Rätt att utfå efterarv

2015-07-28 i Efterarv
FRÅGA |min mor gick bort för ett antal år sedan och min far har fri förfoganderättnu avser min far att sälja deras gemensamma bostad och flytta till en mindre bostad.min far har ett tidigare barn vad händer med mitt mors arv ? skall jag ha ut den delen vid försäljningen ??eller bakas det ihop och delas ut till mig och det tidigare barnet när min far går bort ???
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga.Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken skall om arvlåtaren var gift, den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen framför gemensamma barn. De gemensamma barnen får vänta med att utfå arvet efter den första föräldern tills även den andra föräldern avlider. När din far dör skall du därför först utfå ditt morsarv. När det räknats ut vad du skall utfå i morsarv skall resterande kvarlåtenskap fördelas mellan din fars arvingar. Vänligen

Efterarv och testamente

2015-07-21 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Min syster har avlidit, hon är änka sen 1971. Hn är aldrig omgift utan levt ensam sen dess. Vi är två syskon till henne i livet. Hon har Inga barn. Hon har skrivit testamente till förmån för hennes tre syskonbarn (våra barn). Hennes man som avled 1971 har en syster vid livet och där kommer frågan om efterarv.Vem ärver vad ? Blir det något efterarv för systern till hennes avlidna man?mvh Karin genom sonen Christian
|Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till efterarv regleras i ärvdabalken 3 kap 2 §. Ett syskon till den först avlidne maken, har vid efterlevande makes död, rätt till efterarv. Systern är därför berättigad till efterarv. Hur stor andel som utgör efterarv beror på hur mycket som er syster fick ärva vid makens död. Den andel som blir kvar kommer att tillfalla syskonbarnen i enlighet med testamentet. Med vänlig hälsning,

Efterarv då basbeloppsregeln aktualiserats

2015-07-09 i Efterarv
FRÅGA |HejNär min morfar dog så fick min mormor hela kvarlåtskapen efter honom trots att min morfar hade 2 barn sedan tidigare. Anledningen var att kvarlåtskapen undergick 4pbb. Min mormor har två barn men min mamma gick bort förra året och min mamma har 3 barn. Jag undrar om jag tänkter rätt vid ett eventuellt arv efter min mormors bortgång. Ett exempel är om min mormor får 10.000 kr över som tillgångar och som skall skiftas så borde väl det vara så att min morfars barn får dela på 5000 kr och min mormors son och vi tre barnbarn får dela på de andra 5000 kr ?Hoppas på svar / Tack för en bra sida
Emilia Ohlin |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga och att du uppskattar vår sida!Regler om arv hittar du främst i Ärvdabalken, ÄB, se här.Huvudregeln vid arv mellan gifta är att efterlevande make ärver den avlidne makens egendom med försteg, se ÄB 3:1 1 stycket 1 meningen. Gemensamma barn får därmed vänta tills också den andre föräldern avlider innan de får ut sitt arv från den först avlidne. Undantag görs i det fall den först avlidne (här din morfar) har särkullbarn. Dessa har då rätt att kräva ut sin arvslott med en gång, se 3:1 1 stycket 2 meningen. Som du skriver finns det dock en skyddsregel, den så kallade basbeloppsregeln, för efterlevande make i det fall att boet är så litet att det underskrider 4 pbb, se ÄB 3:1 2 stycket. Detta gör att din morfars särkullbarn inte kunde kräva ut sin arvslott när din morfar dog. Detta innebär att de har rätt till ett efterarv i din mormors bo, motsvarande lika stor andel av den totala egendomen som de skulle ha fått ut om inte basbeloppsregeln aktualiserats.Rätten till efterarv stadgas i ÄB 3:2 1 stycket. Där sägs att de som har den bästa arvsrätten efter den först avlidne maken som utgångspunkt har rätt till hälften av den efterlevande makens bo, när också denne dött. Detta innebär att då din mormor dör, ska ½ av hennes bo tillkomma efterarvingarna efter din morfar, dvs. delas mellan de två särkullbarnen och de två gemensamma barnen. Om det finns 10 000 kronor i kvarlåtenskap ska alltså 1/2, 5000 kronor, delas mellan din morfars fyra barn. De får 1250 kronor var efter sin far.Resterande 5000 kronor ska delas mellan din mormors bröstarvingar, dvs. hennes två barn (de gemensamma barnen). De får då 2500 var efter sin mor.Barn 1 och barn 2, särkullbarnen, får då dela på ¼ av boet (2500 kr).Barn 3 och barn 4, de gemensamma barnen, får dela på ¼ av boet (2500 kr) i arv efter sin far, och de får dela på ½ av boet (5000 kr) i arv efter sin mor.Eftersom din mor, som var ett av de gemensamma barnen, har dött, är det hennes barn – du och dina två syskon – som får dela lika på hennes del, se ÄB 2:1 2 stycket. Ni barnbarn ärver alltså i er mors ställe, så kallad istadarätt, och får dela lika på hennes del medan er mormors son får hela sin del. Ni tre barnbarn får alltså 1/3 var av 1250+2500=3750 kr (1250 kr var).Med Vänliga Hälsningar

