Vem har underhållsskyldighet för ett servitut avseende en väg?

2017-11-10 i Servitut
FRÅGA |Hej, Vi har servitut på en väg som kommunen äger. Det är den enda vägen som leder till vårt hus. Vägen ligger nedanför ett berg och mycket dagvatten kommer ut. Vintertid fryser vattnet och detta leder till att vi kan inte komma till vårt hus. Vem som ska åtgärda detta?Tack på förhand
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan om vem som ska ansvara för underhållandet av ett servitut regleras på flera håll. De viktigaste reglerna finns i jordabalken 14 kap och fastighetsbildningslagen 7 kap. Vilken lag som ska tillämpas beror på hur servitutet uppstod. Det gäller dock för båda sorters servitut att det krävs att det står i avtalet för att ägaren till den fastighet som upplåtit servitut (i ditt fall kommunen) ska tvingas underhålla vägen.Det här regleras i jordabalken 14 kap 1 § 2 stycket om det är ett så kallat avtalsservitut ni har, och i fastighetsbildningslagen 7 kap 1 § 2 stycket om det är ett så kallat officialservitut.Om det inte står något i avtalet om underhållsskyldighet är kommunen alltså enligt lagen inte skyldiga att underhålla vägen. Detta gäller oavsett om det är ett så kallat avtalsservitut eller officialservitut. Ni bör därför titta i avtalet för att ta reda på om det där kanske finns en skyldighet för kommunen att underhålla vägen.Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Tveka inte att fråga igen eller kommentera nedan om du har fler funderingar!Ordlista:Tjänande fastighet – Den fastighet som upplåter servitutet.Härskande fastighet – Den fastighet som nyttjar servitutet.(Dessa begrepp används i lagen).Med vänliga hälsningar,

Vem har servitut på vägen?

2017-11-09 i Servitut
FRÅGA |Jag delar väg med grannen, men hur vet jag om annan husägare har servitut på vägen
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Du bör kontakta lantmäteriet eller den inskrivningsmyndigheten för ditt område. Hos dem bör alla servitut som är giltiga finnas registrerade.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Tillåtet med stängsel längs med servitut

2017-10-30 i Servitut
FRÅGA |Hej. Hur nära vägen, som jag har servitut på, får grannen sätta sitt djurstängsel? Som de är nu är vägen inte mer än 2 m bred när stängslet sitter uppe. Tänker på att det blir trångt för snöröjning och slamtömning.Mvh Jon
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka gränser som gäller är ofta inskrivet i servitutsavtalet. I första hand bör du kolla i avtalet. Om det saknas bestämmelser om gränser mot stängsel osv gäller en allmän skyldighet för den tjänande fastigheten (din grannes fastighet) att inte hindra servitutets nyttjande. Några allmänna regler om servitutsvägars mått finns alltså inte men den tjänande fastighetens ägare får varken direkt eller indirekt hindra nyttjandet av servitutet. Att omöjliggöra snöröjning på vintern borde falla under sådant indirekt hindrande. Det bör dock påpekas att åtgärder längs med servitutet som endast medför ringa men för den härskande (din) fastigheten inte nödvändigtvis strider mot servitutets ändamål och syfte. I prejudicerande HD-fall har till exempel en grind med hasp över en väg ansetts utgöra ringa men, men inte strida mot avtalsservitutet (så länge den härskande fastighetens ägare kan öppna grinden). Det kan alltså vara av betydelse för din fråga om grannens stängsel hindrar/väsentligt försvårar snöröjning eller enbart i ringa omfattning försvårar snörröjning.Som du förstår är det inte alldeles enkelt att besvara din fråga utan att veta vad som står i ert avtalsservitut (om det är ett sådant servitut) eller veta exakt hur stängslet hindrar snöröjning med mera. Jag hoppas att du har fått någon slags vägledning i hur man ska tänka. Hälsningar

Vår granne använder servitut på vår fastighet i annat syfte än servitutsavtalet. Vad kan vi göra åt detta?

