När har jag rätt till försvarare vid förhör?

2020-06-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Som jag förstått har den misstänkte rätt till offentlig försvarare om misstänkt för ett brott som medger minst 6 månaders fängelse. Vad händer vid ett förhör ifall åklagaren anser att den misstänkte inte har rätt till offentlig försvarare men den misstänkte under förhör vägrar att lämna information med begäran om att en försvarare ska tillgodose denne?Tack i förväg!
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till försvarare och skyldigheter vid förhör regleras i rättegångsbalken (1942:720) (RB).Rätten till försvarareOffentlig försvarareEn person har rätt att anlita offentlig försvarare vid förhör under förundersökningen när denne är skäligen misstänkt för brott (21 kap 3 §, NJA II 1943 s 282 och NJA 2001 s 344). Liksom du nämnt i din fråga har man rätt till offentlig försvarare på begäran om det lägsta föreskrivna straffet för brottet är sex månaders fängelse (21 kap 3 a §). Detsamma gäller om den misstänkte är häktad eller anhållen. Offentlig försvarare ska därutöver förordnas om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör (21 kap 3 a § 2 st). Offentlig försvarare förordnas av rätten (21 kap 4 §). Beslutet kan överklagas (49 kap 5 § 7p och 54 kap 4 §). Beslut får inom tid som anges i 52 kap 1 § 2 st alltså överklagas särskilt till hovrätt efter missnöjesanmälan (49 kap 6 §). Anmälan skall göras genast, om beslutet meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då han fick del av beslutet. Missnöje kan i allmänhet anmälas till rätten per telefon, telefax eller e-post. Den som försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet.Privat försvarareDu har alltid rätt till privat försvarare (21 kap 3 §). Rätten gäller även den som kallats till förhör för att höras upplysningsvis. Om du biträds en privat försvarare utses inte en offentlig försvarare till dig (21 kap 3 a § 3st). Du bekostar din privata försvarare själv.Rätten för försvarare att närvara vid förhörEn försvarare har rätt att närvara vid förhör om det inte är till men för utredningen (23 kap 10 § 4st). Det är förundersökningsledaren som beslutar om närvaro (23 kap 10 § 1st). Rätten att vägra försvarare närvaro vid förhör är ytterst begränsad. Det kan här påpekas att vissa undantag gäller för försvarare som inte är advokater (21 kap 5 § och 23 kap 10 § 4st). Rätten att vägra yttra sig vid förhörLiksom du har rätt till försvarare för att kunna försvara dig har du också rätt att vägra yttra i förhör (21 kap 1 § RB och 6.3 c EKMR). Den som har delgetts skäligen misstanke om brott är inte är skyldig att vittna (36 kap 1§) och det kan därför inte bli aktuellt med vittnesförhör (23 kap 13 §) om han vägrar yttra sig. För den misstänkte finns det inte heller någon straffbelagd plikt att tala sanning under förhör.Omständigheterna i ditt fallDin fråga rörde vad som händer om den misstänkte inte får rätt till offentlig försvarare men under förhör vägrar lämna information med begäran om att en försvarare ska biträda denne. Som jag förklarat ovan gäller särskilda regler för överklagande av beslut om försvarare. Inledningsvis måste en missnöjesanmälan framställas till rätten, det räcker alltså inte om att göra en begäran i förhör. I det avseendet är alltså begäran utan verkan. Du har alltid rätt att anlita en privat försvarare. Vad gäller vägran att lämna uppgifter har den misstänkte rätt att tiga. Av detta följer varken vittnesförhör eller något straff. Det är också möjligt att vägra yttra sig med hänvisning till en framtida försvarare som inte är närvarande vid det aktuella förhöret. Att det sker med hänvisning till en försvarare har dock inte någon egentlig effekt eftersom det fortfarande är tillåtet att väga yttra sig.SammanfattningSammanfattningsvis kan det alltså konstateras att det är möjligt att under förhör vägrar lämna information med begäran om att en försvarare ska biträda denne. Effekten av detta är dock begränsad till att man vägrar yttra sig eftersom överklagande av beslut avseende offentlig försvarare ska, efter missnöjesanmälan, lämnas till rätten.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om det skulle uppkomma några funderingar är du alltid välkommen att höra av dig med en ny fråga.

Häktning när det inte finns bevis

2020-03-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille har ett då fast jobb och även ett företag han har blivit häktad för ett misshandel. Och har nu suttit inne i häktet 2 månader. Det finns ingen bevis på att han har slagit ellr gjort nått till den ena killen. Men varför släpps han inte?
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för häktning finns i rättegångsbalken (1942:740).För häktning krävs det att man är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år (24 kap 1 §). En person kan oberoende av brottets beskaffenhet häktas om han är okänd och vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller när han saknar hemvist i Sverige (24 kap 2 §). Häktning kan också ske när personen är skäligen misstänkt för brott om reglerna i 1 § eller 2 § är uppfyllda och det är av synnerliga vikt att han häktas i avvaktan på ytterligare utredning (24 kap 3 §).För att kunna svara på din fråga skulle jag behöva information om varför han är häktad och vilken bestämmelse som tillämpats. Om du återkommer med sådan information kan vi förklara hur bestämmelsen bör tillämpas och om häktningen skett i enlighet med lagen.Återkom gärna!

Ska en militär skyddsvakt gripa eller envarsgripa i våld mot tjänsteman?

2020-05-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Ska en militär skyddsvakt gripa eller envarsgripa i våld mot tjänsteman? Skyddsvakten borde väl ha samma befogenheter som en polis om han står och vaktar vid ett skyddsobjekt?Envar gäller alla, men skyddsvakten är ju inte envar så att säga! En polis envarsgriper ej,likaså är väl för en militärskyddsvakt?Frågan kom upp om en skyddsvakt blir slagen i tjänsten (våld mot tjänste man). Jag säger grip medans andra säger envarsgrip
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i det följande redogöra för en militär skyddsvakts befogenheter avseende gripande i våld mot tjänsteman. GripandeDet är i skyddslagen (2010:305) som befogenheterna för en militär skyddsvakt regleras. En militär skyddsvakt har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig (13 §). Det föregående gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet (13 § 2st). De uppräknade brotten utgör en fullständig uppräkning av de brott som är skyddade av lagens bestämmelser (jmf 1 §). Det är alltså inte möjligt för en militär skyddsvakt att med samma befogenheter som en polis gripa någon för våld mot tjänsteman.EnvarsgripandeReglerna om ett så kallat envarsgripande återfinns i 24 kap 7 § 2st rättegångsbalken (1942:740) (RB). 24 kap 7 § 2st RB har följande lydelse."Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."Straffskalan för våld mot tjänsteman är böter till fängelse i högst två år (17 kap 1 § BrB). Formuleringen "fängelse kan följa" innebär att man inte bara ska se till den formella straffskalan utan även till omständigheter som i det enskilda fallet påverkar den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Om det kan antagas att böter följer på brottet ska personen inte gripas. Vid ett envarsgripande kan man dock inte förvänta sig att den som griper kan göra en fullständig bedömning av påföljden. Det kan dock vara så att högre krav ställas på militära skyddsvakter eftersom de har befogenhet att gripa i tjänsten. SammanfattningSammanfattningsvis kan ensvarsgripande vid våld mot tjänsteman göras i de fall där det kan antagas att påföljden inte blir böter. Det bör avse många fall av sådana gärningar, men jag vill ändå råda er till viss försiktighet.Här följer även en förteckning över en militär skyddsvakts befogenheter.Hoppas att du fick svar på din fråga!