Överklaga och ansöka på nytt?

2021-05-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej det är så här att jag har fått hem ett beslut för min man (som är i Libanon men vill komma hit) att hans uppehållstillstånd hos Migrationsverket har återkallat men att den inte vunnit laga kraft och att vi ska överklaga beslutet om vi vill .Min fråga är kan han överklaga beslutet men samtidigt söka på nytt ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret på din fråga är nej, det går inte att ansöka om något samtidigt som det överklagas. Det beror på att det enligt en viss princip inom svensk rätt anses att en viss sak bara får prövas i ett mål åt gången. Det är först när ett mål vunnit laga kraft som det anses som avslutat, och genom att överklaga blir ärendet fortsatt fortfarande pågående. En förvaltningsmyndighet skulle därmed avvisa ärendet om en ansökan skulle komma in om ett mål som samtidigt har överklagats vid en migrationsdomstol. Vänligen,

Nekande av besök i häkte bl.a.

2020-11-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, jag och min kille har blivit nekade till besök då han sitter i häktet. Jag har tidigare varit häktad och jag blev dömd till villkorlig dom för narkotikabrott. Min kille fick 5.6 år och eftersom att vi blev nekade besök så har vi förlovat oss. Jag undrar ifall dom har rätt till att neka besök för oss då vi nu är förlovade?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill få svar på om Kriminalvården kan neka dig från att besöka din fästman i häktet/fängelset. Jag tolkar det så att du och din fästman numera är dömda för brott båda två. Du fick villkorlig dom och han fick cirka 5 år. I och med att jag inte riktigt uppfattade om han sitter kvar på häktet eller blivit överflyttad till anstalt försöker jag besvara båda situationer. Om din fästman fortfarande är kvar på häktet gäller bestämmelserna i häkteslagen (här). Om din fästman förflyttas till en anstalt gäller bestämmelserna i fängelselagen (här). Vi börjar med fängelselagen: Fängelselagen och dess restriktioner Enligt 7 kap. 1 § fängelselagen får en intagen ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om detkan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 2 eller 3 §§. Här avses övervakning av besöket, att besöket sker i ett besöksrum (7 kap. 2 § fängelselagen) och att besöket villkoras av kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning (7 kap. 3 § fängelselagen)kan motverka den intagnes anpassning i samhället, ellerpå annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan. För att vägra besök på den här grunden måste det finnas en konkret risk för besökaren. Att ett besök lämpligen kan ske har att göra med de praktiska förutsättningarna för besöket. Hänsyn får tas till t.ex. anstaltens rutiner och dess tillgång till personal och besöksrum. Vägransgrunderna ska tillämpas restriktivt, i synnerhet när besökaren är en nära anhörig. Många gånger bör risken kunna motverkas genom att besöket eller besökaren kontrolleras enligt 2 och 3 §§. Vägransgrunderna gör det däremot möjligt att vägra ett besök. Förmodligen har Kriminalvården i ert fall grundat vägran på att du är dömd för narkotikabrott. Kriminalvården kan vägra besök från någon som dels är misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller har kopplingar till kriminella nätverk. En person som tidigare begått brott och som avtjänat sitt straff och därmed inte infallit i ny brottslighet borde få tillstånd att besöka en intagen. I erat fall finns eventuellt grund för att vägra besök. Dock talar humanitära skäl mot att vägra en intagen att ta emot besök av en nära anhörig, såsom t.ex. make, sambo eller förälder. Dock kan Kriminalvården vägra även sådana besök om den anhörige försökt föra in narkotika i anstalten eller om han eller hon kan antas planera frigivning. Häkteslagen och dess restriktioner Enligt 6 kap. 1 § häkteslagen får en intagen som sitter häktad på grund av misstanke om brott åläggas inskränkningar i sin rätt till kontakt med omvärlden, om det finns risk för att han eller hon undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Åklagaren får enbart besluta om restriktioner om rätten enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken har medgett åklagaren tillstånd att använda den typen av restriktioner. Inskränkningar enligt bestämmelsen får röra inskränkningar i att ta emot besök (6 kap. 2 § 5 p. häkteslagen). Här är det däremot av vikt att restriktioner inte görs mer ingripande än vad som är nödvändigt. I och med att du också dömts kan det vara så att man anser att du kan försvåra utredningen eller kan undanröja bevis, särskilt om domen överklagas till hovrätten. Vad gäller i ditt fall? I ditt fall har Kriminalvården vägrat besök till din fästman. Detta beror troligtvis på att du är dömd för narkotikabrott. Här kan man mena att risk finns att du, om han fortfarande sitter kvar i häktet kan undanröja bevis eller liknande, eller om din fästman sitter på anstalt skulle föra in narkotika eller andra föremål. Beroende på hur din villkorliga frigivning ser ut, om du inte återfaller i brott och visar att du inte brukar narkotika borde det i framtiden vara möjligt med besök, särskilt av humanitära skäl. Vad som gäller i just det här fallet är dock svårt att svara på. Hoppas du fick svar på din fråga. Om inte är du välkommen att ställa fler!Vänligen,

