arv vid nygifte?

2020-08-13 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog 1981 när jag bara var 8 år. Min far gifte sedan om sig hur fungerar det den dag då min far avlider?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). När din mor dog så upplöstes äktenskapet med din far och bodelning skedde (ÄktB 1:5 och 9:1). Beroende på om de hade äktenskapsförord eller liknande så ingick det mesta av deras egendom i denna. Din far fick hälften av vad som ingick och din mammas s.k dödsbo - en sorts juridisk enhet som agerar åt en avliden - fick hälften (ÄktB 11:3). Jag utgår från att din mamma inte hade testamente eller några särkullbarn. Det innebär att din far ärvde allt som din mammas dödsbo fick i bodelningen (ÄB 3:1). Dock är det du som egentligen var "först i kön" till arvet såsom bröstarvinge (ÄB 2:1). Det innebär att du kommer ha rätt till s.k efterarv den dag din far avlider. Efterarv innebär att du har rätt till en viss del av vad din far efterlämnar sig oavsett hur han testamenterar eller hur hans familjeförhållanden ser ut i övrigt. Närmare bestämt har du rätt till hälften av vad han lämnar efter sig (ÄB 3:2 1st). Du kan ha rätt till mer eller mindre än hälften ifall det som din far ärvde från din mor utgjorde mer/mindre än hälften av hans totala förmögenhet - utgjorde arvet 60% av hans totala förmögenhet har du rätt till 60% av hans tillgångar när han dör (ÄB 3:2 3st). Det finns vissa specialbestämmelser som reglerar förändringar i värde av din fars tillgångar. Jag nämner de viktigaste översiktligt eftersom det är svårt att gå in på djupet utan fler detaljer. Du är skyddad från att din far ger gåvor som är till nackdel för din rätt att få efterarv (ÄB 3:3). En värdeökning av tillgångarna fördelas lika mellan vanligt arv och efterarv så länge det inte går att visa att ökningen är en effekt av arv, gåva eller lön, då tillfaller ökningen delen som utgör "vanligt" arv (ÄB 3:4). En betydligt viktigare specialregel nu när din far är omgift är att efterav ska undantas från bodelning ifall äktenskapet upplöses. Detta gäller både ifall äktenskapet upplöses på grund av skilsmässa eller på grund av att din far dör (ÄB 3:6). Du är alltså skyddad från att din fars nya fru får en del av arvet efter din mor. Skulle din far dö skulle alltså ditt efterarv delas ut till dig först och sedan skulle en vanlig bodelning. I bodelningen skulle som utgångspunkt din fars dödsbo och hans fru dela lika på tillgångarna som är kvar efter att ditt efterav betalats ut (ÄktB 11:3). Eftersom de var gifta är utgångspunkten återigen att den nya frun ärver din far. Dock har du som särkullbarn i förhållande till henne rätt att få ut ditt arv trots detta (ÄB 3:1). Du får alltså först ditt efterarv, sedan sker bodelning och sist får du ditt "vanliga" arv. Ifall din far inte skrivit testamente och inte heller har några andra barn betyder det att du får alla de tillgångar som hans dödsbo fick vid bodelningen. Du har alltid rätt till din s.k laglott vilket är hälften av vad du skulle få i normala fall - dvs allt ifall din far inte har några andra barn (ÄB 7:1). Jag hoppas du fått svar på din fråga. Jag är medveten om att jag talat i väldigt generella termer eftersom jag inte hade många detaljer att utgå ifrån. Ifall du har fler frågor är du självklart välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

Vad händer med mitt företag vid en eventuell skilsmässa?

