Efterarv för särkullbarn

2013-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Vi är 4 syskon som har samma mor, men 2 av oss har en far och två av oss en annan far. För några år sedan dog vår gemensamma mor, men mina halvsyskon tog då inte ut sitt arv utan lät min far sitta kvar i orubbat bo. Nu har också min far dött och vi undrar hur vi ska göra arvskiftet. Ska mina halvsyskon ha 1/4 var av min mors tillgångar när hon dog, och mitt helsyskon och jag 1/4 del var av min mors tillgångar + 1/2 av det som finns kvar av arvet efter det? Eller delar vi på hela den summa som fanns i boet när min far dog. Mina halvsyskon borde väl då få 1/8 var och jag och mitt helsyskon 3/8 var?
Axel Bonning | Hej, Dina halvsyskon har enligt 3 kap. 2 och 9 §§ ärvdabalken rätt till 1/4 var av er mors tillgångar vid hennes bortgång. Om din fars tillgångar har ökat eller minskat sedan dess har dina syskon även rätt till en fjärdedel av förändringen av din fars tillgångar. Detta innebär att dina halvsyskons arvslott både kan bli större eller mindre än vid er mors bortgång. Om din fars tillgångar har ökat sedan er mors bortgång genom ett arv, en gåva eller genom att din far har förvärvsarbetat kommer denna tillgångsökning inte läggas till dina halvsyskons arv, utan endast öka din och ditt helsyskons arvslott.   Med vänlig hälsning,

Efterarv och laglott

2013-05-30 i Efterarv
FRÅGA |Hur delas vårt arv efter vår nu avlidna farmor upp? Farfar dog för ca 5 år sedan och det fanns inget testamente. Vid bouppteckning framgick det att han ägde ca 3 gånger mer än farmor vid hans bortgång. Farmor fick fri förfoganderätt då de var gifta. Nu har även farmor avlidit och hon hade skrivit ett testamente där en annan släkting blir universell arvstagare till hennes del. Vår pappa var deras enda barn och han dog när vi var små. Hur ska arvet fördelas mellan oss?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Först och främst så träder ni barnbarn i er pappas ställe som bröstarvingar eftersom att han är bortgången, enligt ärvdabalken kapitel 2 § 1. Ni har därmed rätt till efterarvet från er farfar samt er laglott från er farmor.För att göra mitt svar tydligt kommer jag att följa ett exempel i vilket jag utgår ifrån att er farmors totala förmögenhet efter er farfars bortgång bestod till 75 % av egendom från er farfar (enligt vad du skrev ovan att er farfar ägde ungefär tre gånger så mycket som er farmor).Er farmor ärvde er farfar med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att er farmor kan göra vad hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Det är här efterarvsrätten kommer in i bilden; ni har rätt att få ut den andel av er farmors förmögenhet som härrör från er farfar (observera dock att efterarvsrätten endast täcker en andel av förmögenheten och att ni inte har rätt till specifik egendom). Den andelen kan er farmor inte testamentera bort till en universell arvtagare.Om er farmor efter er farfars bortgång ägde 3000k, varav 75 % bestod av vad hon ärvt av er farfar, så har ni i det läget rätt till 2250k i efterarv. Om hon sedan när hon dör äger 1000k, så har ni rätt till 750k. Oavsett beloppet ska 75 % av totalsumman delas lika mellan alla bröstarvingar.Vad gäller de resterande 25 % som er farmor äger har ni i egenskap av bröstarvingar rätt till era laglotter om ni jämkar testamentet enligt kapitel 7 § 3. Säg att de 25 % som kvarstår motsvarar 750k och att ni är tre syskon som fungerar som bröstarvingar. Vardera syskon har 750k/3=250k i arvslott, och därmed 250/2=125k i laglott. Det innebär att ni tillsammans ärver totalt 375k och att den universelle arvtagaren ärver resterande 375k. Ett fullständigt exempel kan se ut såhär:Er farmors förmögenhet vid hennes bortgång: 3000k.Ert efterarv efter er farfar: 75 % av 3000k=2250k.Er farmors egna förmögenhet: 3000-2250=750k.Era laglotter efter er farmor: 750/2=375k (detta belopp ska delas lika mellan antalet bröstarvingar).Arv som utgår till den universella testamentstagaren: 3000-2250-375=375k.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning,

Förkovran och efterarv

2013-05-07 i Efterarv
FRÅGA |Kan investeringar i fastighet som ökar fastighetens värde anses som förkovran. Gäller arv till efterarvingar. efter bortgången make.(ej bröst arvingar) Tacksam för svar. 
Alexandra Leppälä |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Efterarv regleras i 3 kap 4 § Ärvdabalken. I bestämmelsen kan man utläsa att förkovran ska tillgodoräknas den efterlevandes arvingar om denna förkovran beror på arv, gåva eller testamente, eller förkovran från förvärvsarbete. Detta betyder att investeringar på fastigheter som inte beror på arv, gåva, testamente eller förkovran på grund av förvärvsarbete tillfaller den första avlidne makens arvingar med den kvotdel som efterarvet bestämts till. Vad som är viktigt att poängtera är att vanlig lön inte räknas som förkovran av förvärvsarbete utan att det krävs att man ökat sin förmögenhet betydande. Hoppas svaret varit till hjälp. Med vänlig hälsning, 

