Snart är det dags för årsstämma!



Att driva företag är förenat med en hel del formaliteter. Ett aktiebolag ska varje år hålla en årsstämma, en så kallad ordinarie bolagsstämma. Den ordinarie bolagsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets slut. Eftersom de flesta bolag väljer att ha ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret börjar det bli hög tid för alla bolagsstyrelser att skicka ut kallelser till årsstämman.


Kallelsen

Det är bolagsstyrelsen som ska kalla aktieägarna till årsstämman. Kallelsen ska skickas ut i rätt tid, gå ut till alla aktieägare och innehålla uppgifter om tid och plats för stämman, förslag på dagordning, huvudsakligt innehåll av varje förslag och information om aktieägarnas rätt att delta på stämman. Har styrelsen fått in förslag från aktieägare om ärenden aktieägaren vill behandla under stämman måste förslaget i regel stå med i kallelsen och dagordningen.

Det är mycket att tänka på och styrelsen kan med fördel ge en kunnig jurist fullmakt att upprätta kallelser och skicka ut dessa till aktieägarna.


Dagordningen

Dagordningen är ett sorts schema över alla saker som ska behandlas under årsstämman. En del saker måste tas upp med hänsyn till regler i aktiebolagslagen (ABL). Andra punkter ska tas upp med hänsyn till bolagets bolagsordning och med hänsyn till de förslag aktieägare har lämnat till styrelsen och som står med i kallelsen.


Att hålla i en bolagsstämma

Under bolagsstämman ska utses en ordförande som leder själva sammanträdet. Därtill ska en protokollförare utses som dokumenterar sammanträdet och en justerare som läser igenom protokollet.

Bolagsstämman är bolagets högst beslutande organ och består av dess aktieägare. Andra utomstående parter kan ändå vara behöriga att delta under stämman. Vilka som är närvarande ska antecknas i protokollet. Ska det fattas beslut om någonting där en aktieägare har ett eget intresse i saken är det viktigt att denne inte närvarar vid det beslutsfattandet. Vid vissa beslut räcker det med enkel majoritet medan andra kräver en extra kvalificerad majoritet.

Formkraven för bolagsstämman bestäms dels av regler i ABL och utifrån bestämmelser i bolagets egen bolagsordning. Det kan vara svårt för en bolagsstyrelse att ha koll på alla formaliteteter.



Hjälp från Lawline

Företag som vill förebygga framtida konflikter gör rätt i att anlita en juristbyrå och låta deras jurister sköta formaliteterna inför, under och efter bolagsstämman. Med professionell hjälp säkrar bolaget att beslut fattas i behörig ordning, att kallelser går ut i tid och uppfyller formkraven och att all dokumentation säkras. Driver du ett företag som avser ta in externa investerare är än viktigare att ha all dokumentation på plats då investeraren kommer vilja granska ditt företags alla bolagshandlingar.

För de företag som avser hålla i bolagsstämman själva men som vill ha hjälp med att upprätta dokumenten finns vår avtalsrobort: https://lawline.avtalsrobot.se/avtal/bolagsstamma.

Där fyller ni i informationen om ert företag och får sedan färdiga mallar till allt det ni behöver inför er bolagsstämma. Tjänsten kostar 3 496 kronor inkl. moms.



För de företag som vill ha fullständig service där jurister från juristbyrån skickar ut kallelser, tillhandahåller ordförande, protokollförare, justerare och sköter allt administrativt innan, under och efter stämman har vi ett "Bolagsstämmopaket". Det kostar 19 995 kronor exkl. moms.



För mer information, kontakta oss via mail: info@lawline.se



Må gott,



Vega Schortz
Jurist på Lawline juristbyrå



















2019-03-06 15:07
Vega Schortz



Kommentera

Förtal, kränkande särbehandling, spridande av känsliga bilder och diskriminering - vad är skillnaden och hur kan du få hjälp?



