligt 44:4 RB ska 1-3 §§ tillämpas om en part uteblir eller underlåter att infinna sig personligen vid en huvudförhandling. När det gäller dispositiva tvistemål, mål där förlikning om saken är tillåten, gäller att tredskodom kan utdömas om någon av parterna eller deras ombud inte infinner sig till förberedelsesammanträdet. Det krävs dock att den andra parten yrkar tredskodom för att detta ska ske enligt 44:2 RB, och det krävs även att den part som inte dyker upp vid sammanträdet tidigare har fått en kallelse till sammanträdet och att det av kallelsen framgår att tredskodom kan utdömas om personen inte dyker upp. Skulle den andra parten inte yrka tredskodom eller om det inte framgår av kallelsen att tredskodom kan utdömas så avskrivs målet istället enligt 44:1 RB. Även om kärande inte dyker upp kan vid dispositiva tvistemål tredskodom ändå utdömas enligt 44:3 2 st RB. Häktning är inte aktuellt vid dessa typer av mål. Däremot kan vite komma på tal enligt 44:3 3 st om svaranden uteblir och vite förlagts. Då kan även rätten besluta att svaranden skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller en senare dag. Jag hoppas att du känner att du har fått din fråga besvarad, skulle så inte vara fallet så är du mer än välkommen tillbaka till oss! Du kan antingen lämna en kommentar nedan eller skicka in en ny fråga så ska vi göra vårt bästa!Allt gott,

Att vittna som närstående

2020-11-05 i Vittna
FRÅGA |Kan man få rättshjälp vid resning. Varför vart syster avrådd att vittna till sin bror? Hon var där o såg allt som hände. Istället var det bara offrets vittnen som kom till talan trots att dom inte var där vid aktuella tidpunkten.
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt är utgångspunkten att det föreligger en allmän vittnesplikt, vilket innebär att en är skyldig att vittna i domstol om åklagare, eller den misstänkta personen och dess försvarare anser att det behövs. Undantag till vittnespliktenI 36 kap. 3 § rättegångsbalken finns dock vissa undantag från denna vittnesplikt. Ett av de undantagen inkluderar personer som är närstående till part i rättegången. Du nämner i din fråga att det handlar om en syster och en bror, syskon räknas naturligtvis som närstående, vilket innebär att systern i detta fallet omfattas av undantaget. Syftet bakom detta undantag är det lätt kan uppkomma en friktion mellan plikten att berätta sanningen och den naturliga viljan att hjälpa en anhörig. Vanligtvis ska den som vittnar, avlägga en vittnesed. Även här finns dock undantag. Enligt 36 kap. 13 § 2 stycket rättegångsbalken ska en närstående inte avlägga en ed. Detta just för att personen är närstående och det anses finna ett personlig och naturlig vilja att hjälpa en anhörig som hamnat i en svår situation.Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att veta varför systern i ditt fall blev avrådd från att vittna, och jag kan därför inte heller besvara just den frågan utan ytterligare information. ResningFör att en ansökan om resning ska kunna beviljas krävs i princip att det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen när målet avgjordes. En resning är ett extraordinärt rättsmedel, och det krävs väldigt mycket för att en ansökan om resning ska beviljas. Om du vill läsa på mer om resning och vad det innebär, så tipsar jag dig om att kika i 58 kap. 2 § rättegångsbalken!Jag hoppas att du känner att du fått din fråga besvarad så gott det går.Lycka till och tveka inte att höra av dig om du skulle ha ytterligare frågor eller behöva något förtydligande!Allt gott,

Hur får jag reda på att jag är polisanmäld och hur lång tid tar det?