Förundersökning fram till rättegång

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev här om natten ordentligt slagen med öppen handflata över kinden och ögat. Vilket jag har förstått faller under kategorin ringa misshandel. Min fråga är om det är sannolikt att fallet kommer gå till rättegång? Polisen anlände till platsen kort efter händelsen, förhörde mig, tog bilder av mitt ansikte och förhörde min kompis som bevittnade hela händelseförloppet en meter bort. Mannen som slog samt hans flickvän blev också förhörda. Polisen förklarade att de tänkte göra en anmälan om ringa misshandel och att jag skulle få mer information per post.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vägen från att en förundersökning inleds till att målet eventuellt tas upp i en rättegång kan tyckas lång. För att nå fram till en tingsrätt krävs i regel att en åklagare anser sig ha tillräckliga bevis för att kunna fälla den misstänkte. På vägen finns det flera risker att förundersökningen dels läggs ned eller att åklagaren inte väljer att åtala. Det du nämner om att polisen snabbt var på plats och förhört de misstänkte talar dock för att de samlar på sig de bevisen som krävs för att kunna väcka åtal. Från förundersökning till åtal När en konkret misstanke om brott föreligger ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). En förundersökning inleds dels för att utreda om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot någon misstänkt i målet (23 kap. 2 § Rättegångsbalken).Om en åklagare efter att förundersökningen avslutas anser sig tillräckligt säker på den misstänktes skuld att denne av bevisen i målet kan se en fällande dom kan åklagaren väcka åtal mot denne (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Huvudregeln är att förundersökning ska inledas om det inte är uppenbart att brottet inte kan utredas (23 kap. 1 § 2 stycket. Rättegångsbalken). En förundersökning kan vidare läggas ned i s.k. "disproportionsfallen", där eventuell påföljd inte är strängare än böter och utredningen anses för dyr (23 kap. 4a § Rättegångsbalken). Detta är inte aktuellt i ditt fall. Om det vid förundersökningen inte går att få mer bevis men åklagaren anser bevisen som otillräckliga för en fällande dom kan åklagaren vidare meddela att åtal inte kommer att väckas (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Sammanfattningsvis Huruvida just ditt fall kommer leda till en rättegång är svårt att svara på. Av vad jag kan bedöma låter det som att Polisen ska ha tillräckliga fakta för att utreda ärendet. Här kan du hitta mer information angående hur en brottsutredning går till och de olika stegen i processen. Du kan även alltid kontakta handledaren i just ditt fall för att få information i hur det går i ditt ärende. Vänligen,

Prövningstillstånd i Hovrätten för ringa narkotikabrott

2020-06-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad krävs för att hovrätten ska ge prövningstillstånd i en friande dom rörande ringa narkotikabrott, med föreslagen dagsböter som påföljd? Hur stor är chanserna för att hovrätten kommer att plocka upp ett sådant fall överhuvudtaget?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Förutsättningarna för att ta upp ett mål till Hovrätten regleras i Rättegångsbalken. För att ta upp en dom i Hovrätten krävs vanligtvis prövningstillstånd (49 kap. 12 § Rättegångsbalken). För allvarligare brott krävs dock inte prövningstillstånd, men för en dom med dagsböter som påföljd krävs alltid prövningstillstånd för att ta upp målet i Hovrätten (49 kap. 13 § 1 punkten Rättegångsbalken). Hur ges prövningstillstånd? Prövningstillstånd meddelas dels om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens, 49 kap. 14 § 1 punkten Rättegångsbalken),det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till (granskningsdispens, 49 kap. 14 § 2 punkten Rättegångsbalken), det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens, 49 kap. 14 § 3 punkten Rättegångsbalken),det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens, 49 kap. 14 § 4 punkten Rättegångsbalken). Vad som gäller i ditt fall är svårt att svara på. Anses ditt fall passa in i någon av situationerna ovan och en överklagan gjorts kan prövningstillstånd meddelas. Vänligen,

