Efterarv, arvslott

2016-05-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Visst stämmer det inte att ett särkullbarn, som valt att ta ut sin laglott, ingen rättslig rätt att få dela den återstående styvpappas arv efter att denna gått bort sen?Den avlidna kvinnan hade 1 bröstarvinge. Hennes arv har testamenterats till hennes make som har två egna bröstarvingar.Det finns inga fler arvingar. Tack på förhand Karina
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken, se här. Ett särkullbarn har alltid vid sin förälders bortgång rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är arvingens del av förälderns kvarlåtenskap. Den avlidnes barn i detta fall har alltså rätt till hela den först avlidnes kvarlåtenskap efter att båda makarna gått bort, det sk. efterarvet. Arvingen behöver ju inte dela arvet med någon då den efterlevande makens barn inte är arvingar till den först avlidne. Det är bara den del som härrör ifrån den först avlidne som kan utkrävas av dennes arvinge. Alltså stämmer det inte att arvingen har rätt till en likadel i styvfaderns dödsbo. Arvingen har dock rätt till den kvotdel som härrör från den först avlidne. Kvotdelen, dvs den del i den sist avlidnes dödsbo som den först avlidnes arvinge har rätt till, räknas ut genom att dela det den efterlevande maken ärver av den först avlidne genom boets totala behållning (alla tillgångar som den efterlevande äger + arvet från den först avlidne). Exempel:A är gift med B. A har ett särkullbarn. B har två särkullbarn. A dör. B ärver A:s egendom, vilken utgör 200 000 kr. A:s särkullbarn S begär ut sin laglott, alltså 200 000/2 = 100 000 kr (hälften av arvslotten, se ovan). B ägde vid A:s död totalt 500 000 kr. Kvotdelen utgör då 100 000 (arvet B får från A) / 600 000 (boets totala behållning) = 1/6.När B avlider har S rätt till resterande del av sin arvslott. Denna utgör 1/6 i B:s dödsbo.Alltså har särkullbarnet till modern som först avled en rätt till arv i styvfaderns bo, även om denne begärt ut sin laglott vid moderns bortgång. Hur stor del denne har rätt till beror på kvotdelen, vilken beräknas som i exemplet ovan.Det som jag redogjort för ovan är vad som gäller såvida inte testamentet med giltig verkan föreskriver att den efterlevande ska ärva med "full äganderätt". Om testamentet föreskrivit full äganderätt så har arvingen till den först avlidne inte rätt till något efterarv, alltså inte rätt till någon kvotdel i den sist avlidnes dödsbo.Full äganderättFör att testamentet med giltig verkan ska föreskriva full äganderätt får det inte samtidigt finnas ett förordnande om sekundosuccession. Detta betyder att det inte samtidigt får stå något om hur arvet ska fördelas efter båda makarnas bortgång. Om det skulle göra det, blir föreskrivandet om full äganderätt inte giltigt, utan tolkas som om det inte stod något om full äganderätt.Jag hoppas att detta var till hjälp. Om ytterligare funderingar uppstår så återkom gärna i kommentarsfältet nedan.

