Tvist mellan aktieägare, värdeöverföringar och lån
Lawline svarar
Inledande bedömning
Din situation rör ett aktiebolag med två delägare (50/50) utan aktieägaravtal eller VD-instruktion. Det innebär att rättigheter och skyldigheter främst styrs av aktiebolagslagen 2005:551 (“ABL”). I ett aktiebolag med en 50/50-ägarbild utan aktieägaravtal är det dessvärre ofta väldigt besvärligt att lösa oenigheter. Det finns några oklarheter i din fråga såsom vilken roll du har utöver att vara aktieägare, hur uttagen som din kompanjon gjort har bokförts och mellan vilka parter lånet gäller.
Jag ringer upp dig i morgon måndag den 8 december klockan 12.15. Vänligen meddela mig via mail så snart som möjligt om tiden inte passar. Om du hellre vill bli uppringd under dagen/kvällen idag (söndag) kan du maila mig så snart som möjligt. Min mailadress är soroosh.parsa@lawline.se
(a) Beslutsfattande
VD ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden (8 kap. 29 § ABL).
Det ingår i den löpande förvaltningen att anställa personal och att delegera ansvar såsom att ingå avtal för bolagets räkning. Beroende på vilka roller det är fråga om har anställda också en form av ställningsfullmakt enligt lag där det på grund av den anställdes roll kan vara naturligt att ingå bindande avtal för bolagets räkning. VD har däremot inte rätt att ändra den hos Bolagsverket registrerade firmateckningsrätten utan styrelsens godkännande.
Som delägare har du inte någon särskild rätt att direkt påverka den löpande förvaltningen. Ägarna utser styrelsen som i sin tur utser VD genom bolagsstämman. Om du har synpunkter på den löpande förvaltningen kan du utöva ditt inflytande på bolagsstämma för att på så sätt ändra styrelse, VD eller att vissa instruktioner ska följas av dem.
Om du är styrelseledamot kan du verka för att en VD-instruktion tas fram eller att VDn:s mandat på annat sätt begränsas genom styrelsebeslut.
(b) Undanhållande av information
I egenskap av aktieägare i ett fåmansbolag ska du ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att du ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman (8 kap. 36 § ABL). Detta innebär dock inte någon rätt till inloggningar till program som används i den operativa verksamheten.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter (8 kap. 4 § ABL). För att ha rätt till inloggningar i den operativa verksamheten i avsaknad av aktieägaravtal eller liknande behöver du i princip vara styrelsemedlem utöver att vara aktieägare. Styrelsen har rätt till informationen eftersom det avser förvaltning av bolagets angelägenheter.
(c) Uttag av pengar
Ditt uttag som du snabbt återförde bör i princip inte räknas som förskingring om ingen faktisk skada uppstod, men den andra delägarens polisanmälan kan ändå leda till utredning. Om den andra delägaren tar ut pengar för privata lån kan det aktualisera en rad olika brott (förskingring/trolöshet mot huvudman) och/eller olovliga värdeöverföringar.
En affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget anses vara en otillåten värdeöverföring (17 kap. 1-2 §§ ABL). Lån från bolaget till en aktieägare är inte heller tillåtet då det anses vara ett så kallat förbjudet lån (21 kap. 1 § ABL). Ett sådant lån måste betalas tillbaka (21 kap. 11 § ABL). Ett förbjudet lån är ett brott och kan leda till fängelse eller böter (30 kap. 1 § ABL).
För att bedöma om uttaget utgör en olovlig värdeöverföring beror det på vad avsikten med uttagen varit och hur de bokförts. Om de exempelvis bokförts som lön är det inte en olovlig värdeöverföring. Då har istället VDn överskridit sin behörighet genom att ta ut lön som styrelsen inte godkänt.
(d) Hot eller utpressning
Den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade kan dömas för utpressning (4 kap. 4 § brottsbalken). Att säga "antingen går vi tillsammans eller jag berättar fakta om hur firman sköts" kan potentiellt uppfattas som utpressning om avsikten är att tvinga någon till handling. Det är oklart om det finns någon vinning för dig och skada för den andra. Kontext och avsikt är avgörande.
(e) Återbetalning av bilkostnader
Om du betalat den andra delägarens kostnader via ett annat företag och det inte finns något avtal som reglerar återbetalning är det otydligt vad den här transaktionen är för något (exempelvis lån eller gåva). Utgångspunkten är dock enligt Högsta domstolen att en överföring är ett lån och att mottagaren har bevisbördan om denne påstår att det var en gåva (NJA 2014 s. 364). Om delägaren vägrar betala tillbaka kan du kräva återbetalning genom Kronofogden eller civilrättslig process i tingsrätten.
Åtgärder / Rekommendationer
1. Överväg att begära insyn i bolagets räkenskaper (om du är aktieägare men inte styrelseledamot).
2. Om du är styrelseledamot, tillse att ett styrelsemöte hålls där du tydligt avgränsar VDn:s mandat såsom lämpligt. Alternativt att VD entledigas (för det krävs enbart ett styrelsebeslut där en majoritet röstar för det). Om ni är två styrelseledamöter så har ordföranden normalt utslagsröst.
3. Dokumentera all kommunikation och alla uttag från bolaget. Även du kan polisanmäla din kompanjon för uttagen beroende på hur det har bokförts. I de delar där VDn har överskridit sin behörighet kan det också vara aktuellt att göra anspråk på skadestånd. Medan polisanmälan avser brott (utan någon ersättning till dig) avser en skadeståndstalan ersättning till dig.
4. Dokumentera eventuella lån/kostnader och krav på återbetalning skriftligt, och använd detta om det blir tvist. Skicka kravbrev till företaget du lånade ut pengar till och ange tydligt när betalning senast ska göras. Om betalning inte sker kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om han bestrider ditt krav måste du ansöka om stämning i tingsrätten. Överväg att be en jurist formulera kravbrevet åt dig.