2017-10-22 i Servitut
FRÅGA |Hej! Vi har upplåtit ett servitut till vår granne som ska användas som gångväg fram till en dörr. Grannen använder servitutet som förvaringsplats. Vi har sagt till flera ggr att det inte får vara en massa bråte där men han struntar i det. Har vi rätt att ta bråten o typ kasta det på tippen? Vi har även ett förråd som är byggt 1,5 meter från tomtgräns. På den 1,5 metern, alltså vår mark, parkerar han bilar och där är också en massa bråte. Vad har vi rätt att göra?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Servitutsavtal innebär att ägaren av en fastighet ges rätt att "i visst hänseende nyttja" eller att i visst hänseende ta i anspråk en annan fastighet. Detta tillåts endast om nyttjandet är ändamålsenligt, dvs om nyttan för den nyttjande fastigheten (den "härskande fastigheten") ska vara större än belastningen för den nyttjade fastigheten(den "tjänande fastigheten"). Denna bedömning ska göras objektivt. Detta regleras i jordabalken (JB) 14 kap. 1 §.Servitutsupplåtelsen ska alltså tjäna ett specifikt syfte, vilket i ert fall innebär att det ska användas som en gångväg.Vid brukandes av servitutet enligt avtalet ska ägaren av den härskande fastigheten inte betunga brukandet av den tjänande fastigheten mer än nödvändigt, se JB 14 kap. 6 §. Att er granne förvarar en massa bråte och parkerar bilar på er mark när syftet med servitutets syfte är att det ska nyttjas som gångväg låter som något typiskt betungande. Hade ni vetat om att er mark skulle utnyttjas för detta från början så hade ni troligtvis inte upplåtit servitutet från första början. Om er granne dessutom skadar fastigheten på detta sätt finns också en möjlighet att hålla denne straffrättsligt ansvarig för brottet skadegörelse eller åverkan, se brottsbalken 12 kap. 1 samt 2 §.Er granne kan då också sägas ha överskridit sin rätt enligt servitutet och ska då förflytta bråten från er fastighet och hen kan även bli ersättningsskyldig för den eventuella skada som uppstår på fastigheten, se JB 14 kap. 7 §. För att ni på grund av detta ska ha rätt att häva servitutavtalet krävs dock att er granne efter er tillsägelse fortfarande inte rättar sig och att detta avtalsbrott är av väsentlig betydelse, se JB 14 kap. 8 §. Termen väsentlig betydelse är ett juridiskt uttryck och innebär i princip att avtalsbrottet inte bara ska störa er som tjänande fastighet, utan avtalsbrottet ska för er del ha ganska vidgående konsekvenser. Exempelvis skulle ett avtalsbrott som innebär skada på er fastighet och därmed en minskning av fastighetens värde kunna ses som av väsentlig betydelse. Man kan alltså ganska förenklat säga att det ska röra sig om mer än ett störande moment.Notera att detta dock inte ger er rätt att själva förflytta er grannes egendom från er tomt och slänga denna. Detta kan resultera i att ni gör er skyldiga till brott och kan bli ersättningsskyldiga. Mitt råd till er är att ni meddelar er granne att vad hen gör inte omfattas av nyttjanderätten i servitutavtalet. Därför kan ni, om er granne inte självmant flyttar sin egendom från er tomt, hos kronofogdemyndigheten ansöka om särskild handräckning för att få den flyttad, se lag om betalningsföreläggande och handräckning 4 § 1 st 1 p. Detta eftersom er grannes förvaring av sin egendom på er tomt innebär att er besittning av er fastighet egenmäktigt har rubbats i dessa delar som denne ockuperar med sin egendom.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!Har du någon annan fundering eller om någonting fortfarande är oklart kan du lägga fram detta i kommentarsfältet nedan.

Avtal om servitut med fastighetens förre ägare.

2017-11-10 i Servitut
FRÅGA |Jag tycks ha skrivit ett lastande servitut ang. nyttjande av markbit mellan två byggnader, med person som ej tycks varit ägare till fastigheten vid servitutets bildande. Detta skrevs i år 2017 och ser nu att ägarbyte skedde 2016-09-06 enl. Lantmäteriet.Går det att få det upphävt? Då servitutet är skrivet med tidigare ägare.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstått det rätt så blev en ny person lagfaren ägare till fastigheten 2016-09-06. Detta betyder att du slutit ett avtal om servitut med någon som enligt fastighetsregistret inte var ägare till fastigheten vid tidpunkt för avtalet.Det som händer då är tyvärr att din rätt till servitutet "utsläcks" och att nuvarande fastighetsägare inte behöver respektera det avtal du har med den förre ägaren. Om det däremot är så att Lantmäteriet har beviljat din inskrivning om servitut trots att den givits av någon som inte var ägare är det möjligt att de begått ett misstag. En sådan ansökan ska egentligen antingen avslås eller förklaras vilande enligt jordabalken 23 kap 3 § 1 stycket. Om de gjort ett misstag bör du höra av dig till dem.Att din rätt utsläcks följer av att någon annan köpt fastigheten och blivit lagfaren ägare innan du fått ditt servitut inskrivet (se jordabalken 17 kap 1 och 3 §§).Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Tveka inte att fråga igen eller att kommentera nedan om det är så att jag missförstått omständigheterna.Med vänliga hälsningar,

Ska man dela på kostnaderna vid servitut?

