Efterarv och laglott

2013-05-30 i Efterarv
FRÅGA |Hur delas vårt arv efter vår nu avlidna farmor upp? Farfar dog för ca 5 år sedan och det fanns inget testamente. Vid bouppteckning framgick det att han ägde ca 3 gånger mer än farmor vid hans bortgång. Farmor fick fri förfoganderätt då de var gifta. Nu har även farmor avlidit och hon hade skrivit ett testamente där en annan släkting blir universell arvstagare till hennes del. Vår pappa var deras enda barn och han dog när vi var små. Hur ska arvet fördelas mellan oss?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Först och främst så träder ni barnbarn i er pappas ställe som bröstarvingar eftersom att han är bortgången, enligt ärvdabalken kapitel 2 § 1. Ni har därmed rätt till efterarvet från er farfar samt er laglott från er farmor.För att göra mitt svar tydligt kommer jag att följa ett exempel i vilket jag utgår ifrån att er farmors totala förmögenhet efter er farfars bortgång bestod till 75 % av egendom från er farfar (enligt vad du skrev ovan att er farfar ägde ungefär tre gånger så mycket som er farmor).Er farmor ärvde er farfar med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att er farmor kan göra vad hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Det är här efterarvsrätten kommer in i bilden; ni har rätt att få ut den andel av er farmors förmögenhet som härrör från er farfar (observera dock att efterarvsrätten endast täcker en andel av förmögenheten och att ni inte har rätt till specifik egendom). Den andelen kan er farmor inte testamentera bort till en universell arvtagare.Om er farmor efter er farfars bortgång ägde 3000k, varav 75 % bestod av vad hon ärvt av er farfar, så har ni i det läget rätt till 2250k i efterarv. Om hon sedan när hon dör äger 1000k, så har ni rätt till 750k. Oavsett beloppet ska 75 % av totalsumman delas lika mellan alla bröstarvingar.Vad gäller de resterande 25 % som er farmor äger har ni i egenskap av bröstarvingar rätt till era laglotter om ni jämkar testamentet enligt kapitel 7 § 3. Säg att de 25 % som kvarstår motsvarar 750k och att ni är tre syskon som fungerar som bröstarvingar. Vardera syskon har 750k/3=250k i arvslott, och därmed 250/2=125k i laglott. Det innebär att ni tillsammans ärver totalt 375k och att den universelle arvtagaren ärver resterande 375k. Ett fullständigt exempel kan se ut såhär:Er farmors förmögenhet vid hennes bortgång: 3000k.Ert efterarv efter er farfar: 75 % av 3000k=2250k.Er farmors egna förmögenhet: 3000-2250=750k.Era laglotter efter er farmor: 750/2=375k (detta belopp ska delas lika mellan antalet bröstarvingar).Arv som utgår till den universella testamentstagaren: 3000-2250-375=375k.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning,

Förkovran och efterarv

2013-05-07 i Efterarv
FRÅGA |Kan investeringar i fastighet som ökar fastighetens värde anses som förkovran. Gäller arv till efterarvingar. efter bortgången make.(ej bröst arvingar) Tacksam för svar. 
Alexandra Leppälä |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Efterarv regleras i 3 kap 4 § Ärvdabalken. I bestämmelsen kan man utläsa att förkovran ska tillgodoräknas den efterlevandes arvingar om denna förkovran beror på arv, gåva eller testamente, eller förkovran från förvärvsarbete. Detta betyder att investeringar på fastigheter som inte beror på arv, gåva, testamente eller förkovran på grund av förvärvsarbete tillfaller den första avlidne makens arvingar med den kvotdel som efterarvet bestämts till. Vad som är viktigt att poängtera är att vanlig lön inte räknas som förkovran av förvärvsarbete utan att det krävs att man ökat sin förmögenhet betydande. Hoppas svaret varit till hjälp. Med vänlig hälsning, 

Arv efter make

2013-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Undrar över arvsrätten. Ifall min far avlider som har 500000:- på sitt konto. Hur fördelas dessa? Han är gift med min mor ( de har totalt 2 gemensamma barn) och min far har ett särkulle barn. det finns inga äktenskaps förord. Han bor på ett kommunalt boende men skriven på min mors adress vad räknas in i boupptäckningen? Har hört olika en del säger 50/50 mellan min särkulle bror och mor, alternativt 50 % till mor och resterande 50% tilldelas oss 3 men vår del låses inne dvs hamnar på min mors arv tills hon avlider. Vilket är rätt?
Daniel Bylock |Hej,Arvet fördelas lika mellan de efterlevande barnen, dvs. en tredjedel var till de efterlevande barnen enligt 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637. Särkullebarnet får ut sin tredjedel av pengarna direkt, men deras gemensamma barns del (två tredjedelar) tilldelas eran mor med fri förfoganderätt fram till dess att hon avlider enligt 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637. Ni kommer senare ärva eran del av arvet efter er mor.Vänliga hälsningar