Efterarv då någon av efterarvingarna har avlidit

2016-04-30 i Efterarv
FRÅGA |Om en efterarvvinge har dött innan bodelning skett och hon inte hade några barn, vad sker med hennes arvslott? Går den tillbaks till dödsboet eller fördelas den ut på övriga i livet varande syskon ( i det här fallet 2 andra syskon)?
Alexandra Lantz |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline. Eftersom dina frågor handlar om arv, är svaren på dessa reglerade i Ärvdabalken (ÄB). Dina frågor berör även bodelning och svaren på dessa finns i Äktenskapsbalken (ÄktB).Eftersom det inte framkommer av din fråga huruvida någon av efterarvingarna redan fått ut sitt arv, utgår jag i fallet från att så inte är fallet. Då inget i frågan heller tyder på att den först avlidne maken, vars efterarv ska fördelas, har något testamente, utgår jag också ifrån att något testamente inte existerar. När testamente inte existerar, ska arvet fördelas enligt den legala arvsordningen i ÄB. Enligt reglerna om efterarv i ÄB 3:2, ska vid den efterlevande makens död, efterarvet efter den först avlidna maken först fördelas, innan arvet efter den efterlevande maken får fördelas. Rätten till efterarv har som huvudregel endast den först avlidne makens egna bröstarvingar (barn, barnbarn osv), som ju har fått vänta på att få ut arvet efter den först avlidne maken tills även den efterlevande maken avlidit. Svaret på dina frågor är lättast att åskadliggöra i ett exempel:Make1 och Make2, som är gifta, har tillsammans tre gemensamma barn. Make1 avlider. Bodelning genomförs då mellan Make1 och Make2 enligt ÄktB 9 kap. Någon bodelning mellan dessa två parter kommer inte att ske igen vid något senare tillfälle. Det bör uppmärksammas att bodelning inte ens säkert alltid måste göras här. Makes1:s egendom som inte ska ingå i bodelningen, och det som tillfaller Make1 genom bodelningen, utgör Make1:s kvarlåtenskap.Enligt den legala arvsordningen är det Make1:s bröstarvingar, de tre gemensamma barnen, som har rätt att ärva Make1:s kvarlåtenskap. Dock, enligt regeln i ÄB 3:1 ärver istället Make2 allt från Make1, medan de tre gemensamma barnen först får ut arvet efter Make1. Det är ju detta som kallas för efterarv.Nu när även Make2 har avlidit ska efterarvet efter Make1 fördelas mellan de tre gemensamma barnen. Ett av syskonen har nu avlidit, och då är frågan vad som händer med det syskonets arvslott. Du nämner i omständigheterna att det avlidna syskonet inte har några barn. Om det syskonet däremot har barnbarn eller barnbarnsbarn osv, kommer det avlidna syskonets arvslott att tillfalla dem. Om det avlidna syskonet däremot inte har några avkomlingar överhuvudtaget, kommer hens arvslott att fördelas lika mellan de två kvarvarande syskonen enligt ÄB 3:2 3st. Situationen förändras dock om det skulle vara så att det avlidna syskonet dör EFTER Make2, men FÖRE det att efterarvet har hunnit fördelas ut. I det fallet ska det avlidna syskonet anses ha hunnit tagit emot sin efterarvslott. Arvslotten ingår då som en del av det avlidna syskonets dödsbo, och ska som vanligt fördelas enligt arvsordningen, om inget testamente förekommer. Att notera då är att om det avlidna syskonet vid sin död inte hade några avkomlingar, men å andra sidan var gift, ärver hens efterlevande make hela kvarlåtenskapen enligt ÄB 3:1. Det avlidna syskonets två kvarvarande syskon ärver då ingenting. Jag hoppas att jag har lyckats svara på din frågor. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du mer än välkommen att kontakta oss igen, eller att boka tid hos oss HÄR.Kom ihåg att man alltid kan sätta arvsordningens regler ur spel genom att skriva testamente. Skulle någon av er vilja skriva ett sådant kan vi hjälpa er med det HÄR.Vänligen,