Det är många som hör av sig till oss som mår dåligt. Personen ifråga har blivit kränkt. Ofta handlar det om spridande av känsliga uppgifter på nätet, rykten, baktalande på jobbet eller i skolan. Den utsatte vänder sig till oss för att få hjälp, för att få upprättelse. De flesta vet att det kan vara brottsligt att sprida vanärande uppgifter om någon annan men vad är egentligen skillnaden mellan brottsliga uttalanden, trakasserier och diskriminering? När kan vi jurister hjälpa den utsatte och när fallen situationen mellan juridikens stolar?


Förtal och förolämpning

De flesta straffbestämmelserna finns samlade i brottsbalken, vilket kan beskrivas som en katalog över beteenden som går att bestraffa. I brottsbalkens femte kapitel finns straffbestämmelsen förtal och förolämpning.

Många som kontaktar oss uppger att de har blivit förtalade och ber om hjälp och rådgivning i syfte att få upprättelse. Förtal kan begås av den som utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som syftar till att utsätta den utpekade för andras missaktning. I lagbestämmelsen finns ett andra stycke som anger att den som uttalat sig kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna annars var skäligt för denne att uttala sig i saken. Sammanfattningsvis är det många företeelser som måste vara uppfyllda för att en ryktesspridning ska vara straffbar som förtal. Något som försvårar situationen för den som blivit utsatt för ryktesspridning är ifall ryktet har spridits i ett socialt medium. I Sverige har vi ett särskilt starkt skydd för yttrandefriheten. Kan den som spridit ryktet motivera spridningen med att den skett i syfte att väcka en allmän debatt om ett samhällsaktuellt ämne, går gärningsmannen fri från ansvar.

Ett brott som liknar förtal är förolämpning. Brottet förolämpning beskrivs ofta som en mildare variant av förtal. Det är en sanning med modifikation. Delvis andra förutsättningar ska vara uppfyllda för att någon ska kunna straffas för att ha förolämpat någon annan. Medan brottet förtal syftar till att skydda den utsatte från att få ett dåligt omdöme bland allmänheten syftar brottet förolämpning till att skydda den utsattes egna självkänsla. Argumentationen bakom straffbestämmelsen är att ingen ska få trycka ner en persons känsla av att ha ett eget människovärde. För att någon ska kunna straffas för att ha förolämpat någon annan krävs att det går att bevisa att uppgiften lämnats i syfte att trycka ner den utsatte.

Det problematiska med båda dessa straffbestämmelser är att den som har blivit utsatt och vill ha upprättelse i regel måste samla bevisning för brottet och väcka talan i tingsrätten mot gärningsmannen på egen hand. Polisen kommer antingen lägga ner ärendet innan en brottsutredning inletts eller avsluta brottsutredningen mycket kort efter att den startat med motiveringen att det ur allmän synpunkt inte är motiverat att fortsätta driva ärendet. Det är endast i undantagsfall som en allmän åklagare driver ett förtal- eller förolämpningsärende inför domstol.



Vi på Lawline kan lämna rådgivning till den som tänker driva ett förtal- eller förolämpningsmål inför tingsrätten. Vi agerar inte ombud i brottmål men kan vägleda den utsatte i processen fram till rättegången. Utan stöd från rättsväsendet i form av åklagare och målsägandebiträde kan det vara mycket tungt för den enskilde att själv driva sitt ärende utan rättsligt stöd.


Spridande av känsliga bilder och filmer på nätet

Mobbing och ryktesspridning sker inte sällan genom spridning av känsliga bilder eller filmer på nätet. Sedan den 1 januari 2018 kan ett sådant beteende gå att bestraffa genom bestämmelsen om olaga integritetsintrång som finns i brottsbalkens fjärde kapitel.

Till böter eller fängelse i upp till två år döms den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida t.ex. en bild eller film på någons sexualliv, hälsotillstånd, på någon som blir utsatt för ett särskilt integritetskränkande brott, på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp.