Arv efter make

2013-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Undrar över arvsrätten. Ifall min far avlider som har 500000:- på sitt konto. Hur fördelas dessa? Han är gift med min mor ( de har totalt 2 gemensamma barn) och min far har ett särkulle barn. det finns inga äktenskaps förord. Han bor på ett kommunalt boende men skriven på min mors adress vad räknas in i boupptäckningen? Har hört olika en del säger 50/50 mellan min särkulle bror och mor, alternativt 50 % till mor och resterande 50% tilldelas oss 3 men vår del låses inne dvs hamnar på min mors arv tills hon avlider. Vilket är rätt?
Daniel Bylock |Hej,Arvet fördelas lika mellan de efterlevande barnen, dvs. en tredjedel var till de efterlevande barnen enligt 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637. Särkullebarnet får ut sin tredjedel av pengarna direkt, men deras gemensamma barns del (två tredjedelar) tilldelas eran mor med fri förfoganderätt fram till dess att hon avlider enligt 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637. Ni kommer senare ärva eran del av arvet efter er mor.Vänliga hälsningar

Arv med fri förfoganderätt

2013-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon. Mor dog för fem år sedan och lämnade efter sig ett kapital till far. Far har gjort av med en del av kapitalet, bl.a. på husreparationer. Och till normala utgifter. Eftersom hans pension bara varit ca 8500 / mån. netto. Nyligen dog far. Nu säger boupptäcknings- mannen att det är fel. "Far skulle bara förvalta mors kapital..till oss barn." Stämmer detta? Far har ju ärvt mors kapital. Kan han inte använda det då?? I så fall, varför har Inte mors kapital spärrats på något konto? Samma boupptäckningsman vid båda dödsfallen. Tacksam för svar.. Mvh 
Nathalie Ståhl |Hej och tack för din fråga!Reglerna om arv återfinns i Ärvdabalken (ÄB) som går att finna https://lagen.nu/1958:637. När det gäller släktingars arvsrätt talar man i ÄB om tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn, den andra av den avlidnes föräldrar och den tredje av den avlidnes far- och morföräldrar. Till detta kommer makes arvsrätt som regleras i 3 kap. ÄB. Enligt kapitlets 1 § ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make om arvlåtaren var gift. Detta innebär att den efterlevande maken får allt. Ett undantag från detta gäller dock om arvlåtaren har särkullbarn, finns sådana har de rätt att få ut sin arvslott direkt. När sedan den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt vilket innebär en rätt att fritt förfoga över egendomen med undantag för att testamentera bort den. Var din mor och far gifta vid din mors död gäller reglerna om makes arvsrätt. Detta innebär att din far ärvt din mors egendom med fri förfoganderätt och således har din far haft rätt att bruka egendomen på sätt han önskat, dock med undantag för att testamentera bort den. Med tanke på att du skriver att din far ärvt egendomen efter din mor antar jag att de var gifta och att reglerna i 3 kap. ÄB är tillämpliga. Härmed har din far haft rätt att fritt förfoga över egendomen till dess han dött. Vänligen, 

Reglering av makars ekonomiska förhållanden - äktenskapsförord eller testamente?

2013-05-16 i Efterarv
FRÅGA |Min släkting och hans fru skrev under deras äktenskap ett äktenskapsförord. Dock skrev de senare under äktenskapet ett testamente där de ville att all egendom skulle vara giftorättsgods igen, vilket undertecknades av båda makarna. Detta registrerades dock inte vid tingsrätten. Vid bodelningen efter frun (min släkting avled tidigare) hävdar juristen att äktenskapsförordet fortfarande gäller och att vi därför inte har rätt till någon del av hustruns tillgångar. Varför respekterar man i detta fall inte makarnas ändrade vilja?
Hugo Westerlund |Hej! Tack för din fråga. Det problem som uppstått är hänförligt till den del av familjerätten som gäller makars ekonomiska förhållanden. När en gift person avlider ska bodelning med den efterlevande maken göras innan fördelning av kvarlåtenskapen kan ske. Det är makars giftosrättsgods som delas vid en bodelning. Som huvudprincip gäller att en makes egendom utgör giftosrättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Exempel på sådan är egendom som till följd av äktenskapsförord utgör enskild egendom. För att ett äktenskapsförord ska äga giltighet krävs det att det registreras vid skatteverket (förut tingsrätten). Om all egendom utgör enskild egendom sker i regel ingen delning. Efter bodelningen tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken med efterarvsrätt för den först avlidnes arvingar. Anspråket på efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens egendom. Detta betyder att det första äktenskapsförordet fortfarande gäller genom att det inte finns någon rätt till hustruns tillgångar. Anspråket på arv efter den först avlidna maken, släktingen, utgör därför samma kvotdel av hustruns kvarlåtenskap som släktingens enskilda egendom utgjorde av makarnas gemensamma bo när bodelningen ägde rum. Hoppas detta svar var till någon hjälp. Vänligen,

