Rätt att testamentera till vem man vill

2013-05-16 i Testamente
FRÅGA |Hej. När min mormors pappas syster dör efterlämnar hon ett syskonbarn (min mormor) som hon testamenterat hela sin kvarlåtenskap till. Min fråga är om det finns någon som kan göra anspråk på arvet, eller om det som testamentet önskar kommer att tillfalla min mormor i sin helhet? Observera att personen som ligger inför döden inte har några föräldrar vid liv. Hon har heller inte några syskon vid liv. Däremot har hon ett flertal syskonbarn, varav ett (min mormor) som hon som sagt testamenterat hela sin kvarlåtenskap till. Tack på förhand!
Frida Karlsson | Hej, Eftersom det inte finns några barn som kan göra anspråk på sin laglott kommer ett giltigt testamente att respekteras och arvet tillfalla din mormor. Din mormors pappas syster har alltså rätt att testamentera hela sin kvarlåtenskap till vem hon vill, i detta fall din mormor.  Vänligen,

Psykisk störning - klander av testamente

2013-05-02 i Testamente
FRÅGA |Hur fungerar klander av testamente på grund av psykisk störning?
Evelina Lund | Hej, Tack för din fråga! Av ärvdabalkens 13 kap. 2 § framgår att ett testamente inte gäller om det har upprättats under påverkan av psykisk störning. För att lagrummet ska vara tillämpligt krävs att det föreligger ett orsakssammanhang mellan sinnestillståndet och upprättandet av testamentet. Det innebär att testamentet är ogiltigt endast under förutsättning att testamentet upprättas under inflytande av den psykiska störningen. Som exempel på tillstånd som faller inom lagens tillämpningsområde kan nämnas bland annat kortvarig sinnesförvirring till följd av fysiska sjukdomar eller rusgivande medel. Men även de mindre ovanliga fall då en person på grund av demens, hjärtinfarkt eller cancer befinner sig i ett psykiskt tillstånd som gör att personen inte är medveten om innehållet i testamentet eller inte förstår innebörden av testamentet. Om paragrafen är tillämplig, det vill säga om upprättandet av testamentet skett under påverkan av psykisk störning så har den som vill påstå att testamentet är ogiltigt bevisbördan. Det ska då visas att testator(den som upprättat testamentet) led av en psykisk störning som gjort att han eller hon inte varit medveten om testamentets innebörd. Av ärvdabalkens 14 kap. 5 § framgår vidare att arvinge som vill göra gällande att testamente är ogiltigt enligt 13 kap., det vill säga om testamentet upprättas under påverkan av psykisk störning, ska väcka klandertalan inom sex månader från det att testamentet erhållits. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig igen. Vänligen, 

Tolkning av testamente - vad händer när legatarien dör innan hans rätt inträtt?

2013-04-30 i Testamente
FRÅGA |En legatarie som skall ha en summa pengar dör efter det att testatorns testamentet delgivits. Vad händer med legatet. Ärver legatariens dödsbo det. Vilka lagar eller praxis gäller.
Nathalie Ståhl | Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv och testamente återfinns i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som du finner https://lagen.nu/1958:637. Då legatarien dör efter att testamentet delgivits men innan det verkställts anses testamentstagaren ha dött innan hans rätt inträtt. Härmed måste det avgöras om någon kan träda i legatariens ställe och enligt reglerna om tolkning av testamente i ÄB 11 kap. gäller först och främst testators vilja. Kan testatorns vilja inte fastställas av testamentet finns tolkningsregler att ta hjälp av i ÄB 11 kap. 2-9 §§.  Enligt ÄB 11 kap. 6 § gäller att om testamentstagare dör innan hans rätt inträtt eller om testamentet inte kan verkställas i vad angår honom, ska hans avkomlingar träda i hans ställe, dock endast om dessa varit legalt arvsberättigade efter testatorn. Med detta avses att endast den som är arvsberättigad enligt lag kan träda i en legataries ställe om legatarien dör innan hans rätt inträtt. Paragrafen är alltså endast tillämplig när testamentsgivaren testamenterat till någon som annars ändå skulle haft arvsrätt efter denne (dvs. ej om testamentstagarens avkomlingar är testamentsgivarens vänner eller kusiner, då dessa inte har någon legal arvsrätt i Sverige). Då ett dödsbo inte har legal arvsrätt kommer aldrig ett dödsbo att kunna taga arv för det fall legatarien dött innan hans rätt inträtt. Sammanfattningsvis kan sägas att det först och främst är testatorns vilja som ska utrönas då en legatarie dött innan hans rätt inträtt. Det ska då utrönas om testatorns vilja varit att någon skulle träda i legatariens ställe. Går någon sådan vilja inte att finna gäller att legatariens avkomlingar ska träda i hans ställe, dock endast om dessa är arvsberättigade efter testatorn. Går testatorns vilja inte att utröna och det dessutom inte finns någon avkomling till legatarien som är arvsberättigat efter testatorn kommer legatet att skiftas ut till testatorns arvingar. Vänligen, 

