När förlorar man rätten att ta testamente?

2016-11-15 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har ett testamente där en avlägsen släkting testamenterat sina egendomar till mig efter sin död. Detta upprättades när jag var liten och vi har inte haft mycket kontakt.Jag har nu på omvägar fått veta att denna släkting avlidit. Troligtvis för ganska länge sedan. Skulle gissa att boupotäckning är klar, tror inte det fanns några andra släktingar. Troligtvis har man inte vetat om att testamentet finns. Är det försent att låta någon jurist titta på detta?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledande vill jag säga att bara för att ett testamente upprättats till dig en gång, behöver det inte betyda att det fortfarande gäller vid din släktings bortgång. Någon som en gång upprättat ett testamente är när som helst fri att ändra, häva och upprätta ett nytt testamente. Testamentet du har kan således vara ogiltigt, och det är därför de inte haft för avsikt att söka efter dig som testamentstagare. Är testamentet giltigt, gäller tre typfall. Om de inte vetat om testamentet alls, ska du träda fram inom tio år från dödsfallet. Om det istället är så att de vetat om att det finns ett testamente, ska de ha utfört en kungörelse i Post-och inrikes tidningar och då gäller en period om fem år efter detta. Om du istället hållit dig undangömd från dödsboets delgivning, har du bara sex månader på dig att anmäla din testamentsrätt. Har du inte anmält enligt vad jag skrivit här, har du förlorat din den.Det är således väldigt beroende på i vilken situation du faller in och utan mer information kan jag tyvärr inte ge ett mer detaljerat svar. Är du osäker finns det självklart möjlighet att kontakta en praktiserande jurist för att utreda vad som gäller för just dig. Du kan kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Upprätta testamente

2016-11-14 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man har inga gemensamma barn.(Han har tre och jag har två)Vi har både stuga och en bostadsrätt.Hur skriver vi bäst i testamentet för att skydda varandra om någon av oss avlider1
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag skulle råda er att upprätta ett s.k. "inbördes testamente" där ni skriver att vid den förstes bortgång ska den efterlevande ärva allt och att vid den sistes bortgång ska förfaras på visst sätt. På så sätt skyddar ni varandra och den efterlevande maken kommer ärva allt vid händelse av att en av er avlider. Dock vill jag påpeka att även om ni gör på detta sätt så kommer den avlidnes bröstarvingar alltid att kunna påkalla jämkning i testamentet och kräva ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Om ni vill ha hjälp att upprätta ett testamente så kan ni kontakta info@lawline.se så hjälper vår juristbyrå er med detta så att ni får era viljor igenom.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Stärka särkullbarnens arvsrätt

