Hur efterarvet fördelas

2013-02-17 i Efterarv
FRÅGA |Min frus mor gick bort för ett år sedan, hennes far gift med modern ärvde min frus mor, inget arv delades ut till min fru. Nu har fadern gått bort och fadern har två döttrar med annan kvinna sedan tidigare, hur fördelas arvet mellan dessa tre?
Linnea Hedman | Hej och tack för din fråga! Din fru kommer att få ut efterarv efter sin mor enligt huvudregeln i 3 kapitlet 2 § Ärvdabalken (ÄB). Denna rätt går inte att testamentera bort av den efterlevande maken utan efterlevande make ärver endast med fri förfoganderätt den del av egendomen som kommer från den avlidne makan vid bodelning.Detta innebär att din fru har rätt till 50 % av boets behållning som arv efter sin mor. Din fru kommer även ärva en del efter sin nu avlidna far, de återstående 50 % delas på din fru och de övriga särkullebarnen. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen

Förkovran av arv genom förvärvsarbete

2013-02-05 i Efterarv
FRÅGA |Moster, vars make dog 1972, dog 2012. Inga barn. Bland dödsbodelägarna finns makens syskon och syskonbarn. Hur skall man tolka ÄB:s regel om förkovran genom mosters förvärvsarbete på heltid fram till sin egen pension 1990? Huvuddelen av kvarlåtenskapen härrör från en bostadsrätt som såldes 2006. Kvar efter skatt och försäljningskostnader är ca 560 000. Till detta kommer sparkapital på ca 200 000 som i sin helhet har tillkommit efter makens död. Lägenhetens alla kostnader har ju betalats av moster under 34 år varför det förefaller helt orimligt att hälften av reavinsten skulle tillfalla makens efterarvingar.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga! Reglerna om förkovran av arv finns i Ärvdabalken 3 kap 4§, se https://lagen.nu/1958:637. Paragrafen är tillämplig endast när boet har ökat i värde. Det är alltså för det första avgörande hur stort din mosters bo var precis efter att hennes make dog. Om boet ökat i värde så kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen på ökningen och undanta viss egendom från efterarvingarnas arv. För att bestämmelsen ska bli tillämplig måste dessutom ökningen ha tillkommit genom gåva, arv, testamente eller förvärvsarbete. Ex: Om din mosters bo uppgår till 760 000 i dagsläget men bara var värt 500 000 kr efter arvet 1972 så har boet ökat i värde med 260 000. Det innebär dock inte med automatik att det har skett en förkovran. Om din moster har sparat t.ex. 10 000 kr om året av sin inkomst från förvärvsarbetet från år 1972 fram till pensionen så är 180 000 kr av besparingarna hänförliga till förvärvsarbetet. Dessa 180 000 kan i så fall dras bort från boet i förväg och efterarvingarna arv beräknas då istället på 580 000 kr. Ex: Om förutsättningarna är som ovan men boet istället var värt 600 000 år 1972 så kan bara 160 000 kr räknas av som förkovran, trots att 180 000 är hänförliga till förvärvsarbete. Man kan inte ta undan mer än själva ökningen av boet. Utan fler omständigheter är det svårt för mig att bedöma om förkovran är aktuellt i ditt fall. Det som jag tror skulle kunna vara aktuellt att bedöma som förkovran är sparkapitalet på 200 000 kr om det tillkommit genom gåva, arv, testamente eller eget förvärvsarbete. Det är nog däremot inte aktuellt att tillämpa bestämmelsen på bostadsrätten om det inte kan visas att din moster investerat pengar från t.ex. sitt förvärvsarbete i bostadsrätten och därmed ökat dess värde.Med vänliga hälsningar

Efterarv (minskning av egendomen och även något om falskt testamente)

