Testamentsföreskrift

2016-09-13 i Testamente
FRÅGA |Hej!En testatator har 3 st bröstarvingar men även en styvdotter som vuxit upp tillsammans med övriga barn hos honom, men inte blivit adopterad. Om han genom ett testamente vill uttrycka sin vilja att styvdotter skall erhålla lika stor del av kvarlåtenskapen som bröstarvingar, räcker det då att texten uttrycker att hon skall erhålla 25% (eller en fjärdedel) av kvarlåtenskapen, eller måste det anges en specifik procentsats av det som inte är bröstarvingarnas laglott, dvs en procent sats på hälften av totala kvarlåtenskapen, för att testamentet skall uppfylla form kravet?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Det räcker att testator skriver att en fjärdedel av dennes kvarlåtenskap ska tillfalla styvdottern. Ett sådant testamente är giltigt då det inte kränker någon laglott om det finns tre bröstarvingar. En fjärdedel eller 25% kan således skrivas. Vidare ska alltid ett testamente tolkas i enlighet med testators vilja, och det torde inte vara svårt att utröna vad denne menar i detta fall.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Möjlighet att testamentera bort bröstarvinges arvslott

2016-09-12 i Testamente
FRÅGA |I testamentet har min mor åsidosatt bröstarvingarna med 10% d v s vi tre barn får endast 90% av kvarlåtenskapen. De 10% går till min dotter, alltså min mors barnbarn.Nu undrar jag om detta är möjligt att bestrida? Jag anser att bröstarvingarna ska dela på 100% och barnbarn får ju vänta på sin del när vi gått bort. Är det inte det som är meningen med arvslagen?
Amanda Dyberg |Hej och tack för din fråga! Du har helt rätt i att huvudprincipen är att bröstarvingarna, d.v.s. den avlidnes barn (eller om dessa inte heller är i livet, den avlidnes barnbarn) ska dela lika på kvarlåtenskapen, 2 kap 1§ ärvdabalken. Däremot kan kvarlåtenskapen testamenteras bort. I princip hela kvarlåtenskapen kan testamenteras bort, med undantag från bröstarvingarnas laglott. Laglotten utgör 50% av arvslotten, d.v.s. den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingarna skulle fått, om den inte testamenterats bort, se 7 kap 1§ ärvdabalken. I ditt fall innebär detta alltså att om kvarlåtenskapen t.ex. är 1,2 miljoner, är vardera bröstarvinges arvslott 1,2 miljoner / 3 = 400 000 kr. Bröstarvingarnas laglott blir alltså 200 000 kr var. De kvarvarande 600 000 kr (d.v.s. 50% av kvarlåtenskapen) kan testamenteras bort. För det fall att så mycket av kvarlåtenskapen blivit borttestamenterat att bröstarvingarnas laglott blivit kränkt, har bröstarvingarna rätt att påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader från det att dessa tagit del av testamentet, 7 kap 3§ ärvdabalken. I ditt fall kommer en jämkning inte vara nödvändigt, eftersom det endast är 10% som testamenterats bort. Observera dock att om den avlidne efterlämnar en make/maka, är bröstarvingarnas rätt underordnad makes efterlevanderätt enligt 3 kap ärvdabalken. Make har enligt de regler som återfinns här rätt att ta över kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt (d.v.s. kan göra vad han/hon vill med den, använda den, ge bort den osv. Dock kan den inte testamenteras bort) och bröstarvingarna får således ut resterande kvarlåtenskap först efter att maken/makan gått bort.Hoppas detta var svar på din fråga!

Testamentera egendom till ena föräldern

2016-09-07 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående arv.Om jag går bort före mina föräldrar så vill jag att min mamma ska ärva mina pengar och att min pappa inte ska få något av mig. Hur går jag tillväga?Med vänlig hälsning, Angelica
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, se här.Det du gör i detta fall är helt enkelt att du skriver ett testamente med innehållet att du vill att din mamma ska ärva din kvarlåtenskap. En annan arvsordning än den legala, dvs. den arvsordning som gäller enligt lag, gäller om testamente föreskriver det. Det är bara bröstarvingar som har en absolut arvsrätt i form av laglotten.I testamentet kan du även föreskriva att den egendom som din mor ska ärva ska vara hennes enskilda, jfr 7 kap. 2 § äktenskapsbalken. Det betyder att den egendomen inte heller kan tillfalla din far genom äktenskapsskillnad (om de är gifta nu alltså).Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente kan vi på Lawline bistå dig genom vår avtalstjänst, se här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Testamentes giltighet vid avlidet vittne