Vad som utgör efterarv

2013-03-29 i Efterarv
FRÅGA |Vid min farfars död fanns det inget testamente skrivet men när farmor nu med har avlidit så har hon skrivit ett testamente på sin del där hon vill att allt ska gå till en anhörig som ej har arvsrätt. Min pappa dog när jag var liten så det är bara min syster och jag som står som bröstarvingar. Vad innebär farmors testamente för oss? Vi vet att hon gav bort sammanlagt en miljon efter min farfars död om det nu har någon betydelse i denna fråga? Har vi rätt till 75% av arvet eller är det så att vi har rätt till 50% av arvet?
Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga. Jag förutsätter i svaret nedan att det bara är du och din syster som har arvsrätt efter er farmor. Förutsatt att din farmor och farfar bara haft gemensamma barn så ärvde din farmor er farfar med så kallad fri förfoganderätt, enligt 3:1 Ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Fri förfoganderätt innebär att arvingarna till den som först avlider har rätt att få sitt arv när den andre personen avlider, i detta fallet er farmor. Ni har rätt till ett s.k. efterarv. Efterarv består inte utav att ärva specifik egendom utan en bestämd del. Er farmor har haft rätt att hantera arvet genom att exempelvis ge bort ärvda pengar som gåvor under sin livstid, men har inte rätt att testamentera den del som hon ärvt från er farfar. Med del menas inte den faktiska summa som hon ärvt, utan delen utgörs av hur stor andel arvet från er farfar utgjorde av er farmors totala tillgångar vid tidpunkten för arvet. Jag ska tydliggöra med ett exempel. Om er farmor ärvde 100 000kr av er farfar och själv ägde 200 000kr så utgjorde den ärvda delen 1/3. Den 1/3 ska sedan er farfars arvingar ärva då er farmor gått bort, dvs. ni i detta fallet. Det bör också påminnas om att för att kunna räkna ut arvet erfordras att man räknar utifrån att en bodelning skett mellan er farmor och farfar. Det krävs för att kunna se vad som din farmor erhållit vid en bodelning samt som arv. Ni har nämligen bara rätt till efterarv från den del som tillkommit er farmor genom arv. Det är vanligt att efterarv utgör 50%, men om någon av parterna haft exempelvis enskild egendom kan detta skilja sig åt.Sammantaget kan man säga att er farmor har haft rätt att ge bort gåvor. Jag kan inte säga vilken procent ni ska ärva av arvet, men hur stor del ni har rätt till kan ni se utifrån ovan nämnda exempel. Om ni ska ärva 50% i efterarv efter er farfar så har er farmor inte rätt att testamentera bort mer än 50% av sitt arv, detta framgår av 3:2 ÄB.Hoppas du fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma med en ny fråga! Vänligen,

Reglering av makars ekonomiska förhållanden - äktenskapsförord eller testamente?

2013-05-16 i Efterarv
FRÅGA |Min släkting och hans fru skrev under deras äktenskap ett äktenskapsförord. Dock skrev de senare under äktenskapet ett testamente där de ville att all egendom skulle vara giftorättsgods igen, vilket undertecknades av båda makarna. Detta registrerades dock inte vid tingsrätten. Vid bodelningen efter frun (min släkting avled tidigare) hävdar juristen att äktenskapsförordet fortfarande gäller och att vi därför inte har rätt till någon del av hustruns tillgångar. Varför respekterar man i detta fall inte makarnas ändrade vilja?
Hugo Westerlund |Hej! Tack för din fråga. Det problem som uppstått är hänförligt till den del av familjerätten som gäller makars ekonomiska förhållanden. När en gift person avlider ska bodelning med den efterlevande maken göras innan fördelning av kvarlåtenskapen kan ske. Det är makars giftosrättsgods som delas vid en bodelning. Som huvudprincip gäller att en makes egendom utgör giftosrättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Exempel på sådan är egendom som till följd av äktenskapsförord utgör enskild egendom. För att ett äktenskapsförord ska äga giltighet krävs det att det registreras vid skatteverket (förut tingsrätten). Om all egendom utgör enskild egendom sker i regel ingen delning. Efter bodelningen tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken med efterarvsrätt för den först avlidnes arvingar. Anspråket på efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens egendom. Detta betyder att det första äktenskapsförordet fortfarande gäller genom att det inte finns någon rätt till hustruns tillgångar. Anspråket på arv efter den först avlidna maken, släktingen, utgör därför samma kvotdel av hustruns kvarlåtenskap som släktingens enskilda egendom utgjorde av makarnas gemensamma bo när bodelningen ägde rum. Hoppas detta svar var till någon hjälp. Vänligen,