Testamentes giltighet

2013-04-26 i Testamente
FRÅGA |Jag har skrivit ett testamente med två vittnen. Vittnen har uppgivit namn och personummer. Inga övriga uppgifter om dem. Jag och vittnena undertecknade samtidigt och därmed är endast ett datum angivet i testamentet. Är detta traktamente giltigt?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Formkraven för ett testamente hittar du i 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av dig i närvaro av två vittnen. Vittnena ska underteckna testamentet och de måste veta att det är ett testamente de undertecknar, men de måste inte känna till innehållet. Vittnena får inte vara under 15 år, ha en psykisk störning, själva vara testamentstagare eller nära anhöriga till dig eller testamentstagare, se 10 och 13 kap. ÄB.Om ovanstående överensstämmer med hur ditt testamente har bevittnats så är det ett giltigt testamente.Vänligen,

Ett inbördestestamentes verkan

2013-05-10 i Testamente
FRÅGA |Min sambo har avlidit.. Ingen av oss har barn. Vi har ett inbördes testamente där vi ärver all kvarlåtenskap av varandra. Vi har syskon. Kan ett syskon kräva arvsrätt i detta fall?
Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga! Eftersom ni skrivit ett inbördertestamente er emellan där ni förordnat egendomen till varandra efter den ena makens död slår det testamentet ut arvsrätt för syskonen enligt ärvdabalken. Ni ärver alltså varandra fastän ni bara är sambos tack vare att ni skrivit detta testamente till varandras förmån.Vänligen

Efterlevande makes möjligheter att testamentera

2013-05-01 i Testamente
FRÅGA |Min farmor har skrivit testamente. I testamentet ger hon hälften till mej och hälften till min farbror. Jag vet att min pappa har rätt till sin laglott. Undrar däremot vad som gäller giftorättsgodset efter min farfar som dog för flera år sedan, innan testamentet skrevs. Kommer testamentet bli ogoltigt? Farmor är orolig för det.
Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!När din farfar gick bort gjordes förmodligen först en bodelning där hälften av det sammanlagda värdet av din farmors och farfars giftorättsgods tillföll din farmor genom bodelningen. Din farfars andel blev sedan det som kunde fördelas som arv. Det är bröstarvingar (din farfars barn) som ärver, men efterlevande make (din farmor) ärver före om de endast har gemensamma barn (3 kap 1 § ärvdabalken). När din farmor går bort fördelas därför först arvet efter din farfar och därefter arvet efter din farmor. Din farmor ärvde efter din farfar med sk. fri förfoganderätt, vilket innebär att hon får förfoga över arvet i princip som hon vill (sälja saker, resa för pengarna osv) men hon kan inte testamentera bort arvet efter din farfar (3 kap. 2 § ärvdabalken). Detta betyder att hon kan testamentera det som blir över när arvet efter din farfar fördelats. Exempel:Vid bodelningen fanns 200 000 kr i giftorättsgods. 100 000 kr tillföll din farmor genom bodelningen och 100 000 kr i arv efter din farfar med fri förfoganderätt. Om de enda bröstarvingarna var din pappa och farbror har båda rätt till 1/2 av arvet efter din farfar när din farmor avlider. Om boet vid hennes bortgång fortfarande är värt 200 000 kr delas först 100 000 kr ut som arv efter din farfar där din pappa och farbror får 50 000 kr var. De 100 000 kr som finns kvar delas sedan ut enligt testamentet, dock med eventuell hänsyn till laglotter. Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning

Ny fördelning av testamente

2013-04-27 i Testamente
FRÅGA |Vi är fem syskon med samma far men med olika mödrar. Vår bortgågne fars testamente upplever vi som inbördes orättvist men med rätt form krav. Kan vi på något sätt välja att bortse från testamentet och fördela egendomen mellan oss själva? Hur gör vi i så fall? Det finns några till som omnämns i testamentet och de tycker som vi.
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Enligt ärvdabalken kap 11 § 1 ska testamentet tolkas enligt testators vilja. Den kan man inte rucka på hur som helst. Att ni sinsemellan skulle fördela egendomen på ett annat sätt än vad som föreskrivs enligt testamentet går emot testators vilja. Det ni kan göra är att inte godkänna testamentet (av kap 17 § 2 framgår att testamentet måste godkännas av testamentestagarna). Ärendet kommer då att gå vidare till domstol, som avgör ifall testamentet ska gälla eller inte. Jag tror att om samtliga testamentestagare vill att testamentet ska fördelas på ett annat sätt så kan det ske, så länge det inte rör sig om egendom av mer betydande omfattning, och som kräver avtalsregleringar etc (som fastigheter). Då kan det fortfarande krävas att testamentet ska följas.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K9.Med vänliga hälsningar,

Testamente och rätt till laglott

2013-04-23 i Testamente
FRÅGA | Kan jag testamentera 50% av kvarlåtenskapen till mina två barn i tidigare äktenskap, och 50% till två minderåriga barn och maka i nuvarande äktenskap?
Victoria Lindberg | Tack för din fråga. Dina bröstarvingar, alla dina fyra barn, har en laglig rätt till sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av din kvarlåtenskap delat på det antal barn du har, alltså kan du testamentera den andra halvan av din kvarlåtenskap hur du vill. Vid din bortgång kommer dina två tidigare barn ha rätt att få ut sin laglott, alltså 12,5 % av din kvarlåtenskap var. Den laglottsdel som tillhör dina två minderåriga barn kommer din nuvarande maka ärva med fri förfoganderätt och dina barn få ut först efter hennes bortgång. Den andra halva av din kvarlåtenskap kan du testamentera till vem du vill, och kan därmed fördela som du önskar mellan dina barn och maka. Hoppas det gav svar på din fråga. Hälsningar,