Fördelning av kostnader i samägd bostad
Fråga
Vi är skilda och har vårt hus ute till försäljning Den ena parten har flyttat hem till sin vännina men är fortfarande mantalsskriven i vårt gemensamma hus. Jag önskar inte heller bo där under försäljningen men har hittills bot kvar i två veckor. Hur gör vi med alla huskostnader oss emellan? Har inte själv ekonomi att stå för alla dessa kostnader! aningen orolig
Svar
Inledande bedömning
Av din beskrivning framgår att ni är skilda och gemensamma ägare till huset som nu är till salu. Utgångspunkten är att gemensamt ägd egendom omfattas av samäganderättslagen, om inget annat avtalats mellan er. Det innebär i korthet att ni båda ansvarar för kostnader som är nödvändiga för att bevara och förvalta fastigheten, såsom räntor, amorteringar, driftskostnader (el, värme, vatten), försäkring och fastighetsavgift, i regel i proportion till era ägarandelar.
Det faktum att den ena parten har flyttat till en väninna men fortfarande är folkbokförd i huset ändrar inte i sig kostnadsansvaret. Folkbokföring har främst administrativa och skattemässiga konsekvenser, men styr inte vem som ska betala husets löpande kostnader. Avgörande är i stället ägandet och om någon ensam har nyttjat huset.
En viktig aspekt här är nyttjandet. Om du faktiskt har bott kvar i huset under försäljningen, även om det varit tillfälligt och mot din vilja, kan den andra parten i vissa situationer hävda att du haft ett större nyttjande av fastigheten. I sådant fall kan frågan om ersättning för nyttjande (ibland kallat nyttjandeersättning) aktualiseras. Samtidigt finns det starka argument för att inget nyttjande i egentlig mening föreligger om boendet skett av praktiska skäl och under en kort övergångsperiod, särskilt när huset är till salu och båda parter är överens om att ingen egentligen ska bo där.
En svaghet i underlaget är att det inte framgår om det finns något skriftligt avtal eller muntlig överenskommelse mellan er om hur kostnaderna ska fördelas under försäljningstiden, eller om någon av er har exklusiv rätt att disponera huset. Det framgår inte heller om ni äger huset direkt tillsammans eller om det ingår i en bodelning som ännu inte är helt avslutad. Dessa omständigheter kan påverka bedömningen.
Det är också viktigt att notera att om du saknar ekonomisk möjlighet att tillfälligt ligga ute med hela kostnaden, finns det inget krav i lag på att du ska göra det. Betalar du mer än din andel kan du i normalfallet ha rätt att kräva ersättning av den andra parten i efterhand, men detta förutsätter ofta dokumentation och kan i praktiken leda till konflikt.
Åtgärder / Rekommendationer
1. Försök i första hand nå en tydlig, gärna skriftlig, överenskommelse med din före detta partner om hur huskostnaderna ska delas fram till dess att huset är sålt. En enkel uppdelning efter ägarandel är oftast mest hållbar.
2. Om du inte längre vill eller kan bo i huset, klargör skriftligen att du inte nyttjar fastigheten och att eventuellt fortsatt boende sker enbart tillfälligt av praktiska skäl kopplat till försäljningen.
3. Dokumentera alla kostnader du betalar (räntor, drift, försäkring m.m.) ifall frågan behöver regleras i efterhand, exempelvis vid slutlig ekonomisk uppgörelse eller bodelning.
4. Om den andra parten vägrar bidra till kostnaderna och situationen blir ekonomiskt ohållbar, kan juridisk rådgivning behövas för att bedöma nästa steg, exempelvis formellt krav på ersättning.
5. I praktiken löses den här typen av situationer ofta pragmatiskt genom att kostnader regleras i samband med att huset säljs och köpeskillingen fördelas. Det kan vara klokt att redan nu tänka igenom hur en sådan slutavräkning ska se ut och att säkerställa att det finns underlag som visar vem som har betalat vad.