Bröstarvingars laglottsskydd och förvaltning av underårigas penninglegat

2014-03-14 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag har ett särkullbarn med två egna barn. Jag tänker ge dessa två barn var sitt legat på 100.000 kr efter min död (finns inskrivet i testamente). Eftersom vi dessutom har ett gemensamt barn som inte har några egna barn, skulle jag vilja att legaten tas ur den laglott som särkullbarnet ska ha. Hur kan man göra detta? Om barnen inte är vuxna när jag dör, hur kan jag se till i förväg att pengarna verkligen kommer dem tillgodo, dvs. kan jag i testamentet skriva vem som ska förvalta pengarna?
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga!Av omständigheterna framgår inte om du är gift, men det är inte heller relevant, inser jag, för att kunna besvara frågan. Huruvida ni är gifta eller inte påverkar endast frågan om ert gemensamma barn kommer att få ut sitt arv direkt eller måste vänta in ett s.k. efterarv sedan bägge föräldrarna avlidit (detta till följd av att efterlevande make äger rätt till arv med stöd av 3 kap. 1 § Äktenskapsbalken, se: https://lagen.nu/1958:637 och därmed får ärva kvarlåtenskapen före makarnas gemensamma barn med s.k. fri förfoganderätt, se 3 kap. 2 § ÄB). Alltså: gifta eller inte, under alla förhållanden kommer särkullbarnet att få ut sitt arv direkt när vederbörandes och det gemensamma barnets förälder (här: du) avlider. Särkullbarnets arvslott uppgår härvid till hälften av förälderns kvarlåtenskap; den andra hälften tillfaller antingen (först) efterlevande make och (därefter) det gemensamma barnet genom efterarv, alternativt barnet direkt om makarna ej varit gifta. Du skriver att du har upprättat ett testamente varmed ditt särkullbarns två barn kommer att tilldelas varsina legat på 100 000 kr efter din död. Enligt 11 kap. 10 § 1 st. ÄB ska med legat förstås ”särskild i testamente given förmån, såsom viss sak eller visst penningbelopp […]” När fråga är om penningbelopp talar man om s.k. penninglegat. Du skriver vidare att du vill se att dessa penninglegat ”ska tas ur den laglott som särkullbarnet ska ha”. Såvitt jag förstår detta krav kommer detta dock att bli problematiskt, och jag ska förklara detta med ett exempel. Om vi antar att kvarlåtenskapen efter dig uppskattas till ett värde av 800 000 kr kommer hälften att tillfalla särkullbarnet, och andra hälften efterlevande make eller ert gemensamma barn. Arvslotterna uppgår alltså till 400 000 kr vardera. Laglotten utgör enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av arvslotten, dvs. 200 000 kr. Rätten till laglotten tillkommer endast bröstarvingar; alla andra släktingar kan göras helt arvlösa genom testamente. Dock krävs enligt 7 kap. 3 § ÄB att en bröstarvinge inom 6 månader påkallar jämkning av ett förordnande varigenom den avlidnes kvarlåtenskap helt eller delvis testamenteras bort. Om inte detta sker blir testamentet gällande trots att det inkräktar på laglotten.Om vi beaktar det skrivna testamentet, vari du alltså tilldelar särkullbarnets barn 100 000 kr vardera att utfås direkt vid din bortgång – alltså på samma gång som särkullbarnet själv tar sin del av kvarlåtenskapen – står det klart att detta inte skulle kränka laglotten om siffrorna var