Jämkning av äktenskapsförord m.m.

FRÅGA
Jag är född i Riga , Modersmål Ryska.I december 1995 gifte jag mig med min dåvarande man. I december 1997 enades viom ett testamente där jag fått tid att förstå och acceptera innehållet. Min man kallade mig att inför vittnen underteckna testamentet , januari 6 1998 .vilket vi gjorde.Till min stora förvåning så presenterade min man ett äktenskapsförord som vi skulle i vittnenas närvaro signera samtidigt. Jag förstod INTE någonting av innehållet och fick enbart min mans förklaring att så här gör man i Sverige och att det är bra för oss båda.Jag blev väldigt frustrerad och sade att jag ville ha betänketid , men blev av min man beordrad att signera och kände mig väldigt dum inför vittnena baserat på att jag inte förstod någonting av vad jag skulle signera .1, av språkskäl 2 av juridisk formuleringoch innehåll. Jag signerade någonting som jag först 2010 då min man tog ut sin första skilsmässa vad jag hade tvingats att gå med på. INGET var till min fördel.Nu sitter vi i Bodelning sedan juni 2013. Jag hävdar i bodelningen att ÄOt skall jämkasdå jag efter ovannämnda och ekonomisk fördelning blir mycket ofördelaktig för mig.Var vänlig ge mig en förklaring hur jag skall begära jämkning av ÄOt inför bodelningsförrättaren. Testamentet är förbrukat efter slutliga skilsmässan 2013
SVAR

Hej och tack för din fråga!

Eftersom du hävdar att inget i äktenskapsförordet var till din fördel så förutsätter jag att egendom har gjorts enskild, det vill säga undantagits från bodelning, i så pass stor omfattning att det leder till en påtaglig snedfördelning där du står nästan helt utan egendom efter bodelningen.

En jämkning av äktenskapsförord innebär att delar av den enskilda egendomen görs till giftorättsgods och dras med i bodelningen. Utgångspunkten är att jämkning av äktenskapsförord ska utnyttjas restriktivt, och i princip endast efter långvariga äktenskap, mot bakgrund av att ett äktenskapsförord typiskt sett är en överenskommelse som makar ingår på frivillig grund. Eftersom du på grund av bristande språkkunskaper dock inte förstod vad du skrev under år 1998 så kan frivilligheten starkt ifrågasättas, varav äktenskapsförordets undantagande av så pass mycket egendom från bodelningen är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid avtalets tillkomst och den påtagliga snedfördelningen. Att din dåvarande make skapade äktenskapsförordet och pressade dig att underteckna det, trots vetskapen om dina bristande språkkunskaper, talar för att han intog en överlägsen ställning i förhållande till dig. Härtill kan du sannolikt åberopa vittnena vid tillfället för undertecknadet och deras iakttagelser till grund för att din exmake pressade dig och inte lät dig få möjlighet att sätta dig in i innehållet. Eftersom ni dessutom var gifta så som jag förstår det mellan 1995 och 2010 så var äktenskapet allt annat än kortvarigt, varav äktenskapets längd inte kan tala emot möjligheten att jämka. Mot en sådan bakgrund så kan äktenskapsförordet sannolikt jämkas, vilket framgår av Äktenskapsbalk (1987:230) 12:3 första stycket. Eftersom bestämmelsen i sin tur är baserad på jämkningsregeln i Lag (1915:218) om avtal och andra handlingar på förmögenhetsrättens område 36 §, och denna kan användas bland annat för sådana fall där den ena avtalspartens bristande språkkunskaper har omöjliggjort förståelse för avtalsinnehållet, så talar det också för att det finns en möjlighet att jämka äktenskapsförordet.

Visserligen så har det förekommit rättsfall där bristande språkkunskaper inte ansågs vara grund för jämkning av äktenskapsförord, men i dessa fall så fanns det uppgifter som pekade på att den som inte förstod svenska fullt ut fick information om äktenskapsförordets innebörd i förväg av jurist på ett förståeligt språk (jämför Svea Hovrätt, mål nr T 5700-01, dom 2001-11-12 och mål nr T 10319-12, dom 2013-09-26). Eftersom du aldrig fick chansen att få äktenskapsförordets innebörd förklarad för dig på ryska eller begriplig svenska i förväg så talar det för att du kan lägga dina dåvarande bristande språkkunskaper till grund för att du inte hade möjlighet att förstå vad du skrev under, varav du sannolikt kan åberopa jämkning med framgång.