2020-08-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag ska ärva 2 hus som jag tänker ha till uthyrning. Kommer antingen bli aktiebolag eller egen firma. Bara jag som kommer stå som ägare av firman men hur funkar det vid en ev skilsmässa?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan gäller vad som sker vid en eventuell skilsmässa. Således är äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig lag.Det som inte är enskild egendom ingår i bodelningVid skilsmässa fördelas makarnas egendom genom bodelning (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Bodelningen innebär att makarnas egendom delas mellan varandra. Den egendom som ingår i bodelningen är makarnas giftorättsgods. All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Det här innebär att all egendom som inte är enskild, genom bland annat äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev, delas lika mellan er (7 kap. 2 § ÄktB). Din firma kommer således att utgöra giftorättsgods om den inte är enskild egendom.Utgångspunkten är att firmans värde delas mellan er vid en eventuell skilsmässaSom ovan nämnt är utgångspunkten att all egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods. Det här innebär att om det inte framkommer specifikt att firman är enskild egendom kommer värdet av firman delas mellan er vid en eventuell skilsmässa.Före bodelningen får makarna räkna av giftorättsgods till den del som de har egna skulder vid tidpunkten för talan om äktenskapsskillnad. Ni får alltså täcka era respektive skulder med ert giftorättsgods (11 kap. 2 § ÄktB). Om firman utgör giftorättsgods räknas skulderna för firman samt andra skulder av. Vad som, efter att skulderna avräknats, kvarstår av ert giftorättsgods delas hälften var (11 kap. 3 § ÄktB). Det är alltså värdet, efter skuldavräkning, som ingår i giftorättsgodset och som således kommer att delas. Detta tillsammans med värdet av annan egendom, efter skuldavräkning. Observera att det här inte nödvändigtvis leder till att du mister själva företaget. Du kan nämligen ge pengar eller annan giftorättsgods för att täcka din makes/makas del av värdet av den totala summan av giftorättsgodset.Du kan göra firman till enskild egendom genom äktenskapsförordOm du skulle vilja att värdet av firman inte ska delas mellan er vid en eventuell skilsmässa behöver du göra firman till enskild egendom. Det kan du göra i form av ett äktenskapsförord som beskriver att firman i fråga utgör enskild egendom, vilket innebär att du kommer att få behålla firman vid en eventuell skilsmässa. För upprättande av äktenskapsförord kan jag rekommendera vår avtalstjänst. Där kan du enkelt och till ett fast pris skapa ett juridiskt korrekt äktenskapsförord.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vilken egendom ingår i en bodelning och ingår egendom man fått efter man väckt talan om skilsmässa?

2020-08-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och mina 2 kusiner och deras pappa har spelat på lotto tillsammans i 35 år. Nu blev det äntligen en stor vinst. Har min fru del av det nu när vi ska skiljas?
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om egendom mellan makar och äktenskapsupplösning (dvs när man skiljer sig) samt bodelning som blir aktuellt vid skilsmässa, återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB).Jag tolkar din fråga som att inget äktenskapsförord har upprättats mellan dig och din maka. Därför blir bestämmelserna i ÄktB tillämpliga. I mitt svar till dig kommer jag redogöra för vad som händer med makars egendom när ett äktenskap upplöses och hur makarnas egendom då kommer att fördelas enligt bestämmelserna i lagen.Bodelning Vid en bodelning ska allt som är giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all sådan egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är sådan egendom som varje make tidigare avtalat om i ett äktenskapsförord eller testamente, eller sådan egendom som den ene maken fått genom gåva eller testamente, med förbehållet att det skulle vara den enes makens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Det finns dock andra fall där egendom kan vara enskild, se (7 kap. 2 § ÄktB).Vilken egendom ingår vid en bodelning?Beroende på om sakerna du nämner i frågan var enskild egendom eller inte blir svaret olika. Om det var enskild egendom kommer sakerna inte ingå i en bodelning. Om det däremot inte är enskild egendom, utan giftorättsgods kommer sakerna ingå i en bodelning. Bodelning ska göras utifrån de egendomsförhållanden som rådde när talan om äktenskapsskillnad väcktes, dvs. när någon av makarna skickade in talan om äktenskapsupplösning till tingsrätt. Egendom, exempelvis pengar, i från lotto i ditt fall kommer alltså inte räknas in i bodelningen - under förutsättning att det skedde efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes, dvs. den dag då ansökan