Motorcykel som enskild egendom - Efterarv

2016-04-25 i Efterarv
FRÅGA |En anhörig har precis mist sin make, gifta sedan många år. 2 gemensamma barn, inga särkullbarn. Han ägde en Harley Davidson MC som de i samband med giftermålet skrev ett testamente angående, att i det fall de skulle skilja sig skulle den inte ingå vid bodelningen utan vara enskild egendom. Vad händer med detta vid dödsfall, måste änkan betala MC:ns värde till barnen?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Får börja med att beklaga sorgen och dödsfallet.Jag kommer fortsättningsvis att nämna den avlidne maken som person A och änkan för person B. När det gäller den enskilda egendomen vid dödsfall ingår den normalt sätt inte vid bodelningen då den ingår i den avlidnes, person A:s, kvarlåtenskap. Dock: Då de endast har två gemensamma barn sker något som kallas för "efterarv". Det innebär att person B, din anhörige som precis mist sin make, får "ta hand om" all den egendom som deras barn egentligen skulle ha ärvt, fram tills dess att hen avlider. Detta går att tyda ur 3 kap 1 § Ärvdabalken, som förklarar att efterlevande makes arvsrätt går före samtliga arvingar, förutom eventuella särkullbarn. Nu finns det dock ingalunda sådana, vilket medför att person B är den som först får ärva. Att motorcykeln har varit enskild egendom, spelar i det här fallet ingen roll, då det inte finns någon som har bättre rätt till arv än den efterlevande maken, person B. Det enda det innebär är att den efterlevande maken, person B, inte får lov att testamentera bort MC:n till någon annan. Detta eftersom motorcykelns värde i sig egentligen skulle ha gått till deras gemensamma barn, men som nu person B får lov att ta hand om i ett tag framöver.Först när person B har avlidit får barnen rätt till den kvarlåtenskap som finns kvar efter person A:s död. För att tydliggöra svaret: MC:n kommer således att tillhöra person B med fri förfoganderätt fram tills dess att person B dör. Först då har barnen rätt till MC:n. Detta framkommer enligt 3 kap 2 § Ärvdabalken. Sålunda; Änkan måste inte betala MC:ns värde till deras gemensamma barn under sin livstid. Hen får däremot inte lov att testamentera bort den till någon annan, samt att motorcykelns värde räknas in i en procentuell andel som deras gemensamma barn har rätt till vid änkans bortgång. När det gäller just efterarv kan det vara aningen komplicerat, men jag hoppas att ni någorlunda har fått svar på er fråga. Behöver ni noggrannare analys och hjälp med hur ni ska gå tillväga vid bodelningen efter dödsfallet samt var som faktiskt händer med s.k. efterarv, rekommenderar jag att ni tar kontakt med några av våra jurister som vi samarbetar med. Ni kan boka tid på ett kontor nära er direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Jag önskar er en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ert ärende,Mvh,

Fördelning av arv vid särkullbarn på båda sidor samt gemensamt barn

2016-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Hur delas arv upp när det finns 4 st barn på hennes sida och 2 st barn på hans sida, varav 1 barn är gemensamt. Gemensamma barnet bodde hemma när första gick bort.Med andra ord så dog en före den andra och levde i orubbat bo tills denna gick bort, dom var även gifta.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I frågan framgår inte om mannen eller kvinnan avled först och alltså inte hur många barn först avlidne make och efterlevande make har. I svaret har jag därför beskrivit hur arvsfördelningen ser ut när det finns särkullbarn på båda sidor och ett gemensamt barn, så kan ni själv tillämpa svaret på de faktiska omständigheterna.Eftersom den efterlevande maken (jag kallar det här Make2 för att göra det lättare att läsa) levde i orubbat bo efter den först avlidne maken (Make1), antar jag att barnen till Make1 har avstått att ta ut sitt arv till förmån för Make2. Barnen till Make1 har därför rätt till efterarv när Make2 avlider, 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1), se även 3 kap. 9 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1) som den tidigare paragrafen hänvisar till. För det gemensamma barnet sker det här per automatik eftersom makar ärver i förtur framför gemensamma barn.Hade barnen till Make1 tilldelats sina arv direkt hade Make1s kvarlåtenskap delats upp i lika stora delar till barnen och sedan tilldelats dem. Genom efterarvet har barnen till Make1 rätt till sina arv i form av en andel av Make2s kvarlåtenskap när Make2 senare avled, innan resterande kvarlåtenskap delas ut till Make2s barn. Att Make2 satt i orubbat bo innebär att Make2 fritt kunde förfoga över egendomen men inte testamentera bort den. Därför räknas efterarvet i andelar och inte i den faktiska summan som var Make1s kvarlåtenskap.Om paret endast hade giftorättsgods bestod Make2s kvarlåtenskap till hälften av Make1s giftorättsgods, alltså det som utgjorde kvarlåtenskapen från Make1. I så fall ska hälften av Make2s kvarlåtenskap delas ut i lika stora delar till Make1s barn. Fanns det enskild egendom får man räkna ut hur stor del av Make1s kvarlåtenskap som utgjorde Make2s egendom, och därmed hur stor andel Make1s barn ska ha.När efterarvet har delats ut delas resterande kvarlåtenskap lika mellan Make2s barn. Det gemensamma barnet får således dels ett efterarv från Make1, därefter arv från Make2.Sammanfattningsvis ärver alltså Make1s barn i form av efterarv från Make2, det beräknas i andelar. Den resterande kvarlåtenskapen från Make2 delas lika mellan Make2s barn. Det gemensamma barnet ärver från båda makarna.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Vilket testamente gäller?