sådana som i exemplet. Då särkullbarnets arvslott antogs vara 400 000 kr medför ett testamente på 200 000 kr inte att de 200 000 som motsvarar särkullbarnets laglottsanspråk kränks. En sådan ordning vore alltså helt genomförbar. Men att ”ta ur särkullbarnets laglott” är det inte. Laglotten utgör särkullbarnets arv med full äganderätt, den är följaktligen särkullbarnets att förfoga över – och inte din. Svaret på din fråga om ”hur” blir alltså att det inte går att göra överhuvudtaget: en bröstarvinges laglott kan inte testamenteras bort av den avlidne. Under förutsättning att testamentet inte inkräktar på särkullbarnets laglott är det i övrigt gällande, dvs. pengarna kommer att vara barnbarnens utan hinder av att de t.ex. ”inte är vuxna”, alltså underåriga när du dör. Ett förordnande i testamente är endast utan verkan i den mån det avser ”annan än den som är född vid testators död […]” (9 kap. 2 § 1 st. ÄB) – det föreligger alltså inget hinder i termer av att barnbarnen måste ha nått en viss ålder för att de ska kunna komma ifråga som testamentstagare. Nu aktualiseras familjerättsliga frågor kring vem som, när testamentstagaren är under 18 år, förvaltar vederbörandes arv. 9 kap. Föräldrabalken (FB, se: https://lagen.nu/1949:381) upptar bestämmelser om ”underårigs omyndighet” och föreskriver allmänt att den som är under 18 år inte får råda/bestämma över sin egendom själv. Det gör istället, som utgångspunkt, vårdnadshavaren i egenskap av förmyndare. Vårdnadshavaren ska i denna egenskap förvalta barnets egendom/tillgångar samt vara barnets företrädare gentemot t.ex. banker och myndigheter eftersom den omyndig inte själv kan ingå ekonomiska förbindelser, t.ex. göra uttag på bankkonto.I den situationen att barnet tar testamente gäller följande för förvaltningen av medlen. För det fall testatorn önskar trygga sitt barn eller barnbarns framtid genom att uppställa särskilda villkor för hur den testamenterade egendomen ska förvaltas finns möjlighet att göra just detta. Kanske är testatorn angelägen om att förmyndaren inte ska kunna göra uttag av de testamenterade medlen, kanske vill du därtill uppställa villkor för exakt hur medlen får disponeras och när de ska betalas ut. Man pratar då om att anordna särskild förvaltning för egendomen. I allmänhet arrangeras denna av och i samarbete med en bank, med målsättningen att trygga en aktiv förvaltning med god avkastning. Ta kontakt med din bank och hör efter vad de kan erbjuda. Det ska också nämnas att det därtill är möjligt för dig att genom villkor i testamentet få till stånd s.k. särskild överförmyndarkontroll över vårdnadshavarnas förvaltning. Denna åvilar överförmyndaren i er kommun (13 kap FB) och innebär att förvaltarens åtgärder som att t.ex. placera medlen i och utta medlen från bank kommer att kräva överförmyndarens samtycke. Om föreskrift om detta intas i testamente skall den som sedermera ombesörjer utbetalningen från dödsboet sätta in medlen hos bank eller motsvarande med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd, ett s.k. överförmyndarspärrat konto. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Ovan till höger finns ytterligare tjänster som du kan utnyttja om du behöver mer konsultation. Vänliga hälsningar, 