Har du blivit utsatt för en kränkning som skulle kunna vara olaga integritetsintrång och du vill ha upprättelse bör du göra en polisanmälan. Om det går att utreda din situation ska polisen starta en brottsutredning som förhoppningsvis leder fram till tillräckliga slutsatser om vem gärningsmannen är så att en allmän åklagare kan föra din talan och stämma gärningspersonen.

En polisanmälan har inga särskilda formkrav och det kan du göra själv utan juridiskt ombud. Känner du ändå att du behöver råd och stöd på vägen eller någon som sköter kontakten med polisen kan vi på Lawline givetvis hjälpa dig. När ärendet är straffrättsligt och du vill ha ett ombud i domstolsprocessen får du be förundersökningsledaren om att du önskar att domstolen ska förordna om ett målsägandebiträde till dig. Målsägandebiträdet är en advokat som har till uppgift att bistå dig och tillvarata dina intressen t.ex. framställa dina krav på kränkningsersättning med anledning av brottet. Advokatkostnaderna för målsägandebiträdet stannar på staten.


Kränkande särbehandling och mobbing på arbetsplatsen

Det finns regler i arbetsmiljölagen (AML) som förpliktar din arbetsgivare att vidta åtgärder vid kränkande särbehandling och mobbing på arbetsplatsen. Kränkande särbehandling och mobbing är två begrepp som arbetsmiljörättsligt betyder samma sak. Det är handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att individen ställs utanför gemenskapen på arbetsplatsen. Att bli förtalad kan både vara ett brott och utgöra kränkande särbehandling/mobbing eftersom brottet går ut på att få någon annan att framstå som mindre värd i andras ögon, på så sätt hamnar man utanför gruppgemenskapen. Andra handlingar som kan vara kränkande särbehandling/mobbing är att medvetet försvåra arbetet för en anställd genom att dölja information eller sabotera, hot, förolämpningar, utfrysningar, hån, kränkande administrativa straff såsom omotiverade krav på övertid, omplacering och nekad semester.

Passar exemplen in på din situation ska du i första hand vända dig till skyddsombudet på din arbetsplats. På varje arbetsplats med fem eller fler anställda ska det finnas ett skyddsombud som ska bevaka att arbetsgivaren följer det arbetsmiljörättsliga regelverket men som också ska hjälpa den enskilde som blivit kränkt genom att pusha på arbetsgivaren att vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en arbetsplats utan mobbing. Om arbetsgivaren inte agerar kan skyddsombudet driva ärendet vidare till Arbetsmiljöverket. Att komma ihåg är att Arbetsmiljöverket agerar utifrån en objektiv synvinkel i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket kommer inte driva ditt enskilda ärende i syfte att du ska kompenseras och få upprättelse från förövaren.

Situationen blir särskilt komplicerad om det är arbetsgivaren själv som mobbar. En ytterligare svårighet är att alla arbetsplatser inte har utsett ett skyddsombud. Är arbetsgivaren kollektivavtalsbunden utses skyddsombudet av arbetstagarorganisationen. Är arbetsgivaren inte fackansluten är det de anställda som själva kommer överens och utser en kollega till skyddsombud.

Saknar du en person att vända dig till på din arbetsplats kan du vända dig till oss på Lawline för rådgivning. Vi kan hjälpa dig att reda ut hur du bäst ska gå tillväga för att få stopp på den kränkande särbehandlingen, om det du utsatts för också är brottsligt och upplysa dig om vad som händer när Arbetsmiljöverket involveras i processen.

