Hur ska arvet fördelas

2017-02-07 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min moster och hennes man har inga egna barn. Maken har en äldre syster. Jag och min yngre syster är de närmaste släktingar som min faster har. Hennes bror, vår far är redan avliden, och detta innebär att jag och minsyster är s.k efterarvingar (om jag förstått det rätt). De äger en bostadsrätt (som står på maken), de äger också sommarstuga (som står på henne). Maken äger hälften av sitt gamla föräldrahem tillsammans med sin äldre syster. I övrigt så har dom såväl kontanter och fondsparande, en bil, en båt etc. Vad händer om min fasters man går bort först, och min faster sedan?Vad händer om min faster avlider först och sedan min fasters man?Kan ett testamente påverka de olika utfallen? Hur i så fall?Jag vet nämligen att dom har önskemål om att t.ex efterskänka makens andel i sitt föräldrahem till hans äldre syster och "begränsa" min systers möjlighet till arv i ett testamente - men vet inte om det är förenligt med lagstiftningen. Finns det en minsta andel som de inte kan undanhålla min syster - även om de har skrivit ett testamente.
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.I första hand så är det Arvlåtarens barn som ska ärva. Barnen är såkallade bröstarvingar. 2:1 Ärvdabalken.I andra hand så är det föräldrarna till arvlåtaren som ska ärva. Alltså dina farföräldrar. Som jag förstått det av din fråga lever inte dessa heller. Om farföräldrarna inte lever ska arvlåtarens syskon ta arvet, din far. Om han är död tar hans avkomlingar arvet. Det är alltså du och din syster. Ni har lika mycket rätt till arvet och delar det 50/50. 2:2 ÄrvdabalkenDu och din syster har endast rätt till den del av arvet som är din fasters. Alltså inte hennes mans. Om din faster dör först så kommer all hennes kvarlåtenskap överföras till hennes man. Detta framgår ur 3:1 Ärvdabalken. Du och din syster har dock efterarvsrätt enligt 3:2 efter hans bortgång och får då ut arvet efter er faster. Samma förhållande föreligger om din fasters man avlider först. Din faster tar över hans kvarlåtenskap tills han dör därefter får hans syster arvet.Ett testamente kan påverka förhållandet. Det finns inget skydd för dig och din syster ifall din faster skulle testamentera bort sin kvarlåtenskap. Ett sådant skydd finns endast för bröstarvingar, detta kan du läsa mer om i 6:1 Ärvdabalken. Den efterlevande maken kan inte testamentera bort den avlidne makens egendom. Alltså om din faster dör så kan hennes man inte testamentera bort hennes andel utan endast sin egen andel.Om din faster eller hennes make testamenterar sin egendom så sätts 3:1 ur spel. Det innebär att kvarlåtenskapen inte tillfaller den efterlevande maken vid testatorns dödsfall utan testamentet delas direkt ut till den det är testamenterat till.Däremot så finns det en säkerhetsregel i 3:1 2st - en make har rätt att få ut egendom till ett sådant värde att det tillsammans med den egna egendomen uppgår till 4 gånger Prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet är 44800 kronor för 2017. Säkerheten innebär alltså att den efterlevande makens egendom måste vara värd minst 179200 kronor, annars kan egendom tas över från den avlidne upp till detta värde. Detta trots att den avlidne testamenterat bort egendomen till en annan person. Observera dock att denna regel endast blir tillämplig då den efterlevande maken inte har egen egendom till ett värde som överstiger 179200.Sammanfattningsvis - Huvudregeln är att den efterlevande maken tar över den avlidnes egendom. Då den efterlevande maken går bort så delas arvet ut till respektive makes arvingar. Ett testamente kan påverka fördelningen av arvet och det kan också påverka huruvida den efterlevande maken får efterarv eller ej.Med vänliga hälsningar

Testamente och efterarv

2017-01-23 i Efterarv
FRÅGA |Hej! En kusin till min mamma har dött och hon har testamenterat allt till mig och min bror.Hon har varit gift, och har inga andra levande släktingar. Mannen dog 1990. Dom har inga barn. Hennes man har syskon och syskonbarn. En bouppteckning gjordes efter hans död.Hur ska vi fördela arvet?
Karolina Jivebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din mammas kusin fick troligen ta över/ärva hennes mans kvarlåtenskap vid hans bortgång, detta i enighet med 3:1 ÄB (Ärvdabalken). Denna ärvde hon med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon exempelvis fick spendera denna som hon ville. Hon fick dock inte testamentera bort kvarlåtenskapen, vilket framgår av 3:2 1st ÄB. Hade hon ärvt kvarlåtenskapen med full äganderätt hade hon dock fått göra vad hon ville med arvet, inklusive testamentera bort det. Anledningen till att hon ärvde av sin man med just "fri förfoganderätt" och inte "full äganderätt" är på grund av att mannen har arvingar vid liv i andra arvsklassen i form av syskon och syskonbarn, 2:2 ÄB. Dessa har rätt till efterarv, vilket innebär att de ärver av din mammas kusins man efter att din mammas kusin gått bort. Det faktum att testamentet gäller "allt" gör det dock inte ogiltigt i sig. Däremot ska arvingarna efter din mammas kusins man få ut sitt arv först innan testamentet kan verkställas. Hoppas att detta gav svar på din fråga!