2016-05-02 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Har en svärfar som gick bort för 2 år sedan. 1979 skrev han och hans fru ett testamente som innebar att frun ärvde allt efter hans död. Så långt är allt OK. Min fru som är en av 4 döttrar har en diskussion med sin ena syster om följande; Anta att deras mamma skrev ett eget testamente EFTER 1979 där mamman efterlämnar sin del till sin syster och inte till sina döttrar, vad gäller då. Min fru påstår att det är mammans testamente som gäller och att det enda de har rätt till är respektive systers del till laglotten, min frus syster påstår att det är pappans testamente som gäller, d.v.s. att efter att deras mamma ärvde allt för 2 år sedan så är det döttrarna som står i tur när deras mamma en dag går bort.Tacksam för svar då detta är ett stort diskussionsämne. Det hör till saken att svärmor har svårt för att läsa och skriva. Min fru vet att mamman har undertecknat ett papper, som mammans syster kom med efter svärfars död, utan att veta vad det var. OM det skulle vara ett testamente, så vill min fru att mamman skriver ett nytt testamente för att eliminera risken för foul play. Relationen inom släkten på min frus sida är inte den bästa. Detta handlar om att de 4 döttrarna skyddar sig själv.Med vänlig hälsning,Walter
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga! Vad som gäller i ert specifika fall beror lite på vad som står i det första testamentet. Knäckfrågan i detta fall är om svärmodern ärvt maken med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Jag kommer nedan förklara skillnaderna och hur det skulle kunna appliceras på ert ärende. Allmänt fungerar det så att efter att den avlidnes kvarlåtenskaps fastställts ska detta fördelas i arv. Utgångspunkten enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken(förkortas ÄB) är att den avlidnes barn har bäst rätt till arvet, och får då dela lika på hela kvarlåtenskapen. Det finns däremot ett undantag i 3 kap. 1 § som ger efterlevande make rätt att ärva barnens del med fri förfoganderätt. När sedan den andre maken går bort har barnen rätt till vad som kallas efterarv. Det innebär att när den andre maken går bort ska barnen först ärva från den först avlidna. Och därefter fastställs kvarlåtenskapen hos den maken som avled sist och slutligen ska även detta bli föremål för arv. Principen med fri förfoganderätt innebär alltså att den andre maken får förfoga över arvet men denne får exempelvis inte skänka bort alla pengar då de arvingar som egentligen ska få arvet(barnen) ska få sin del då den andre föräldern går bort. Alltså, om svärfadern testamenterade sin kvarlåtenskap med fri förfoganderätt ska först hans arv fördelas innan svärmoderns arv fördelas. Då spelar det således ingen roll vart hon väljer att testamentera sitt arv, då barnen ändå kommer ha rätt till sin del från sin far först. Om däremot testamentet anger att arvet ska ges med full äganderätt blir utgångsläget lite annorlunda. Om något ges med full äganderätt får mottagaren rätt att göra vad hen vill med egendomen/pengarna. Som ni däremot känner till har barn alltid rätt till sin laglott, vilket enligt 7 kap. 1 § ÄB är hälften av den totala kvarlåtenskapen. Resultatet av detta blir att svärmodern fått ärva hälften(laglotten) med fri förfoganderätt och den andra halvan med full äganderätt(det som inte är laglotten). Då svärmodern sedan går bort har barnen fortfarande rätt till efterarv, men inte till lika stor del. Det vill säga, när svärmodern går bort ska först arvet från maken fördelas på barnen, vilken motsvarar laglotten. Vad som sedan blir kvar är det som utgör svärmoderns kvarlåtenskap som sedan ska bli föremål för arv. Här gäller samma regler som tidigare att barnen fortfarande har rätt till sin laglott även från sin mor. Den del som svärmodern har ”rätt att” testamentera bort är således det som blir kvar då makens arv och barnens laglott är avdragna.Sammanfattningsvis innebär detta att båda testamentena gäller. Då svärmodern går bort har barnen rätt till efterarv av fadern, hur mycket beror på formuleringen i testamentet. Därefter ska svärmoderns kvarlåtenskap fördelas och då gäller hennes testamente. Som du säkert förstår är detta ett ganska invecklat område och jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning rekommenderar jag dig att kontakta någon av de jurister Lawline samarbetar med, här kan du boka tid http://lawline.se/bokaBästa hälsningar

