Kroppsvisitation

2020-08-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Jag är osäker om vem ja ska vända mig till, men jag har en fråga ang kroppsvisitering som poliser utför.Får kvinnliga poliser kroppsvisitera en 17 årig man på olämpliga delar? Det vill säga ett manligt underliv? Om det är så att detta är okej för en kvinnlig polis att utföra så tycker jag att det bör ändras. Enligt mig är detta jätte obehaglig, speciellt när mannen inte är okej med det. Vad har hänt med samtycket egentligen? Jag är fullt medveten om att detta är polisers uppgift att utföra men det bör komma på en lösning. Precis så som att män inte får kroppsvisitera kvinnor så bör kvinnor inte kroppsvisitera män! Det bör ske en förändring.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) är varje svensk medborgare skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Skyddet kan begränsas med stöd i lag av annan behörig myndighet enligt 2 kap. 20 § RF. Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Det är en ytlig undersökning som ska genomföras, men den kan innebära att man måste ta av sig klädesplagg. Personen får inte stå naken inför tjänstemännen och själva kroppen får inte undersökas, till skillnad från kroppsbesiktning. Visitationen måste vara proportionell samt nödvändig, det får inte vara otillbörligt kränkande för personen som visiteras. Är åtgärden mera väsentlig ska kroppsvisitationen inte utföras offentligt utan inomhus och i avskilt rum enligt 28 kap. 13 § 2 st Rättegångsbalken (RB). Kroppsvisitation av en kvinna får i normala fall endast utföras eller bevittnas av en annan kvinna om det inte genomförs av en läkare eller sjuksköterska. Undantag görs dock beträffande mindre ingripande undersökningsåtgärder då man undersöker vad en kvinna har burit med sig, se 28 kap. 13 § 3 st. RB. PolislagenNär en polis genomför kroppsvisitation regleras dessa främst i polislagen (PolisL). Enligt 19 § PolisL får en polisman som med laga stöd griper, omhändertar eller avlägsnar någon i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig. Kroppsvisitation utförs då främst av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand eller för att en persons identitet skall kunna fastställas.SammanfattningKroppsvisitationen får bara gå så långt som är nödvändigt och får bara ske av sådant som man har på sig eller bär med sig. Det får inte vara otillbörligt kränkande för personen som kroppsvisiteras. Om du finner att polisen har agerat felaktigt och brutit mot lagen kan du göra en JO- anmälan. JO (justitieombudsmannen) granskar statliga myndigheter och ser till att deras arbetet utförs korrekt och enligt de lagar och regler som styr deras arbete. Här innefattas särskilt de lagar som skyddar individers integritet och rättigheter, så som skyddet mot kroppsvisitation. På JO.se finns ett formulär för anmälan och fler instruktioner.

Kontakt med någon som sitter häktad

2020-07-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Får en anhörig kontakta en häktad persons advokat för att vidarebefordra ett meddelande som den anhörige har till den häktade?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem blir häktad?Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han:1. Avviker eller på något annat annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,2. Genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller,3. Fortsätter sin brottsliga verksamhet.Häktningen omprövas kontinuerligt vilket innebär att om åtal inte väcks inom två veckor så ska domstolen hålla en ny häktningsförhandling. Vid varje omhäktning gör domstolen en ny bedömning angående om häktningsskälen är fortsatt uppfyllda. Om domstolen finner att förutsättningarna för häktning inte längre är uppfyllda, släpps den misstänkte på fri fot men kan alltså fortsatt vara misstänkt för brottet 24 kap. 20 § Rättegångsbalken. Kontakt med den som sitter häktadEn häktad person har alltid rätt att ha kontakt med sin advokat och kan därför be advokaten att kontakta den häktades anhöriga om att han/hon är häktad.För vidare kontakt med sina anhöriga kan den häktade personen söka telefon- och besökstillstånd för att få prata med eller träffa sina anhöriga. Kriminalvården prövar då om det kan göras utan att säkerheten åsidosätts.Sammanfattningsvis kan man säga att ifall din anhöriga vill att du ska veta att han/hon är häktad lär personen be sin advokat att kontakta dig.

