Indraget körkort

2010-08-04 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har blivit förföljd av civilare och tagen för fortkörning, 160kmh/h på en 100väg skriver polisen. Jag erkänner inte på plats eftersom det finns utrymme för förväxling. Polisman tar körkortet och sen har jag inte hört av den myndigheten. Däremot har jag fått yttra mig inför den myndighet som numera (201001) har hand om körkortsärendena nämligen transportstyrelsen. Dom skickar tillbaks att "körkortet återkallats tills vidare i fyra månader, transportstyrelsen kommer avgöra ärendet slutgiltigt när lagakraftvunnen dom föreligger eller annat slutgiltigt beslut" Jag behöver mitt körkort i tjänsten och arbetsgivaren är ganska intresserad av att jag återkommer då jag har en nyckeltjänst på företaget, han vill således gärna ha reda på hur snart jag kan vara tillbaks bakom ratten. Jag vill försöka utröna hur den nya myndigheten egentligen jobbar - om den följer fg. praxis? Fråga 1. Det är nu en månad tills de fyra månaderna gått. - När ska jag skicka in den svindyra ansökan på 1670sek? Fråga 2. När ska jag börja leta efter advokat eller börja fråga polis/åklagar väsendet varför inget händer (semester tider) Fråga 3. Är det annat än penningböter som kan komma ifråga? (Står endast i kryssat "överskridit högsta hastighet" Tack på förhand
Lina Radovic |Du kan överklaga beslutet från transportstyrelsen om att dra in ditt körkort i fyra månader. Du kan bl.a. i överklagandet anföra att du behöver körkorttet i tjänsten. Du måste också bifoga ett intyg från din arbetsgivare som styrker dessa uppgifter. Kontakta transportstyrelsen för färdigtryckta blanketter. Domstolar och myndigheter följer praxis men det förekommer även bedömningar i det individuella fallet varvid man inte skall fästa alltför stor vikt vid praxis från myndigheten. Du kommer få hem brev när åklagaren beslutat om åtal. Då domstol/åklagarväsendet är mycket belastat kan sådana ärenden ta mycket lång tid. Du kan höra av dig till ditt försäkringsbolag där du har din hemförsäkring för att undersöka om det ingår rättsskydd i din hemförsäkring. Om rättsskydd ingår kan du få hela eller delar av dina advokatkostnader täckta via försäkringen. Du kan höra av dig till en advokat redan nu för att vara ute i god tid. Angående påföljden för trafikbrottet gäller följande. De brott som kan komma ifråga är vårdslöshet i trafik, 1 § lagen om straff för vissa trafikbrott. Se https://lagen.nu/1951:649 Påföljden för vårdslöshet i trafik är dagsböter. Om Brottet är att anse som grov vårdslöshet i trafik ingår dock fängelse i straffskalan. Enligt 1 § 2 st. utgör t.ex. grov vårdslöshet att peronen gör sig skyldig till grov oaktsamhet att personen ifråga visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv. I ett hovrättsavgörande, RH 2004:86 hade föraren kört en motorcykel på E6:an i 230 km/h. Hovrätten dömde till två månaders fängelse för grov vårdslöshet i trafik. Det kan vara svårt att på förhand beböma vad som utgör grov vårdslöshet, när man inte känner till alla omständigheter i det specifika fallet. Omständigheter som kan vara av betydelse är vilken fara som aktualiserades till följd av fortkörningen.

Fd sambo vägrar flytta bilar från min fastighet!

