Prisbasbelopp

2016-11-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är gift och har ett upprättat avtal om enskild egendom - registrerat-. Jag har genom testamente skrivit in att min efterlevande hustru skall erhålla ett belopp om 900.000:-vid min bortgång. Har hon rätt att kräva ut även efterlevandeskyddet fyra prisbasbelopp utöver arvsbeloppet? Tacksam för svar
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga!Skyddet för prisbasbelopp finns stadgat i Ärvdabalken kap 3 1§.Paragrafen stadgar att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom till så stort värde att det tillsammans med de egna tillgångarna uppgår till 4 prisbasbelopp (ca 177 000) om det finns medel för detta. Denna regel är ett skydd mot den efterlevande maken i det fall den först avlidne skulle ha testamenterat bort alla sina tillgångar till annan än den efterlevande maken.Ett exempel är följande:Du har testamenterat alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken endast kvar 100 000 kr. Den efterlevande maken har då rätt att få ut 77 000 kronor av det du testamenterat bort. Ett annat exempel kan vara följandeDu har testamenterat bort alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken kvar 200 000 kr. Den efterlevande maken har då inte rätt att få ut något prisbasbelopp eftersom hennes egna tillgångar täcker upp prisbasbeloppet. Eftersom du testamenterat 900 000 till din fru så kommer prisbasbeloppet på 177 000 oavsett hennes egna tillgångar vara täckt. Din fru kommer alltså inte kunna kräva ut ytterligare prisbasbelopp.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Efterarv efter moder när efterlevande make har avlidit

2016-11-22 i Efterarv
FRÅGA |HejVår far har gått bort, efter vår mor gick bort för 30 år sedan så tog vi barn aldrig ut vårt modersarv.Vår far gifter om sig och jag och min bror är då särkullsbarn, alltså har vi rätt att få ut vårt arv efter vår far direkt, men hur ser det ut med modersarvet som vi aldrig tagit ut?
Sara Bengtsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med finns regler kring arvsrätt i Ärvdabalken (ÄB) här. Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ska, om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Då det enligt din fråga verkade som att era föräldrar var gifta med varandra så gäller således detta lagrum. Det medför att ni barn aldrig avstod från något modersarv vid er moders död eftersom ni inte var berättigade till något arv överhuvudtaget vid det tillfället. I stället var det er fader som var arvsberättigad till er moders arv eftersom de var gifta. Nu när er far har avlidit kan ni mycket riktigt välja att ärva honom direkt eftersom ni är särkullbarn. Detta står i 3 kap. 1 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 . Ni kan även välja att avstå arvet från er fader till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1 , om ni så skulle vilja. Vad gäller arvet från er moder så kommer ni att ärva henne i form av efterarv nu när er fader har avlidit. Huvudregeln är då att hälften av er faders kvarlåtenskap anses vara arv från er moder, vilket då ska tillfalla er som efterarv vid arvskiftet. Se 3 kap. 2 § 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1 . Om det däremot var så att er fader ärvde er moder med en annan andel än hälften vid arvskiftet, ska ni bröstarvingar ta samma andel i boet efter er fader enligt 3 kap. 2 § 3 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1 .Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efterarv och fördelning mellan särkullbarn som avstått sitt arv

2016-11-06 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma var gift men är nu änka. Hennes man hade 3 barn som alla avstod från sin arvslott. Vid flera tillfällen har min mamma undrat hur arvet delas när hon i sin tur lämnar jorden. Delar mina bonussyskon på hälften och jag och min syster på hälften eller delas det rättvist mellan 5 st? Mvh
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till en arvsfördelning där någon tillfälligt avstått sitt arv, som i ert fall, tillämpas reglerna om efterarv. Summan av vad som står här nedanför är att ja, med undantag för eventuell enskild egendom din mor har, delas hennes totala förmögenhetsmassa på hälften, varpå ena hälften delas mellan dig och din syster och resterande halva delas mellan de tre efterlevande barnen från maken. Detta är förutsatt att varken din mor eller maken valt att testamentera något annat. Jag ska försöka exemplifiera hur det blir här nedanför. När en make ärver eller förvaltar den andres tillgångar till förmån för särkullbarn ärvs den delen med fri förfoganderätt. Det betyder enkelt att hon kan använda arvet som hon vill, men inte ge bort en del av det till er som är hennes egna arvingar eller själv testamentera bort det. Eftersom det händer att en förmögenhetsmassa ökar eller minskar hos den efterlevande maken delar man upp det på ”efterlevandes kvotdelar” för att sen fördela arvet.Säger vi att det totala giftorättsgodset din mor och hennes man hade när han gick bort var 120 kronor. Förutsätt att han inte testamenterat något annat, är hans hälft (60:-) menad att delas lika på hans tre barn med 20:- vardera. Eftersom de avstod sitt arv då, tittar man på hur stor kvotdel av hela arvet de skulle ärvt. Dividerar vi 120 med 20 får vi att den avståddes kvotdel är ca 16,66. När din mor går bort, ärver de tre barnen på din makes sida då 16,66% av arvet vardera, medan du och din syster ärver 1,5 * 16,66% (dvs 25%), vardera. Anledningen att man gör såhär är just ifall arvsmassan ändrats väsentligt och man behöver avräkna någons del. Men som det framgår av dig vill ni bara veta hur massan fördelas och då är det precis som du skrev först att ni delar på hälften och ur halvan får de tre ta var sin del från vad som härstammar från sin far medan du och din syster tar er del ur halvan från er mor.Hoppas du fått svar på din fråga och att det inte blev för krångligt. Behöver ni hjälp att tillämpa reglerna är ni varmt välkomna att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Gåvor som inkräktar på efterarvingars rätt till efterarv