Fri från häktet i väntan på dom

2020-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Vad händer när en person blir släppt från häktet i väntan på en eventuellt kommande dom? Lever man som vanligt eller har man någon form av restriktoner?
Carolina Olsson |Reglerna om häktning finns i 24 kap. Rättegångsbalken(RB). Häktningsskäl Ett krav för att bli häktad är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. För den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda enligt 24 kap. 1 § 1st. RB:1. Flyktfara - om det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly,2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas enligt 24 kap. 1 § andra stycket RB. Häktningen kan upphävasDet beslutas i regel om häktning i två veckor i taget. Inom den tiden måste åklagaren antingen begära omhäktning eller väcka åtal enligt 24 kap. 18 § RB.Om det inte väcks åtal eller begärs omhäktning inom tidsramen ska rätten omedelbart häva häktningsbeslutet och frige den misstänkte fram till rättegången. Likaledes ska häktningen omedelbart upphävas om det inte längre finns skäl för häktning, dvs. om något av kraven ovan inte längre är uppfyllda enligt 24 kap. 20 § RB. Fri i väntan på domNär en person som i din fråga släpps efter rättegång i väntan på dom beror detta oftast på att domstolen tror sig komma fram till ett frikännande eller att straffet endast kommer att bestå av böter. Som svar på din fråga finns det inga restriktioner om man släpps från häktet i väntan på dom. Detta eftersom att det inte längre finns anledning att personen sitter häktad. Hade restriktioner funnits hade personen fortsatt suttit häktad.

Möjlighet att ändra tid för huvudförhandling

2020-08-22 i Domstol
FRÅGA |Har fått datum till tingsrätten huvudförhandling, vårdnadstvist. Finns det möjlighet att ändra på datum ,till att få ett tidigare än det man har fått.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att du har skyldighet att infinna dig vid huvudförhandling du blivit kallad till enligt 32 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). Undantag är om det föreligger "laga förfall" 32 kap. 8 § RB. Laga förfall innefattar bl.a. sjukdom, avbrott i trafik eller dylika händelser som inte kunnat förutses. Rätten kan enligt 32 kap. 4 § RB ändra tid för huvudförhandling om de vet med sig att det föreligger omständigheter som utgör hinder för sammanträdet.Mitt råd till dig är att snarast kontakta domstolen samt berörda parter och meddela dina omständigheter. De får sedan göra ett ställningstagande till huruvida det kan utgöra skäl att ändra datum för förhandling.

Vilken information har jag rätt att få del av som misstänkt för ett brott?

2020-06-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Om man sitter i förhör misstänkt för exempelvis stöld, är polisen skyldiga att visa allt bevismaterial för än?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vanligtvis kommer ett brott till polisens kännedom genom en polisanmälan. När polisen har fått veta att ett brott har begåtts inleds en förundersökning som bedrivs av antingen polis eller åklagare. Vid förundersökningen utreds vem som är skäligen misstänkt till brottet och om tillräckliga bevis finns för att väcka åtal se 23 kap. 1-3 § Rättegångsbalken (RB). Den person som utreds har rätt att bli underrättad om att denne är misstänkt för brott vid första förhörstillfället efter det att misstanken stärkts under förundersökningens gång se 23 kap. 18 § RB. Polisen har däremot ingen skyldighet att berätta för personen att en polisanmälan kommit in och att personen är misstänkt.Vad får den misstänkta för informationUnder ett förhör kontrollerar polisen din identitet och du har rätt att få veta vad du är anklagad för och varför, dvs. vilka omständigheter som läggs dig till last och på vilka rättsliga grunder. Genom rätten till information ska den misstänkte ges möjlighet att på bästa sätt förbereda sitt försvar. Svar på din frågaDu har alltså som misstänkt inte rätt att få allt bevismaterial angående hela utredning från polisen. Det polisen är skyldiga att underrätta dig om är anklagelser mot dig samt rättslig grund för detta.