2010-05-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Fd sambon har lämnat sina bilar på min fastighet. Jag har bett honom att flytta dem och lämnat ett datum när de ska vara borta, men detta har nonchaleras. Om han inte flyttar dem vad har jag för möjligheter att få bort bilarna?
|Hej! Dina möjligheter att få bort bilarna är mycket goda. Att låta sina bilar stå kvar på en plats under så lång tid att du inte kan använda marken som bilarna står på på ett normalt sätt innebär egenmäktigt förfarande och är straffbart enligt 8 kap. 8 § brottsbalken (annorledes rubbar besittning till viss bit mark). Du kan ta kontakt med din fd sambo och be honom flytta på bilarna och samtidigt göra honom medveten om att hans beteende är brottsligt. Sådana här fall kan dock ha lång handläggningstid hos polisen. En polisanmälan kommer inte leda till att bilarna försvinner inom en snar framtid eftersom polisens arbete i huvudsak kommer rikta in sig på om det din fd sambo gjort är brottsligt eller ej. Betydelsen av ett _hot_ om polisanmälan för din fd sambos vilja att _självmant_ flytta på bilarna ska däremot inte underskattas. Ett effektivare sätt att få bort bilarna utan din fd sambos ägare är att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten (KFM). KFM kommer då att ta bort bilarna från din fastighet. Det finns två typer av handräckning: vanlig och särskild. Båda handräckningsformerna verkar vara tillämpliga på ditt fall varför du kan välja mellan dem. Båda kan alltså användas för att få bort bilarna från din fastighet. Den huvudsakliga skillnaden mellan handläggningsformerna är att _KFM gör en egen sakprövning i mål om särskild handräckning._ Det ställs därför lite högre krav på din ansökan. KFM kommer däremot meddela ett utslag även mot din fd sambos bestridande varför denna handläggningsform kan vara att föredra i ditt fall. En ansökan om _vanlig_ handräckning förfaller vid bestridande men du kan då begära att ärendet ska överlämnas till tingsrätten som kommer fastställa om din fd sambo är skyldig att ta bort bilarna. En annan möjlighet, förmodligen den smidigaste, att få bort bilarna är att begära att bilarna flyttas med stöd i lagen om flyttande av fordon i vissa fall. Det är bl a polisen och kommunen fattar beslut om flyttning enligt den lagen. Det finns fler myndigheter som kan besluta om att bilarna ska flyttas, t ex Trafikverket, så du har viss möjlighet att välja vem du vill ska handlägga frågan. Vem som kan fattar beslut beror på bilarna betraktas som fordonsvrak eller ej och var bilarna finns, se 16 och 18 §§ i förordningen som hör till lagen, nedan under länkar. Lycka till! *Länkar* Egenmäktigt förfarande: https://lagen.nu/1962:700#K8P8S1 Lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall: https://lagen.nu/1982:129 . Se särskilt 2 § 3 st, 7 § Förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall: https://lagen.nu/1982:198 KFM:s informationsbroschyr om betalningsföreläggande och handräckning: http://www.kronofogden.se/blanketterbroschyrer/broschyrer/926.4.3a7aab801183dd6bfd380004341.html Blankett för ansökan om betalningsföreläggande/vanlig handräckning: http://www.kronofogden.se/blanketterbroschyrer/blanketter/9012.4.3a7aab801183dd6bfd380003332.html

Laglighetsprövning - Jäv i ett rent förberedande beslut

2010-05-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan man överklaga beslut i kommunstyrelsen om utformning av av utställningsförslag (PBL 4:6 rörande vindkraft) där 2 ledamöter var uppenbart jäviga? (de får stora inkomster med kraftverk på sina marker) Kommunen påpekar att det enl. kommunallagen 6:24 står att "beslut i en jävsfråga får endast överklagas i samband med överklagandet av det beslut varigenom ärendet avgörs" vilket enl. dem är i kommunfullmäktige när förslaget antas. Har jag något case mot dem?
Bo Olsson |Hej, Kommunstyrelsens beslut får inte överklagas om det är av rent förberedande art. 10:2 2p KL. Därför måste du vänta tills fullmäktige fattar beslut. Då kan du klaga på beslutet på grund av att det inte tillkommit i laga ordning. 10:8 1p KL. En brist i beredningsförfarandet kan åberopas som en omständighet vid överklagande av huvudbeslutet och få till följd att beslutet upphävs. Är det som du säger, att kommunstyrelsens ledamöter var jäviga kan denna omständighet ligga till grund för att beslutet i fullmäktige ska upphävas. I detta fallet rör det sig nog om intressejäv, 6:25 KL. Ditt överklagande på fullmäktiges beslut ska ges in till skriftligt till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla. 10:4-6 KL. Vänligen,