Efterarv och fri förfoganderätt

2017-01-22 i Efterarv
FRÅGA |Jag är sambo sedan drygt 2 år. Jag har tre barn sedan tidigare och min sambo har 1. Han vill testamentera bort 10 procent av sina tillgångar till mig med fri förfoganderätt. Har svårt förstå vad det skulle innebära för mig mer än att jag får använda pengarna. Jag äger 1/3 av ett torp och en mindre summa på banken. När jag avlider ska hans dotter ha ut sitt efterarv fr sin pappa. Kommer då min andel i torpet att räknas in i det efterarv hans dotter ska ha? Jag är orolig att det ska bli tråkiga konsekvenser för mina barn om jag tar emot pengar fr honom.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Om du ärver något med fri förfoganderätt innebär det att du i princip får göra vad du vill med egendomen utom att testamentera bort det. Du får inte heller ge bort gåvor i större utsträckning (se 3 kap 3 § ÄrvdB). Detta gäller i vart fall gåvor som minskat din totala förmögenhet med 25 % eller mer (se NJA 2013 s 736).Efterarvets storlek, dvs hur mycket av din kvarlåtenskap som ska tillfalla din sambos dotter, bestäms som en kvotdel av din totala förmögenhet. Exempel: Den egendom du fått med fri förfoganderätt genom testamente är värda 100.000 kr vid din sambos bortgång. Vid det tillfället har du en total förmögenhet på 1.000.000 kr inklusive de 100.000 kr du fått från din bortgångne sambo. Du äger då 10 % med fri förfoganderätt. När du några år senare går bort har värdet på din totala förmögenhet stigit till 1.200.000 kr. Din sambos dotter ska då erhålla ett efterarv på 10 % av 1.200.000 kr, dvs 120.000 kr. Efterarvet är alltså en andel i din kvarlåtenskap och inte ett fast nominellt belopp. Efterarvet ökar eller minskar helt enkelt proportionerligt med din totala förmögenhet.Troligtvis kommer det inte bli några negativa konsekvenser för dina egna barn. De kommer enligt exemplet ovan få ut 90 % av din förmögenhet istället för 100 %. Däremot har ju din totala förmögenhet ökat vilket gör att de i absoluta tal bör få ut lika mycket.