Ibland kan regler i lagen om anställningsskydd också aktualiseras och ge dig vissa möjligheter till upprättelse t.ex. ifall arbetsgivaren har sagt upp dig men saknat saklig grund för uppsägningen. Har du själv sagt upp dig, men uppsägningen har föranletts av arbetsgivarens kränkande beteende gentemot dig, kan situationen likställas med att arbetsgivaren sagt upp dig utan saklig grund. Sådana uppsägningar kan ge dig rätt att kräva ekonomisk kompensation från din arbetsgivare. Är du fackansluten kan ditt fackförbund hjälpa dig att rikta ett sådant krav gentemot din arbetsgivare, men är du inte det kan vi på Lawline hjälpa dig.


Diskriminering

I diskrimineringslagen (DL) finns regler som påtar bl.a. arbetsgivare, socialtjänst, näringsidkande hyresvärdar och huvudmän för skolverksamhet en skyldighet att aktivt verka för att minoritetsgrupper inte särbehandlas och kränks.

För att det ska vara fråga om diskriminering enligt DL måste någon ha behandlats sämre än någon annan i en jämförbar situation på grund av sitt kön, sin könsöverskridande identitet eller uttryck, sin etniska tillhörighet, sin religion eller annan trosuppfattning, sin funktionsnedsättning, sin sexuella läggning eller sin ålder.

I DL finns även regler om förbund mot trakasserier och repressalier med grund i någon av de ovanstående sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan liknas vid förtal och repressalier kan t.ex. vara att omotiverat neka en arbetstagare semester, systematiskt schemalägga arbetstagaren på obekväm arbetstid och fördela särskilt betungande arbetsuppgifter till arbetstagaren. Som ni ser är det inte alltid lätt att skilja på när det är fråga om kränkande särbehandling/mobbing som regleras enligt AML och när det är fråga om diskriminering enligt DL. Det som är skillnaden är att när det är fråga om diskriminering enligt DL är kränkningen att hänföra till en diskrimineringsgrund.

Har du blivit utsatt för diskriminering på arbetsplatsen och är du fackansluten kan du vända dig till ditt fackförbund. En arbetsgivare som diskriminerar kan efter Arbetsdomstolens beslut bli skyldig att ersätta dig momentärt, med en kränkningsersättning, för den kränkning diskrimineringen inneburit. Ditt fackförbund kan föra din talan i domstol och det kan handläggas tillsammans med ett annat arbetsrättsligt ärende som t.ex. handlar om att din arbetsgivare också brutit mot regler i lagen om anställningsskydd, det framgår av lagen om rättegången i arbetstvister.

Har du blivit diskriminerad på jobbet men är inte fackansluten ska talan mot din arbetsgivare inte föras i Arbetsdomstolen som första instans. Talan ska då föras i tingsrätt och du måste driva ditt ärende själv, utan fackligt stöd. Det är svårt att processa ensam och i en sådan situation kan vi på Lawline bistå dig som ombud.

Har du blivit diskriminerad bör du anmäla händelsen till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO kan i enstaka fall företräda dig och driva ditt ärende inför domstol så du kan erläggas kränkningsersättning av den som kränkt dig. Jag vill poängtera att detta endast sker i undantagsfall. Vanligtvis bidrar en anmälan till DO till statistik och ibland även utredningar. Vid utredningarna granskar DO förhållandena på arbetsplatsen och kan förelägga arbetsgivaren vid vite att vidta ändringar. DO:s arbete går främst ut på att främja ett jämställt och accepterande samhälle – inte att driva enskildas ärenden.

Ta hjälp av oss på Lawline så hjälper vi dig att lotsa dig genom kränkningsreglerna. Regelverken är många, ofta ska flera olika myndigheter konsulteras för att du som individ ska få verklig upprättelse för det du varit med om. Vi kan hjälpa dig att ta kontakt med relevanta personer och myndigheter samt vara ditt ombud i domstol i de fall ärendet inte är straffrättsligt och då du inte har en arbetstagarorganisation som backar dig.


Ta hand om dig,


Vega Schortz
Jurist på Lawline juristbyrå





2019-03-06 08:10
Vega Schortz



Kommentera