2017-10-30 i Servitut
FRÅGA |Hej! Vi har servitut på grannens brunn. I vårt hus är vi 2 personer grannen är 4personer och 2hästar.Nu ämnar vi installera ett kalkfilter . Hur fördelas kostnaderna ? Till saken hör att vår stuga är ett fritidshus där vi är Max 8månader per år. De anser att vi ska betala 50% och vi anser 30%.Med vänlig hälsning och tack på förhand Kristina
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den härskande fastigheten (den nyttjar servitutet) kan inte förfara på ett sådant sätt, som resulterar i att den tjänande fastigheten (den som tillhandahåller servitutet) betungas mer än nödvändigt. Ägaren till den härskande fastigheten har till uppgift att se till att skada inte drabbar ägaren till den tjänande fastigheten (14 kap. 6 § jordabalken). Tolkningen av lagtexten bör resultera i att detta även gäller ekonomisk skada, oavsett om detta avtalats om eller inte. Det bör alltså vara så, att det gäller ett delat ansvar för kostnaderna. Hur fördelningen skall se ut är beroende av omständigheterna från fall till fall. Som utgångspunkt bör dock gälla, att det är oskäligt att ägaren till den härskande fastigheten ska betala för mer än vad denne nyttjar. Det är även oskäligt att ägaren till den tjänande fastigheten ska stå för hela kostnaden. Som exempel kan sägas, eftersom ni är två familjer, att om ni tillbringar ett år i huset och även den andra familjen tillbringar ett år i sitt hus, är det totalt 24 månader. Du nämner dock att ni endast nyttjar huset åtta månader. Detta resulterar i att 8/24 är 0,33 %. Du nämner även att de är fler, varför det talar för att de kommer bruka kalkfiltret i större omfattning. Att ni tillhandahåller ca 30 % bör alltså vara rimligt.Lantmäteriet är ansvarig myndighet rörande servitut och jag rekommenderar dig att kontakta myndigheten om Du och ägaren av den tjänande fastigheten inte lyckas komma fram till en lösning på egen hand.Vänligen

Servitut på grannes väg

2017-10-30 i Servitut
FRÅGA |Vår granne menar att vi inte kan parkera på hans mark. Vägen till vår fastighet har gått på hans mark sedan mer 50år. Det finns ingen annan möjlighet att nå denna gård (byggd för ca 200 år sedan) på annat sätt.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska sägas, att servitut är en rätt och en förutsättning för en fastighet att använda en annan fastighet på i förväg bestämt sätt, för att tillfredsställa olika nödvändigheter. Detta innebär, att har du inte har något servitut avseende möjligheten att använda vägen som är på din grannes fastighet, så finns det heller ingen fastställd rättighet för dig att använda dig av vägen på din grannes fastighet. Däremot skulle du kunna ansöka hos lantmäteriet om ett officialservitut och på så vis kunna använda grannens väg, trots att ni som grannar inte är överens. Förutsättningen vid officialservitut är dock att det är av väsentlig betydelse för den fastighet som behöver servitutet (7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen). Med hänsyn till att det endast finns en väg till er grannes fastighet, bör din ansökan bifallas. Detta eftersom att ni är beroende av att köra över grannens fastighet, för att kunna komma fram till er fastighet. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Är servitut tidsbegränsade?

2017-10-19 i Servitut
FRÅGA |Är ett servitut tidsbegränsat?
Emma Frost |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett servitut är som huvudregel inte tidsbegränsat. Servitut kan skapas på tre olika sätt, genom expropriation, genom fastighetsreglering eller genom ett avtal. Ett servitut är en rätt för en fastighet att nyttja en annan fastighet på något sätt, till exempel ta vatten från en brunn eller ha rätt att åka på en bilväg. Servitutet följer med fastigheten även om fastigheten säljs eller på annat sätt överlåts till nya ägare.Servitut skapat genom avtal får inte vara tillfälliga utan ska gälla för stadigvarande bruk. Detta betyder att servitut inte har någon tidsbegränsning (14 kap. 1 § 2 stycket jordabalken). Om den ena parten skulle missköta sina skyldigheter eller rättigheter och inte rättar till det som gått fel kan servitutet hävas (14 kap. 8 § jordabalken). Ett servitut som skapas genom fastighetsreglering får inte skapas för viss tid. Ett sådant servitut kan gälla till dess att ändamålet tillgodoses på annat sätt (7 kap. 1 § 2 stycket fastighetsbildningslagen). Till exempel att fastigheten fått en egen brunn och därför inte behöver rätten till den andra fastighetens brunn längre. Servitut genom expropriation består tills vidare om inget annat anges i expropriationstillståndet (expropriationslagen). Expropriation innebär att till exempel äganderätten eller annan rätt såsom servitut i fastigheten övergår till någon annan genom ett tvångsförvärv. Hoppas du fick svar på din fråga!