Kan jäv uppstå om jag arbetar för en tingsrätt och advokatbyrå samtidigt?

2021-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag studerar till paralegal och jobbar vid sidan av studierna extra på tingsrätt. När jag nu söker praktik så blev jag på en advokatbyrå tillfrågad om jag där även vill jobba extra som sekreterare. Advokaten visste om att jag jobbar på domstol. Det jag nu frågar mig är om detta är tillåtet? Kan jag jobba både på byrå och domstol eller räknas jag på något sätt som jävig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det beror på vilken tjänst du harJäv aktualiseras på ett par olika ställen i Rättegångsbalken. Generellt sett gäller jäv för personer med beslutsfattande roller, som nämndemän, domare, åklagare, m.m. men även personer som för anteckningar vid ett sammanträde (4 kap. 10 och 13 §, 7 kap. 6 §, 6 kap. 3 § Rättegångsbalken). Har du ingen av dessa bör det generellt sett inte vara något problem.Reglerna jag tog upp ovan gäller generellt sätt handläggningen i allmän domstol. I förvaltningsdomstol gäller i princip samma regler även då Förvaltningsprocesslagen hänvisar till Rättegångsbalken i jävsfrågor, 41 §. RekommendationDå det inte framgår av din fråga exakt vad dina arbetsuppgifter innebär rekommenderar jag att du rådfrågar din arbetsgivare, d v s tingsrätten du jobbar på. Detta för att det inte ska uppstå några problem för dig. Detta gäller inte bara för jävssituationer utan även konkurrenssituationer exempelvis, om du via ditt jobb på tingsrätten får tillgång till känslig information till konkurrenter till byrån eller byråns klienter. Med vänliga hälsningar,

Hur stor chans är det att man blir dömd om man är häktad på sannolika skäl?

2021-01-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, om en person häktas på sannolika skäl för mord och grov skadegörelse, hur stor chans att bli frigiven eller att det visar sig att personen döms oskyldig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att det inte riktigt går att säga. Tyvärr hittar jag ingen statistik om detta. Jag kommer däremot att berätta lite om de olika beviskraven som finns vilket kan sätta "häktad på sannolika skäl" i perspektiv mot de andra beviskraven som finns. BeviskravFör att en person häktas krävs det ett beviskrav. Dessa kan beskrivas som en sannolikhetsskala för huruvida en person har begått brott. Jag kommer att ta upp en väldigt enkel sannolikhetsskala (0-100%) för att illustrera skillnaden mellan de olika beviskraven och på så vis visa hur hög misstankegraden är. Jag vill däremot påminna om att detta är väldigt grova uppskattningar och inte behöver spegla den verkliga misstankegraden i ditt fall.När en person är misstänkt för brott kan beskriva misstankegraden som en skala. Vi börjar med den lägsta misstankegraden och går uppåt.Man kan misstänkas för brott (23 kap. 9 § Rättegångsbalken, RB). Detta är den lägsta misstankegraden som är riktad mot person och flera personer samtidigt kan uppnå denna misstankegrad för ett brott som troligtvis begåtts av en person. Förenklat kan man säga att polisen kan ha flera misstänkta. Sannolikhetsskalan för att personen har begått brott kan sägas vara 15-20%.Därefter kan man bli skäligen misstänkt (23 kap. 18§ RB). Utredningen riktar in sig mot en viss person och det ska röra sig om konkreta, objektiva och underbyggda omständigheter som talar för att just den misstänkta personen har begått brottet. Här kan vissa tvångsmedel användas exempelvis häktning (24 kap. 3 § RB). Sannolikhetsskalan här för att personen har begått brottet är över 51%. Sedan kan man på sannolika skäl bli misstänkt (24 kap. 1 § RB). Här ska bevisning och liknande tala mer för att man är skyldig än oskyldig. Denna misstankegrad krävs framförallt för häktning. Graden av misstanke kan dock variera från fall till fall men grovt uppskattat kan man säga att sannolikhetsgraden för att personen har begått brottet är ca 75%. För att kunna åtalas behöver man på tillräckliga skäl vara misstänkt (23 kap. 2 § RB). Det här innebär att en åklagare tycker sig kunna få en fällande dom om det leder till rättegång. Som ovan kan graden av misstanke variera från fall till fall men man kan uppskatta sannolikhetsgraden som ca 80-90%. Däremot för att få en fällande dom behöver man alltid uppnå kravet "ställt utom rimligt tvivel". Detta kan beskrivas som att det inte kan finnas någon alternativ lösning till händelseförloppet än det som beskrivs av åklagaren, dvs att personen som står åtalad har begått brottet och det finns inget som talar för något annat händelseförlopp. Din frågaDet jag beskrivit ovan innebär att en person som häktats på sannolika skäl för mord och grov skadegörelse befinner sig i steg 3. Sålänge åtal inte väcks innebär det fortfarande att det inte är säkert hur utgången blir. Och även om åtal väcks behöver åklagaren bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att personen begått brottet. Det finns alltså fortfarande chans att personen blir frisläppt alternativt friad i domstol. Sannolikheten för det beror på vilken bevisning som finns i just detta fall.Med vänliga hälsningar,