skickades in till tingsrätten från någon av er (9 kap. 2 § ÄktB.)Vad får undantas i en bodelning?En make får i skälig omfattning undanta kläder och andra föremål som denne uteslutande använt för sitt personliga bruk, samt fått genom personliga presenter (10 kap. 2 § ÄktB). Alltså om du har saker som uteslutande endast har använts av dig personligen, eller att du har fått dem som personlig present, kan det finnas en möjlighet att du vid en bodelning kan få undanta dessa saker.Undantaget från denna bestämmelse är om det ekonomiska värdet på den egendom som den ena maken använt för personligt bruk och vill undanta är oskäligt. Vad som är skäligt att undanta vid en bodelning görs efter en bedömning i varje enskilt fall. Där man bl.a. tittar på makarnas ekonomiska förhållanden i övrigt. Huvudregeln vid en bodelning är annars att makarna får hälften var av giftorättsgodset (11 kap. 3 § ÄktB).Värt att tillägga är att varje make har rätt att få önska att ha kvar sin egen egendom, eller delar av denna vid en bodelning som huvudregel (11 kap. 7 § ÄktB). I ditt fall kan du alltså önska att få behålla de saker du nämnt, ska vara dina egna vid en bodelning, så som vinsten på lotto.SammanfattningAll egendom som inte är enskild egendom ska ingå i en bodelning, även sådan egendom makarna hade innan de ingick äktenskap. Annat blir förhållandet om makarna under äktenskapet skrev ett äktenskapsförord eller testamente där man kom överens om att viss egendom skulle vara enskild eller om egendomen som fanns med hos ena maken innan äktenskapet kom från ett arv eller testamente med villkoret att det skulle vara dennes enskilda egendom. Slutligen har vardera make rätt att undanta kläder och andra föremål som använts uteslutande för enskilt bruk, samt personliga presenter. I ditt fall är det möjligt att pengarna du vann på lotto kommer vara din enskilda egendom och alltså inte ingå vid en framtida bodelning - men det förutsätter att det skedde efter det att ansökan om äktenskapsskillnad väcktes hos tingsrätt. Man utgår alltså från egendomsförhållanden innan talan om äktenskapsskillnad väcktes; egendom som tillkommit den ena maken, räknat från den dag då ansökan skickades in till tingsrätten kommer alltså tillhöra den maken och inte delas mellan makarna. Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Måste man köpa ut sin partner från en bostadsrätt man själv bekostat vid en skilsmässa?

2020-08-10 i Bodelning
FRÅGA |Jag äger en bostadsrätt till 100 % på pappret Min fru bor på ett vårdboende Måste jag köpa ut min fru från lägenheten vid en skilsmässa
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktar Lawline.Reglerna om äktenskapsskillnad (skilsmässa) finns i äktenskapsbalken, vilken jag kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga.Du skriver att du äger bostadsrätten till 100 %, vilket jag därför tolkar som att det är du som stått för betalningen av den. Huruvida du måste köpa ut din fru eller inte beror dock på om ni skrivit äktenskapsförord eller inte. Då du inte nämner något om detta tolkar jag det som att ni inte skrivit äktenskapsförord, vilket jag kommer att ha som utgångspunkt när jag besvarar din fråga.Giftorättsgods och enskild egendomAlla tillgångar som gifta makar äger är antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Vad som är vad får stor betydelse när man vid en skilsmässa ska dela upp egendomen genom bodelning. När ett äktenskap upplöses, behålls den enskilda egendomen medan giftorättsgodset som huvudregel delas lika mellan makarna.Vid skilsmässa ska i regel en bodelning genomföras (9 kap. 1 § stycke 1 ÄktB). Syftet med bodelningen är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB), medan den enskilda egendomen behålls "odelad" (7 kap. 1 § ÄktB). En egendom kan vara enskild genom att man har skrivit in detta i sitt äktenskapsförord, eller för att någon av makarna har fått en tillgång i arv enligt testamente, som gåva eller genom en livförsäkring. Det måste även finnas med ett uttryckt villkor att arvet, gåvan eller försäkringsbeloppet ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Har man en bostad som är avsedd som makarnas gemensamma hem, räknas detta som makarnas gemensamma bostad (7 kap. 4 § ÄktB). Den gemensamma bostaden får man t.ex. inte sälja, hyra eller pantsätta den gemensamma bostaden utan den andra makens tillstånd (7 kap. 5 § ÄktB).Detta innebär att även om din fru inte bor i bostadsrätten för närvarande så räknas den som eran gemensamma bostad, eftersom ni inte heller har äktenskapsförord som uttrycker att bostadsrätten är din enskilda egendom. Eftersom bostaden är gemensam ska (värdet av) den också fördelas mellan er vid en skilsmässa. Du är också begränsad att inte kunna sälja bostadsrätten utan din frus tillstånd, eftersom den som sagt räknas som eran gemensamma bostad.Hoppas svaret har varit till hjälp.

