Får polisen avlyssna mitt nya telefonnummer?

2019-09-15 i Förundersökning
FRÅGA |En person polisanmäler en annan person som vi kan kalla person X pga att personen som anmäler tror att person X har begått ett brott för flera år sedan, person X har inte begått brott men blir ändå skäligen misstänkt. Person X har både bytt mobil och telefonnummer sedan det påstådda brottet skulle ägt rum. Får polisen nu flera år senare avlyssna person X trots att person X bytt nummer och mobil? Eller måste polisen avlyssna det gamla numret isåfall?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hemlig avlyssning innebär att medelanden som överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § rättegångsbalken)Avlyssning får endast ske om personen är skäligen misstänkt för brottet och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Åtgärden får endast avse ett telefonnummer som under den tid som tillståndet avser innehas eller har innehafts av den misstänkte eller kan antas ha använts eller kommer att användas av den misstänkte (27 kap. 20 § rättegångsbalken).Det innebär att avlyssning alltså får ske av de nummer som den misstänkte har haft, har eller kan antas att personen kommer att använda, under förutsättning att personen är skäligen misstänkt för brottet. Den misstänktes nya nummer får alltså avlyssnas trots att personen bytt telefonnummer och mobiltelefon.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan åklagaren överklaga ett häktningsbeslut?

2019-03-03 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag vet att en misstänkt kan överklaga ett häktningsbeslut, men kan en åklagare överklaga ett häktningsbeslut också? Jag tänker då vid ett sådant scenario att den misstänkte ej blir häktad på sannolika skäl av rätten, men att åklagaren anser att rådmannen tagit fel beslut, och tycker att det är av synnerligen vikt att den misstänkte blir häktad.Om inte, finns det någon annan väg för en åklagare att gå än att få till en ny häktesförhandling och prova på nytt?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.Utifrån dina uppgifter i frågan utgår jag ifrån att du har kunskap om vilka häktningsförutsättningarna är. Jag kommer därför inte redogöra för dessa. Istället kommer jag direkt att besvara dina frågor ang. överklagande och om åklagaren har några andra möjligheter att häkta en person än ny häkteförhandling. För att besvara frågorna kommer rättegångsbalken att tillämpas. Överklaga häktningsbeslutetNär häktningsförhandlingen avslutats, ska rätten omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan (24 kap. 16 § första stycket). Rättens beslut i häktningsfrågan är ett s.k. slutligt beslut. Det innebär att deras beslut får överklagas av båda parterna (49 kap. 3 §). Både åklagaren och den misstänkte har alltså möjlighet att överklaga rättens beslut. Har åklagaren några andra möjligheter?Enligt min mening finns det inga andra alternativ för åklagaren än överklagande och ny häktningsförhandling. Jag kommer därför istället att redogöra för vad som krävs för att en ny häktningsförhandling ska kunna göras.När kan en ny häktningsförhandling ske?Om domstolen vid häktningsförhandlingen kommer fram till att häktning inte ska ske, ska rätten häva anhållningsbeslutet (24 kap. 16 § tredje stycket). Justitieombudsmannen har uttalat att om rätten häver anhållningsbeslutet får inte åklagaren meddela ett nytt anhållningsbeslut innan nya omständigheter tillkommit (JO 1963 s. 97 samt JO 2002/03 s. 93). Anhållande får göras av åklagaren i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan och kräver att någon av häktningsförutsättningarna är uppfyllda eller att det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning (utredninganhållande) (24 kap. 6 § RB). Ny häktningsförhandling får alltså endast ske om det tillkommit nya omständigheter och häktningsförutsättningarna fortfarande är uppfyllda eller om det är av synnerlig vikt för utredningen.SammanfattningÅklagaren har alltså möjlighet att överklaga domstolens beslut i häktningsfrågan. Enligt min mening saknas fler möjligheter för åklagaren än överklagande och ny häktningsförhandling. Har domstolen avslagit åklagarens häktningsframställning och det framkommit nya omständigheter kan åklagaren anhålla personen i väntan på häktesförhandling. Det innebär att en ny häktningsförhandling inte får ske innan nya omständigheter tillkommit. Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Kan jag neka polisen urinprov?