Föräldrars arvsrätt vid testamente

2014-03-11 i Testamente
FRÅGA |Min son 42 år hittades död i sin lägenhet 20 februari Ej gift, ingen sambo inga egna barn, en helsysterTestamente finns, all kvarlåtenskap testamenterad till systern.Fråga; Har vi föräldrar ingen arvsrätt i detta fall?Testamentet är hittat i lägenheten av hans syster. Hon är den enda som varit inne i lägenheten Fick felaktigt nycklar till lägenheten av polisen
Sarah Saajakari |Hej!Under förutsättning att testamentet är giltigt, har ni som föräldrar i detta fall ingen arvsrätt.Barnet får testamentera bort sin kvarlåtenskap till nackdel för föräldrarna. Det är endast bröstarvingar, dvs barn, barnbarn och så vidare, som alltid har rätt till arv i form av laglott då den avlidne testamenterat bort sin kvarlåtenskap till annan.Vad som gäller angående arvsrätt, testamente och laglott hittar du i Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637.Med vänliga hälsningar,

Återkallande av testamente

2014-03-07 i Testamente
FRÅGA |Kan man återkalla (upphäva) samtliga skrivna testamenten utan att skriva ett nytt testamente? (Kan man exempelvis skriva ett dokument med rubriken "Återkallande av testamenten"). Syftet är att stå helt utan testamente så att ärvdabalken ska reglera vad som sker med kvarlåtenskapen.
Christoffer Treutiger |Hej! Tack för din fråga. Huvudregeln är att ett testamente bara är giltigt om testatorn vill detta. Det kan i praktiken alltså räcka med att muntligt återkalla ett testamente för att det inte längre skall vara giltigt. Detta kan dock av förklarliga skäl vara problematiskt ur bevishänseende och man bör därför göra en återkallelse skriftligt. Det finns regler för återkallande av testamente vilka vi kan hitta i Ärvdabalkens (ÄB) 10:e kapitel. I ÄB 10:5 stipuleras att om testator har återkallat sitt testamente utifrån samma regler som gäller för dess upprättande så är testamentet utan verkan. Detsamma gäller om testatorn förstör testamentet eller på annat sätt ”otvetydigt” tillkännager att detsamma inte längre skall gälla. I ÄB 10:1 hittar vi de formkrav som ställs upp för att testamente skall vara giltigt. Ett testamente skall vara skriftligt och skrivas under av testatorn i två vittnens närvaro. Dessa vittnen skall också bestyrka handlingens riktighet genom att skriva under densamma. Om dessa formkrav efterlevs så är testamentet i utgångsläget giltigt.  För att vara säker på att det testamente du avser i din fråga förlorar sin verkan så bör alltså ovanstående formkrav även följas vid upprättandet av en återkallelse. Du kan även, som tidigare nämnts, förstöra det befintliga testamentet. Du kan givetvis även kombinera de båda alternativen. Eftersom det skall ha gjorts ”otvetydigt” att testamentet ej längre skall gälla kan det även vara bra att förstöra eventuella kopior. Ärvdabalken(1958:637) kan du hitta här. Vänligen

Testamente från utländsk medborgare

2014-02-24 i Testamente
FRÅGA |En iransk medborgare och en svensk är sambo och äger hälften var av en bostadsrätt i Sverige. De två vill testamentera respektive andel i bostadsrätten till den andre. Det finns inga barn. Om de upprättar ett testamente enligt svensk regler, gäller det testamentet i Sverige när iranier går bort så att svensken får full äganderätt till bostadsrätten?
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Testamentet anses i princip giltigt i Sverige om det upprättats på en ort i Sverige i enlighet med svenska formföreskrifter (1:4 IDL).Frågan om behörighet att upprätta testamentet kommer dock bedömmas enligt lagen i det land i vilket testator var medborgare då rättshandlingen företogs (1:3 IDL).Likaså bedöms frågan huruvida förordnande i testamentet är på grund av sitt innehåll ogiltigt, enligt lagen i det land i vilket testator vid dödsfallet var medborgare (1:5 IDL).Även frågan huruvida rättshandlingen är ogiltig på grund av testators sinnestillstånd eller på grund av svek, villfarelse, tvång eller annan otillbörlig påverkan, bedöms enligt lagen i det land i vilket testator var medborgare vid tiden för testamentets upprättande (1:6 IDL). IDL = lag (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo. IDL finns https://lagen.nu/1937:81