En alternativ strategi är att du driver frågan om underhåll från din exmake under en övergångstid efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och andra omständigheter (Äktenskapsbalk 6:7 andra stycket). Om du exempelvis behöver medel för att genomgå utbildning i syfte att skaffa förvärvsarbete eller förbättra din inkomst så kan du möjligen driva en sådan sak med framgång mot bakgrund av att bodelningen nästan inte har lämnat någon egendom till dig överhuvudtaget. En dom som fastställer skyldighet för din exmake att betala löpande underhållsbidrag kan dock aldrig tvinga honom att betala för tid som föregick den dag då du väcker talan om underhållsbidrag med mer än tre år, såvida han inte själv går med på det (Äktenskapsbalk 6:9).

Sammanfattningsvis så kan du väcka talan i domstol för att i första hand jämka äktenskapsförordet och i andra hand fastställa underhållsbidrag. Om du överväger att driva din sak i domstol så rekommenderar jag starkt att du tar hjälp av ett ombud. Passa också på att granska hemförsäkringens villkor för att se vilken typ av rättskydd du har rätt till för att bekosta processen. Du är också välkommen att ta kontakt med vår samarbetspartner Familjens Jurist via http://lawline.se/boka för fördjupad vägledning och för att höra efter om möjligheten att driva din sak genom ett kompetent ombud.

Med vänlig hälsning
Daniel Nykvist
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Hej Daniel, Stort tack för ditt svar som påminde mig om ytterligare en punkt I bodelningen relaterat till Äkt.förordet. Jag hade ett språkutbildningsföretag AURORA INTERNATIONAL enskild firma, innan äktenskapet 1995 , där jag startade företaget I Linköping 1986 och tog med det till Stockholm efter giftomålet. Jag fick snart en stor kundkrets, bl.a IKEA , Handelsbanken , ABB , Dagens Industri NCC, Kährs, samt alla typer av språlskolor,etc. Min omsättning och lönsamhet torde vara under 1995 - 2010 för mig betydande. Min ex . man lovade mig att sköta marknadsföring och administration , dvs skattedeklaration , redovisning etc. Vilket han aldrig gjorde. Jag litade helt på honom då. (Detta fick jag reda på först 2010 ). Jag hade aldrig haft NÅGON kompetens I dessa företagsaktiviteter. Bara koncentrerat mig på det jag är , var bra på. DVS SPRÅK. ( ej Svenska) mest RYSKA och engelska. Han ändrade bolagets verksamhetsområde I sitt bolag Bygg Marketing Sweden AB från byggmatrial, kompletterat med språkundervisning och översättning.Han fakturerade MINA TJÄNSTER initialt I mitt bolags namn men använde sitt bolags KONTO hela tiden och slaktade succesivt mitt bolag utan min vetskap och startade efter Äkt.förordet jan. 1998 att även bara fakturera I Bygg M AB. Jag fick aldrig någon lön. Nu hävdar han I bodelningen att jag aldrig arbetat I hans företag trots att jag från Pensionsmyndigheten har bevis på att jag arbetat I hans företag och hans bolag står som arbetsgivare och han har deklarerat ca. 1.8 milj kr 1995 till 2010 som troligtvis varit SKATTEMÄSSIGT fördelaktigt för hans bolag men INTE för den av mig verkliga intjäningen I bolaget och min framtida pension. Han hänvisar i bodelningen att jag inte skall ha en krona för mitt arbete. Hur skall jag formulera min inlaga till bodelningen, ??. (För din info så har jag kopior som exempel på fakturor från 1998 omedelbart efter signeradet av Äkt. förordet, där han fakturerar först I Aurora International , sedan A.I. c/o Byggmarketing och I senaste fakturan bara BM AB. Jag har genererat MER pengar I hans företag mer än som deklarerats för och mina Intäkter har också använts till amortering och ränta i" hans fastighet " , samt renoveringar och dessutom inköp av gemensamma möbler och bilar. Han och hans advokat förnekar att jag bidragit