Analys - Margot Wallström uppfyller rekvisiten för tagande av muta
I tisdags kom åklagarens beslut, Margot Wallström ska utredas för mutbrott. Diskussioner och spekulationer har flödat i media huruvida Margot Wallström har begått ett brott eller inte. Vad gäller egentligen juridiskt? Lawline har gjort en juridisk analys av omständigheterna och kommit fram till svaret – Margot Wallströms agerande uppfyller rekvisiten för tagande av muta.

Givande respektive tagande av muta
I Brottsbalken 10 kap 5 a § återfinns bestämmelsen angående tagande av muta:
”Den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år. (… )”
I efterföljande paragraf 5 b § finns bestämmelsen angående givande av muta, en paragraf spegelvänd till ovanstående om tagande av muta.
”Den som lämnar, utlovar eller erbjuder, en otillbörlig förmån, i fall som avses i 5 a § döms för givande av muta till böter eller fängelse i högst två år.”
Det måste inledningsvis finnas ett samband mellan förmånen och anställningen för att mutbrott ska komma i fråga. I förhållandet mellan Wallström och Kommunal föreligger direkt anknytning mellan hyreskontraktet och Wallströms tjänst, då det i kontraktet anges att Wallströms rätt att hyra lägenheten beror på hennes anställning som utrikesminister. Det finns alltså ett tjänstesamband, och man kan anta att Wallström inte hade fått hyra lägenheten utan sin tjänst som utrikesminister.
Vidare krävs för att det ska vara fråga om tagande/givande av muta att det som utlämnats utgör en otillbörlig förmån. Att erhålla ett förstahandskontrakt i Stockholms innerstad utan någon tid i bostadskö är definitivt en förmån trots att ett hyreskontrakt i juridisk mening inte representerar ett ekonomiskt värde. För att avgöra om förmånen är otillbörlig krävs en bedömning av syftet med utgivandet av förmånen. I förarbetena till Brottsbalkens bestämmelser om mutor anges att ”varje transaktion som objektivt sett har förutsättningar att påverka utförandet av vissa uppgifter eller att uppfattas som belöning för hur uppgifter utförts” är en otillbörlig fördel (prop. 2011/12:79 s. 43). Det krävs alltså inte att kommunal faktiskt har fått Wallström att vidta tjänsteåtgärder till deras fördel utan endast att möjligheten finns.
Då Wallström tillhör Socialdemokraterna och Kommunal är en stor fackförening med stark Socialdemokratisk anknytning finns självfallet ett intresse av att regeringen för en gynnsam facklig politik. Att skapa en tacksamhetsskuld för politiska beslutsfattare är naturligtvis något som för Kommunals företrädare kan tänkas ge gynnsammare politiska beslut för förbundet. Trots att politiken som påverkar fackförbunden inte direkt ligger under Wallströms ansvarsområden är det nog att konstatera att Wallström genom sitt inflytande i regeringen har möjlighet att påverka dessa områden för att otillbörlighetsrekvisitet ska vara uppfyllt. Till Wallströms nackdel läggs även att hon inte har varit offentligt öppen med mottagandet av lägenhetskontraktet, utan medgett förhållandet först efter att avslöjandet gjorts i media. Den sammantagna bedömningen om man tolkar mutbestämmelserna mot bakgrund av förarbeten och praxis, ger slutsatsen att Wallströms och Kommunals handlande når upp till rekvisiten för tagande/givande av muta.
Korruption
En intresseorganisation som utger en lägenhet till en minister är, internationellt sett, ett klassiskt exempel på korruption. (se Dagens nyheter 18 januari 2016) Frågan är om den inledda förundersökningen mynnar ut i att Sverige delar den uppfattningen, och om det kommer att väckas något åtal. Svaret på den frågan avgörs sannolikt av hur åklagaren väljer att bedöma om Kommunal uppfyller kravet på mutgivarens vinning. Generellt kan sägas att Åklagarmyndigheten i allmänhet har dragit sig för att väcka åtal mot ministrar.
Vem dömer och vad blir straffet?
Om åklagaren väcker åtal mot Wallström kommer tingsrätten bedöma målet i ansvarsfrågan och för det fall mutbrott kan styrkas bestäms en påföljd. I straffskalan finns fängelse upp till två år, men med tanke på att gärningen inte är av allt för allvarlig natur stannar straffet med största sannolikhet på dagsböter.
Oavsett förundersökningens utgång talar emellertid mycket för att allmänhetens dom redan har fallit. Margot Wallström påstående om att vara ovetandes inför det faktum att ett förstahandskontrakt utan väntetid i en av Europas mest överhettade bostadsmarknader för vanligt folk, framstår som lika sannolikt som att hitta en isvak i Sahara. Detta räcker för ett betydligt mer kännbart straff än dagsböter, nämligen omedelbar avgång från ministerposten.
2016-01-20 14:44
2016-01-20 16:31 av Aleksander
2016-01-20 18:07 av Victor Malm
2016-01-20 21:08 av Johan
2016-01-21 12:00 av Stefan
2016-01-22 11:54 av Ulf
2016-01-28 16:07 av John