Risker för särkullbarn med att avstå från arv till förmån för efterlevande make

2017-01-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag och mina två syskon undrar vad som gäller nu när vår pappa har avlidit. Han var omgift och de har inga gemensamma barn. Hans hustru har fyra barn. De har sagt och har även ett dokument där de uttrycker önskan att den som lever kvar ska få sitta kvar i orubbat bo. Sen när båda är borta ska tillgångarna delas rakt av. Nu undrar vi:Vad löper vi för risk om vi går med på detta? Kan vår pappas hustru skänka deras gemensamma tillgångar till sina söner under tiden så att det inte finns något kvar när det sen är dags? Vi vill ju inte skapa en situation där hon hamnar i ett svårt ekonomiskt läge, men om det finns risker för vår egen del behöver vi nog fundera på hur vi ska agera. Tacksam för svar,MvhNina
Maria Tomljanovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör Ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Mycket riktigt tillfaller er arvslott den efterlevande makan endast om ni avstår från er rätt till arv direkt från er far efter hans död, i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Eftersom ni är särkullbarn har ni alltså enligt lagen rätt att få ut ert arv från er far direkt, oavsett vad som står i testamente. Om ni avstår från att ta ut ert arv direkt har ni efter er fars hustrus bortgång rätt till efterarv, enligt 3 kap 9 § ÄB. Detta arv ska utgöras av så stor del av hustruns hela förmögenhet som arvet som ni avstod från utgjorde av hela hennes förmögenhet när hon fick det, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB. Man brukar säga att den efterlevande maken då innehar arvet med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får göra vad hon vill med egendomen, förutom att testamentera bort den, enligt 3 kap 2 § första stycket ÄB. Eftersom er fars hustru på annat sätt än testamente fritt får minska sin förmögenhet består risken med att avstå från att ta ut arvet från er far direkt, i att hennes förmögenhet kan minska och ni därmed kommer får ut mindre efter hennes bortgång (eftersom det är kvotdelar som räknas) (på samma sätt blir efterarvet från er far större om hennes förmögenhet ökar). Hon kan spendera och skänka bort tillgångar. Dock finns en skyddsregel i 3 kap 3 § första stycket ÄB som tar sikte på fall då den efterlevande genom gåva orsakat en väsentlig minskning av sin egendom (i praxis har 25 % räknats som en väsentlig minskning) utan att ta hänsyn till den först avlidnas arvingar. Då kan vederlag utgå till dessa arvingar. Detta vederlag ska ges när den efterlevande gått bort (i ert fall hustrun) och tas från hennes arvingars (hennes barns i detta fall) arvslott. På så sätt kan den först avlidnas arvingar kompenseras. Om sådant vederlag inte kan utgå kan gåvan (eller dess värde) krävas tillbaka under förutsättning att gåvotagaren (den som mottog gåvan) insåg eller borde ha insett att gåvan skadade den först avlidnes arvingars efterarv. Dock kan denna regel inte användas efter 5 år förflutit sedan gåvan mottogs. Då förfaller rätten att åberopa denna skyddsbestämmelse, oavsett vad gåvomottagaren insåg eller inte. Observera att det rör sig om 5 år efter att gåvan mottogs och inte 5 år efter att den efterlevande maken avled! Detta betyder i praktiken att det kan vara svårt att använda sig av denna skyddsregel eftersom man sällan har koll på allt den efterlevande maken gör och skänker.För att sammanfatta svaret på din fråga så finns det alltså en risk i att avstå från ert arv från er far till förmån för hans hustru eftersom hon då innehar kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt vilket innebär att hon fritt kan disponera över den, med undantag från att testamentera bort den. Egendomen kan då minska eller öka, vilket påverkar hur mycket ni får i efterarv. Det ligger alltså inget hinder i att spendera bort egendomen eller minska den så pass att ert efterarv kommer bli mycket litet. Dock finns en skyddsregel för om efterlevande maka i gåva skänkt egendom som gjort att dennes totala förmögenhet väsentligen minskat (25 %) utan att ha tagit tillbörlig hänsyn till den först avlidnas arvingar, men för att bli hjälpt av denna regel ska man noga se till att inte mer än 5 år förflutit sedan gåvan mottogs.Hoppas du har fått hjälp med din fråga och lycka till! Med Vänliga Hälsningar!