Rätt till efterarv

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Jag är säkullebarn. Min mor gifte sig med min syster far. Hennes far gick bort för 14 år sedan och min mor har suttit i orubbat bo. Min mer har sedan skrivit testamente till oss att vi ska dela lika och vara vår enskilda egendom. Gäller det eller ska min syster ha mer i arv??
Hanna Skoglund |Hej och tack för din fråga,Enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) ärver efterlevande make framför gemensamma barn. Gemensamma barn får därför ut arvet efter den först avlidne föräldern när båda föräldrar avlidit. Enligt 3 kap. 2 § ÄB får inte efterlevande make genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar. Om din syster inte utfått sitt fadersarv ska hon alltså utfå detta först. Det som finns kvar efter din syster utfått sitt fadersarv kan sedan delas enligt din mors önskemål. Vänligen

Arvsrätt efter den först avlidne maken

2015-07-23 i Efterarv
FRÅGA |Vi är tre syskon vars gifta barnlösa farbror avled för tre veckor sedan.Nu har hans änka avlidit plötsligt. Vår pappa är avliden sedan många år. Vår farbrors änka som nu avlidit har många syskon. Vad vi idag vet finns inget testamente. ( bouppteckning är ej gjord ännu)Har vi syskon någon arvsrätt?
Viktor Wihlstrand |Hej och tack för din fråga!Jag utgår från att inga betydande värdeökningar eller värdesänkningar skett av egendomen mellan de båda dödsfallen. Jag utgår därutöver från att era farföräldrar avlidit. Enligt ÄB (Ärvdabalk) 3 kap. 2 § har er syskonskara rätt till hälften av den senast avlidne makens kvarlåtenskap. Detta gäller så länge inget av undantagen enligt paragrafen är tillämpliga, vilket ingenting i frågan indikerar på att de är. Därmed har ni rätt till hälften av arvslotten från den senast avlidne maken.

Förskott på arv att sälja för lägre pris?

2015-07-19 i Efterarv
FRÅGA |Pappa har varit död i 10 år, mamma bor kvar idag i deras gemensamma villa, de var gifta.Vi är 4 syskon, nu vill hon sälja villan till en av mina syskon för en summa som hon tycker är rimlig, mycket lägre än huset är värderad till av en Mäklare, får hon göra det även om vi andra syskon motsätter oss det.?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När en fader dör som är gift med barnens mamma får modern ärva allt och barnen har så kallad efterarvsrätt, dvs att allt delas upp när den sistnämnde, modern, avlidit. Under den tid modern lever kan hon göra i princip vad som helst med alla tillgångar, även de från fadern. Hon kan alltså välja att sälja villan till ett av syskonen liksom skänka det. I ärvdabalken finns dock en presumtion om att gåvor mellan förälder och barn antas vara förskott på arv om inget annat skrivs, se https://lagen.nu/1958:637. Man kan alltså fråga sig om detta kan räknas som gåva eller ej. Detta beror helt på hur mycket lägre villan säljs för och kan därmed diskuteras. Skulle det anses vara förskott på arv kommer summan att dras av från detta syskon vid en senare uppdelning. Kontakta gärna vår telefonrådgivning om ni vill veta närmare om det kan räknas som förskott på arv då detta inte är något jag kan bedöma.

Rätten till efterarv för den först avlidna makens arvingar

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Min faster blev änka 96 o behållningen i boet var 250 t. Hon ärvde allt o satt i orubbat bo o de hade en gemensam son som dog 2009. Hon ärvde då honom o har idag en behållning på ca 800 t. Hon vill nu ge bort en del .Kan hennes avlidne makes släkt bli arvsberättigade när hon avlider o hur mkt kan de anses vara berättigade till av det kapital hon förfogar av i dag? Kan hon ge bort säg 700 t utan att det strider mot arvsregler? Tacksam för svar/KL
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Den först avlidna makens arvingar tar samma andel i boet efter den efterlevande makens bortgång, som den efterlevande maken ärvde efter den först avlidna makens död, d.v.s. vanligtvis hälften. Ett undantag är när boets värde vid den efterlevande makens bortgång överstiger dess värde vid den först avlidna makens död och egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande maken i arv, gåva eller testamente. Detta innebär i förevarande fall att om boets behållning stigit från 250 000 kr till 800 000 kr till följd av arv efter sonen, har den först avlidna makens arvingar rätt till hälften av 250 000 kr, d.v.s. 125 000 kr. Dessa 125 000 kr har den efterlevande maken inte rätt att testamentera bort. Den efterlevande maken får inte heller minska boet väsentligt genom gåva så att det inkräktar på den först avlidna makens arvingars rätt till arv. Bestämmelserna finns i 3 kap. 1-3 §§ ärvdabalken, se här. Med vänliga hälsningar