2013-01-10 i Efterarv
FRÅGA |Min mor har gått bort och jag har godkänt testamentet till min styvfars fördel, med fri förfoganderätt av giftorättsgods och enskild egendom. Laglotten skall påfodras först efter bådas frånfälle. All den då befintliga kvarlåtenskapen fördelas: mors del till min sida, hans del till hans sida. Nu är jag laglig efterarvinge till min styvfar, vad innebär det? Så fort testamentet blev giltligt blev han som förbytt, så elak och sa att det skall inte finnas ett öre kvar till mig när han går bort. Kan han göra så? Han säger också att testamentet är falskt. Det är 2 år sedan mor gick bort kan man göra något nu? Tacksam för svar
Marina Rönnquist |Hej! Efter den information jag fått av dig drar jag slutsatsen att testamentet i denna del inte verkar relgera mer än vad lagen egentligen anger. Enligt Ärvdabalken 3 kap 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) ärver efterlevande make allt efter den avlidne. Om den avlidne har bröstarvingar som inte är gemensam med den efterlevande ska dock bröstarvingen få ut sitt arv med engång, om han eller hon inte gör ett avstående tills den efterlevande också avlidit. Det verkar vara precis vad som skett i ditt fall, möjligen med den skillnaden att du endast är berättigad till laglotten (hälften av det ursprungliga arvet), men eftersom du skriver att din "mors del" ska tillfalla dig vid din styvfars bortgång förhåller jag mig nu till att du ska få ut hela din arvslott, och inte endast laglotten. Att vara efterarvinge innebär att man väntar på sitt arv tills den efterlevande avlider, och då blir delägare i denna persons dödsbo (dödsbodelägare) (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Dödsbodelägare ska gemensam ta hand om egendomen tills arvsskifte skett, och göra bouppteckningen. Du ska alltså kallas till bouppteckningsförfarandet. Som dödsbodelägare tillkommer också en del anäda röttigheter, som att föra dödsboets talan och en kollektiv rätt som delgivningsmottagare, men att gå in på allt som medföljer dödsbodelägandet skulle vara att gå för djupt på ämnet i detta fall. Efterarvinge = Delägare i den senast avlidna makens dödsbo. Eftersom din styvfar nu har fri förfoganerätt över egendomen får han göra nästan vad han vill med pengarna. Han har all rätt att konsumera upp pengarna för egen del. På detta sätt skulle han väl kunna "tömma boet". Om han däremot minskar sina tillgångar genom att skänka bort avseevärda summor eller begå andra likvärdiga handlingar (som att sälja dyrbar egendom till ett stort underpris) har du ett visst skydd. I detta fall ska värdet av vad du "förlorat" överföras från hans del, till din del, se 3 kap 3 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1). Om boet är helt tomt går det inte att göra en sådan överföring. I det fallet är det möjligt att kräva tillbaka gåvan, eller värdet av den, från den som mottog den. Detta kräver dock att gåvomottagaren "insåg eller bort inse" att gåvan missgynnade dig som efterarvingare. Hade de ingen aning om detta kan det vara svårt för dig att få ut ditt arv. Om testamentet är falskt skulle det betyda att man ehlt enkelt får hålla sig till de regler som gäller enligt lagen. I det här fallet, med den information jag fått, kan jag inte se att det skulle göra någon större skillnad för er del. Om testamentet gick ut på att han skulle ärva din mor med fri förfoganderätt, och du endast skulle ha rätt till laglotten skulle dock skillnaden bli, ifall testamentet var falskt, att du skulle ha rätt till hela arvslotten, all din mors kvarlåtenskap. Om testamentet föreskrev saker som du skulle vilja ändra på, och du tror att det kan vara sant att testamentet är falskt, kan du föra en rättslig process om saken i tingsrätten. I sådant fall borde du kontakta en advokat och få rådgivning. Bevisligen falska rättshandlingar är ogiltiga, och har aldrig kunnat ligga till grund för t.ex. en fördelning av egendom. I domstol kan du då kräva att rättsläget ska "återställas". Det finns också ogiltighetsgrunder i Ärvdabalken, i kapitel 13 (https://lagen.nu/1958:637#K13P1S1). Ingen av dessa gäller dock ren förfalskning av ett testamente. Ifall testamentet är ogiltigt på någon av de grunderna förutsätts att man väcker klandertalan inom 6 månader efter att man erhöll delgivning av testamentet, och den tiden har ju löpt ut. Det finns också en brottslig aspekt av att förfalska ett testamente. Med tanke på den lilla faktan jag har kring det skulle det bara av för långt att gå in på en sådan diskussion. Du är mycket välkommen att ställa en ytterligare fråga med mer fakta kring dessa omständigheter! Hoppas du fått ett fullgott svar i övrigt!

