Inbördes testamente till fördel för make

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Måste vi skriva nytt inbördes testamente?Som sambor skrev vi ett testamente: "den av oss som den överlever andre skall erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Efter bådas bortgång skall kvarlåtenskapen fördelas mellan bådas våra arvingar enligt lag." Vi har båda särkullbarn , men inga gemensamma barn Nu har vi gift oss, gäller testamentet fortfarande eller måste ett nytt skrivas ?
Jakob Perä |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du och din make har gjort ett inbördes testamente för att förtydliga vad som händer med eran kvarlåtenskap när vid någons av erans bortgång. När ni skrev testamentet var ni sambor, detta innebar att ni utan testamentet inte hade någon arvsrätt efter varandra. Som makar har ni nu arvsrätt efter varandra med stöd av reglerna i 3 kap. ärdvabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1), som anger att kvarlåtenskapen av den avlidne maken ska tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB) med fri förfoganderätt ( 3 kap. 2 § ÄB). Dock har ett särkullbarn rätt till sitt arv direkt enligt 3 kap. 1 § ÄB vilket innebär att i detta fallet behövs ett testamente för den efterlevande maken ska ärva före den avlidnes särkullbarn. Detta testamentesvillkor anser jag är tydligt nog för att kunna fördela din kvarlåtenskap på. Den avlidnes särkullbarn har dock alltid rätt till deras laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Laglotten är hälften av vad som särkullbarnet hade haft rätt till om inget testamente fanns. Enligt 7 kap. 3 § ÄB kan en bröstarvinge (den avlidnes barn) jämka testamentet och på så sätt ha rätt till sin laglott. Detta innebär att ett barn efter den avlidne kan åberopa laglotten och på så sätt få ut halva sitt arv direkt.Sammanfattningsvis kan man säga att ett testamente med denna utformning är tillräckligt preciserad för att arvet ska fördelas med stöd av testamentet. Dock kan laglotten till särkullbarnen aldrig testamenteras bort. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fri förfoganderätt

2017-02-22 i Testamente
FRÅGA |Jag har en fråga angående vad som gäller vid fri förfoganderätt. Min maka har avlidit och vi har inga barn, varken gemensamma eller var för sig. Vi hade inget inbördes testamente (vilket vi felaktigt trodde inte behövdes då vi var gifta) men vår önskan var att vi skulle ärva varandra och vi ville sedan testamentera vår egendom till en av mina släktingar. Denna släkting är en mer avlägsen släkting än vad tredje arvsklassen sträcker sig till. På min makas sida finns arvingar i andra arvsklassen. Om jag förstått det hela rätt har jag nu sk. fri förfoganderätt över det jag ärvt av min maka, men inte full äganderätt. Jag är medveten om att jag inte kan testamentera vår gemensamma egendom då vi saknade inbördes testamente och att jag endast kan testamentera min egen andel på det sätt vi ville. Lagen hindrar mig således att testamentera enligt vår önskan. Men vad gäller angående min rätt att ge bort allt medan jag lever? Jag menar då både det som är min andel men även det som jag har fri förfoganderätt över. Gåvorna skulle vara till min släkting och jag skulle skriva det som att det inte är förskott på arv, vilket dock kanske inte behövs då han ligger utanför arvsklasserna.
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid det fall en make går bort, är huvudregeln enligt Äktenskapsbalken 3 kap. 1§ att efterlevande make ärver. Finns det, vid den efterlevande makens död, någon bröstarvinge till den först avlidna maken, eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, kommer dessa ärva den först avlidna makens del. Dvs efterarvsrätten aktualiseras. Den efterlevande maken får inte testamentera bort egendomen som ska tillfalla den först avlidna makens arvingar. Äktenskapsbalken 3 kap. 2§. Precis som du säger har du fri förfoganderätt över egendomen som är din avlidna makas. Detta kan du, precis som föreskrivs ovan, inte testamentera bort. Vidare kan du inte heller ge bort genom gåva egendom till någon, enligt 3§ samma kapitel, där det föreskrivs att om maken genom gåva eller därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, därmed orsakat väsentlig minskning av sin egendom,, ska av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Detta innebär att om du ger bort en stor gåva kommer vederlag från din egen egendom, som ska utgå till dina arvingar, att tas och ges till fördel för din avlidna makas arvingar, dvs. dem som har efterearvsrätt. Kan ett vederlag inte utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, om det är så att den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att det var den först avlidna makens arvingars förfång (nackdel).Detta innebär att du tyvärr kommer att ha svårt att fördela arvet som du vill enligt din fråga.Du kan däremot förfoga över din egna egendom precis hur du vill!För vidare hjälp hänvisar jag dig till Lawlines juridiska byrå genom att klicka på "boka tid med jurist" ovan. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!

