Internationell privaträtt - vems lag gäller vid uppgörelser om makars förmögenhetsförhållanden
Min bror gifte sig i USA 2001 med en amerikansk medborgare. Äktenskapet registrerades inte i Sverige, vad han vet. De skiljde sig 2005 och han flyttade hem till Sverige. Då registrerades däremot skilsmässan hos Skatteverket.
Vid skilsmässan skrevs ett amerikanskt dokument som sade att makarna avstod från varandras tillgångar. Exhustrun hade bland annat en bostad som min bror inte gjorde anspråk på.
Nu ska familjen sälja en släktgård och frågan har kommit upp om den amerikanska ex-frun har rätt till min brors andel som han fick i gåva innan äktenskapet av våra föräldrar. Mäklaren hävdar att hon har det då ingen bodelning skett i Sverige efter äktenskapet. Gäller verkligen svensk äktenskapsrätt i min brors fall?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!
Jag utgår ifrån att du vill ta reda på om svensk eller amerikansk rätt gäller i din brors fall.
Angående äktenskapsskillnaden
Du skriver att äktenskapet inte registrerades i Sverige. Att äktenskapet ingicks i USA innebär att det också varit giltigt i Sverige. Äktenskapet har alltså registrerats i Sverige, på samma sätt som skilsmässan också gjort det.
En dom om äktenskapsskillnad som meddelats i en stat ska nämligen erkännas utan att något särskilt förfarande behöver göras av exmakarna (se art. 21 i Bryssel II förordningen). Bryssel II förordningen tillämpas på annullering av äktenskap (art. 1a i Bryssel II förordningen) och den är således tillämplig på din brors situation eftersom den trädde ikraft 2004, kort innan skilsmässan året 2005. Har inte din bror eller hans exmaka överklagat skilsmässobeslutet i USA har alltså skilsmässan ändå registrerats i Sverige.
Vems lag eller vilken rätt gäller på din brors och hans exmakas förmögenhetsrättsliga förhållanden?
Bryssel II förordningen brukar tillämpas på civilrättsliga frågor om äktenskapsskillnad. Dock är det så att den inte är tillämpligt när det gäller frågor om förmögenhetsrättsliga konsekvenser av äktenskapet eller andra frågor som har samband med dessa (se preambeln punkt 8 i Bryssel II förordningen). Inom svensk rätt utgår man därför istället ifrån lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden, som också kallas för LIMF. LIMF ska alltså reglera lagval vid frågor som rör det "materiella utfallet vid bodelning eller motsvarande uppgörelse enligt utländsk lag" (hämtat från förarbetena till 1 § LIMF, se prop. 1989/90:87 s. 34). Jag kommer därför fortsättningsvis att utgå ifrån LIMF, då det är denna som ska utpeka den lag som ska gälla i din brors fall.
Eftersom du inte nämner att din bror och hans exmaka själv avtalat om vilken lag som ska gälla på äktenskapets förmögenhetsförhållanden, utgår jag ifrån att de inte bestämt om detta (jfr 3 §). I så fall ska den lag i den stat de tog hemvist när de gift sig gälla (4 §). När din bror och hans exmaka gift sig verkar de ha tagit hemvist i USA; din bror har också haft sin hemvist i USA när makarna sökte om skilsmässa året 2005 och bara efter skilsmässan åkte han tillbaka till Sverige. Därmed ska USA:s lag/amerikansk rätt gälla på deras förmögenhetsförhållanden. (om du vill kan du läsa rättsfallet RH 2010:31 för mer information om hur 4 § tillämpas). Svensk rätt skulle däremot kunna bli tillämplig om "gemensam bostad eller bohag" skulle ha funnits i Sverige, enligt 9 § LIMF. Just 9 § i LIMF gäller dock inte fritidsbostäder, och därför berörs inte släktgården av denna bestämmelse.
Så svaret på denna fråga är: att amerikansk lag/rätt ska tillämpas på frågor kring de förmögenhetsrättsliga konsekvenserna av äktenskapsskillnaden mellan din bror och hans exmaka. En bodelning ska/skulle alltså göras/ha gjorts enligt amerikansk rätt.
Kan din brors exmaka göra anspråk på din brors andel i släktgården som säljs? – det amerikanska dokumentets giltighet avgör
Att bodelning inte skett i Sverige är inte relevant för denna fråga. Frågan är istället om det amerikanska dokumentet, där din bror och hans exmaka kom överens om att avstå från varandras egendom, också gäller i Sverige.
Enligt 5 § i LIMF är en rättshandling mellan makar avseende deras förmögenhetsförhållanden giltig om den stämmer överens med den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden när rättshandlingen företas. Sådana rättshandlingar som avses i 5 § är exempelvis äktenskapsförord, bodelningsavtal och andra dispositioner kring makars egendom (prop. 1989/90:87 s. 45). Det innebär att det är viktigt att det avtal som slöts mellan din bror och hans exmaka om avstående från egendom har verkan i USA. Det är viktigt att det dokumentet uppfyller de formkrav som det behövde uppfylla när det skrevs. Det är året dokumentet skrevs på av din bror och hans exmaka som ni ska utgå ifrån för att pröva dokumentets giltighet.
Jag vet inte vilket slags dokument din bror och hans exmake har skrivit på, så jag kan inte uttala mig om det dokumentet uppfyller alla formkrav det behövde uppfylla. Om de fyllt i ett dokument som de exempelvis fått från en myndighet i USA, är det förhoppningsvis giltigt. Vid äktenskapsförord, vilket jag inte tror att det är, måste dock vanliga regler i den svenska äktenskapsbalken iakttas; det krävs att äktenskapsförord registreras, om det varit fråga om ett sådant, se 5 § tredje stycket i LIMF.
Slutsats
Om det amerikanska dokumentet är giltigt i USA, är det därför också giltigt i Sverige, enligt 5 § i LIMF.
Detta innebär att din brors exmaka inte skulle kunna göra anspråk på hans egendom i Sverige.
Jag skulle därför vilja rekommendera att din bror kollar upp om avtalet gäller i USA, bara för att vara på säker sida, innan ni fortsätter med försäljningen av släktgården. Om det amerikanska dokumentet gäller mellan din bror och hans exmaka behöver ni inte iaktta de amerikanska/svenska reglerna om bodelning; din brors exmaka skulle i så fall inte kunna göra anspråk på hans andel i släktgården.
Hoppas att du fick svar på dina frågor! Hör gärna av dig igen om du har fler frågor.
Med vänliga hälsningar,