Folkbokföring. Tidigare samägare till fastighet vägrar göra flyttanmälan

2010-04-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vi har varit 4 ägare på en fastighet men nu löst ut en person. Denna person står ännu kvar skriven på fastigheten och vägrar att flytta sin adress. Har vi rättighet att flytta den åt honom?
|Hej! En person ska vara folkbokförd där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. När man precis har flyttat räcker det med att det kan antas att man komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet för att man ska folkbokföras där. Den som har flyttat ska göra en anmälan om det. Anmälan kan göras till bl a Skatteverket och Försäkringskassan. Det är Skatteverket som fattar beslut om folkbokföring, antingen efter anmälan har gjorts eller annars när det finns skäl till det. Det verkar på din fråga som att den tidigare ägaren inte vill göra en flyttanmälan. Frågan är då hur det annars kan finnas skäl för Skatteverket att ändra hans folkbokföringsadess. *Det enklaste är att ni helt enkelt skriver till Skatteverket och förklarar att den tidigare ägaren inte längre bor på adressen i fråga.* Skatteverket kan då besluta att förelägga den tidigare personen att antingen göra en flyttanmälan, eller lämna vissa uppgifter för att kunna bedöma var han ska folkbokföras. Föreläggandet kan förenas med vite. Visar det sig att den tidigare ägaren bor någon annanstans kommer han att folkbokföras på den fastigheten, och inte längre stå skriven på er fastighet. Skyldigheten att göra flyttanmälan är straffsanktionerad. Om det kommer fram att den tidigare ägaren inte gjort en flyttanmälan kan han komma att dömas till penningböter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Vad som påverkar om det är ett ringa fall borde vara dröjsmålets längd, anledningen till förseningen och anledningen till att beslut fattades (anmälan eller av annat skäl). Av andra skäl än juridiska kan det vara att föredra att försöka prata med den tidigare ägaren och förklara att du har för avsikt att informera Skatteverket om att han inte längre bor på fastigheten men att du vill låta honom få en chans att först göra en flyttanmälan. Gör honom samtidigt medveten om att han kan komma att undgå straff om det är han själv som informerar om flytten. Folkbokföringslagen kan du läsa här: https://lagen.nu/1991:481 Hoppas det löser sig Med vänliga hälsningar

Konsekvenserna av att tillkännage rätt ålder sedan medborgarskap erhållits

2010-06-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har en fråga angående medborgarskap. Jag har en vän som kom till Sverige 1970 på falska id-handlingar där åldern var redigerad, för övrigt stämmer alla andra uppgifter. På 1990-talet blev personen svensk medborgare. Nu vill hon tillkännage sin riktiga ålder, men hon är orolig för de rättsliga konsekvenser som kan inträda, t.ex. att hon förlorar sitt svenska medborgarskap. Vad gäller?
|Hej! I bestämmelserna i grundlagens kapitel om de grundläggande fri- och rättigheterna anges i vilka fall ett medborgarskap får återkallas (RF 2:7 st 2). Grundlagen ger emellertid ingen rätt att återkalla ett medborgarskap i ett enskilt fall utan bestämmer vilka grunder (anledningar) för återkallelse som får finnas i lagen. De grunder som möjliggör en återkallelse finns i medborgarskapslagen. Jag har inte för avsikt att gå igenom vilka dessa är eftersom ingen av dem är aktuell för att återkalla din väns medborgarskap utifrån den information som du har givit i frågan. (Jag har infogat en länk till lagen längst ner så att du kan läsa vilka situationer det rör sig om.) *Klart är att ett medborgarskap inte får återkallas för att det beviljats av fel anledning. Din vän kan inte bli av med sitt svenska medborgarskap för att hon anmäler sin riktiga födelsetid.* (För en mer utförlig redogörelse av rättsläget, läs Regeringsrättens avgörande i RÅ 2005 ref. 73 under länk nedan, där Skatteverket fanns ha förfarit felaktigt när uppgift om en persons medborgarskap tagits bort ur folkbokföringen sedan det visat sig att den svenske man från vilket medborgarskapet härletts visat sig inte vara personens far.) För att få uppgift om födelsetiden rättad torde det räcka för din vän att hon skriver till Skatteverket och begär att uppgiften om hennes födelsetid i folkbokföringen ändras. Vad gäller eventuella _brott_ (användning av falsk id-handling och liknande) som begicks i samband med ankomsten till Sverige respektive att medborgarskap beviljades är allt med stor sannolikhet preskriberat. Din väns, utåt, "felaktiga" ålder kan påverka _avtal_ som din vän har ingått. Att uppge felaktig information vid avtalsingående utgör, i och för sig, svek vilket är en ogiltighetsgrund enligt 30 § avtalslagen. De praktiska rättsliga konsekvenserna av att uppge felaktig ålder torde vara ganska små. Anledningen är dels att det är sällan man uppger sin ålder när man sluter avtal och dels att motpartens ålder sällan har någon betydelse för viljan att ingå avtal. Du bör ändå be din vän se över vilka avtal hon har slutit och undersöka om någon som hon slutit avtal med kan tänkas bli upprörd över att inte veta exakt när din vän är född. Jag förstår att din vän upplever att hon gjort fel och är oroad över vad som kan hända om det uppdagas. De rättsliga konsekvenserna av att tillkännage hur det ligger till borde däremot inte ge upphov till någon oro. *Länkar* Regeringsformen: https://lagen.nu/1974:152 , se 2 kap. 7 § 2 st. Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap: https://lagen.nu/2001:82 , se 14 § RÅ 2005 ref 73. https://lagen.nu/dom/ra/2006:73 Med vänlig hälsning