till hans företags utveckling och ekonomi. Han hävdar att alla mina insatser I hans företag och fastighet enl. ÄFOt är preskriberade och syftar till att hans företag och fastighet och avkastning av dessa bara är HANS enskilda egendom enligt ÄFOt . Detta har jag bl.a bestridit I mina detaljerade kommentarer i bodelningen . Bodelningsfärättare har INTE tagit ställning och I stället AVGÅTT I brist på kompetens enligt min uppfattning Hon har hållt på I 2.5 år och INTE kommit med några som helst juridiska beslut. Hon har enl. min uppfattning, själv konstrurerat en s.k. Jävsituation hon hänvisar till. Hon har regelbundet tagit betalt men INTE levererat någonting konkret. Vad säger lagen om att en av AttundaTingsrätt utnämnd bodeln.för. INTE fullgjort sitt uppdrag och INTE återbetalar förskottsbetalda kostnader. Finns det någon rätts praxis här. Jag har alltid varit tvungen att fullfälja mina tjänster innan jag fått betalt. Har advokater och bodelningsför. en egen rättspraxis ??? Verkar fullständigt oförståeligt. Tack på förhand för dina svar.( För din information så har min man sett till att jag bara får ca. 4000 sek netto per mån. efter 30 års arbete I Sverige i pension genom att betala in för lite pengar till skatteverket historiskt.Detta gör att jag innan bodelningen och kanske efter aldrig får råd att anlita någon kompetent advokat vilket min man kan , Han är inne på sin 5 te advokat NU. ) Motser tacksamt ditt svar på mina kanske juridiskt ostrukturerade frågor . MVH NatashaHugosson (Jag har fått hjälp av en bekant att formulera mig vilken ej heller har någon juridisk bakgrund , men behärskar det svenska språket bättre än jag gör.)
2016-03-04 21:46
Hej. Eftersom ditt ärende potentiellt bland annat berör associationsrätt, skatterätt och skadeståndsrätt utöver den renodlade familjerätten så tror jag att det är bättre att du vänder dig med dina frågor till vår samarbetspartner Familjens Jurist via länken http://lawline.se/boka. Ditt ärende tycks vara så pass komplext att du förmodligen kan få bättre stöd av yrkesverksamma familjerättsjurister för att reda ut vad som är värt att åberopa i syfte att få till stånd en jämkning av äktenskapsförordet och för att driva sammanhängande eventuella skadeståndsanspråk med anledning av vad som har inträffat i bolagen. Sammantaget så anser jag dock fortfarande utifrån de omständigheter du nämnde i din första fråga att du sannolikt har en vettig chans att få till stånd en jämkning av äktenskapsförordet. Om du inte har försäkring som kan täcka kostnader för rådgivning och ombud så kan du sannolikt erhålla ekonomiskt stöd i form av rättshjälp, med hänsyn till att din årsinkomst understiger 260 000 kronor (Rättshjälpslag 6 § första stycket). Eftersom du har vissa svårigheter att formulera dig på juridisk svenska, de aktuella frågorna har stor personlig och ekonomisk betydelse för dig och du bör ha goda utsikter till framgång i åtminstone frågan om jämkningen av äktenskapsförordet så har du en god chans att bli beviljad rättshjälp (Rättshjälpslag 7-8 §§). Eftersom ärendet rör frågor som sammanhänger med äktenskapsskillnad så krävs visserligen också särskilda skäl för att få rättshjälp, men mot bakgrund av att ärendet tycks vara så pass komplext med känningar i flera olika rättsområden som troligen inte kan behandlas inom ramen för två timmars rådgivning så föreligger sannolikt sådana skäl som motiverar rättshjälp (Rättshjälpslag 11 § punkt 1). Förhör dig gärna om dina möjligheter att få sådant stöd när du kontaktar Familjens Jurist. Med vänlig hälsning
2016-03-07 14:05
