2013-02-05 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej ! Jag är tysk medborgare sen 2004, har permanent uppehållstillstånd. Min flickvänina är från Brasilien, hon har en son(7) som har italiensk medborgarskap. Vi känner oss tre år sen, under denna tid var jag två gånger i Brasilien (jan 2010 och dec/jan 2012/13). Jag talar portugisika men hon inte svenska. Vi kontaktar varandra via Skype, nästan varje dag.
Vi har bestämmt oss för att leva ihop i Sverige, sambo el äktenskap.
Theoretisk kan hon kommer hit i mars men hon har ännu inte begärd ett visum eftersom vi tänkte göra det absolut utan fel för att undvika krångel med migrationsverket. Frågan är : Hur gör vi på best sätt ?
Chabo Afrim |Hej och tack för din fråga! Inledningsvis ska din flickvän ansöka om visum. Det är de svenska utlandsmyndigheterna (ambassader och generalkonsulat) som handlägger och beslutar om visum. Varje visumansökan prövas individuellt och hänsyn ska tas till den enskildes skäl . I vissa fall kan utlandsmyndigheten lämna över en ansökan till Migrationsverket som då fattar beslut. Ett visum är alltså ett tillstånd att resa in i och vistas i Schengenområdet (det vill säga Sverige) under en viss tid. Visering ges exempelvis för släkt- och vänbesök. Prövningen av viseringsansökan omfattar kontroll av syftet med besöket samt av att den sökande har giltigt pass som tillåter inresa i Schengenländerna, har tillräckligt med pengar för vistelsen och hemresan, inte finns på SIS spärrlista och inte äventyrar den allmän ordningen, statens säkerhet, folkhälsa eller någon av Schengenländernas internationella förbindelser. Din flickvän kan få uppehållstillstånd eftersom ni planerar att gifta er eller bli sambo. Du som redan bor i Sverige kan omfattas av ett så kallat försörjningskrav. Kravet innebär att du ska kunna försörja dig och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som ni kan bo tillsammans i när hon flyttar till Sverige. Om ni inte har bott tillsammans i utlandet beviljar Migrationsverket i regel uppehållstillstånd för två år. Därefter måste du ansöka om förlängning (http://www.migrationsverket.se/info/3413.html).
2013-02-03 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Kan en hemsida på internet som är skyddad enligt grundlagen skriva kränkande saker om mig?
Farhad Niroumand |Hej Josef,Tack för din fråga.Webbplatser som hör till massmedieföretag har normalt ett grundlagsskydd. Dock så innebär inte detta att de kan publicera vad som helst. Webbplatsen får inte publicera personuppgifter i strid med vissa brott som anges i grundlagen, som exempelvis förtal och förolämpning. Anser du dig utsatt kan du göra en polisanmälan. Justitiekanslern, JK, som är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område, tar endast i undantagsfall upp åtal som handlar om förtal och förolämpning. Det finns även möjlighet att driva enskilt åtal, det vill säga att själv lämna in en stämningsansökan till domstol. Du kan även vända dig till Allmänhetens Pressombudsman, PO. PO hjälper personer som känner sig "utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar eller tidningars hemsidor".Vänliga hälsningar,
2013-02-02 i Sekretess
FRÅGA |Kan socialtjänsten i samband med en LVU-utredning utan medgivande få ett uttdrag ur belastningsregistret på föräldrar? Kan de begära ut den utan medgivande i samband med en SOL-utredning?
Olle Andersson |Hej,Som huvudregel sätter den enskildes integritet stopp för myndigheter, privatpersoner eller företag att utan samtycke begära utdrag ur belastningsregistret för en viss person.När det gäller utredningar om omhändertagande av barn enligt LVU (lag med särskilda bestämmeler om vård av unga), eller exempelvis utredning om barns boende enligt SoL (socialtjänstlagen), väger dock vikten av att kunna göra en korrekt prövning utifrån barnets bästa tyngre än föräldrarnas integritet. Således får socialnämnden begära utdrag ur belastningsregistret utan föräldrarnas medgivande (se 2§ Lag om belastningsregister samt 11§ 8pt Förordning om belastningsregister).Utdraget socialnämnden är berättigad till innefattar uppgifter om brott som föranlett annan påföljd än böter samt information om ev. åtalsunderlåtelse och kontaktförbud. Lag om belastningsregister hittar du https://lagen.nu/1998:620Förordning om belastningsregister hittar du https://lagen.nu/1999:1134 Vänligen,
2013-01-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag undrar om jag har rättighet att få byta handläggare på arbetsförmedlingen försäkringskassan socialtjänsten?
Då dem betett sig väldigt otrevligt mot mig.
Lisa Nordbrandt |Hej, tack för din fråga. Det finns inget klart stöd i lag för byte av handläggare, men det finns ändå möjlighet till att kunna byta. Är du missnöjd med bemötandet så bör du kontakta ansvarig chef och beskriva din situation. Du kan där framföra dina klagomål. Ger detta inget resultat kan du gå vidare genom att kontakta Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet till socialtjänsten. Vänligen
2013-02-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kommunen håller på att detaljplanera grannfastigheten i vårt villaområde. I dagsläget är det ett skogsbevuxet grönområde.