Stämning och upprättelse vid personskada

2020-12-30 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag blev den 19:e kraftigt biten i ansiktet av en jakthund, i min syster hem. Jag blev fick åka ambulans akut till sjukhuset, där dom lappade ihop mig så gott det gick. Ca 20 stygn läpp och munhåla. Det konstaterades att jag vid ett senare skede skulle vara behov av plastik kirurgi. Idag 30:e blir jag uppringd av akademiska sjukhuset för en kalles akut för att kolla på min skada dom säger även att bilderna var svarta och det kan vara för sent med plastik kirurgi. Läkare 1 sa att jag skulle gå hem och låta det läka och vänta tills dom kontaktar mig. Jag anmälde skadan till mitt försäkringsbolag, tyvärr så gällde inte min sjukvårdsförsäkring som jag har via jobbet av nån anledning vela dom inte betala ut ersättning för min skada dom bad mig att ta det via hundägarens försäkringsbolag. Hund ägaren vill inte att jag polisanmäler händelsen, utan sa att han kan ringa sitt försäkringsbolag och lösa det. Idag 30:e har jag fortfanrade inte fått något svar från ägaren gällande ersättningen från hans försäkringsbolag. Vilket är konstigt då jag fick svar efter 1 dag från mitt försäkringsbolag. Hur/Vart vänder jag mig för att få skadestånd och ersättning för min skada? Kommer ha men för livet, känselbortfall och fula ärr. Delar av min läpp kommer aldrig bli återställda. Jag jobbar delvis som modell vilket kommer resultera att jag inte kommer kunna göra det något mer heller. Vad rekommenderar ni mig att göra? Med vänlig hälsning, förvirrad Alexander
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Inledningsvis nämner jag lite om ansvarsskyldigheten för skador hundar orsakar för att därefter gå vidare med dina möjligheter att få ersättning Hundägare har ett strikt ansvar för all skada som deras hund orsakat, även om ägaren inte varit vållande till skadan (19 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Vad som ska ersättas är dels sjukvårdskostnader skadelidande kan ha haft, inkomstbortfall, fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (ärr och liknande) (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Vilka möjligheter finns till upprättelse?Det mest kostnadseffektiva sättet att få upprättelse är genom en överenskommelse med personen i fråga. Ibland kan det vara effektivt att visa att man annars kommer väcka talan i domstol och meddela parten om fördelarna att lösa saken utanför domstol. Om detta inte går vägen kan domstol genom tvistemål eller förenklat tvistemål vara lämpligt. Förenklat tvistemål kan användas om beloppet inte överstiger 23 250 kr. Fördelen med ett förenklat tvistemål är dels att vardera part står sina egna rättegångskostnader och att kostnaderna för processen inte springer iväg på samma sätt. För att få ut skadestånd måste du då väcka en skadeståndstalan genom att stämma personen som äger hunden. Här finns alltså två möjligheter. Antingen kan du väcka en tvistemålstalan via domstol eller så kan du väcka en förenklad tvistemålstalan. Detta gör du genom att ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § rättegångsbalken). Att tänka på är att den förlorande parten står för båda parters rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket gör att en tvist kan bli väldigt dyr beroende på hur omfattande den blir. Har du en rättsskyddsförsäkring (ingår i de flesta hemförsäkringar) täcker denna en del av dina tvistekostnader. Kolla med ditt försäkringsbolag om du har rätt till rättsskydd så att du kan planera eventuella framtida kostnader för tvisten bättre. Har du inte rättsskydd kan det vara så att du har rätt till rättshjälp. HÄR finns information om rättsskydd och rättshjälp.HÄR finns mer information om tvistemål och hur själva processen går till, samt information om blanketter för ansökan om stämning. Vänligen,