2019-04-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, om polisen misstänker att man är narkotikapåverkad kan man då neka urinprov på grund av personliga skäl och istället låta dem ta blodprov?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Påtvingat kroppsligt ingreppTagning av blodprov eller urinprov är ett påtvingat kroppsligt ingrepp.Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddade mot bl.a. påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Begränsningar av dessa rättigheter får endast göras genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). I 28 kapitlet i rättegångsbalken (RB) finns sådana begränsningar.Den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas bl.a. för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet. I bestämmelsen framgår att kroppsbesiktning är en undersökning av människokroppens yttre och inre samt provtagning från människokroppen och undersökning av sådana prov (28 kap. 12 § RB). Ingrepp som omfattas av bestämmelsen är bl.a. blodprov och urinprov. Det framgår inte i lagrummet vilken av dessa som har företräde.Justitieombudsmannens beslut på områdetJustitieombudsmannen, JO, har uttalat att om en person nekar till urinprov, och istället ber om blodprov, så får inte Polismyndigheten tvinga personen till urinprov genom ingrepp med kateter. För att det skulle vara acceptabelt krävs särskilda omständigheter och starka skäl för ingreppet. Enligt JO:s mening får inte kateterinsättning användas istället för blodprov enbart av den anledningen att ett urinprov är bättre på att påvisa narkotika i kroppen. (JO-beslut från 2013-03-15, diarienummer 915-201, se här)SammanfattningPolisen kan inte tvinga någon till urinprov om personen istället ber om blodprov. Polismyndighetens enda möjlighet till framtvingande av urinprov skulle vara genom kateter, vilket JO uttalat inte är acceptabelt om det inte föreligger särskilda skäl. Anser polisen att urinprov ska användas då det ger bättre utslag på narkotika än blodprov, så är det i sig inte tillräckligt för att tvinga personen till ingreppet. Blodprov kan då användas istället för urinprov. Vänligen,

Får den misstänkte veta vittnets namn?

2019-02-04 i Förundersökning
FRÅGA |Om man blivit förhörd som vittne till ett grovt brott när får eventuell häktad/åtalad reda på vad som står i förhöret och mitt namn? Får jag veta när dessa uppgifter lämnas ut?Är orolig för att jag själv ska utsättas för något trots jag ej kan peka ut eventuell gärningsman. Får man någon information från polisen om det finns fog för någon form av oro eller någonting sådant?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Innan förundersökningen är avslutadNär en person blir skäligen misstänkt för ett brott ska denne informeras om brottsmisstanken (23 kap.18 § första stycket rättegångsbalken). Efter det har personen rätt att ta del av utredningen i den mån det kan ske utan men för utredningen (23 kap.18 § andra stycket rättegångsbalken). Den misstänkte kan undanhållas information om t.ex. vilka förhör som hållits eller ska hållas, om det kan anses vara men för utredningen. I annat fall har den misstänkte möjlighet att ta del av hela utredningen.Är personen anhållen eller häktad har de rätt att ta del om de omständigheter som ligger till grund för beslutet om anhållande eller häktning (24 kap. 9a § rättegångsbalken). Efter att förundersökningen är avslutadNär förundersökningsledaren slutfört utredningen har den misstänkte och dess försvarare rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen. Åtal får inte beslutas innan detta skett (23 kap. 18a § första stycket rättegångsbalken). Vid denna tidpunkt har den misstänkte rätt att få ut all information om förundersökningen.Förundersökningsprotokollet visar vittnets namnNär förundersökningen är avslutad får den misstänkte ta del av förundersökningsmaterialet och har rätt att begära att förundersökningen kompletteras (23 kap.18a § rättegångsbalken). När förundersökningen är avslutad upprättas ett förundersökningsprotokoll. I protokollet antecknas fullständigt namn på vittne, om vittnet är släkt eller bekant med den misstänkte, vittnets särskilda förutsättningar att iaktta eller bedöma det som vittnet hörs om och uppgifter om övriga förhållanden som kan vara av betydelse för bedömande av vittnets tillförlitlighet (21 § förundersökningskungörelsen).Uppgifter kan döljas genom sekretessFör att begränsa den misstänktes rätt att ta del av utredningen under pågående förundersökning samt innan åtal väcks så krävs synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte ska röjas. Myndigheten ska på ett annat sätt än att lämna ut materialet till den misstänkte redogöra för vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara på sin rätt (10 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen).Vittnets säkerhet kan säkerställas av polisPolismyndigheten får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete i fråga om vittnen (2a § polislagen). Det är upp till polisen att avgöra om det finns ett skyddsbehov och vilket skydd som i sådana fall ska användas. Skulle du bli utsatt för hot så ska en polisanmälan upprättas. Att hota ett vittne kallas för "övergrepp i rättssak" och är straffbart! (17 kap. 10 § brottsbalken)SammanfattningEn person som är misstänkt för ett brott har rätt att få ut förundersökningsprotokoll när förundersökningen är avslutad. I protokollet kommer vittnens namn att stå. Innan förundersökningen är avslutad har den misstänkte rätt att ta del av utredningen i den mån det inte är till men för utredningen. Om det finns ett skyddsbehov kan polisen bedriva personsäkerhetsarbete.Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,