Jag är åtalad för grovt rattfylleri, ringa narkotikabrott och smitning, vad kan straffet bli?
Hej Lawline!
Jag har blivit åtalad för grovt rattfylleri (1,93 promille), narkotika Innehav (mycket liten mängd cannabis) samt smitning från olycka (ytterst liten kollision som jag inte märkt och föraren av det andra fordonet har inte gjort något åtal mot mig). Är 25år gammal, med god historik, tomt belastningsregister, driver 3 framgångsrika företag och är grundare av en mindre välgörenhetsorganisation med hög framgång.
Ett jäkligt dåligt beslut som aldrig kommer att upprepas helt enkelt!
Ska ha rättegång i början av April, vad tror ni utfallet kan bli?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Eftersom din fråga rör brott och straff finns tillämpliga regler i brottsbalken (BrB), lagen om straff för vissa trafikbrott (TBL) samt narkotikastrafflagen (NSL). Jag tolkar din fråga som att du vill ha någon form av vägledning för vad du skulle kunna få för straff för de brott du står åtalad för.
Inledningsvis vill jag konstatera att man endast kan bli dömd för brott om det står bortom all rimlig tvivel att man faktiskt begått brottet. Det är åklagaren som ska bevisa att du begått brotten och tills åklagren övertygat domstolen om det är du oskyldig.
Vad gäller för brotten grovt rattfylleri, narkotikabrott och smitning?
Jag tolkar det utifrån omständigheterna att du blivit tagen på bar gärning när du kört bilen och vid tillfället haft 1,93 promille alkohol i utandningsluften. Att köra ett fordon med denna promillehalt i kroppen räknas som grovt rattfylleri. Straffskalan för brottet är fängelse från 6 månader i upp till två år. (4a§ TBL)
Att ha på sig cannabis är ett narkotikabrott. Hur högt straffskalan sträcker sig för brottet beror på vilken mängd och vilket narkotikaklassat preparat man har på sig. Du beskriver att det var cannabis och att mängden var mycket liten. Enligt min bedömning ses innehavet därför troligen som ett ringa narkotika brott. Straffskalan för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst 6 månader. (2§ NSL)
Oavsett om man orsakat en trafikolycka med eller utan uppsåt krävs att man stannar och undersöker saken. Undandrar man sig olycksplatsen och medverkar inte till att reda ut vad som hänt kan man bli dömd för något som kallas smitning. Du skriver att du inte märkt att det hänt någon kollision och att trafikanten du kolliderade med inte anmälde dig. Dessa omständigheter är bedömningsunderlag för domstolen i ditt fall. Skulle du bli dömd för smitning så sträcker sig straffskalan från böter upp till fängelse i 6 månader. (5§ TBL)
Vilket straff/påföljd kommer du få?
Eftersom du troligtvis blir dömd för fler än ett brott så är huvudregeln att du ska få en gemensam påföljd för brotten. (30kap 3§ första stycket) Innan jag redogör för hur domstolen bestämmer vilket straff eller vilken påföljd du skulle kunna tänkas få vill jag säga att det i lagtexten skrivs att man blir dömd till "fängelse eller böter" . Man kan dock bli dömd till en annan påföljd som exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn. Jag återkommer till det under avsnittet "Hur väljer domstolen påföljd?"
Hur bedömer domstolen?
1. Vilken straffskala har de brott som är bevisade?
Domstolen ska ta hänsyn till straffskalorna för de brott som åklagaren lyckats bevisa att du begått. Enligt vad jag skrev ovan är ju exempelvis straffskalan för ringa narkotikabrott böter eller fängelse i högst 6 månader. (29 kap1§ BrB)
2. Domstolen bedömer straffvärdet
Straffvärdet är det som avgör var på straffskalan som personens gärning hamnar; det vill säga om en person exempelvis ska dömas till 6 månader eller 2 års fängelse för brottet grovt rattfylleri. I den här bedömningen tar domstolen hänsyn till om det finns förmildrande eller försvårande omständigheter i det enskilda fallet. (29 kap 2-3§ BrB)
Exempel på förmildrande omständigheter är:
- Om personen haft en psykisk störning när han utförde gärningen
- Om personen blev svårt skadad i och med att han begick brottet.
Exempel på försvårande omständigheter är:
- Om gärningen var tänkt att få större konsekvenser än den faktiskt fått i praktiken.
- Om brottet är en del av organiserad brottslighet
3. Domstolen bedömer straffmätningsvärdet
För att bedöma straffmätningsvärdet gör domstolen en bedömning av personen i det enskilda fallet. Här ser domstolen exempelvis på du är dömd för tidigare brottslighet eller om du är förstagångsförbrytare. (29 kap 4-5§ BrB) Straffmätningsvärdet används sedan som vägledning för att välja påföljd.
Hur väljer domstolen påföljd?
När domstolen väljer påföljd ska de i så stor utsträckning som möjligt välja en lindrigare påföljd än fängelse. Lindrigare påföljd kan exempelvis vara villkorlig dom eller skyddstillsyn. Låt säga att domstolen anser att bevisningen som åklagaren tar fram mot dig är tillräcklig och att du därför döms för grovt rattfylleri, ringa narkotikabrott samt smitning. Domstolen ska då ge dig ett gemensamt straff för brotten. Det gemensamma straffet bör troligtvis bedömas ligga på fängelsenivå eftersom samtliga brott har fängelse i straffskalan. Detta behöver dock inte betyda att du faktiskt kommer dömas till fängelse och får sitta frihetsberövad på anstalt.
Eftersom du tidigare är ostraffad är domstolen mycket benägen att undvika fängelse (BrB 30 kap. 4 §). Det vanligare för ostraffade personer att domstolen väljer att döma en villkorlig dom. Du sitter då inte i fängelse utan får en prövotid på två år då du ska sköta dig och inte begå ytterligare brott. Du får även betala böter till staten i ett visst antal dagar. Skulle du under prövotiden fortsätta begå brott kan domstolen "ta tillbaka" domen och t.ex. ge dig ett vanligt fängelsestraff istället (BrB 27 kap. 1-2 §).
Sammanfattningsvis:
Är det ställt bortom rimlig tvivel att du begått brotten ska domstolen bedöma hur långt straff och vilken påföljd du ska få utifrån omständigheterna i ditt enskilda fall. Härav kan jag inte ge dig ett exakt svar på din fråga. Eftersom du begått flera brott med fängelse i straffskalan men tidigare är ostraffad talar det enligt min bedömning för att du istället för fängelse skulle kunna få villkorlig dom.
Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du har några följdfrågor kan du, eftersom du valt möjlighet till telefonuppföljning, mejla mig på sandra.lundin@lawline.se så bokar vi en telefontid som passar!