Förkovransregeln

2012-12-01 i Efterarv
FRÅGA |Min fråga gäller förkovransregeln. Min gudmor har nyligen gått bort. Hon hade skrivit ett testamente som är väldigt tydligt, hennes egendom ska fördelas i lika delar mellan mig och hennes sex syskonbarn. 1972 blev gudmor änka, det fanns inga barn, och hon ärvde då sin make bl.a bostadsrätten de bodde i och köpt gemensamt. I makens bouppteckning finns det upptaget 8 efterarvingar. Min fråga är hur man som dödsbodelägare hävdar att förkovransregeln ska tillämpas? Gudmor har förvärvsarbetat t.o.m. 68 års ålder och har därmed kunnat spara en summa utöver det som blev vinst efter att bostadsrätten såldes (och skatten betalats)för sex år sedan. Tillämpas regeln automatiskt eller behöver den efterlevandes arvingar begära detta? Till vem ska det i så fall göras och när?
Axel Bonning |Hej, Förkovransregeln innebär att om en efterlevande make, sedan den första maken gick bort, har ökat sin förmögenhet genom arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete så ska denna förmögenhetsökning endast tillfalla den efterlevande makens arvingar. Den först avlidne makens efterarvingar har alltså ingen rätt att ta del av en förmögenhetsökning hos den efterlevande maken som beror av en sådan anledning. Detta regleras i 3 kap. 4 § st. 1 ärvdabalken. Förkovransregeln tillämpas inte automatiskt utan den efterlevande makens arvingar måste visa att förmögenhetsökningen berott på arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete. Detta bör framställas så fort som möjligt till de övriga dödsbodelägarna, dock innan arvsskiftet har ägt rum och dödsboet har avvecklats. Med vänlig hälsning,

Rätt till efterarv

2013-02-12 i Efterarv
FRÅGA |Min hustrus mor gick bort för 8 år sedan. Ett testamente skrevs att maken skulle sitta i orubbat bo. det finns fyra särkullbarn två till maken och två till den bortgågna. Ett dokument om fritt förfogande skrevs på av båda barnen till den bortgågna. Nu har problem uppstått med andra ord osämja med den efterlevande. Kommer den bortgågnas barn att kunne bli helt utan arv efter sin mor.
Emelie Synnegård |Hej och tack för din fråga!Att maken ärver med fritt förfogande innebär att denne har rätt att fritt förfoga över egendomen på vilket sätt denne vill. Däremot har han inte rätt att testamentera bort den i händelse av sin egen död. Så länge särkullbarnen inte har avstått från sitt arv så har de rätt till arv efter sin mor. Detta kallas för efterarv(eller sekundosuccession). Enligt huvudregeln i Ärvdabalken 3:2 har barnen till den först avlidne maken rätt till hälften av den kvarvarande egendomen. Om egendomen har ökat i värde enligt 3:4 ÄB vid vad som kallas förkovran av arv kan det komma i fråga att en större andel ska tillfalla den efterlevande makens arvingar. Detta skulle dock inte innebära att den först avlidnes barn blir helt utan arv. Att barnen till den först avlidne är i osämja med maken förändrar inte detta. Lycka till!

Berättigande till andel vid efterarvsrätt

2013-01-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har blivit delgiven om arv. Hon var gift med en maken som är i livet. Hon har inga barn. Hennes tillgångar, dvs mitt arv var värt ungefär dubbelt så mycket som makens tillgångar. Ärver jag 50% av makens tillgångar när maken avlider eller den summa som står i bouppteckning?
Matilda Karlsson | Hej! Tack för din fråga. När en person vid sin bortgång är gift gäller att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Om den avlidne efterlämnar sådant barn som inte är gemensamt med den efterlevande maken (särkullbarn) har maken dock enbart rätt till dennes del av arvet i det fall att särkullbarnet avstår sin rätt till förmån för den efterlevande maken. När den efterlevande maken avlider uppkommer en efterarvsrätt för bröstarvinge till den först avlidne maken eller föräldrar, syskon eller syskons avkomling. Hälften av den efterlevandes bo ska då tillfalla den som har bäst arvsrätt efter den först avlidna maken. Observera här att person som tillhör tredje arvsklass - det vill säga farföräldrar, morföräldrar eller deras barn – inte har någon efterarvsrätt. I det fall att den efterlevande maken inte ärvt hälften av den först avlidne makens kvarlåtenskap gäller att de med efterarvsrätt ska få ta lika stor andel som den efterlevande maken ärvt. I det fall att du här är berättigad till ett efterarv när den efterlevande maken avlider gäller att efterarvsrätten säkerställer att en viss andel ska utgå till arvingar efter den först avlidne. Detta innebär i ditt fall att om den efterlevande maken har ärvt kvarlåtenskap av den först avlidne maken med anledningen av makes arvsrätt och ditt arv berättigar dig den kvarlåtenskapen så har du rätt att få ut femtio procent, eller en annan andel beroende på vad den efterlevande ärvt, av den kvarlåtenskap som den sist avlidne maken lämnar efter sig. Den summa som står i bouppteckningen blir således inte aktuell utan kan likväl ha minskats som höjts från det att bouppteckning och arvskifte efter först avlidne gjorts till dess att den efterlevande maken avlider. Det är andelen som blir det avgörande för hur mycket du får ut i efterarv. Vänligen,