Myndighets handläggning och beslutsfattande

2010-05-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan, Min vän råkar ut för något som jag anser "luktar" skumpt. Han har bedrivit en rörelse där han behöver ett tillstånd från myndigheten och denna rörelse är säsonganpassad. Myndigheten/kommunen i denna stad är på honom helatiden om olika diffusa anklagelser, allt för att skjuta upp hans ansökan. Jag undrar vad som gäller när myndigheter/kommun ska fatta beslut. Kan de hålla på och skjuta upp saker hur som helst? Hela hans rörelse hänger juh på detta.Ska inte myndighets utredning vara helt öppen? Vidare kan poängteras att han inte är svensk..
|Hej! Myndigheternas verksamhet regleras av Förvaltningslagen (FL) och där framgår att myndigheter har en serviceplikt gentemot enskilda: 4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Dessutom ska myndigheter handlägga ärenden utan oskäliga dröjsmål: 7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt 15) och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. 16) Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Är det oklarheter kring handläggningen ska personen kunna begära att få detta klargjort för sig och har rätt till partsinsyn: 16 § En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). SFS 2009:434 Ett eventuellt beslut ska vara klart och tydligt utformat med en motivering: 20 § Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången , om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis. Blir ett beslut i ärendet meddelat kan detta överklagas: 22 § Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. 23 § Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet . Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. På denna grund kan skadestånd utkrävas (men det är i praktiken svårt att påvisa någon konkret skada för en verksamhet som inte finns än) Skadeståndslagen 3 § Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd , om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art , deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. SFS 1998:715

Vem ansvarar för snöröjning på tak?

2010-04-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej Vart kan jag hitta vilket ansvar en bostadsrättsförening har gentemot snöras från tak på bil.
Cajsa Hansen |Vem som ansvarar för snöröjning från tak regleras i Ordningslagen (SFS 1993:1617) (OL), se https://lagen.nu/1993:1617. I första hand har ägaren till fastigheten (bostadsrättsföreningen) ansvaret för snöröjningen enligt 3 kap 3 § 2 st OL, se https://lagen.nu/1993:1617#K3P3S2. Ägaren kan dock delegera ansvaret genom ett avtal med t ex en fastighetsförvaltare. I och med ett sådant avtal övergår också ansvaret. Den som ansvarar för snöröjningen skall enligt lagen utan oskäligt dröjsmål avlägsna snö och is från tak som kan rasa ned och skada personer eller egendom. Enligt 3 kap 8 § OL kan regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun meddela ytterligare föreskrifter angående t ex snöröjning, se https://lagen.nu/1993:1617#K3P8S1. Föreskrifterna får dock inte innebära att ansvaret för snöröjningen inskränks enligt 3 kap 12 § OL, se https://lagen.nu/1993:1617#K3P12S1. För att finna ut vem som ansvarar kan bostadsrättsföreningen kontaktas för att på så vis finna ut vem som sköter snöröjningen. Om den ansvarige blir skadeståndsskyldig är dock en annan fråga. Ytterligare föreskrifter kan också finnas på kommunnivå i enlighet med vad som sades i föregående stycke.

Tullkriminalens rätt att kvarhålla fordon

2010-04-07 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får tullkriminalen vid ett gripande,om den som blir anhållen tex jobbar och kör lastbil bara lämna lastbilen på närmsta bästa plats utan att meddela företaget den gripne jobbar åt?
Emelie Gärde |Hej! De behöver inte kontakta fordonets ägare. Men i praktiken gör de dock oftast det. Hur de agerar beror på det enskilda fallet. Tullverket har rätt att kvarhålla ett fordon, som står under tullkontroll. Grunden för deras kontrollverksamhet finns i Tullagens (2000:1281) 6 kap. Övervaknings- och kontrollverksamhet, se https://lagen.nu/2000:1281#K6. Vad gäller att kvarhålla en lastbil är 8 § särskilt intressant. Om du har fler frågor får du gärna kontakta oss igen.