Ingår privat pensionsförsäkring i bodelning med anledning av skilsmässa?

2020-08-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Min son 53 år har två pensionsförsäkringar privat som han sparat i under 25-30 årHan gifte sig för ca 5 år sedan o var sambo ca 2 år innanNu är skilsmässan klar o fd frun kräver halva värdet av båda försäkringarnaHon har även jobbat under tidenKan hon kräva halva värdet eller vad gäller i detta fall ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom en bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom skilsmässa mellan makarna. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer genom att makarna har äktenskapsförord eller genom att en make av någon annan än den andre maken fått en gåva med villkor att det ska vara mottagarens enskilda egendom alt. arv/testamente med liknande villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB).Privata pensionsförsäkringar räknas som utgångspunkt som giftorättsgods och faller därmed inom huvudregeln att det ska ingå i bodelningen (jfr 10 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelning med anledning av skilsmässa finns det en möjlighet till jämkning innebärande att pensionssparande helt eller delvis undantas från bodelningen om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick (10 kap. 3 § tredje stycket ÄktB). Vid skälighetsbedömningen ska beaktas makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Ingen omständighet anges i lagtexten som mer viktig än någon annan utan frågan ska avgöras efter en helhetsbedömning. Detta innebär att olika omständigheter i ett enskilt fall kan balansera varandra. Jämkningsregeln är avsedd att vara en undantagsregel, som ska tillämpas restriktivt (prop. 1997/98:106 s. 43 och 64 f.).I bedömningen om relevanta ekonomiska förhållanden har departementschefen uttalat att det finns skäl att beakta värdet av pensionsrättigheten i förhållande till makarnas övriga tillgångar. Är värdet litet kan det sällan vara oskäligt att låta försäkring eller pensionssparkontot ingå i bodelningen. Ibland kan det finnas skäl att undanta en pensionsrättighet av aktuellt slag om dess värde inte är alldeles litet om den tillkommer den make som är sämst ekonomiskt ställd och den andre maken har egendom, som har större värde än den förstnämnde maken även med pensionsrättigheten inkluderad. Det ska även beaktas om den make som inte äger rättigheten skulle bli egendomslös eller nästan egendomslös efter bodelningen om försäkringen eller pensionssparkontot inte ingår. Det är av särskild betydelse för skälighetsbedömningen hur makarna har sitt pensionsskydd ordnat. Jämkning bör därmed kunna aktualiseras när ena maken har sitt pensionsskydd genom en privat pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande medan den andre maken har motsvarande skydd genom pensionsrättigheter, som intjänats inom det allmänna pensionssystemet eller tjänstepensionssystemet, och makarna i övrigt är relativt jämbördiga i ekonomiskt hänseende (prop. 1997/98:106 s. 64 f.).När omständigheterna i övrigt ska beaktas ska jämkning normalt inte aktualiseras när pensionsförsäkringen mer framstår som en kapitalplacering och ett skatteplaneringsinstrument än som ett ordinärt pensionsskydd. Det bör även beaktas hur uppbyggnaden av försäkringen eller pensionssparkontot har finansierats och om ägarmaken har ett socialt behov, som ska tillgodoses av pensionsrättigheten. Hänsyn kan också tas till huruvida en make utnyttjat möjligheten att överföra pensionsrätt inom premiereservsystemet till den andra maken (prop. 1997/98:106 s. 65).Som svar på din fråga utgör privat pensionsförsäkring som huvudregel giftorättsgods vilket ska ingå i en bodelning. Till huvudregeln finns undantag som innebär att det i vissa fall finns en möjlighet till jämkning och att hela eller delar av pensionsförsäkringen inte ska ingå i bodelningen. Bedömningen om jämkningen sker utifrån en helhetsbedömning utifrån makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.Om något är oklart eller du behöver mer hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver, make eller särkullbarn?