Särkullbarns efterarvsrätt

2013-04-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Behöver hjälp i en tvist angående storlek på arv. Min mor gick bort i höstas och kvarlåtenskapen efter henne blev 15000 kr. Kvarlåtenskapen efter min far som gick bort för flera år sedan var 16350 kr. Han hade i sin tur två barn sen tidigare men ingen av dom begärde någonsin ut sitt arv. Båda dessa är också nu avlidna och de efterlämnade sig ett barn var, dvs särkullsbarnbarn till min mor. Dom vill nu ha 1/3 var av det som är kvar efter min mor men om jag har förstått det rätt har dom bara arvsrätt efter min far, stämmer det. Det borde innebära att dom ska 1/6 av dom 16350 kr som är i kvarlåtenskap efter min far.
Nathalie Ståhl | Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv regleras i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som du finner https://lagen.nu/1958:637.Rätten för den först avlidna makens arvingar i boet efter den sist avlidna finns i ÄB 3 kap. I ÄB 3 kap. 1 § 1 st. stadgas att för det fall arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, särkullbarn, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i ÄB 3 kap. 9 §. Enligt 9 § kan särkullbarn till den först avlidna maken avstå sin rätt till arv efter denne till förmån för efterlevande make. Avstår bröstarvingen sin rätt enligt bestämmelsen har bröstarvingen i stället rätt att ta del i den efterlevandes bo enligt reglerna om sekundosuccession i ÄB 3 kap. 2 §. Enligt ÄB 3 kap. 2 § gäller följande: Lever vid efterlevande makes död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, ska, om annat inte gäller på grund av t.ex. enskild egendom, hälften av den efterlevandes bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Efterarvsrätten är alltid en kvotdel av den efterlevandes hela förmögenhetsmassa och innebär att hänsyn normalt sett varken tas till värdeökning eller värdeminskning av boet, undantag finns dock i ÄB 3 kap. 3-4 §§. Jag förutsätter att det i detta fall inte finns någon enskild egendom utan att all egendom är giftorättsgods. Detta innebär att din fars arvingar, dina halvsyskons barn, ska ha rätt att tillsammans med dig dela på hälften av kvarlåtenskapen efter din mor. Efterarvsrätten är som sagt en kvotdel av den efterlevandes hela förmögenhetsmassan, detta innebär att hälften av kvarlåtenskapen efter din mor kommer att gå till efterarv efter din far medan hälften går till arv efter din mor. Precis som du skriver har din fars släktingar endast arvsrätt efter honom och det innebär  att du och dina halvsyskons barn kommer att ha rätt till 1/6 var av kvarlåtenskapen i efterarv efter din far, då 1/6 av 15000 kr som var kvarlåtenskapen vid din mors död. Resterande 3/6 kommer att gå till arv efter din mor och fördelas mellan hennes arvingar.  Vänligen, 

Rättigheter vid efterarv

2013-04-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag undrar en sak. Vi har en farbror som gått bort och han har under alla år sagt att han skrivit testamente. Han var gift utan gemensamma barn som är vid liv. Innan bouppteckning blev hela hans hus inkl. kassaskåp tömt utan att någon sett innehållet. Vi undrar nu vad som händer med arvet och vilka rättigheter vi har som är barn till vår avlidne far (bror till vår farbror). Som vi förstod på bouppteckningen ärver makan allt men vi ärver när hon dör. Men vilka rättigheter har vi? Kan hon skänka bort allt och vi blir utan eller vad gäller nu? Tacksam för svar!
Anonym X |Hej!Som jag förstår det så hade din farbror inga barn eller barnbarn som är vid liv utan ni syskonbarn är hans närmsta levande släktingar. Er farbror var också vid sin död gift. Testamentet som han sagt att han skrivit har inte återfunnits.Givetvis ska allt göras för att testamentet återfinns och om man hittar testamentet kan detta, beroende på innehåll, inverka i större eller mindre mån på arvsförhållandena. Hittar ni inte testamentet kan detta givetvis inte ligga till gund för fördelningen av arvet. I sådant fall blir den legala arvsordningen gällande.Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken ska då er farbrors hustru ärva er farbror. Ni syskonbarn har dock rätt till efterarv (dvs. få ut er andel i arvet från er farbror efter er farbrors frus död) i enlighet med 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. Er farbrors hustru kan inte ändra er efterarvsrätt genom testamente enligt 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. Om hon ger bort mycket egendom eller genom ett förfarande liknande gåva minskar ert arv genom att minska sin sammanlagda egendom så kan detta leda till att ni får ta del av en större del av hennes sammanlagda egendom är de (vanligen) 50 % som hon ärvt av er farbror (hälften av deras sammanlagda egendom blir hennes vid bodelningen och hälften genom arvet om inte enskild egendom finns). Om hon gjort sig av med i princip allt genom gåva kan också gåvan återbäras enligt 3 kap. 3 § 2 st. ärvdabalken om den som fick gåvan visste att denna ledde till en nackdel för er efterarvingar och det inte gått mer än 5 år sedan gåvan togs emot.Med vänlig hälsning,