Efterarv för särkullbarn

2016-04-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej.Maken dog 1 jan. Äktenskapsförordet säger att allt som var och en äger är enskild egendom. Bostadsrätten äger paret halva var och är enskild egendom. Testamentet säger att den som blir kvar har rätt att fritt förfoga över lägenheten och bilen till sin död. Då ska särkullbarn till den först avlidne och bröstarvingar till den sist avlidne få ut sitt arv ur lägenhet och bil. Särkullbarnen får dock ut sin laglott direkt. Hur räknas särkullbarnens andelar ut när jag dött? De är ju efterarvingar då.Tacksam för svarKarin
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).Det är riktigt som du säger att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv med en gång 3:1 ÄB. Eftersom ni nu testamenterat till varandra med fri förfoganderätt har de dock bara rätt till sin laglott, precis som du säger. Tänk på att den fria förfoganderätten innebär att du inte kan testamentera bort egendomen.I den uppkomna situtionen har din makes barn (särkullbarnen) rätt till efterarv. Detta innebär att ni måste räkna ut hur stor procentuell del din makes arv utgör av din totala förmögenhet (alltså din del i bodelningen plus din makes kvarlåtenskap) 3:2 3st ÄB.Ett exempel: om din makes kvarlåtenskap (alltså det han äger efter bodelningen) uppgår till 100.000 kr. Från detta drar vi av laglotten som särkullbarnen har rätt till. Om din make har två särkullbarn har dessa anspråk på 25.000 kr var. Det är alltså bara 50.000 kr som du får. Låt säga att du genom bodelningen också fick 100.000 kr, din totala förmögenhet är då 150.000 kr (50.000 efter din make som du fått med fri förfoganderätt och 100.000 som är dina). Om vi delar 50.000/150.000 får vi den andel som din makes arv utgör av din förmögenhet. Din makes arv är alltså 1/3 av din förmögenhet. När du dör innebär efterarvsrätten att särkullbarnen har rätt till efterarv motsvarande 1/3 av den förmögenhet du har vid din död. De har därför inte nödvändigtvis rätt till 50.000 kr utan efterarvet kan bli både högre och lägre. Övrig del av din kvarlåtenskap (DVS 2/3) tillfaller dina bröstarvingar. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Etterarvsrätt för syskon och föräldrar