Efterarv - fördelning

2017-01-25 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa gick precis bort och har tillgångar i form av banktillgångar och en bostadsrätt på ca 1 500 000. Vi är 2 barn som "trodde" vi var de enda arvingarna. Pappas första fru gick bort 1968 och enligt bouppteckning fanns gemensamma tillgångar på 10 000 kr och det utfall livförsäkring med pappa som förmånstagare på 50 000. Ingen bodelning skedde. 1970 ärvda pappa 10 000 från sin far dvs vår farfar. Pappa är skild från sin andra fru (vår mamma).Hur beräknas ett rimligt efterarv med dessa förutsättningar efter de 49 åren som gått?
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsregler hittar man i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Jag kommer först redogöra för reglerna om arvsrätt, efterarv och hur det fördelas och sedan kommer jag redogöra lite mer specifikt i ditt fall. Arvsrätten finner man i 2 kap. ÄB och vid arv delas personer in i olika arvsklasser, vilket är grupper om vem som ska ärva den avlidna personen. Första arvsklassen är barn eller barnbarn till den avlidna enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Andra arvsklassen är om det inte finns några barn eller barnbarn, då ärver den avlidnes föräldrar, och om det inte finns några kvar levande föräldrar ärver syskon enligt 2 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Den tredje och sista arvsklassen är om det inte finns någon kvarlevande i någon av de andra arvsklasserna, då ärver mor och farföräldrar enligt 2 kap. 3 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1). Om en make dör och efterlämnar en make och deras gemensamma barn ärver den kvarlevande maken all egendom enligt 3 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) och barnen har sedan efterarvsrätt. Är det däremot så att en make dör och efterlämnar en make och ett barn som inte är gemensamt ska barnet ärva sin del direkt om denne inte väljer att avstå sitt arv till den kvarlevande maken, då kommer det barnet få ut sin andel som efterarv också. Efterarv regleras i 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1)och innebär att om det lever personer i den första eller andra arvsklassen när den kvarlevande maken dör ska dessa få ut den del av det arv de en gång avstod till förmån för den då kvarlevande maken. Huvudregeln för efterarv är att hälften av tillgångarna som finns kvar efter den sist avlidne maken ska antas vara efterarv och fördelas på dem med rätt till efterarv, detta framgår av 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Detta kommer ifrån tankesättet att makar äger hälften av all egendom. Är det däremot så att man vid den första bouppteckningen ser att den avlidne makens egendomar uppgår till en viss del av den kvarlevande makens totala tillgångar kan man vid efterarvet göra en speciell fördelning utifrån den kvoten som fanns då. Som ett exempel, make 1 avlider och har giftorättsgods på 100 000 kr och make 2 har giftorättsgods på 200 000 kr och make 2 ärver all egendom, då är totala egendomen på 300 000 kr och rätt till efterarv efter make 1 kan räknas till 1/3 av tillgångarna. När make 2 sedan avlider och det finns personer med rätt till efterarv kan en fördelning göras genom att man tar den kvotdelen som fanns vid bodelningen (1/3) och applicerar det på nuvarande tillgångar. Så om de nuvarande tillgångar när make 2 dör är 600 000 kr ska således de med rätt till efterarv dela på 200 000 kr. Att man får göra en sådan fördelning regleras i 3 kap. 2 § 3 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S3).Sammanfattningsvis, i ditt fall antar jag att det är arvingar med rätt till efterarv från hustrun som har upptäckts. Då får man kolla på vilket värde som fanns vid hennes bortgång, om det fanns egendom som var din fars enskilda eller om allt var giftorättsgods och om din far ärvde allt. Huvudregeln i ert fall blir att man tar tillgångarna som finns i dagsläget och delar dessa på hälften och det är efterarvet efter den avlidna hustrun. Jag kan tyvärr inte göra en fullständig uträkning grundat på den information jag fått, lättast är nog att vända sig till en jurist för en fullständig värdering och fördelning. Men är det så att det är en ökning av tillgångarna nu, alltså vid bouppteckningen, jämfört med för 49 år sedan och ökningen beror på att din far har jobbat mycket eller fått tillgångar genom arv eller gåva kan man ändra fördelningen av tillgångarna till viss del. Här kan man alltså räkna bort det arv din far fick från din farfar från efterarvet och om det finns andra tillgångar som han har fått i arv, gåva eller testamente. Detta regleras i 3 kap. 4 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P4S1).Hoppas du fick svar på din fråga!

Arvsrätt för syskon.

2017-01-23 i Efterarv
FRÅGA |Min bror avled 2016. Efter sig lämnar han hustru men inga barn. Jag som enda kvarvarande släkting (syster) undrar när jag kan få ut min arvsrätt. Hustrun sitter i en bostadsrätt, värderad till ca 4,5 milj. Hustrun har sagt upp kontakten med mig, och jag är rädd att hon säljer och flyttar tillbaka till Thailand utan att meddela mig.Hur ska jag agera? Med vänlig hälsning,
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arvsregler hittar man i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637). Vid arv delas personer in i olika arvsklasser, vilket är grupper om vem som ska ärva den avlidna personen. Första arvsklassen är barn eller barnbarn till den avlidna enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Andra arvsklassen är om det inte finns några barn eller barnbarn, då ärver den avlidnes föräldrar, och om det inte finns några kvar levande föräldrar ärver syskon enligt 2 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Den tredje och sista arvsklassen är om det inte finns någon kvarlevande i någon av de andra arvsklasserna, då ärver mor och farföräldrar enligt 2 kap. 3 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1). Dock måste man också kolla i reglerna i 3 kap. ÄB som reglerar om den avlidne var gift. Om det är så att den avlidne var gift och inte efterlämnade några barn ska makan ärva kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Kvarlåtenskapen är den egendom som efterlämnas. Däremot, finns det släkt i första eller andra arvsklassen ärver dessa genom ett så kallat efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). De ärver istället en del av tillgångarna när den make som fick egendomen sedan avlider. Sammanfattningsvis. Som syster är du i andra arvsklassen och har ett rätt till efterarv. Detta innebär att först kommer hustrun ärva kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt först. Fri förfoganderätt innebär att hon får använda tillgångarna som hon vill förutom att testamentera eller i gåva ge bort pengar som tillhör arvet efter din bror. Däremot får hon använda pengarna som sina och spendera dom. När sedan din brors hustru avlider har du rätt att få ut den del av hennes arv som motsvarar arvet efter din bror. Hoppas du fick svar på din fråga!