Testamentets rättsverkan

2017-02-21 i Testamente
FRÅGA |Morbror har inga barn, föräldrarna lever inte men han har två syskon. Han vill testamentera allt tillena syskons barn. Är detta möjligt eller har den andra syskon (eller dennes barn) rätt till vis del av arvet?
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Enligt den legala arvsordningen gäller att vid det fall att förälder är död, ska arvet delas lika mellan syskon, Ärvdabalken 2 kap. 2§. Detta innebär, som huvudregel att syskonen ska ärva lika. Den legala arvsrätten kan däremot inskränkas genom testamente, där ett förordnande sker som frånskrider och inskränker den legala arvsordningen. Detta innebär att om ett testamente är legalt upprättat, ska detta gälla. Det finns dock en möjlighet att jämka ett testamente, och ändå ta del av arvet, enligt laglottsreglerna i Ärvdabalken 7 kap. 1-3§§. Denna rätt tillfaller endast bröstarvingar, dvs. din morbrors barn. I fallet finns dessvärre ingen rätt att jämka testamentet. Sammanfattningsvis: har ett giltigt testamente upprättats enligt Ärvdabalkens 9-10 kap. är det testamentet som gäller, och den legala arvsrätten därmed är inskränkt. Hoppas att svaret hjälpte dig, ha en fortsatt trevlig dag!

Begränsningar i testators rätt

2017-02-21 i Testamente
FRÅGA |Min svärfar bor och äger ett hus med stor tomt. Han har 3 söner och 7 barnbarn. Kan min svärfar testementera över huset och allt innehåll på en av barnbarnen?
Cecilia Knutsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din svärfar är fri att testamentera sin kvarlåtenskap (det han äger vid tiden för sin död) som han vill och till vem han vill. Det finns dock vissa begränsningar i testatorns rätt som finns till skydd för efterlevande make och bröstarvingar. Om din svärfar är gift vid tiden för sin död kommer den efterlevande maken ha rätt att utnyttja den så kallade basbeloppsregeln som återfinns i 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2. Om den efterlevande makens egendom understiger ett belopp motsvarar fyra prisbasbelopp, kommer den efterlevande maken att ha rätt att få ut resterande del ur den dödes kvarlåtenskap. Årets prisbasbelopp är 44 800 kr, vilket betyder att en eventuell make skulle ha rätt till ett belopp av din svärfars kvarlåtenskap som gör att dennes sammanlagda egendom motsvarar 179 200 kr. Motsvarande regel finns i 18 § 2 st. sambolagen, se https://lagen.nu/2003:376#P18S2 , om din svärfar skulle vara sambo vid tiden för sin död. För sambor gäller dock endast rätt till två prisbasbelopp. En annan begränsning i testatorns rätt är bröstarvingarnas rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, vilket är den del bröstarvingen skulle ha rätt till enligt den legala arvsordningen, se 7 kap. 1 § ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. Eftersom din svärfar har tre söner utgör varje sons arvslott en tredjedel av kvarlåtenskapen. Laglotten är då hälften av denna tredjedel. Vi säger att kvarlåtenskapen uppgår till 150 000 kr, i det fallet är varje sons arvslott 50 000 kr. Laglotten som sönerna kan begära ut efter din svärfar blir då 25 000 kr var. Om alla söner begär ut sin laglott blir det då 75 000 kr kvar som din svärfar kan testamentera till vem han vill. Laglotten betalas dock inte ut per automatik, utan det krävs att den/de av sönerna som vill få ut sin laglott begär jämkning av testamentet, se 7 kap. 3 § ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Enligt 7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S3) måste jämkning av testamentet begäras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet. Om ingen av sönerna begär jämkning inom denna tidsfrist har de inte längre någon rätt till sina laglotter. Din svärfar kommer fortfarande kunna testamentera huset och tomten till barnbarnet som han önskar. Men om någon av sönerna eller eventuell make/sambo begär ut sin rätt enligt ovan beskrivna regler kommer barnbarnets del bli mindre. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Testamente inskränker legal arvsordning

2017-02-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Har en 87-årig farbror med fem syskonbarn, i övrigt inga arvsberättigade släktingar.Två av dessa har han god kontakt med och värnar om. De övriga tre har han ingen som helst kontakt med och önskar ingen heller! Förklarat för farbror att samtliga fem syskonbarn ärver honom till lika delar, dvs 20% vardera! Han blir arg och vill att de två som han värnar om ska ärva honom till lika delar, dvs 50% vardera. Kan så ske om han upprättar ett testamente? Tacksam för svar!
Marcus Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande arv, är huvudregeln att arvsberättigade följer av den legala arvsordningen. Dvs alla fem syskonbarn är därmed arvsberättigade till lika delar. Detta följer av 2 kap. Ärvdabalken. Man kan, precis som du säger, upprätta ett testamente, som inskränker den legala arvsordningen. Genom testamente, väljer man att gå ifrån den legala arvsordningen och fördela sin egendom vid sin död på annat vis. Det man behöver tänka på är laglottsregeln, som kan inskränka ett testamente. Laglottsregeln innebär att en persons barn kan begära jämkning i testamente, och få ut en halv arvslott. Detta är sedermera inga problem i ert fall då syskonbarn ej erhåller denna rätt. När man ska upprätta ett testamente är det bland annat viktigt att tänka på att testamentet ska vara skriftligt, samt undertecknat av testatorn samt två vittnen. Vittnena får inte varan någon familjemedlem, eller någon som kommer att få ta del av arvet. Vittnet får ej heller vara under 15 år eller ha någon form av psykisk störning. Detta följer av 10 kap. Ärvdabalken. För hjälp med upprättande av testamente hänvisar jag dig till Lawlines juridiska byrå genom att klicka på "boka tid med jurist" ovan. Hoppas att svaret hjälp, ha en fortsatt trevlig dag!