2016-11-13 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag har en fru som har två barn som inte är mina. Om jag går bort först vill jag att mina tillgångar hamnar hos mina egna barn, inte hos hennes. Kan detta regleras i testamente även om vi är gifta? Mvh
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.När en person avlider blir det aktuellt att fördela den avlidnes kvarlåtenskap mellan de personer som är arvsberättigade.Den legala arvsordningenI ärvdabalken (1958:637) 2 kap regleras den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är en ”lista” på vilka personer som pga. släktskap ska få ärva den avlidnes kvarlåtenskap.Den första arvsklassen som presenteras i ärvdabalken 2 kap 1 § består av barn till den avlidne (bröstarvingar) eller barnbarn. Bröstarvingar ska först få ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Om en bröstarvinge har avlidit går dennes arvsrätt över till dennes barn (dvs. den avlidens barnbarn).Gemensamma barnOm den avlidne var gift och efterlämnar en make samt gemensamma barn så ska den efterlevande maken få ärva den avlidnes kvarlåtenskap före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen kan inte ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider. Detta kan vi läsa i ärvdabalken 3 kap 1 § och 2 §.SärkullbarnOm den avlidne var gift och efterlämnar en make samt ett särkullbarn (ett barn från tidigare förhållande) så ska den efterlevande maken och särkullbarnet dela på kvarlåtenskapen. Ett särkullbarn behöver till skillnad från gemensamma barn inte vänta på sitt arv utan kan ta ut sitt arv direkt enligt ärvdabalken 2 kap 1 §. Särkullbarnet kan dock om denne så vill avstå från att ta ut sitt arv direkt (till förmån för den efterlevande maken), se ärvdabalken 3 kap 9 §. Ett avstående kommer innebära att särkullbarnet sätter sig själv i samma position som de gemensamma barnen eller övriga släktingar som är arvsberättigade. Särkullbarnet kommer alltså inte kunna ta ut sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider.TestamenteDet är möjligt att sätta den legala arvsordningen ur spel genom att upprätta ett testamente som reglerar hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas, se ärvdabalken 10 kap 1 §. Den avlidne kan om denne så vill testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till vem den vill. Det finns dock vissa undantag som kan hindra testamentet från att få full verkan.Undantag 1: Om den avlidne har bröstarvingar (oavsett gemensamma barn eller särkullbarn) så kan den avlidne inte genom ett testamente lämna dessa arvlösa. Bröstarvingarnas arvslott är enligt ärvdabalken 2 kap 1 § hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Men om den avlidne väljer att testamentera bort sin kvarlåtenskap i syfte att lämna bröstarvingarna arvlösa så kommer bröstarvingarna förstärka laglottsskydd att aktualiseras. Det förstärka laglottsskyddet uppgår till hälften av bröstarvingarnas arvslott (dvs. hälften av den kvarlåtenskapen som de egentligen skulle ha fått). Se ärvdabalken 7 kap 1 § och 5 §.Undantag 2: Om den avlidne var gift så har den efterlevande maken alltid rätt till ett visst belopp som uppfår till fyra basbelopp av kvarlåtenskapen om detta inte redan har uppnåtts genom en tidigare bodelning, se ärvdabalken 3 kap 1 § 2 st. Den avlidne kan därför inte lämna den efterlevande maken helt arvlös.SammanfattningDu kan skriva ett testamente så att dina barn från det tidigare förhållandet får en större andel att ärva efter din bortgång. Du kan dock inte testamentera bort 100% av din kvarlåtenskap till enbart dem eftersom din fru har ett lagstadgat beloppsskydd som hon kan kräva att få ut efter din bortgång.Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente så kan Lawline hjälpa dig med detta, här.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Rätten att testamentera bort andra arvingar bröstarvingar

2016-11-08 i Testamente
FRÅGA |Kan min moster skriva bort arvsrätten genom testamente för mig och min bror samt hennes halvsyskon när hon dör? Hon har inga egna barn. Tack C
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För arvsrätten gäller att man får testamentera bort vad man vill av sin egendom, förutom om man har bröstarvingar, det vill säga biologiska eller adopterade barn. Dessa har vad som inom juridiken kallas för laglottsskydd, vilket framgår av 7 kap. 1 § ärvdabalk, och som innebär att hälften av det bröstarvingens förälder äger måste gå i arv till denne (med vissa undantag för om den som avlider är gift). Inga andra än biologiska eller adopterade barn kan vara bröstarvingar och din moster kan således testamentera bort din, din brors samt sina halvsyskons rätt till arv. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Egendom i testamente

2016-11-14 i Testamente
FRÅGA |HejMin Mor & Far har varit gifta i många år, de är nu skilda men skrivit ett testamente att de ska ärva varandra vid bortgång. Jag är enda sonen/bröstarvingen. Nu vill min mor att hennes sommarstuga DIREKT skall tillfalla mig vid hennes bortgång eller psykiska "ohälsa" som bägge hennes föräldrar fått (alzheimers).Både min far & min mor är överrens om att detta tillägg ska göras, speciellt då han träffat en ny kvinna.Men hur skriver man in det i ett tillägg så det blir juridiskt hållbart, att inte enbart bortgång ska göra att egendomen tillfaller utan även då psykisk ohälsa kan infalla?Väl Mött/d
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9:1 ärvdabalken kan en person genom ett testamente förordna om sin kvarlåtenskap. Testamente gäller således endast en död persons egendom och kan inte användas för att förordna om framtida sjuka människors egendom.Det som är tänkbart är att ni helt enkelt avtalar mellan er att då Din mamma blir sjuk, stugan ska överlåtas som gåva. Hoppas svaret hjälpte och tack än en gång för att ni vänder er till Lawline med er fråga!

