Rättelseanmondans giltighetstid och bortseende

Question

Hej Lawline!

Enligt Lawline är en rättelseanmodan endast giltig i 6 mån, vilket även bekräftas av webbplatsen Nabo (https://nabo.se/kunskap/vad-galler-egentligen-for-storningar-i-boendet-nabos-jurister-forklarar/).

Från Lawline (https://lawline.se/answers/kan-en-bostadsrattshavare-fa-en-rattelseanmodan-undanrojd) citat:

"En rättelseanmodan är giltig i sex månader från att den utfärdades..."

"Som bostadsrättshavare kan man inte få en rättelseanmodan undanröjd däremot kan du alltid prata med föreningen och se om de kan ta tillbaka rättelseanmodan om du anser att den grundar sig på felaktiga uppgifter."

Jag har sökt igenom bostadsrättslagen (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bostadsrattslag-1991614_sfs-1991-614/) utan att hitta giltighetstiden 6 mån för en rättelseanmodan. För att giltighetstiden för ett juridiskt dokument ska begränsas i tid behöver giltighetstiden antingen vara utskriven på dokumenten, finnas i en lagtext eller annat regelverk eller finnas i en rättspraxis dvs. ett domslut som kommunicerar giltighetstiden.

1. Vilken lagtext eller vilket domslut begränsar giltighetstiden för en rättelseanmodan? Vänligen länka och citera.

Först skriver ni på Lawline att man som bostadsrättshavare inte kan få en rättelseanmodan makulerad och sedan skriver ni att det går att få en rättelseanmodan makulerad. Det ni skriver är totalt ologiskt.

2. Kan en rättelseanmodan dras tillbaka av styrelsen eller inte dras tillbaka?

Answer 1

Inledande bedömning

Det finns ingen uttrycklig lag eller prejudicerande dom som fastställer en sexmånaders giltighetstid för rättelseanmaningar enligt bostadsrättslagen (“BRL”). En rättelseanmaning kan skickas av bostadsrättsföreningen enligt 7 kap. 20 § BRL om en förverkandegrund föreligger enligt 7 kap. 18 § BRL. Rättelse ska vidtas av bostadsrättshavaren så snart som möjligt därefter. Hur länge en och samma rättelseanmaning kan ligga till grund för uppsägning beror därför på omständigheterna i det enskilda fallet. Tidsfristen om sex månader som du hänvisar till kan grunda sig på bevis- och processmässiga skäl, nämligen att en längre tidsrymd anses försvaga sambandet mellan rättelseanmaningen och störningen för att motivera uppsägning (det kan exempelvis vara svårt att bevisa att det är fråga om exakt samma störning). Men detta grundar sig inte i någon absolut reglerad tidsfrist där någon automatisk ogiltighet skulle inträda.

Det finns inte någon i lag erkänd formell ordning specifikt för att makulera eller undanröja en rättelseanmaning. Styrelsen kan dock internt besluta att rättelseanmaningen i fråga inte ska användas som grund vid en eventuell framtida uppsägning eller meddela bostadsrättshavaren att anmaningen var felaktig och kan bortses ifrån. I praktiken (från ett lekmannaperspektiv) skulle man potentiellt kunna säga att det får samma konsekvens som makulering eller undanröjande, men det är rent rättsligt vilseledande att använda dessa termer i detta sammanhang då det rör sig om olika saker. Termen makulering används inom juridiken många gånger för att förstöra en rättshandling så att den inte längre existerar, dvs. att en rättighet eller skyldighet “raderas” (exempelvis rätten att teckna aktier genom teckningsoptioner eller anspråk på återbetalning enligt enkla skuldebrev). Termen undanröjande används många gånger inom processrätten och görs genom formella beslut när så är föreskrivet i lag, se exempelvis 50 kap. 26 § rättegångsbalken. Gemensamt för både makulering och undanröjande är att det oftast, om inte alltid, är en annan part utför den förstörande/ersättande åtgärden än den part som initialt vidtog den upprättande åtgärden. För en rättelseanmaning hade det inneburit att styrelsen utför båda stegen, vilket inte tjänar något särskilt syfte. Makulering, undanröjande, och “tillbakatagande” av en anmaning är alltså alla tre strikt sett olika saker och de är inte i förhållande till varandra motsägelsefulla (utan används snarare i olika sammanhang) men det kan förstås så i praktiken. Många gånger uttrycks det på olika sätt beroende på hur tekniskt eller praktiskt man vill beskriva det.