Kvotdelar för efterarvsrätt vid värdeökning av boet

2013-03-19 i Efterarv
FRÅGA |Makar A+B är gifta, inga barn. Maka B avlider 1985, utan testamente. Make A (då pensionerad) ärver kvarlåtenskapen och betalar arvsskatt på detta. Boet värderades till ca 100.000 kr. 2010 dör make A, ej omgift, inga barn. Hans bo värderas till ca 1.500.000 kr. Under de 25 åren som gått efter maka B:s dödsfall har make A som pensionär ägnat sig åt privat aktiehandel och antikvitetshandel och därigenom ökat förmögenheten femtonfalt. Make A har testamenterat bort "allt han förfogar över" till sin brorson. Kommer brorsonen därmed att ärva 750.000 kr medan maka B:s syskon eller syskonbarn ärver 750.000 kr? Finns det eventuella undantag från efterarvsregeln som är tillämpliga här, eller möjlighet till avräkning i och med den stora förmögenhetsökningen?
Amanda Harrysson |Hej! Tack för din fråga!Eftersom make B avled 1985, ska de regler som gällde då tillämpas vad gäller efterarvet (se lag (1987:231) om ändring i ärvdabalken). Enligt den gamla Ärvdabalken (ÄB) 3:1 tillföll kvarlåtenskapen efterlevande make endast om det inte fanns några bröstarvingar. Om den först avlidne makens far, mor, syskon eller syskons avkomling levde vid den efterlevande makens död hade den närmast arvsberättigade rätt till efterarv. Detta innebär att syskonen/syskonbarnen i detta fall har rätt till efterarv efter B när A avlider. Efterarvsrätten innebar precis som i de nya bestämmelserna i ÄB, en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa. Hur stor kvotdelen för efterarv är beror på makarnas andelar i boet vid den först avlidna makens bortgång. Rätten till hälften av A:s kvarlåtenskap gäller enbart under förutsättning att kvarlåtenskapen vid B:s bortgång motsvarade hälften av makarnas egendom, se gamla ÄB 3:2. Kvotdelarna förändras om någon av makarna till exempel ägde enskild egendom. Efterarvsrätten innebär, som sagts ovan, en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa (som i detta fall utgörs av A:s kvarlåtenskap). Huvudregeln är att denna rätt är oberoende av eventuella värdeminskningar och värdeökningar av boet. Eftersom efterlevande make ärver den först avlidna makens egendom med fri förfoganderätt, har efterlevande make rätt att göra i princip vad denne vill med egendomen. Han eller hon kan till exempel välja att sälja all egendom. Denna risk får efterarvingarna räkna med. Efterlevande make kan även, som i detta fall, öka värdet av boet. Efterarvingarna får då normalt sett ta del i denna värdeökning. Det finns dock ett undantag i ÄB 3:4 st. 1. Där stadgas det att förkovran av boet ska tilläggas den efterlevandes arvingar (dvs. A:s arvingar) om boet vid dödsfall 2 överstiger boets värde vid dödsfall 1 och det kan visas att värdeökningen beror på att efterlevande mottagit arv, gåva eller testamente eller att värdeökningen beror på efterlevandes förvärvsarbete.I detta fall beror värdeökningen inte på något av ovanstående (privat aktie - och antikvitetshandel räknas ej som förvärvsarbete), vilket innebär att efterarvingen får ta del i värdeökningen. Eftersom A inte har rätt att testamentera bort efterarvsdelen (se ÄB 3:1), kommer syskonen/syskonbarnen att tillsammans erhålla 750 000 kr, under förutsättning att kvotdelen för efterarv uppgick till 1/2. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.