Fråga om permutation

2016-11-13 i Testamente
FRÅGA |Hej!Mina två omyndiga döttrar är ensamma dödsbodelägare efter deras farmor och farfar. Jag var gift med barnens pappa, som har gått bort - han var deras ende barn. Farmor och farfar har nu båda gått bort. De har skrivit ett testamente som jag tror uppfyller formkraven. De skrev testamentet efter det att deras son gick bort. Det innehåller bland annat att 200.000kr ska gå till en fond i sonens namn till en kommunal skola där jag arbetat i ledningen samt barnen gått där. Nu går barnen i en fristående skola som är mycket bra. Jag har kämpat för att de ska få så bra start i livet de kan trots att deras pappa inte längre finns. Min fråga är om det finns möjlighet att bestrida just vilken skola pengarna ska gå till? Jag skulle vilja att pengarna eller del av pengarna kunde gå till deras nuvarande skola. De kommer båda att gå där i minst 4 år till. Jag vet att farmor och farfar ville barnens bästa - de gjorde allt för dem. De visste ju inte vilken skola barnen sedan skulle hamna i. Barnen skulle inte tycka annorlunda. Det blir dessutom administrativt mycket svårt att skänka pengar till en kommunal skola. Framförallt är mitt syfte att pengarna ska gynna barnen såsom verkligheten ser ut idag. Finns det möjlighet att styra pengarna till deras nuvarande skola?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Ett testamente förordnar om hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas. Enligt 11 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) ska testamente tolkas så att den överensstämmer med testators (den som upprättat testamentet) vilja. Tolkningen ska i första hand ske med hänsyn till testators verkliga vilja; förordnandets syfte och övriga omständigheter som får anses följa av förordnandet. Utgångspunkten för tolkning av testamente är alltså vad testator har velat med testamentet. Om det inte går att fastställa vad som varit testators verkliga vilja får man försöka fastställa vad testator sannolikt menat med förordnandet. Detta blir aktuellt då testator utgått från vissa omständigheter som senare har förändrats och inte längre föreligger (jämför med rättsfall NJA 1933 s. 17). Alla bevismedel är tillåtna för att fastställa testators vilja. Tolkningen av testamentet får emellertid inte bli så fri att den inte kan anknytas till själva texten i testamentet. Kan man inte utröna meningen med en förordning i testamentet blir den overksam i den delen.Har det gått lång tid sedan testamentet skrevs kan aktuella omständigheter ha förändrats så att det framstår som stridande mot testators vilja att verkställa testamentet. Om så är fallet kan ansökan om ändring av testamentet göras hos Kammarkollegiet, s.k. permutation. Enligt 1 § permutationslagen (1972:205) kan bestämmelse i testamente som på grund av ändrande förhållanden ej längre kan iakttagas, eller som har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot testators avsikt, på ansökan ändras eller upphävas. Avgiften för ansökan om permutation är 8 500 kr och lämnas in till Kammarkollegiet. Om avsikten med förordnandet i dina barns farmor och farfars testamente var att 200 000 kr skulle gå till den skola dina barn gick i och på detta vis skulle gynna barnen kan permutation bli aktuellt. Om detta syfte har gått förlorat i och med att dina barn går i en annan skola än den skola dem gick i när deras farföräldrar var vid liv kan det vara så att förordnandet kan ändras så att pengarna istället går till dina barns nuvarande skola. Däremot om syftet med förordnandet var att pengarna skulle just gå till den kommunala skolan oaktat om barnen går där eller inte så är ju testators vilja att pengarna ska gå till den kommunala skolan och det ska då följas. Tolkningen av testamentet ska som sagt utgå från testators vilja och för att fastställa det blir det såsom det framgår viktigt med bevisning. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Testamentera bort laglott