2020-11-09 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har på omvägar fått höra att jag har blivit polisanmäld, men har inte hört något från myndigheterna. Hur lång tid kan man behöva vänta på att få besked och kan/bör jag kontakta polisen själv i ärendet eller ska jag gå genom advokat?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du vill veta vad som händer i praktiken om någon polisanmäler, och främst vad du som eventuellt misstänkt kan förvänta dig av anmälningsprocessen. Du kan få reda på all information här, (Polisens hemsida förklarar allt steg för steg) och även i rättegångsbalken och i förundersökningskungörelsen (FK)Jag ska försöka sammanfatta det så bra jag kan så du kan få svar på din fråga och får en överblick över processen.Första steget - anmälan skickas inNär polisen får in en polisanmälan läser en förundersökningsledare eller stationsbefäl igenom anmälan och gör en bedömning huruvida det finns faktiska skäl att tro att ett brott har inträffat. Skulle så vara fallet bedömer Polisen eller en åklagare om det finns möjlighet att utreda brottet. Den som har anmält brottet kommer att kallas in på förhör och om det då framkommer att det inte kommer kunna bevisas att ett brott har skett så påbörjas inte en vidare förundersökningen, istället läggs polisanmälan ner. Detta är inte något du, som misstänkt, kommer få reda på. Hur lång tid tar det tills Polisen kontaktar mig?Tyvärr går det inte att ge ett klart svar på din fråga om hur lång tid det tar tills du blir kontaktad av polisen. Skulle Polisen komma fram att det finns anledning att påbörja en förundersökning av den som blivit utsatt för brottet så kommer du kallas in på förhör, genom brev, om du är "skäligen misstänkt för brott". Detta innebär att det finns viss bevisning som talar för att det är sannolikt att du begått brottet. Polisen kommer alltså inte ringa upp dig och det finns inte något sätt för dig att få reda på om du blivit polisanmäld heller (förutsatt att de inte kontaktar dig för förhör där du får reda på att du är misstänkt för ett visst brott.)Viktigt att komma ihåg är att om du blir kallad till förhör genom brev har du rätt att ha med en försvarare för att få hjälp vid förhöret. Så du kan absolut ta kontakt med en advokat om du väl skulle bli meddelad om att du är misstänkt för brott. Skulle förundersökningen läggas ner efter ditt förhör kommer du få information om detta enligt 14 § FK.SammanfattningDu kan alltså inte vända dig till någon myndighet för att få reda på att du har blivit polisanmäld, anledningen bakom detta är för att den person som anmälde brottet ska skyddas och fortsätta vara anonym. Förundersökningar kan ta rätt lång tid, och i och med att du i nuläget inte fått reda på något av Polisen kan det vara så att det inte inkommit en anmälan överhuvudtaget eller att förundersökningen helt enkelt lagts ned i ett tidigt skede.Förhoppningsvis löser det sig, eftersom du inte hört något än så ska du inte stressa upp dig för mycket kring detta. Hoppas att det löser sig och att du känner att du fick svar på din fråga. Annars får du mer än gärna höra av dig igen! Allt gott,

Hur länge pågår huvudförhandling av brottmål?

2020-08-21 i Domstol
FRÅGA |Hur länge håller vanligtvis en huvudförhandling för mordförsök på? Är de ofta en dag eller brukar de ta flera dagar?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns oerhört många regler i rättegångsbalken vad gäller huvudförhandling i brottmål och därför är det mycket svårt att bedöma hur länge en rättegång gällande mordförsök kommer att pågå, då längden av en huvudförhandling varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och hur mycket bevisning som finns. Den juridiska utgångspunkten återfinns dock i 46 kap 11 § rättegångsbalken där koncentrationsprincipen + omedelbarhetsprincipen fastslår att när huvudförhandlingen väl är igång ska den genomföras utan onödiga uppehåll och så långt som möjligt i ett sammanhang. Om huvudförhandlingen inte kräver mer än tre dagar ska den genomföras inom loppet av en vecka, annars ska förhandlingen pågå minst tre dagar per vecka. I juridikens värld brukar vi dessvärre ofta behöva svara på frågor med "det beror på", just för att mycket varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Allt gott,