Hej Daniel, Förstår att ärendet är komplex , när det gäller företaget , men vad säger du om min fråga rörande bodelnings förrättarens avhopp och hennes vägran att betala tillbaka pengarna för ej fullgjort arbete. Jag förstår att frågan är delikat för en framtida jurist/advokat men i det verkliga livet är det få människor som kan lämna ett ej fullgjort arbete utan att återbetala för ej fullgjort arbete. Frågan var finns det någon rättspraxis där advokater kan kräva förskott och ej fullgöra sitt arbete. Skall jag göra en en amälan till Tingsrätten eller finns det andra vägar ??? Funderar på att ställa frågan till advokatsamfundet men förväntar mig INGET entydligt svar då ju den ekonomiska delen är mindre betydande för dem , då man sannorligt kommer att hänvisa till sakfrågan dvs. en uppkommen jävsituation. Intressant eller hur mvh Natasha
2016-03-07 21:43
Hej. Eftersom du nämner Advokatsamfundet så förutsätter jag att bodelningsförrättaren är advokat. Som sådan är hon skyldig att iaktta god advokatsed, vilket innefattar en allmän skyldighet att iaktta omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet (Vägledande regler om god advokatsed, 2.1.1). Det innebär inte att advokaten saknar utrymme för att begå misstag, men denne ska däremot inte begå rent slarv och misstag som får tydliga konsekvenser. Just dröjsmål med att handlägga uppdrag hör till en kategori där klagomål är frekventa, varav de flesta klagomål har ansetts vara befogade. 84/2001 är ett exempel på fall där en advokat fick en erinran för senfärdighet, i detta fall rörande två års dröjsmål. Vid behov har bodelningsförrättare ansvar att se till så att bouppteckning förrättas (Äktenskapsbalk 17:5 första stycke) och det finns exempel på advokater som har fått en erinran på grund av senfärdighet med att inge bouppteckning (99/1998). Just i egenskap av bodelningsförrättare så är klagomålen mot advokater angående senfärdighet mångtaliga i praxis, vilket kan ha många anledningar. Vanliga skäl i sådana fall kan vara att parterna låter känslor komma in i bilden och saboterar för varandra, ombud som lovar att lämna in uppgifter men inte fullföljer sina löften och allmän komplexitet i ärendet. Exempel på senfärdighet för bodelningsförrättare som alla medförde en erinran är fallen 54/1997, 84/1997 och 110/1997. I allvarliga fall kan advokaten istället för en erinran få en varning, förenad med straffavgift. Det är också värt att anmärka att upptagande av onödigt lång tid för uppdrag utgör skäl för att entlediga bodelningsförrättare enligt Äktenskapsbalk 17:4 första stycket. Att konstruera en jävssituation för att kunna lämna uppdraget utgör sannolikt en överträdelse av omsorgsskyldigheten, men de förskotterade kostnaderna är sannolikt svårare att återkräva eftersom bodelningsförrättaren har rätt till arvode för det arbete hon överhuvudtaget har utfört samt ersättning för sina utgifter (Äktenskapsbalk 17:7 första stycket). Eftersom bodelningsförrättaren i ditt fall bland annat har varit senfärdig utan synbar motivering så har du troligen mer än tillräckligt på fötterna för att göra en kostnadsfri disciplinanmälan till advokatsamfundet. Det ska dock anmärkas att advokatsamfundet inte är behörig att utdöma skadestånd. Jag har dessvärre inte i nuläget kunnat hitta praxis i någon större omfattning kring skadeståndsprocesser om bodelningsförrättares försumlighet, vilket kan ha att göra med att deras felaktiga hanterande förmodligen oftast hanteras genom klandertalan av bodelningsbeslutet. Ett exempel på praxis är dock av färskt datum, där en kvinna förde krav på skadestånd mot staten via Justitiekanslern med hänvisning till att tingsrätten hade utsett en bodelningsförrättare som tagit fyra år på sig för att utföra uppdraget, med stora skulder som följd för den klagande. Bodelningsförrättaren fick en erinran av advokatsamfundet, men eftersom det varken var visat att tingsrätten hade gjort en uppenbart