Kan jag ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige om min fru bor utomlands?

2021-02-16 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag är en svensk kille som är gift med en filipinsk tjej. Vi är gifta i Filipinerna och giftermålet är registrerat i Sverige. No vill jag skilja mig från henne. Hon har bara varit här i Sverige en gång, på en två veckors semester. Nu undrar jag om jag kan söka skilsmässa i Sverige eller måste jag åka till fillipinerna. Ett annat problem är att det går inte att skilja sig om man är gift där. Deras lag förbjuder skilsmässa. Finns det några möjligheter att lösa mitt problem ? Hon är inte svensk medborgare och har inte något födelse nummer.Vi har inte några gemensamma barn.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar internationell privaträtt, mer specifikt val rätt val av domstol och av lag, och är relativt komplicerad. Jag kommer att svara på din fråga relativt grundligt då ett fullständigt svar behöver betydligt mer personlig information från dig. Jag rekommenderar därför redan nu att du vänder dig till våra duktiga jurister som vidare kan hjälpa dig. Baserat på vad du skrivit i din fråga tolkar jag det som att du bor i Sverige och din fru i Filippinerna och kommer därför svara utifrån dessa frågor. Val av domstolSverige är anslutna till Bryssel-II förordningen och den ska användas vid skilsmässa med internationell karaktär (art 1). Om du har bott i Sverige i minst ett år omedelbart innan du lämnat in ansökan om äktenskapsskillnad i tingsrätten, ska svensk domstol ha behörighet (art 3a). Du kan ansöka om äktenskapsskillnad vid den domstol som tillhör den ort du bor i (14 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Val av lagBryssel-II förordningen saknar regler om vilken lag man ska välja. Lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap har däremot lagvalsregler och huvudregeln är att svensk rätt ska tillämpas på äktenskapsskillnaden (3 kap. 4 §). Vad som komplicerar sakenEn domstols behörighet och lagval är beroende av ett par saker. Bland annat var ni har bott, om ni har bott tillsammans under äktenskapet eller på olika håll m.m. Beroende på om ni exempelvis bott tillsammans i Filippinerna i samband med äktenskapet kan det nämligen behörig domstol och lagvalsregler förändras. Exempelvis så kan filippinsk rätt gälla för vissa delar av äktenskapsskillnaden, som när förmögenhetsförhållandena ska avgöras. Detta var problemet i Burma-fallet (RH 2010:31) då Hovrätten stod inför vilket val av lag som skulle göras för parets bodelningen. HandlingsplanBaserat på den information jag fått av dig borde du kunna ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige samt svensk lag borde vara tillämplig. Med det sagt, så behöver en grundligare utredning göras med mer personlig information från dig. Jag rekommenderar därför att du bokar tid med en av våra duktiga jurister för att se till att du verkligen kan väcka talan i svensk domstol, samt att svensk lag ska tillämpas. Med vänliga hälsningar,