2016-09-05 i Testamente
FRÅGA |HejVad sker med testamentets giltighet om en eller båda vittnen till testamentet har avlidit?
Ellinor Book |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga! Giltigheten av ett testamente riskeras inte av att en eller båda vittnena avlider. Således är testamentet giltigt i samma grad, oberoende om vittnena fortfarande är i livet eller ej. Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga. Vänligen,

Att testamentera bort förälders arv

2016-09-12 i Testamente
FRÅGA |Min vuxna dotter har avlidit. Hon skrev testamente där hon vill att jag ska ärva allt. Hennes pappa har inte brytt sig om henne. Har han ändå arvsrätt? Gäller testamentet?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avseende arv och testamente så är Ärvdabalken (ÄB) tillämplig. När en person dör så är det i första hand personens barn som har arvsrätt (2 kap 1 § ÄB). Om personen inte har några barn så tillfaller den rätten istället personens föräldrar att dela lika (2 kap 2 § ÄB). Föräldrarnas arvsrätt går dock att testamentera bort helt och hållet om så önskas. Detta betyder att din dotter har all möjlighet att testamentera hela sin kvarlåtenskap till dig (såvida hon inte har några barn) och hennes pappa kan därmed lämnas helt arvslös. Skulle hon dock ha varit gift när hon gick bort så gäller lite andra regler. Den efterlevande maken har nämligen i så fall rätt till egendom till ett värde att det tillsammans med den egendom maken fick vid bodelning eller det som utgör makens enskilda egendom, motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (prisbasbeloppet ligger år 2016 på 44 300 kr). Den rätten kan inte inskränkas genom testamente. Se 3 kap 1 § 2st ÄB.För att testamentet ska vara giltigt måste det dock också uppfylla vissa formella krav. De formella kraven finns uppräknade i 10 kap 1-4 §§ ÄB. Testamentet måste vara skriftligt upprättat av din dotter, måste vara bevittnat av två utomstående personer över femton år, som inte nära släktingar och som inte själva nämns i testamentet. Dottern såväl som vittnena måste ha skrivit under testamentet samtidigt, vittnena måsta ha varit medvetna om att det var ett testamente de bevittnade men de behöver inte ha varit medvetna om dess innehåll. Det finns även krav på att din dotter såväl som vittnena, när hon skrev testamentet, inte led av någon psykisk störning som skulle kunna påverka insikten (m.a.o samtliga måste haft full förståelse för vad de undertecknade). Vid nödsituationer finns dock möjlighet att upprätta testamente muntligt inför två vittnen eller utan vittnen skriftligt, se 10 kap 3 § ÄB.Sammanfattningsvis så gäller att om din dotter var ogift vid sin bortgång och inte hade några barn så hade hon möjlighet att testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till dig, och testamentet bör vara giltigt så länge det även uppfyller de formella kraven.Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny fråga till oss på Lawline.Vänligen,

Istadarätt beträffande testamentsförordnande

2016-09-10 i Testamente
FRÅGA |Min särbo o jag har testamente mellan oss. Jag har ett barn (,han har inga) . Mitt barn står som arvinge efter honom om jag skulle dö före honom. Hon har ett barn. Hon har avlidit för 2 år sedan. Min fråga är om hennes barn automatiskt träder in som arvinge i stället för modern .
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, se här.Som jag förstår din fråga har din särbo och du gjort ett inbördes testamente där ni anger att ni ska ärva varandra. Vidare har ni angett att efter att din särbo har dött, arvet från dig ska gå vidare till ditt barn. Ditt barn har nu gått bort, men lämnade efter sig ett eget barn. Blir barnbarnet berättigad till arv genom testamentet? Detta testamente kränker i och för sig rätten till laglott som bröstarvingar har, men jag kommer inte gå in på det.Ett testamentsförordnande beträffande en arvinge som är bröstarvinge kan vid bröstarvingens död bli gällande mot dennes arvingar, se 11 kap. 6 § ärvdabalken. Bröstarvingens barn tar då över rätten till arv enligt testamentet. Detta kallas istadarätten (att man träder i annan ställe beträffande rätten till arv). Svaret är således jakande. Barnbarnet tar över barnets rätt till arv genom testamentet.Jag kan dock rekommendera att detta skrivs in i testamentet, dvs. att ni uppdaterar testamentet i enlighet med dessa ändrade förhållanden, för att slippa eventuell framtida osäkerhet eller tvist.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Testamente - testators vilja