2020-08-12 i Make
FRÅGA |Min mor har blivit änka. Det finns inga gemensamma barn. Den avlidne har en son. inga testamenten eller äktenskapsförord finns. Stämmer det då att min mor äger hälften av boet vilket hon i så fall erhåller vid bodelning och den avlidnes halva oavkortat går till hans son?
Mikael Kihlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid ena makens död ska bodelning genomförasDå din mors make avlidit är deras äktenskap i juridisk mening upplöst och makarnas egendom ska därmed fördelas mellan dem genom en bodelning. Bodelningen görs med utgångspunkt i de egendomsförhållande för den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2§ äktenskapsbalken).Observera att din mor har rätt att bestämma att en bodelning inte ska genomföras eller att bodelningen ska begränsas till att endast en viss kvotdel av vardera makarnas giftorättsgods ska ingå i bodelningen (12 kap. 2§ äktenskapsbalken).Ärvdabalken reglerar hur arvet ska fördelasAv din fråga framgår det att varken äktenskapsförord eller något testamente existerar. Därför är det ärvdabalkens regler som ska tillämpas i din fråga om vem eller vilka som har rätt till arvet och i hur stor utsträckning den rätten är.Den avlidne makens son som inte är din mors barn är ett så kallat särkullbarn. Ett särkullbarn ärver all egendom som den avlidne maken lämnar efter sig (efter att en bodelning genomförts), såvida inte särkullbarnet frånsäger sig denna rätt till förmån för din mor. Din mor har dock rätt till, i egenskap av efterlevande make, minst egendom av ett värde av fyra prisbasbelopp enligt den nivå som gäller vid tiden för dödsfallet. För att denna rätten ska inträda för din mor krävs det att hennes enskilda egendom samt den egendomen som hon fick efter bodelningen inte redan överstiger fyra prisbasbelopp (3 kap. 1§ ärvdabalken). Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kronor.SammanfattningsvisUnder förutsättning att den avlidne makens son inte avsäger sig sin arvsrätt till förmån för din mor så gäller följande: Din mor kan ta del av egendom från sin avlidne make genom bodelning men som huvudregel inte genom arv. Arvet, efter att eventuell bodelning genomförts, tillfaller i sin helhet den avlidne makens son. Undantagsvis kan din mor få ta del av arvet omden avlidne makens son avsäger sig sin arvsrätt till förmån för din mor eller,din mor efter en eventuell bodelning inte har egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas skulderna vid skilsmässa och påverkas detta av ena makens nedsatta arbetsförmåga pga. sjukdom?

2020-08-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Är det rimligt att jag vid en bodelning ska betala hälften av min mans studieskulder trots att jag fortfarande har 25% nedsättning i min arbetsförmåga pga utbrändhet 2005?Han kommer ju kunna ha ett välbetalt jobb pga sina studier.