Möjlighet att reglera arvsrätt via testamente

2014-03-13 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag är gift sedan 7 år tillbaka och vi har inga egna barn, vi funderar nu på att adoptera och vad jag förstår så om jag skulle avlida nu så tillfaller halva våra tillgångar min fru och den andra halvan mina bröder eftersom mina föräldrar är borta. Om vi nu adopterar så tillfaller den andra hälft till barnet som vi adopterar och inget till mina bröder och deras barn. Jag har en tvillingbror som har tre barn som jag vill ska få ärva mig eftersom dessa barn är mig mycket nära.Min fråga är nu, hur gör jag för att mina tre brorsbarn ska få ärva min hälft och den andra hälft ska tillfalla min fru och det adopterade barnet? Går det att skriva något testamente? Och hur ska det utformas i så fall. Med vänlig hälsning.
Sanna Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vem som ärver och möjligheterna att frångå den ordningen regleras i Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637).Din slutsats om att dina bröder ärver dig när du avlider är delvis felaktig. Om du avlider så kommer din fru att ärva alla dina tillgångar, dina bröder är sedan efterarvingar när din fru avlider. När du avlider kommer den kvotdel som dina börder har rätt till i din frus framtida bortgång fastställas. Utan ett testamente så får dina bröder inte ärva innan både du och din maka är avlidna. Skulle du och din fru adoptera är huvudregeln att ert gemensamma barn ärver dig som din bröstarvinge, istället för dina bröder, se 2 kap 2§ Ärvdabalken. Dock kommer ert barn inte att få ut detta arv när du avlider utan det är din fru som får arvet, sedan när din fru avlider får ert barn ut arvet efter såväl dig som din fru, se 3 kap 1§ Ärvdabalken.Det finns en möjlighet att genom testamente ändra den lott som tillfaller ditt barn. Dock har ditt barn rätt till sin laglott, denna kan du inte via testamente besluta ska tillfalla annan. Laglotten utgör hälften av arvslotten, alltså hälften av arvet efter dig kan du inte testamentera till annan utan det måste gå till ditt barn, se 7 kap 1§ Ärvdabalken. Resterande summa kan du testamentera till dina bröder, alternativt deras barn. Ett testamente ska vara skriftligt och det måste ha två vittnen. Dessa vittnen ska ha sett när testamentets skrevs eller när det signerades av dig. Vittnena ska själva signera handlingen. Vittnena måste veta att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte veta dess innehåll, se 10 kap 1§ Ärvdabalken. Vittnena ska skriva sitt yrke och sin hemvist, tiden ska antecknas samt andra omständigheter som kan vara av vikt för upprättande av testamentet. Vittnena måste vara över 15 år. Som vittne får du inte ha inte sambo, make, släkting i rätt upp- eller nedstigande led, en svåger eller syskon. Jag kan rekommendera dig att söka juridisk rådgivning för att upprätta testamentet så att det går rätt till och blir giltigt. Testamenterar du bort arvet från dig så kommer det inte att tillfalla din fru enligt reglerna ovan. Det kan vara bra att fundera på detta, så att din fru och ditt barn har tillräckliga tillgångar att klara sig vid din bortgång. Till exempel så kan man stöta på problem om mesta delen av tillgångarna är bundna i ett hus, då kan huset behövas säljas för att arvtagaren ska få ut sin del av testamentet. Även om ni inte skaffar ett barn så kommer, som ovan förklarat, dina börder inte att få ärva direkt vid din bortgång om din fru lever. Vill du att de ska få ärva direkt så måste detta regleras i testamente. Hoppas att detta besvarade din fråga. Vänligen, 