2016-11-09 i Testamente
FRÅGA |Jag har 3 vuxna barn och omgift kan jag testamentera att allt (arv) går till min nya fru?Eller testamentera 75% av arvet till min nya fru och 25% till ett av barnen?Bert-Jonny
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Biologiska och adopterade barn har vad som inom juridiken kallas för laglottsskydd. Skyddet innebär att oavsett vad du skriver i ett eventuellt testamente, är barnen berättigade hälften av din arvslott, vilket framgår av 7 kap. 1 § ärvdabalken. Detta fördelas sedan på dina tre barn, vilket inom juridiken benämns som stirpalgrundsatsen. Barnen kommer därför ha rätt till cirka 16,66% vardera av ditt arv. Det finns, före vad som står ovan, en skyddsregel för den av makarna som blir efterlämnad. För att maken inte ska lämnas på bar mark, krävs att den del denne får ur den bodelning som först görs samt det denne eventuellt får via testamente, måste uppgå till minst fyra prisbasbelopp, vilket idag är 44 300 och därmed ger oss ett belopp om 177 200 kr. Det är alltså det minsta din fru är berättigad. Den del av detta som eventuellt inkräktar på barnens laglottsskydd ärvs med fri förfoganderätt, dvs. att hon kan använda det som hon önskar, men inte själv testamentera bort det eller ge bort det i gåva till sina egna arvingar. Men som svar på din fråga kan du således inte testamentera bort mer än 50% av ditt arv när du har biologiska eller adopterade barn. Detta ändras inte även om barnen är vuxna och inte ”behöver” arvet eller av att du är omgift. Gör du detta ändå, kan barnen kräva ut så mycket av arvet de har rätt till enligt laglottsskyddet.Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning.

Testamentes upprättande och giltighet

2016-11-07 i Testamente
FRÅGA |Är gift och har två barn. Vi (separat jag och min hustru) vill skriva ett testament. Räcker det att skriva: Min vilja ar att arvet efter mig skall vara mina barns, NN personnummer) och NN (personanummer)enskilda egendom. ?Samma för hustruns förordnande.Tack för svar
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga.Makar har en lagstadgad arvsrätt efter varandra enligt 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB), och ärver alltså före gemensamma barn. Barnen får vänta ut sitt arv när den efterlevande maken till sist avlider. Detta kan dock åsidosättas genom testamente, och det är således fullt möjligt att testamentera hela din förmögenhet till dina barn och även förordna om att deras arv ska klassificeras som enskild egendom. Av den skrivelsen Du har angett i frågan framgår det klart och tydligt vad som är testatorns (dvs Din eller din hustrus) vilja och mer borde alltså inte krävas gällande formuleringen. Det finns dock en regel som inskränker en makes rätt att göra sin respektive helt arvlös. Denna regel kallas basbesloppsregeln och framgår av 3 kap. 1 § andra stycket ÄB och innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut ett belopp om minst fyra gånger prisbabesbeloppet (ungefär 160 000 kronor totalt). För er del innebär detta, att om den efterlevande maken får ut mindre än 160 000 kronor ur bodelningen som förrättas efter den enes död, så kommer basbeloppsregeln gå före testamentsförordnandet, och så mycket pengar som krävs för att nå upp till 160 000 kronor kommer att tas från den avlidnes dödsbo. Man tar alltså hänsyn till det belopp som tillfaller den efterlevande efter bodelningen, och så länge detta belopp är 160 000 kronor eller högre kommer inte testamentsförordnandet att sättas åt sidan. Det finns även formkrav för hur testamente ska upprättas för att vara giltiga. Enligt 10 kap 1 § ÄB ska ett testamente vara skriftligt och ha minst två vittnen. Både testatorn och vittnena ska signera testamentet, och vittnena måste vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar. Dock krävs inte att de känner till testamentets innehåll. Testatorns make, sambo eller den som är släkting i upp- och nedstigande led får inte vara vittne. Jag rekommenderar således att ni ber två vänner som inte är släkt med er på något sätt att bevittna testamentet för att det ska vara giltigt. Hoppas att Du har fått svar på din fråga,Vänliga hälsningar,