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Det är inte så mycket information du ger, men jag ska försöka svara så gott jag kan. Jag kommer reda ut vad som gäller om ena maken är skuldsatt vid tillfället för äktenskapsskillnaden och jag kommer även förklara en del andra grundläggande principer vid äktenskapsskillnad och bodelning. Jag ger också ett exempel på hur det skulle kunna se ut i en situation som liknar din, med påhittade siffror. Enskild äganderätt inom äktenskapetInom ett äktenskap äger båda makarna vad de själva har sedan tidigare och införskaffar för egen räkning även under äktenskapet och båda ansvarar också personligen för sina skulder (1 kapitlet 3 § äktenskapsbalken (ÄktB)). Det innebär att vardera maken gör precis som den vill med vad den själv äger med vissa undantag, som t. ex. den gemensamma bostaden som är bägges angelägenhet. Sådant som införskaffas för gemensam räkning ägs med samäganderätt. Likadelning vid skilsmässaVid en skilsmässa görs dock en bodelning som innebär att båda makarnas egendom delas lika, med undantag för sådan egendom som är enskild (7 kapitlet 1 § ÄktB). Enskild egendom blir något om den tas upp som sådan i ett äktenskapsförord eller om den t. ex. ärvs av eller testamenteras till någon av makarna av någon utomstående. Det som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Vid skilsmässan avräknas också först varje makes skulder från makens giftorättsgods, innan giftorättsgodset slås ihop för att sedan delas lika. Om skulderna överstiger tillgångarna för den ena maken räknas giftorättsgodset som 0, men det räknas aldrig som minus. Det innebär alltså att ingen går in med minus i likadelningen och att skulder inte överförs från den ena maken till den andra. Det innebär dock inte att den ena parten inte påverkas av den andres skulder, vilket kommer framgå i exemplet nedan. Det här påverkas i princip inte av någon av era inkomster eller liknande, utan likadelningen görs endast utifrån tillgångarna som finns vid tillfället då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in. Jämkning/femårsregelnUtöver reglerna jag nämnt ovan finns det några undantag som gäller om förhållandet varit kort eller om makarna har mycket olika ekonomiska situation (12 kapitlet 1 § ÄktB). Om den ena maken varit mycket rikare än den andra kan det alltså vara så att giftorättsgodset inte delas lika, utan att delningen jämkas så att den rikare maken får behålla mer av vad som varit dennes. För att så ska vara fallet är det dock inte fråga om ett par hundra tusen hit eller dit, utan det ska skilja mer betydande summor mellan makarnas tillgångar. Det finns ingen uttalad regel som säger att nedsatt arbetsförmåga påverkar likadelningen utifrån ovan nämnda paragraf, men vid domstolsprövningar tar domstolen ofta hänsyn till hela situationen så det kan mycket väl hända att någon form av hänsyn skulle tas. I vilken utsträckning är dock omöjligt att svara på utan att vara mera insatt i situationen som helhet. I det andra fallet, om förhållandet varit kort, utgår bodelningen ifrån att en fullständig likadelning görs först från och med den dagen förhållandet varit fem år eller längre. Fram tills de fem åren gått trappas likadelningen upp stegvis, dvs. efter ett år delas ⅕ av giftorättsgodset lika, efter fyra år delas ⅘ av giftorättsgodset lika osv. Det krävs dock inte att makarna varit gifta i fem år, om de t. ex. varit sambor innan de gifte sig. I så fall räknas de fem åren från när samboförhållandet började. Ett exempel:Du har 500 000 kr i tillgångar, blandat i reda i pengar, en bil och kanske tavlor eller andra värdefullare föremål. Din make har 100 00 kr enligt ungefär samma modell. Du har inga skulder men din make har 200 000 kr i skuld till CSN. Ingen av er har någon enskild egendom och sådan egendom som kläder och personliga presenter ingår inte heller i bodelningen. Då fördelas egendomen enligt följande: Ditt giftorättsgods blir 500 000 kr. Din makes giftorättsgods blir tillgångarna minus skulderna, dvs. 100 000 - 200 000 = - 100 000. Ingen går dock in med ett minus i likadelningen så hans giftorättsgods blir därför 0 kr. Det som skall delas lika är sammanslagningen av giftorättsgodset, dvs. 500 000 + 0 = 500 000 kr. Delat på två blir det alltså 250 000 kr var. Du tar i det här exemplet alltså inte över din makes skulder, men eftersom hans skulder överstiger hans tillgångar får han en större del i det sammanslagna giftorättsgodset än han skulle fått om han inte haft skulderna. Skulle det vara så att ni endast varit tillsammans i två år, då är det bara ⅖ av giftorättsgodset som delas lika, dvs. 200 000 kr delat på två blir 100 000 kr var. Övriga 300 000 kr skulle du i ett sådant fall få behålla själv. Ekonomisk situation efter skilsmässan och underhållVad gäller din ekonomiska situation efter skilsmässan så kan hänsyn till den tas istället genom underhåll (6 kapitlet 7 § ÄktB). Det ska då vara fråga om du under förhållandet avstått från att arbeta och ni levt på din makes pengar. Det handlar alltså om någon form av frivilligt avstående från arbete. Om du arbetat mindre pga. sjukdom är det ett förhållande som anses ligga mellan dig och staten och någon form av sjukersättning är det som ska kompensera för din nedsatta arbetsförmåga (NJA 1998 s. 238). SammanfattningDu kommer alltså inte att behöva betala din mans skulder, men hans skulder kan göra att han får en större andel i de tillgångar som du tar med dig in i bodelningen. Har du svårt att försörja dig efter skilsmässan kan han bli underhållsskyldig under en övergångsperiod, men det förutsätter att din inkomst är otillräcklig på grund av att ni inbördes haft en sådan arbetsfördelning som drabbat din självförsörjning t. ex. om du avstått arbete för att ta hand om hus eller barn eller annat. Det gäller alltså inte om du har svårt att försörja dig pga. sjukdom. Hoppas det var svar på din fråga.Med vänlig hälsning

Arv för särkullbarn?

2020-08-10 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan, Min mamma givk bort här i våras, hon hade gift om sig för 15 år sen, och jag är särkullbarn. Jag hade en bror som gick bort för 20 år sen. Det finns inga övriga arvtagare, och min bror hade inga barn. Vad blir mitt arv?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är lite klurigt att besvara exakt vad du kommer få i arv, men tanke på att jag inte har kännedom om din mors tillgångar eller om hon skrivit ett testamente. Jag kommer därför ge dig generell vägledning om vad som gäller för särkullbarns arv när det inte finns ett testamente inblandat. Eftersom din bror inte finns kvar i livet och det inte finns andra arvtagare innebär detta att det är du som är ensam arvtagare (2 kapitlet 1 § ärvdabalken). Din mammas make har dock rätt till hälften av kvarlåtenskapen (3 kapitlet 1 § 1 stycket ärvdabalken). Hennes make kommer ärva hälften av deras giftorättsgods, dvs alla deras gemensamma tillgångar (7 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Som gifta är huvudregeln att all är gemensamt om det inte finns äktenskapsförord eller att vissa tillgångar är särskilt föreskrivna som enskild egendom (7 kapitlet 2 § äktenskapsbalken). Om det inte finns någon enskild egendom innebär detta att alla tillhörigheter delas upp; hälften får han och hälften får du. Det bör också beaktas att som efterlevande make är man berättigad ett värde på fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet (3 kapitlet 1 § 2 stycket ärvdabalken). Om de tillgångar som han får efter din mammas död inte är lika mycket som de fyra prisbasbeloppen har han rätt att kräva ut dessa, vilket i sin tur kommer minska storleken på det arv som du skulle få. Om det finns ett testamente kan detta dock förändras. Genom testamente kan din mamma fördela sitt arv på annat sätt; detta kan leda till att du inte får hälften av arvet (9 kapitlet 1 § ärvdabalken). Som arvtagare har du dock alltid rätt till din laglott, dvs hälften av din arvslott (7 kapitlet 1 § ärvdabalken). Det innebär att om det inte finns ett testamente ska du få 50% av hennes tillgångar och hennes make ska få 50%. Om du inte har fått 50% på grund av att hon testamenterat bort vissa av sina tillgångar har du i vart fall rätt till 25% av hennes tillgångar. För att få dessa måste du påkalla jämkning av testamentet (7 kapitlet 3 § ärvdabalken). Hoppas att jag har kunnat ge dig lite vägledning om hur det går till med arv för särkullbarn. Med vänlig hälsning,