I den framtagna detaljplanen ges utrymme för bostäder med hyresrätt i 4 våningar. Vi kommer som enskilda sakägare drabbas mycket negativt av detta i form av skuggning under stora delar av eftermiddagen (enl kommunens skuggutredning), generande insyn över vår tomt och in i vårt hus. Buller från närliggande väg kommer även att öka genom fasadreflektion i den nybyggda fastigheten. Vid kontakt med mäklare har det visat sig att denna planerade byggnation kan komma att minska värdet på vår fastighet med ca 1/5 enligt mäklaren.
Har vi som enskilda någon rätt i detta eller kan kommunen bara köra över oss? Har vi möjlighet att begära skadestånd för de problem som kommunen orsakar oss? Skulle en jurist kunna hjälpa oss att driva en process mot kommunen eller är det lönlöst?
Mvh
Anders
Chabo Afrim |Hej och tack för en intressant fråga!Detta handlar om ett beslut att anta en detaljplan. Ett sådant beslut överklagas, enligt plan- och bygglagen, genom förvaltningsbesvär (det finns dock en bestämmelse om att ett sådant beslut ska prövas i princip på samma sätt som vid kommunalbesvär). Nu kommer jag för enkelhetens skull anta att det handlar om ett beslut som är överklagbart, det vill säga ett beslut som har påvisbar effekt genom att det är bindande och föranleder verkningar.Frågan är om ni har klagorätt? Enligt förvaltningslagen krävs det att detta beslut ska angå er samt gå er emot. Att beslutet går er emot torde vara klart. Beslutet torde även angå er eftersom att ni som grannar har ett av rättordningen (miljöbalken) erkänt intresse. Ni har alltså en möjlighet att överklaga detta beslut. Ni har även en möjlighet att begära ersättning från kommunen om kommunen vållat ren förmögenhetsskada genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande kommunen svarar. En jurist som är kunnig inom kommunalrätt är säkerligen till stor hjälp.
2013-02-02 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Hur kan man klaga på en offentlig upphandling som har gjorts?
Mvh, Martin Olsson
Farhad Niroumand |
Hej Martin,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Rätt att föra talan i överprövningsmål tillkommer endast
leverantörer. Enligt 2 kap. 11 § Lag om offentlig upphandling (LOU) https://lagen.nu/2007:1091#K2P11S1
är en leverantör ”den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster
eller utför byggentreprenader”.
En leverantör kan begära överprövning vid
förvaltningsrätt av en pågående upphandling, om han anser att en myndighet har
brutit mot LOU eller lagen om upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster (LUF), och om detta samtidigt har medfört eller
kan komma att medföra att leverantören lider skada, 16 kap. 1 § LOU respektive
LUF. Om domstolen finner att en överträdelse av LOU eller LUF skett och att
skada uppkommit eller kan uppkomma, kan den besluta att upphandlingen skall
göras om eller rättas till. Om överprövningen gäller den upphandlande
myndighetens beslut att avbryta en upphandling, kan förvaltningsrättens beslut
att avbryta en upphandling, kan förvaltningsrätten besluta att ogiltigförklara
beslutet.
Vänliga hälsningar,
2013-01-30 i Parkeringsböter
FRÅGA |hej
I trafikförordningen (1998:1276) 3 kap. 53 § framgår att ett fordon inte får stannas eller parkeras till exempel på eller i närheten av ett backkrön eller i närheten av en kurva där sikten är skymd.
Vad räcknas som i närheten av ett backkrön? Avstånd? lutning?
Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Mig veterligen finns det ingen definition av backkrön. Istället är det relevanta huruvida sikten är skymd eller inte. Detta påverkas då främst av lutningen på så sätt att större lutning innebär sämre sikt. Vilket avstånd som gäller beror i detta fall på lutningen, eftersom det avgör hur god sikten är. Även här torde det gälla att ju sämre sikten är, desto längre ifrån backkrönet bör förbudet gälla. Vänligen,
2013-01-28 i Polis
FRÅGA |Hej!
Måste en polisman uppge sitt namn och visa leg om en privatperson frågar.
Emily Bengtsson |
Hej,
Tack för din fråga!
Enligt 4 kap 15 § polisförordningen (se: https://lagen.nu/1998:1558) skall en polis under tjänstgöring ha
med sig tjänstekort för polisman (polislegitimation) om inte särskilda skäl ger
anledning till något annat. Det finns
däremot ingen författningsreglerad
skyldighet som stadgar att en polis är skyldig att uppvisa polislegitimationen om
någon ber om det. Dock står det i 4 kap 1 § Polisförordningen att polisen ska
uppträda "hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta
självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet
eller småaktighet." Polisens värdegrund ger därmed stöd för att en
polisman i normalfallet bör visa upp sin legitimation när någon ber om det.
Även genom uttalanden från
Justitieombudsmannen framgår det att en polis i princip är skyldig att lämna
erforderliga uppgifter för att styrka sin ställning som polis.
Vänligen,