Vad händer om parterna förhalar processen i domstol?

2020-06-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Vad kan tingsrätten göra om båda parterna dröjer med bevisningen och kommer med ofullständiga uppgifter samt svarar inte på förelagda frågor och drar ut på hela procesen.
Jessica Sarhede |Kort svar:I sista hand kan domstolen meddela mot dom som går mot den part som förhalar processen och inte medverkar.Långt svar: Om kärande (den som väcker åtalet) inte inkommer med korrekta uppgifter i stämningsansökan, kommer domstolen att börja med att skicka ut ett kompletteringsföreläggande och kärande får då möjlighet att komma in med det som saknas, 42:3 RB. Om kärande efter uppmaningen av domstolen fortfarande har ofullständiga uppgifter kommer ansökan om stämning att avslås, om de uppgifter som lämnats inte utan väsentlig olägenhet kan ligga till grund för rättegången, 42:4 RB. Domstolen kan också sätta ett sista datum, antingen riktat mot er båda som parter, om ni båda försöker förhala processen, eller mot en enskild part om det endast är en av er som försöker förhala. Efter detta datumet får det inte inkomma fler uppgifter om det inte finns giltig ursäkt för förseningen och då kommer målet att avgöras baserat på de handlingar som har inkommit, så får den part eller ni båda stå för risken för den bristande bevisningen eller liknande som inte tas upp vid bedömningen, 42:15-a RB. Rättens har även generellt en uppgift som kallas materiell processledning, dvs de ska i viss mån vägleda er parter genom frågor och påpekanden och därmed verka för att ni anger allt ni vill åberopa och att otydligheter klargörs, 42:8 2 st RB. Om förlikning om saken är tillåten (dispositivt tvistemål) vilket innebär att ni som parter utanför domstolen kan sluta avtal helt på egen hand om saken ( de flesta målen är dispositiva med undantag för familjerättsliga mål t.ex) så kan det meddelas en tredskodom mot den av er som inte medverkar, 42:11 RB. Detta innebär att det meddelas en dom mot den part som förhalar processen och domen går denne emot utan att sakfrågan har prövats. Får man en meddelad tredskodom mot sig kan man ansöka om återvinning. Hoppas detta var svar på din fråga!

Vem står för rättegångskostnaderna?

2020-02-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Vi är några som har blivit bedragna på pengar.Om vi stämmer den här personen och det blir rättegång, är det risk att vi får betala rättegångskostnader om vi förlorar i rätten?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline mer er fråga!Det finns en risk att ni kommer att få betala rättegångskostnaderna om det blir rättegång. Eftersom er fråga gäller rättegångsprocessen regleras frågan i rättegångsbalken. Huvudregeln för rättegångskostnader är att den part som förlorar målet betalar för båda parternas rättegångskostnader (18:1 RB). Därav föreligger det en risk för att ni kommer att behöva betala beroende på utfallet i rättegången, förlorar ni blir ni ersättningsskyldiga för både era och motpartens kostnader. Därför kan det vara viktigt att ni funderar på hur stora ni chanser ni har att vinna målet. Mitt konkreta råd är annars att om ni inte redan polisanmält händelsen så se till att göra det. Sen rekommenderar jag även att se över era försäkringar för att se om ni har rättsskyddsförsäkring eller dylikt. För att få hjälp med att avgöra om ni ska fallet till rättegång eller inte, bör ni överväga att ta upp ert fall med en advokat. Detta gäller oavsett vilken försäkring ni har, eftersom det är mycket pengar som står på spel. Hoppas ni fått svar på er fråga! Med vänlig hälsning,

Kan man återvinna målet efter tredskodom?

2020-04-30 i Domstol
FRÅGA |Hej!Min son har fått en s k Tredskodom i ett skadeståndsmål mot honom och hans tidigare konkursade bolag. När inställelsen till rätten kom misstolkade min son denna. Han hade redan kallats och visst att han skulle närvarade på förhandlingarna som inställd privatperson. Han trodde att konkursen innebar att konkursförvaltaren var den ende laglige representanten. Tingsrätten bedömde att hans bolag inte hade uppmärksammat kallelsen och ingen representant fanns med på förhandlingarna. Man dömde min son till böter på 100 000 kr, dvs ett stort belopp för en byråkratisk försummelse.
Jessica Sarhede |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att de 100 000 kronorna var vad motparten till din son yrkade på i skadestånd. Din son har fortfarande chans att få till en prövning om han missförstod att han själv behövde infinna sig även som representant för företaget!Din son, som är den part som fått en tredskodom meddelad mot sig, har en månad på sig från att domen meddelas mot honom att söka återvinning, 44:9 1 st rättegångsbalken. En En återvinning innebär att målet återupptas eftersom att sakfrågan (frågan om skadan som skadeståndet grundar sig på är bevisad etc) inte har blivit prövad. Ansökningen måste ske skriftligen hos den domstol där din son skulle ha infunnit sig vilket står på kallelsen, 44:9 2 st RB. Om din son ansöker om återvinning så kommer målet att återupptas där det slutade när tredskodomen meddelades, som om inget har hänt där efter. Utan din son får då chans att lägga fram den bevisning han vill och föra sin talan.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,