Husrannsakan och polisens befogenheter

2020-11-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Har en fråga gällande ett tillfälle där polisen stoppade en bekant i hans bil och de (polisen) ansåg att han var drogpåverkad, efter drogtest (urinprov & blodprov) på sjukhus visade testet ingenting (vilket personen sa från början). Under tiden detta pågått gjorde polisen en husransakan hos personen där de inte heller hittade något olagligt.Så min fråga är följande: Kan polisen bara säga att någon är drogpåverkad och därefter genomföra en husransakan för att de "anser" att någon är drogpåverkad ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta på vilka grunder polisen kan genomföra en husrannsakan, och om de kan grunda en sådan på att de tolkar det som att någon är drogpåverkad.Reglerna om husrannsakan finns i 28 kap. rättegångsbalken. Enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken följer att husrannsakan får vidtas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. I det fallet får husrannsakan utföras för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet. Av 28 kap. 1 § 2 stycket rättegångsbalken följer vidare att hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får husrannsakan företas bara om brottet har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken kan vinnas.Här aktualiseras flera rekvisit:Om det finns anledning att anta att ett brott begåtts: anledning att anta är ett lågt beviskrav och motsvarar det som krävs för att inleda en förundersökning. Det som kan anses krävas är att det finns någon konkret omständighet som pekar mot brottet. Här kan det räcka med att en person verkar berusad/påverkad.På vilket fängelse kan följa: brottet som aktualiseras här är narkotikabrott, där den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms (1 § 6 punkten narkotikastrafflagen). Brottet har fängelse i påföljdsskalan (högst tre år).Om husrannsakan görs hos någon annan än den som är skäligen misstänkt för ett brott finns strängare krav på när husrannsakan får ske:Skäligen misstänkt: för att en person ska vara skäligen misstänkt för ett brott krävs det i regel att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen ifråga har begått gärningen som misstanken rör. Av praxis följer att den omständigheten att en person är påverkad av annat än alkohol och "i övrigt varit känd i narkotikasammanhang" inte utgör konkreta omständigheter av sådan beskaffenhet att grunda en skälig misstanke om narkotikabrott (se JO 1992/93 s. 204). Så länge andra omständigheter inte föreligger än de du beskrivit i frågan fanns inte tillräckligt för att din kompis ska anses ha varit skäligen misstänkt.Om personen inte är skäligen misstänkt: för att utföra en husrannsakan hos någon som inte är skäligen misstänkt krävs att brottet har förövats hos honom eller henne eller om den misstänkte gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken kan vinnas.Så som jag tolkar din fråga finns inga omständigheter i det här fallet som pekar på att ett eventuellt brott begåtts hemma hos din kompis. Denne greps inte hemma heller. Synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag kräver i princip att det ska föreligga en eller flera faktiska omständigheter som påtagligt visar att polisen med fog kan förvänta sig att påträffa föremålet eller vinna utredningsresultat. Det krävs mycket starka skäl. Såsom jag tolkar det har polisen ingen anledning att ha sådant fog i det här fallet om allt de går på är att någon verkar påverkad. I och med att frågan inte innehåller särskilt mycket information är det svårt för mig att dra en självklar slutsats. Såsom jag tolkar det har polisen dock inte haft tillräckligt underlag för att göra en husrannsakan i det här fallet.Det ni kan göra är dels att begära ut beslutet om husrannsakan, för att få ökad inblick i vad polisen grundade beslutet på. (här finns information om hur du begär ut en allmän handling hos polisen) Enligt handlingsoffentlighetsprincipen har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar (exempelvis beslut), om inte handlingen omfattas av sekretess.Det ni också kan göra är en JO- anmälan. Det en anmälan leder till är att justitieombudsmannen granskar ärendets beredning och kan ge kritik. Poängen är inte att kompensera den enskilde utan att förhindra att polisen missköter sig på liknande sätt i framtiden. (här finns information om hur du gör en JO- anmälan)

Retroaktivitetsförbud och överprövning av myndighetsbeslut

2020-07-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Jag var utsatt för ett brott 4 år sen som lades ner efter 3 dagar, det var stor brist på utredning från polisens sida, jag och en advokat överklagade beslutet men de valde att inte utreda. Nyligen har det kommit en ny lag som är relevant till det jag blev utsatt och som jag tror skulle bidra med att de väljer att den ska utredas, då den nya lagen gör det enklare att bli dömd för de brottet. Min fråga är, kan en person bli dömd tack vare en lag som kom ut efter att brottet har skett?Kan man överklaga en andra gång, om det finns goda skäl till det?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man kan dömas enligt en lag som inte fanns när brottet begicks samt att du vill veta om man kan överpröva ett beslut att inte återuppta en förundersökning. Enligt svensk grundlag får man inte dömas till straff för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks (2 kap. 10 § Regeringsformen). Fanns inte lagen du nämner vid tillfället för brottet kan personen alltså inte dömas enligt den lagen idag. Angående överprövan av beslutet att lägga ned en förundersökning kan man överpröva en omprövning av åklagarens beslut att lägga ned en förundersökning hos högre åklagare. Tänk på att ansökan ska vara skriftlig och tydlig. Här finns mer information om överprövan, och här finns en blankett om överprövan av åklagarbeslut. Vänligen,

Överklagan och hårdare straff

2020-05-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fd man är dömd för grov kvinnofridskränkning i tingsrätten mot mig, och han överklagade till hovrätten. Han är fortsatt häktad i väntan på dom, så han kommer bli dömd igen, så min fråga är, hur stor är chansen att hans straffet skärps även om åklagaren inte har överklagat? Med vänliga hälsningar, Ulrika
Anna Liss |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline! Svaret på din fråga finner du i Rättegångsbalken (51 kap. 25 § Rättegångsbalken). Bestämmelsen reglerar en allmän princip inom processrätten till förmån för den tilltalade, i det här fallet din exman. Enligt principen får den tilltalades överklagan ensamt aldrig leda till en hårdare påföljd i högre rätt. I ditt fall innebär detta att överklagar bara din man domen, dvs. underlåter åklagaren att överklaga, får inte Hovrätten döma till en påföljd som är att anse som strängare än den som tingsrätten dömt till. Det innebär att Hovrätten inte kan höja fängelsestraffet som tingsrätten utdömt. Bestämmelsen finns till för den tilltalade och dennes personlige säkerhet. En tilltalad ska inte riskera att få ett hårdare straff om denne vill få en felaktig dom prövad av högre instans. Vänligen,