oriktig bedömning i valet av förrättare eller att kvinnan skulle ha begärt att denne skulle fråntas sitt uppdrag så avslog justitiekanslern hennes krav. Med andra ord så måste det för framgång i en skadeståndsprocess kunna visas att tingsrätten var försumlig i sitt val av bodelningsförrättare eller oaktsam i beaktande av en begäran om att en bodelningsförrättare ska fråntas sitt uppdrag (jämför Skadeståndslag 3:2 punkt 1). För att få större visshet i möjligheten att kräva skadestånd för bodelningsförrättarens agerande så föreslår jag återigen att du vänder dig till Familjens Jurist. Jag hoppas dock att dessa svar i någon mån har bidragit till att klargöra läget. Med vänlig hälsning
2016-03-07 23:46
Tack för ditt uttömande svar , Jag tar mig friheten att kompletera min situation för dig då jag anser att min bodelningsförråttare har REDAN arbetat I en jävsituation som hon gärna ville undvika men hon arbetade de facto med fallet 1 månad INNAN hon anmälde jjävsituationen till Tingsrätten. Jag vet nämligen vilket datum hon anställde en jurist från familjejuristerna som var tilltänkt som mitt ombudI tidigare då jag berättade för henne att jag inte förstod hans dialekt och inte gillade hans upplägg av bodelningen. denne jurist är föremål för jävsiituationen Hur lång tid anställningsprocessen tog vet jag ej men under denna tid gick det ca 2-3 månader av tystnad från henne. Bodelningsförrättaren gav mig rådet att inte använda denne JURIST som mitt ombud. 2 år senare så anställer hon denne man I sitt företag, vilket jag ställer mig mycket frågande till, INTE sant. Hur skall jag hantera denna situation I min strävan att få hovrätten att ogilla / avslå hennes begäran om JÄV situationen. Hennes agerande är för mig och mina bekanta ytterst besynnerligt och oproffecionellt med tanke på att hon inte har lyckas prestera någåt LAGVAL på 2 år I bodelningen nämligen är äkenskapsförrordet giltigt och skall spansk rätt eller svensk rätt gälla. Detta är för mig helt naturligt att bodelningsförröttare MÅSTE göra innan man startar . Hennes frågor har till 90 % rört sig om lösöre som är ytterst små detaler som båda parterna anser och är I stort sett överrens om. Som du förstår så har jag och bodelningsför. inte samma uppfattning av vad som skall göras och vad som är prioritet I en bodelningsprocess. mvh Natasha
2016-03-08 20:46
Ärendet är som sagt komplext inom ramen för vår gratisrådgivning. Jag vill dock passa på att göra en rättelse angående möjligheten att få rättshjälp av staten - eftersom jämkning av äktenskapsförord är en fråga som hör till bodelning så kan inte rättshjälp utgå för den typen av fråga, vilket också bör gälla skadeståndsanspråk mot staten för eventuellt försumligt val av bodelningsförrättare (jämför Rättshjälpslag 10 § första stycket, punkt 8, och RN 72/2004). Däremot kan rättshjälp eventuellt utgå för andra frågor, exempelvis skadeståndsanspråk angående din exmakes förfarande i ditt företag. Det ska också anmärkas att eftersom frågan om skadestånd i detta fall har ett samband med näringsverksamhet och du vid den tidpunkten var näringsidkare så krävs särskilda skäl för rättshjälp även i detta avseende. Eftersom dina ekonomiska förhållanden dock är prekära så bör de särskilda skälen i ett sådant fall vara uppfyllda (Rättshjälpslag 13 § första stycket). Jag kan dock bara slutgiltigt hänvisa dig till Familjens Jurist för fördjupad vägledning av erfaren och yrkesverksam familjerättsjurist som förmodligen kan ta ett mer samlat grepp på vad som har hänt, vare sig det rör sig om jämkning av äktenskapsförord, skadeståndsanspråk mot din exmake och staten, möjligheten att erhålla rättshjälp, skatterätt, lagval m.m. Med vänlig hälsning
2016-03-11 11:58
Kommentera
Relaterat innehåll