2016-04-25 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min make är avliden, vi var gifta men utan barn, jag ärvde således honom. Min fråga är om jag kan testamentera arvet efter mig som jag önskar, då han har två syskon + mor i livet.Tacksam för svar!
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en fråga som rör vilka som har efterarvsrätt efter den som avlider. Som du säger ärvde du din make i enlighet med 3 kap 1 § ärvdabalken (förkortas ÄB) (se här), vilket gör dig till efterlevande make. Enligt 3 kap 2 § ÄB har din makes mor och syskon (och syskonens barn) rätt till efterarv efter din make, om de lever när du avlider. Detta innebär att du inte kan testamentera bort det som du ärvt av din make, utan detta har hans mor och syskon rätt att ärva när du avlider.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Särkullsbarns efterarvsrätt

2016-04-21 i Efterarv
FRÅGA |Min far gick nyligen bort och en bouppteckningsman påstår att min halvsyster har rätt till en fjärdedel av min pappas pengar. Han har mer pengar nu än vad som fanns vid vår mammas bortgång.
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Av din fråga så förstår jag att du och din halvsyster hade samma mor. Vid er mors bortgång har då din halvsyster inte tagit ut sitt arv. Särkullbarn, i detta fall din halvsyster, har den rätten att direkt efter sin förälders död få ut sitt arv. Men enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken (1958:537) kan vid den först avlidna makens död bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken (särkullsbarn) avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Bröstarvingen, i detta fall din halvsyster, har då en efterarvsrätt efter att den efterlevande maken går bort enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § ärvdabalken, dvs. en form av uppskjuten arvsrätt. Det är dock viktigt att avståendet av särkullsbarnet uttryckligen görs till förmån för den efterlevande maken, i detta fall ska det ha gjorts för din far. Skulle det inte vara formulerat som ett sådant avstående kan efterarvsrätten gå förlorad.Om din halvsyster har avstått sin arvsrätt efter er mor till förmån för din far så har er far ärvt hennes arvslott med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han inte kan testamentera bort denna. Efter din fars bortgång har din halvsyster då rätt att få erhålla denna arvslott. Efterarvet för särkullsbarn beräknas som en kvotdel ur den förmögenhetsmassa som den sist avlidna maken efterlämnar. Kvotdelen beräknas genom att den lott som den efterlevande maken ärver efter den först avlidne maken med fri förfoganderätt delas med hela den förmögenhetsmassa som den efterlevande maken efterlämnar. Det innebär om den efterlevande makens förmögenhet har ökat efter det att den första maken avlidit leder det till att den arvslott särkullsbarnet ska erhålla blir större än den den arvslott som den sist avlidne maken erhöll från den först avlidne. Av frågan framgår det inte om det finns ett testamente som kan ha lett till att bröstarvingars arvsrätt kan ha förfördelats till viss del. Annars gäller det att bröstarvingar ärver sina föräldrar i lika delar enligt 2 kap 1 §. 2 st. ärvdabalken. Er mors kvarlåtenskap ska du och din halvsyster ärva i lika stora delar; hälften var om inga andra syskon finns. Enligt 7 kap 1 § ärvdabalken gäller det vidare att hälften av en förälders kvarlåtenskap utgör bröstarvingars laglott, en rätt som går före testamente. Av frågan uppfattar jag det som att er mors kvarlåtenskap i sin helhet tillföll din far efter hennes bortgång. Efter din fars bortgång ska den del han erhöll i arv från er mor delas lika mellan dig och din syster. Om din fars kvarlåtenskap utgör 100 % antas det då att 50 % av hans kvarlåtenskap utgörs av den arv han erhöll från er mor med fri förfoganderätt. Denna 50 % ska sedan delas lika mellan dig och din halvsyster, din syster arvslott blir därmed 25 %. Det bouppteckningsmannen har sagt till dig är därmed riktigt om kvarlåtenskapen har fördelats enligt reglerna i ärvdabalken. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline. Hälsningar