Definition av dödsbodelägare och efterarvinge

2017-01-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Efter att ha läst div sidor på nätet blir man allt mer förvirrad...Efterarvingar/dödsbodelägare: Om det finns barn med egna barn, d.v.s barnbarn till den avlidne, men ingen efterlevande make/maka, är vad jag förstår barnen dödsbodelägare. Men barnbarnen, behöver de uppges i bouppteckningen som efterarvingar, eller är det vad barnen varit om det funnits make/maka?På ett ställe stod att person som har eller har haft barn med den avlidne skulle vara dödsbodelägare. Kan det verkligen stämma om de inte längre sammanlevt vid tiden för dödsfallet, och det/de gemensamma barnet/n är myndiga?Tack på förhand!
Ellinor Book |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Vilka som är arvingar till dödsboet framgår av den arvsordning som finns angiven i ärvdabalken. Nedan kommer jag definiera de två begrepp som du nämnde i din fråga: dödsbodelägare samt efterarvinge. En dödsbodelägare utgörs av en person som har omedelbar rätt att ta del av ett arv. Reglerna om dödsbodelägare finns bl.a. i 23 kap ärvdabalken. Ett exempel på en vanligt förekommande dödsbodelägare är ett barn eller barnbar som är en universella testamentestagare, dvs som står angivna som testamentestagare av särskild egendom i ett testamente. Sammanfattningsvis kan en dödsbodelägare definieras som en arvingen till dödsboet, som tillsammans med de andra arvingarna gemensamt förvaltar dödsboet. En efterarvinge innebär att personen har rätt att ärva, först efter att den primära arvingen har avlidit. Som exempel på en vanlig efterarvinge är ett barn till ett gift par, där antingen mamman eller pappan avlidit och den efterlevande maken har erhållit barnets del av arvet med fri förfoganderätt. I detta fall är barnet en efterarvinge, som inte får ta del av sitt arv förrän den efterlevande maken också har avlidit. Troligen är inte en person som har barn tillsammans med den avlidne dödsbodelägare. Det kan dock vara fallet om det gemensamma barnet har avlidit före den ena föräldern, för då träder den andra föräldern in som efterarvinge i det gemensamma barnets ställe. Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad händer med barnens efterarv om mammans pengar är slut?

2017-01-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej, jag och min fru är gifta sedan drygt tre år tillbaka och har två särkullsbarn var. När min tidigare fru gick bort för snart sex år sedan så fick inte mina barn ut sitt s.k. modersarv förutom att de fick ta vad de ville efter mamma. Bl. a. fick de alla hennes smycken. Jag satt kvar i orubbat bo. Om jag skulle gå bort innan min nuvarande hustru har de då rätt att ur vårt gemensamma bo få ut sitt s. k. modersarv? Och om det då inte finns några pengar kvar av mina pengar kan de då ta av min nuvarande hustrus sparade pengar? Det kan ju vara så att det inte finns kvar något från deras mamma. Alltså de pengar som fanns vid hennes bortgång kan ju jag ha levt upp..
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Jag kommer i mitt svar hänvisa till ärvdabalken, den hittar du här. Dina barn har efterarvsrätt från sin mamma (3 kap 2 § ärvdabalken). Det är inte så att de ska få den exakta summan som de skulle fått när hon dog. Istället räknar man ut en kvot. Exempel: Säg att du och din tidigare fru efter bodelningen fick 300 000 kr var. Någon annan egendom finns inte. Då skulle era barn egentligen fått 150 000 var men eftersom ni var gifta så fick du allt med s.k. fri förfoganderätt medan barnen fick efterarvsrätt. Efter din tidigare frus död fick du alltså totalt 600 000 kr (300 000 från bodelning och 300 000 i arv). I detta läge räknar man ut en kvot som utgör barnens efterarvsrätt. Deras arvslott var 150 000 kr. Detta ska divideras med din totala egendom efter hennes död. 150 000 kr / 600 000 kr = 1/4. Dina barn ska då ha 1/4 var av din egendom när du dör, innan resten av arvet fördelas. Då har de fått ut sitt efterarv. Det är alltså inte den exakta summan och just mammans egendom som utgör deras efterarv utan andelen. Oavsett hur mycket egendom du har ska denna andel tillfalla barnen som efterarv. Därefter fördelas din resterande egendom. I detta fall kommer dina barn få även den delen av kvarlåtenskapen (2 kap 1 § och 3 kap 1 § ärvdabalken). Det spelar ingen roll i vilken ordning du och din nuvarande fru dör för att detta ska gälla. Hoppas du har fått någorlunda svar på din fråga!