Begränsningar i testamentsrätten

2014-03-08 i Testamente
FRÅGA |Hej Jag äger ett hus till 100% sedan ca10 år. har 2 barn i tidigare förhållande, för två år sedan blev jag sambo igen, så vi har ju inte köpt huset gemensamt. Kan jag testamentera tex 50% av huset till henne och resten till barnen. Kan jag påverka så att hon "sitter i orubbat bo" så att säga? Vad är praxis, kan jag bestämma att värdet på huset till tex 800 000:- fast marknadsvärdet är 1miljon ?
Lars Bålman |Hej! Vad som utgör samboegendom har betydelse vid bodelning enligt sambolagen (2003:376, SamboL), men har mindre betydelse för testamentsrätten enligt ärvdabalken (1958:637, ÄB). Du kan naturligtvis testamentera huset till sambon och dina barn gemensamt; dessa skulle i så fall bli samägare efter din bortgång. Däremot går det inte att fysiskt dela upp fastigheten för att låta sambon och barnen få varsin del, eftersom huset utgör en enhet. Det är tyvärr inte möjligt att bestämma vad huset ska vara värt - det är marknaden som bestämmer detta. Jag skulle vilja erinra om laglottsreglerna i 7 kap. ÄB. Av 7 kap. 1 § ÄB framgår att du som testator inte har rätt att testamentera bort mer än hälften av dina bröstarvingars (dina barns) arvslott. Med andra ord är det så att dina barn har rätt till hela arvet om inte något testamente skrivs, och du har inte rätt att testamentera bort mer än hälften av detta till någon annan, exempelvis sambon. Du får testamentera egendom till vem du vill enligt reglerna i 10 kap. ÄB. Till sist skulle jag vilja peka på 16 § 2 st. och 18 § 1 st. SamboL. Vid en bodelning så har den sambo som bäst behöver bostaden eller bohag rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Om en sambo avlider, gäller detta endast till förmån för den efterlevande sambon. Observera dock att detta gäller vid en bodelning, och en sådan ska ske före arvskifte.   

Syskonbarns barns istadarätt

2014-03-06 i Testamente
FRÅGA |En man, änkling och barnlös, har testamenterat sina tillgångar till sina syskonbarn. Ett av syskonbarnen är död, har hans son rätt till faderns del av arvet? Enligt vilken § i så fall.
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom testamentet inte kan verkställas i enlighet med sin ordalydelse så måste man tolka det för att försöka fastställa testatorns vilja, se ärvdabalken (ÄB) 11 kap. 1 §.Det finns en särskild presumtionsregel i ÄB 11 kap. 6 § som säger att om en testamentstagare har avlidit innan arvsskiftet så ska dennes arvingar träda in i denna rätt, om arvingen hade haft rätt att ärva efter testator enligt de vanliga arvsreglerna.Ett syskonbarns barn har ingen istadarätt enligt de vanliga arvsreglerna, se ÄB 2 kap. 2 §. Presumtionsregeln blir alltså inte direkt tillämplig i detta fall och syskonbarnets barn har ingen ovillkorlig rätt till del i kvarlåtenskapen. Om inget annat framgår angående testatorns vilja (kanske har han muntligen sagt att han önskar att syskonbarnets barn ska ärva) så ska det avlidna syskonbarnets del fördelas lika på övriga testamentstagare enligt ÄB 11 kap. 7 §.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Vänligen,

Återkallelse av testamente

2014-02-22 i Testamente
FRÅGA |Hej, en person har sedan tidigare upprättat ett testamente. Nu vill han skriva ett nytt. Under tiden har han meddelat en jurist muntligt att det gamla inte skall gälla. Han har också skrivit en lapp med detta innehåll. Den är inte bevittnad. Vad gäller om han avlider innan det nya testamentet är upprättat?
| Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett testamente är bara giltigt om det ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Om hen genom en handling tydligt visat att det inte längre ska vara giltigt så är det inte heller längre giltigt, det framgår av Ärvdabalken (ÄB) 10 kp. 5 §. Det finns inga formkrav för ett återkallande så att det inte är bevittnat är inte något problem. Det krävs dock ett tydligt agerande. Att nedtecka detta på ett papper samt meddela en jurist är nog tydligt men bättre vore att förstöra det gamla testamentet. Enligt praxis kommer det nya testamentet att vara det giltiga när det väl blir upprättat. Fram till dess kommer Ärvdabalkens regler om hur arv fördelas vara de som gäller. Med vänlig hälsning,