Fråga om att ändra inbördes testamente och fråga om förskott på arv

2017-02-22 i Testamente
FRÅGA |En äldre släkting vill ändra sitt testamente som hon skrev tillsammans med sin nu avlidne make."Vi undertecknade äkta makar förordnar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss , som överlever den andre, skall med full äganderätt erhålla all den avlidnes egendom.Efter bådas frånfälle skall kvarlåtenskapen fördelas med en hälftendel till mina, C C, syskonbarn och en hälftendel till mina, K C, kusiner, C-K C och N C barn.1. Kan detta testamente makuleras och ett nytt skrivas med en ny fördelning där endast den efterlevande makans syskonbarn står som arvtagare. 2. Kan den efterlevande ge bort t ex 3/4 av kvarlåtenskapen i gåva som ej skall anses vara ett förskott på arvet.
Johanna Bergvall |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågor!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till ärvdabalken, den hittar du här.1. I detta fall handlar det om ett inbördes testamente mellan makarna. Det står att den efterlevande maken ärver med full äganderätt, vilket utesluter efterarv. Dock finns även ett förordnande om efterarv. I praxis har man i sådant fall sagt att efterarvet ska gälla och att den efterlevande maken istället ärver med fri förfoganderätt, vilket innebär att maken får göra i princip vad denne vill med pengarna förutom att testamentera bort dem. Din släkting kan därför bara ändra testamentet i den del det handlar om hennes egendom. Hon kan inte testamentera bort den avlidne makens kvarlåtenskap till sina syskonbarn då hon bara har den egendomen med fri förfoganderätt. 2. Ska gåvan ges till en bröstarvinge (dvs barn, barnbarn, osv) kommer gåvan räknas som förskott på arv så länge något annat inte har föreskrivits. Är det istället till en annan arvinge, tex syskonbarn, så räknas det istället som förskott på arv bara om det har föreskrivits. I båda fallen är bra om hon tydligt skriver att gåvan inte ska ses som förskott på arv, så att det inte finns någon tvekan om hennes vilja. (se 6 kap 1 § ärvdabalken). Det är alltså möjligt att göra så att gåvan inte ses som förskott på arv. Hur man ska göra beror dock på vem gåvan är till. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Önskas ytterligare hjälp rekommenderar jag Lawline Juristbyrå, du kan boka tid hos dem här. Med vänlig hälsning,

Påverka annans testamente

2017-02-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min moster och hennes man skrev ett gemensamt testamente att hälften av arvet skulle gå till min morbrors kusiner (som nu är döda) och deras barn. Min morbror är död nu och min moster vill att hela arvet ska gå till hennes släktingar, för hon känner inte igen barnen till makens kusinbarn. Är det möjligt att hon kan skriva ett nytt testamente efter hennes vilja?Tack på förhand för ert svar.
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Det är inte möjligt för din moster att påverka ett testamente som hennes man har skrivit. Har de skrivit ett inbördes testamente kan hon påverka sina egna åtaganden, men hon kan inte påverka sin bortgångne mans del. Det innebär att hon inte kan ändra testamentet på så sätt att arvet efter hennes man inte längre skulle gå till hans kusinbarn. Om din moster har tagit över sin mans kvarlåtenskap, vilket är möjligt. Så har hon endast förfoganderätt över denna och inte äganderätt. Det innebär att hon har rätt att nyttja egendomen, men får inte testamentera den. Vid din mosters bortgång ska hennes mans kvarlåtenskap gå till de personer han angivit i sitt testamente samt möjliga arvingar. Detta kan utläsas ur 3:2 Ärvdabalken. Sammanfattningsvis - Din moster har inte rätt att på något sätt påverka sin mans kvarlåtenskap. Hans del av det inbördes testamentet gäller, i andra hand ska hans kvarlåtenskap gå till sina arvingar om han har några. Hon kan däremot testamentera sin egen egendom Med vänliga hälsningar

Hur tolkar man ett testamente?

2017-02-20 i Testamente
FRÅGA |I ett testamente finns denna skrivning "Dock skall min fastgihet xxx, om han så önskar, tillskiftas mitt syskonbarnbarn namn. namn. Som skiftesvärde skall gälla fastighetens taxeringsvärde." Hur tolkar man det? är det en gåva? eller får namn.namn köpa fastigheten för taxeringsvärdet?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ordet ”tillskiftas” betyder att en person får ett arv.I 11:1 Ärvdabalk (1958:637) står det att ett testamente ska tolkas i enlighet med testators vilja. Ibland vet anhöriga eller testamentsvittnena om hur den avlidne personen vill att kvarlåtenskapen ska fördelas. Jag kan inte svara på hur testamentet ska tolkas eftersom att jag inte känner personen i fråga och inte har sett testamentet. Återkom gärna om du har ytterligare frågor. Vänligen,