Kvotdel efterarv

2012-12-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Ställde en fråga tidigare gällande efterarv. Gemensamma barn vid första avlidna pappan får ärva enskild egendom genom testamente och äktenskapsförord.Mamman ärver all giftorättsgods. Den enskilda egendomen utgjordes av arv som pappan fått av släkting samt dyrbar tavla som han köpt billigt av sin pappa (detta står skrivet i äktenskapsförordet). Värdet på enskild egendom är större än giftorättsgodset som mamman ärver. Påverkar det kvotfördelningen vid efterarvet vid avliden mamma då särkullebarn (mammans)finns så tillvida att det ska minska gemensamma barnens andel i arvet efter mamman?
Victoria Nilsson |Hej! Att de gemensamma barnen ärvt pappans enskilda egendom påverkar inte hur står kvotdel av mammans totala egendom som ska utgå som efterarv efter pappan när hon avlider. Om mamman inte haft egen enskild egendom har den bodelning som gjorts efter pappans död resulterat i att hon innehar hälften av sin totala egendom med full äganderätt och den andra hälften med fri förfoganderätt. Den senare hälften utgör den kvotdel som utgår i efterarv till pappans arvingar. Om mamman haft enskild egendom kommer en mindre kvotdel än hälften att utgöra efterarvet. Storleken av kvotdelen påverkas dock inte av pappans enskilda egendom som redan utgått i arv till barnen. Vänliga hälsningar,

Efterarv vid enskild egendom och testamente

2012-11-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Fråga om kvotfördelning vid efterav. Pappa dör, är gift och paret har 2 gemensamma barn och efterlämnar äktenskapsförord och testamente där bröstarvingar ärver enskild egendom efter pappan och övrig giftorättsgods ska fördelas enligt lag. Detta regleras vid bouppteckning och arvskkifte. Mamman ärver all giftorättsgods efter maken. Mamman har 2 barn sedan tidigare. När mamman dör hur blir kvotfördelningen mellan gemensamma barn för tidigare avliden pappa och nu avliden mamma, och barn enbart till efterlevande mamman? Ska giftorättsgodset delas på 4 då gemensmma barn tidigare ärvt pappans enskild egendom enligt testamente? Tack på förhand
Lars Bålman |Tack för din fråga. Som jag förstår dig är parets bröstarvingarna testamentstagare av en del av faderns egendom och resten övertar modern med fri förfoganderätt enligt 3:1 ärvdabalken (1958:637), ÄB. Frågan gäller alltså vad som händer med den egendom som modern lämnar efter sig, vilket består av faderns giftorättsgods och hennes eget giftorättsgods. Här är 3:2 ÄB tillämplig. Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken så är huvudregeln att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla faderns bröstarvingar, det vill säga de gemensamma barnen. De ärver då hälften var av denna hälft. Den andra hälften av den efterlevande moderns bo tillfaller hennes bröstarvingar, det vill säga alla fyra barnen, med lika stor andel var, 2:1 ÄB. Trots att de två gemensamma barnen har testamenterats egendom, har de alltså normalt rätt till en del av moderns bo. De gemensamma barnen ärver alltså 1/4 + 1/8 var av moderns bo (faderns respektive moderns andel), medan särkullbarnen ärver 1/8 var. Två stycken undantag föreligger dock här enligt 3:2 ÄB som ändrar läget. 1. Om de gemensamma barnen, som i det här fallet, redan fått egendom enligt testamente, ska dessas andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån. 2. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. De två gemensamma barnen får alltså ärva mindra av moderns bo vid hennes bortgång dels på grund av testamentsförordnandet och dels på grund av faderns äktenskapsförord. Det som säkert kan fastställas är att de gemensamma barnen kommer att ärva lika mycket var, samt att särkullbarnen kommer att ärva lika mycket var, 2:1 ÄB, utifrån de uppgifter du nu ger. Hur stor respektive andel är är omöjligt att säga utan att känna till 1. Hur stor andel det som testamenterats utgör av moderns totala bo, samt 2. Hur stor del faderns giftorättsgods, som övergått till modern, utgjorde av summan av "faderns totala egendom" efter bodelningen och moderns egendom efter bodelningen. Om vi tänker oss att faderns enskilda egendom omfattade hela hans giftorättsgods, så ska de gemensamma barnen inte ärva något alls av fadern vid moderns död, det vill säga det finns inte något efterarv. Däremot får de i egenskap av bröstarvinge även till modern 1/4 var av hennes arv. Den andra hälften går i så fall till särkullbarnen.