2016-09-05 i Testamente
FRÅGA |Har jag rätt att fördela mina pengar som jag vill så länge jag lever,har upprättat ett testamente men det gäller väl först efter min död?Har någon i efterskott rätt att komma med efterkrav?
Anna Thörne |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Om du upprättar ett testamente enligt ÄB 10:1 och testamentet uppfyller formkraven i bestämmelsen (det ska vara skriftligt och med två vittnen) ska de efterlevande ta hänsyn till din vilja. Det stämmer att testamentet gäller först efter din död. Om du efterlämnar dig barn har de rätt till sina laglotter enligt ÄB 7:3, trots att du valt att testamentera dina tillgångar till någon annan. I övrigt ska testamentet tolkas så det överensstämmer med testatorns vilja. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsrättsliga frågor m.m.

2016-09-04 i Testamente
FRÅGA |Är laglotten hälften av tillgångarna? Och man kan göra vad man vill med resten i testamente?Jag frågar för en äldre bekants räkning, Hon är änka och har två vuxna barn.Det ena barnet är spelberoende och hon har under årens lopp betalat spelskulder på cirka 0,5 MKR. Hon vill vid sin död att det andra barnet ska bli kompenserad för detta.Har förstått att detta är möjligt.Ett testamente kan är väl formlöst bara det anger testatorns sista vilja och är bevittnat?
Måns Axnér |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Arvsrättsliga frågor regleras i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Barns arvsrätt regleras i 2 kap. (se här), bestämmelser om laglott finns i 7 kap. (se här) och bestämmelser om upprättande av testamente finns i 10 kap (se här). Nedan redogör jag för svaren på dina frågor.Vad är laglotten?När det gäller bröstarvingar (den avlidnes barn) finns begränsningar i rätten att testamentera - bröstarvingar har rätt till s k laglott. Laglotten är hälften av den arvslott (den lott som vardera arvinge ha enligt arvsordningen) som bröstarvingen skulle fått genom arv. Detta kan utläsas i ÄB 7 kap.1 §. Det kan illustreras med ett enkelt exempel: anta att den döde haft två barn och efterlämnar tillgångar värda 400 000 kr. Enligt vanliga arvsregler skulle barnen få 200 000 kr var - laglotten för respektive barn är då 100 000 kr. Har den döde testamenterat bort mer än hälften av tillgångarna, har de två barnen rätt att begära s k laglottsjämkning, så att de får sin laglott på 100 000 kr vardera. Således kan den som skriver testamente med bindande verkan disponera över halva sin egendom, som du mycket riktigt också anger.Resterande hälft står det fritt för testatorn att disponera över genom testamente, det kan inte bröstarvingarna eller någon påverka. Vill personen i testamentet gynna ett barn framför ett annat, är det alltså fullt tillåtet, med begränsning för barnens rätt till laglotten. Hur upprättas ett testamente?Jag räknar nedan upp samtliga krav som ska uppfyllas för att ett testamente ska vara giltigt. Vissa kan te sig självklara, men jag tar ändå med dem.(1) Det första kravet är att testatorn ska vara myndig, dvs 18 år, ÄB 9 kap. 1 § (se här).(2) För det andra måste testamente upprättas skriftligt, ÄB 10 kap. 1 § (se här).(3) Vidare ska testatorns namnteckning bevittnas av två vittnen - dock är inte bevittnandet i sig tillräckligt. Vittnena måste vara samtidigt närvarande, antingen då testatorn undertecknar testamentet, eller då testator talar om för dem, att denne tidigare undertecknat testamentet. De ska också veta att det är ett testamente, men det är inte nödvändigt att de känner till testamentets innehåll.(4) Vissa personer får inte vara testamentsvittnen. Det rör sig framför allt om testatorns make samt andra närmare släktingar till denne. Inte heller någon som är testamentstagare eller närmare släkting till en testamentstagare kan vara vittne, se ÄB 10 kap. 4 § här. Vittnen bör således vara personer som känner testatorn, men som inte har intresse i vare sig arvet eller testamentet.Om inte nämnda krav iakttas, finns det risk för att en arvinge kan få testamentet ogiltigförklarat på grund av formfel. Ändring i eller tillägg till testamentet görs på samma sätt som själva testamentet, vilket framgår av ÄB 10 kap. 6 §. Hoppas du med detta fick svar på din fråga! Har du ytterligare frågor som rör testamente rekommenderar jag dig att vända dig till vår tjänst för dessa frågor. Den hittar du här. Vänligen,