Särkullbarns efterarvsrätt

2013-04-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Behöver hjälp i en tvist angående storlek på arv. Min mor gick bort i höstas och kvarlåtenskapen efter henne blev 15000 kr. Kvarlåtenskapen efter min far som gick bort för flera år sedan var 16350 kr. Han hade i sin tur två barn sen tidigare men ingen av dom begärde någonsin ut sitt arv. Båda dessa är också nu avlidna och de efterlämnade sig ett barn var, dvs särkullsbarnbarn till min mor. Dom vill nu ha 1/3 var av det som är kvar efter min mor men om jag har förstått det rätt har dom bara arvsrätt efter min far, stämmer det. Det borde innebära att dom ska 1/6 av dom 16350 kr som är i kvarlåtenskap efter min far.
Nathalie Ståhl | Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv regleras i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som du finner https://lagen.nu/1958:637.Rätten för den först avlidna makens arvingar i boet efter den sist avlidna finns i ÄB 3 kap. I ÄB 3 kap. 1 § 1 st. stadgas att för det fall arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, särkullbarn, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i ÄB 3 kap. 9 §. Enligt 9 § kan särkullbarn till den först avlidna maken avstå sin rätt till arv efter denne till förmån för efterlevande make. Avstår bröstarvingen sin rätt enligt bestämmelsen har bröstarvingen i stället rätt att ta del i den efterlevandes bo enligt reglerna om sekundosuccession i ÄB 3 kap. 2 §. Enligt ÄB 3 kap. 2 § gäller följande: Lever vid efterlevande makes död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, ska, om annat inte gäller på grund av t.ex. enskild egendom, hälften av den efterlevandes bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Efterarvsrätten är alltid en kvotdel av den efterlevandes hela förmögenhetsmassa och innebär att hänsyn normalt sett varken tas till värdeökning eller värdeminskning av boet, undantag finns dock i ÄB 3 kap. 3-4 §§. Jag förutsätter att det i detta fall inte finns någon enskild egendom utan att all egendom är giftorättsgods. Detta innebär att din fars arvingar, dina halvsyskons barn, ska ha rätt att tillsammans med dig dela på hälften av kvarlåtenskapen efter din mor. Efterarvsrätten är som sagt en kvotdel av den efterlevandes hela förmögenhetsmassan, detta innebär att hälften av kvarlåtenskapen efter din mor kommer att gå till efterarv efter din far medan hälften går till arv efter din mor. Precis som du skriver har din fars släktingar endast arvsrätt efter honom och det innebär  att du och dina halvsyskons barn kommer att ha rätt till 1/6 var av kvarlåtenskapen i efterarv efter din far, då 1/6 av 15000 kr som var kvarlåtenskapen vid din mors död. Resterande 3/6 kommer att gå till arv efter din mor och fördelas mellan hennes arvingar.  Vänligen, 

Rättigheter vid efterarv

2013-04-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej jag undrar en sak. Vi har en farbror som gått bort och han har under alla år sagt att han skrivit testamente. Han var gift utan gemensamma barn som är vid liv. Innan bouppteckning blev hela hans hus inkl. kassaskåp tömt utan att någon sett innehållet. Vi undrar nu vad som händer med arvet och vilka rättigheter vi har som är barn till vår avlidne far (bror till vår farbror). Som vi förstod på bouppteckningen ärver makan allt men vi ärver när hon dör. Men vilka rättigheter har vi? Kan hon skänka bort allt och vi blir utan eller vad gäller nu? Tacksam för svar!
Anonym X |Hej!Som jag förstår det så hade din farbror inga barn eller barnbarn som är vid liv utan ni syskonbarn är hans närmsta levande släktingar. Er farbror var också vid sin död gift. Testamentet som han sagt att han skrivit har inte återfunnits.Givetvis ska allt göras för att testamentet återfinns och om man hittar testamentet kan detta, beroende på innehåll, inverka i större eller mindre mån på arvsförhållandena. Hittar ni inte testamentet kan detta givetvis inte ligga till gund för fördelningen av arvet. I sådant fall blir den legala arvsordningen gällande.Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken ska då er farbrors hustru ärva er farbror. Ni syskonbarn har dock rätt till efterarv (dvs. få ut er andel i arvet från er farbror efter er farbrors frus död) i enlighet med 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. Er farbrors hustru kan inte ändra er efterarvsrätt genom testamente enligt 3 kap. 2 § 1 st. ärvdabalken. Om hon ger bort mycket egendom eller genom ett förfarande liknande gåva minskar ert arv genom att minska sin sammanlagda egendom så kan detta leda till att ni får ta del av en större del av hennes sammanlagda egendom är de (vanligen) 50 % som hon ärvt av er farbror (hälften av deras sammanlagda egendom blir hennes vid bodelningen och hälften genom arvet om inte enskild egendom finns). Om hon gjort sig av med i princip allt genom gåva kan också gåvan återbäras enligt 3 kap. 3 § 2 st. ärvdabalken om den som fick gåvan visste att denna ledde till en nackdel för er efterarvingar och det inte gått mer än 5 år sedan gåvan togs emot.Med vänlig hälsning,