Rätt till efterarv och rätt till avyttring av saker innan bouppteckningen är klar

2015-06-30 i Efterarv
FRÅGA |Jag är särkulle barn och har en syster, vi har samma Pappa. Han har nu gått bort. Det finns ett testamente som säger att det är deras önskan, att jag och min syster avstår vår arvsrätt, så att hans hustru sitter i orubbat bo och ärver allt efter min Far, och att vi väntar tills hon har gått bort, med vårt arv. Jag har ingen kontakt med den kvinnan. Jag har läst att man alltid har rätt till att få ut en del av sitt arv, direkt. Halva sin laglott direkt, och sedan den andra halvan när den andre gått bort. Stämmer det? Om det finns en bostadsrätt och jag begär ut min laglott, i detta fall, ska lägenheten säljas då? Eller löses man ut på något vis? Har hans hustru rätt att börja avyttra saker i lägenheten innan boupptäckningen är klar? Mvh
Jessica Knecht |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Precis som du skriver så har du som bröstarvinge en rätt att direkt efter din pappas död få ut ditt arv, detta framgår av ÄB 3 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Du som bröstarvinge har alltid en rätt att få ut minst halva arvslotten, dvs rätt att få ut din laglott, enligt ÄB 7 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1). Denna rätt kan såldes inte testamenteras bort. För att få ut din laglott krävs att du påkallar jämkning av testamentet, enligt ÄB 7 kap. 3§ (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1). Detta skall du göra om din rätt till laglott har inskänkts genom testamentet. Jämkning måste ske inom sex månader från och med tidpunkten då testamentet delgavs. Detta innebär att du får ut din laglott men att testamentet i övrig skall gälla och inte ogiltig förklaras. Rätten till efterarv, alltså rätten att ärva din pappa (den först avlidne maken) vid den efterlevande makens (din pappas hustru) död är dock beroende av vad som framgår av testamentet. Om du som särkullbarn endast får ut din laglott vid din pappas bortgång innebär det att resterande del (den andra delen av laglotten), genom testamentet, har förordnads att tillfalla någon annan, i detta fall din pappas fru. Din pappa har, i egenskap av arvlåtare, full rätt att bestämma vad som ska ske med den resterande delen av arvet. Har din pappa testamenterat den återstående delen av arvet till sin fru, med ”fri förfoganderätt”, alltså rätt för frun att förfoga över denna del hur hon vill exempelvis genom att sälja eller ge bort osv. men inte genom att testamentera bort den så har du som särkullbarn rätt till efterarv efter din pappas fru. Denna rätt tillkommer alltså dig om din pappa har testamenterat bort resternade del av arvslotten, den ”andra laglotten”, till sin efterlevande fru med fri förfoganderätt. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död.Beträffande bostadsrätten så kan fallet bli sådant att den blir tvungen att säljas för att din pappas hustru ska ha råd att lösa ut dig, detta är dock inte nödvändigt om din pappas hustru har andra möjligheter/tillgångar att lösa ut dig med. Sista frågan, om din pappas hustru har rätt att börja avyttra egendom innan bouppteckningen är klar kan besvarars på följande sätt: I Ärvdabalken finns regler om bl.a. dödsbo och bouppteckning. Om någon avlider är det dödsboet som träder i den avlidnes ställe. Dödsbodelägarna (du, din syster samt din fars fru) ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom, se ÄB 18:1 (https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Enligt ÄB 20 kap. 1§ (https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1) ska en bouppteckning upprättas senast tre månader efter ett dödsfall. Därefter ska den inom en månad skickas till Skatteverket för registrering, se ÄB 20 kap. 8§ och ÄB 20 kap. 9§. När bouppteckningen är registrerad utgör den en legitimationshandling för dödsbodelägarna. Bouppteckningen visar alltså vem som har rätt att företräda dödsboet i förhållande till tredje man, se ÄB 18 kap 1§. För att ett dödsbo ska kunna slutföra en avyttring krävs att det finns en registrerad bouppteckning. Det är alltså inte möjligt att börja avyttra saker i lägenheten innan bouppteckningen har upprättats och registrerats. Hoppas detta var svar på din fråga! Om inte, så är du välkommen att skicka in en ny fråga till oss här på Lawline. Vänligen,