2016-11-03 i Efterarv
FRÅGA |För några år sedan räddade jag livet på en äldre dam. Efter detta har vi byggt upp en mycket fin relation, och hon har i avsaknad av egna barn (och efter makens bortgång) kommit att "skämma bort" mig med diverse gåvor. Till saken hör att damen är såväl förmögen som helt klar i huvudet. Jag har flera gånger varit tveksam till gåvor, men hon har mycket bestämt stått på sig, varefter jag tackat ja.Den senaste gåvan är ett litet dilemma. Den lyder på en miljon kronor, med avsikt att köpa en bostadsrätt. Hon har mycket bestämt uppmuntrat affären, som nu är klar. Min hyresrätt är uppsagd och jag flyttar snart.Min undran gäller hennes släktingars eventuella ifrågasättande av dessa gåvor, den dag damen går bort. Som sagt saknar hon barn, varför endast andra arvsklassen är aktuell (syskon och dessas barn). Jag har frågat damen om vi kan skriva gåvobrev, men hon svarar att det inte är nödvändigt. Det känns då konstigt att fortsätta driva frågan. En inte helt tokig gissning är att jag förvisso står omnämnd i testamentet, och att hon tänker sig att inga problem därmed kan uppstå som konsekvens av gåvorna - men det vet jag ju inte.Det skulle givetvis vara mycket besvärligt för mig att sitta i en bostadsrätt, inköpt kontant för en miljon kronor, med ett plötsligt krav att återbetala beloppet till dödsboet. Kan denna situation uppstå?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den äldre damen har som huvudregel full äganderätt över sin egendom och får göra i stort sett vad hon vill med denna, att hon vill ge bort saker till dig är helt okej. De enda som skulle kunna "klaga" på dessa gåvor då hon är dör är eventuella bröstarvingar/barn, eftersom hon inte har några sådana har hon inte kringgått några arvsregler i detta hänseende. Det problem som skulle kunna uppstå här är att hon antagligen har ärvt sin make då han dog. Om maken hade några arvingar i andra arvsklassen, dvs föräldrar, syskon, syskonbarn osv, har dessa rätt till efterarv då den äldre damen dör. Den del hon ärvt av sin make äger hon med fri förfoganderätt, hon kan alltså fritt förfoga över den men t ex inte testamentera bort den. Hur mycket som ska beräknas vara efterarv på damen dör beror på hur stor del av hennes totala egendom som utgjorde arv efter maken vid hans död. Ifall hon ärvt exempelvis 100 000 kr av honom och hon totalt hade tillgångar på 300 000 kr har makens efterarvingar rätt till 1/3 av hennes egendom då hon dör.Det finns vissa skyddsregler för makens efterarvingar för att förhindra att den efterlevande maken ger bort diverse gåvor till andra innan hen dör och efterarvingarna på så sätt får ett mindre arv. Denna skyddsregel återfinns i 3 kap 3 § Ärvdabalken och innebär att man inte som efterlevande make genom gåva eller annan därmed jämförlig handling får, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsaka väsentlig minskning av sin egendom. Ifall den äldre damens gåvor till dig ska anses vara okej beror alltså på ifall de väsentligt minskar hennes egendom och ifall de sker utan tillbörlig hänsyn till de efterarvingar som eventuellt finns.Konsekvensen av detta blir att efterarvingarna har rätt till det som finns kvar i dödsboet tills de får ut den summa de skulle fått om gåvorna INTE delats ut. Detta innebär att kvinnans egna arvingar riskerar att bli utan arv. Om det som finns kvar i boet inte räcker till det efterarvingarna ska ha rätt till finns det en risk för att du måste återbära de gåvor du fått (3:3 2 st ÄB). Detta ifall mottagaren, alltså du, insåg eller borde ha insett att gåvan inkräktade på efterarvingarnas rätt. Ifall du inte borde ha insett detta ska du inte bli återbetalningsskyldig. Detta blir en bevisfråga i domstol, om efterarvingarna kan visa att du borde ha insett faktumet att gåvorna kunde inkräkta på deras rätt till arv. Talan måste väckas inom fem år efter gåvotillfället. Detta innebär att ifall den äldre damen lever minst fem år efter gåvotillfället kommer eventuella efterarvingar alltså inte kunna väcka talan mot dig angående dessa gåvor. Sammanfattningsvis finns det alltså en risk för att eventuella efterarvingar har rätt till efterarv efter damen, dvs släktingar i andra arvsklass till hennes avlidne make (tredje arvsklass har inte rätt till efterarv). Om detta är fallet kan de kräva att få ut det de skulle haft rätt till om gåvorna inte skulle ha ägt rum. Ifall damens pengar inte räcker till finns det en risk att efterarvingarna väcker talan mot dig för att kräva gåvorna tillbaka. Ett eventuellt gåvobrev skulle inte hjälpa er då gåvorna fortfarande är otillåtna om de, som det står i 3:3 ÄB, görs utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna och innebär en väsentlig minskning av hennes egendom. Har man fri förfoganderätt över en viss del av ens egendom kan man alltså inte göra precis vad man vill med denna, till skydd för de efterarvingar som finns efter den först avlidne maken. Observera dock att hela frågan hänger på ifall det ens finns några efterarvingar från den först avlidne maken. Om så inte är fallet har damen full äganderätt och får skänka bort egendom om hon så önskar. Med vänlig hälsning

Prisbasbelopp

2016-11-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag är gift och har ett upprättat avtal om enskild egendom - registrerat-. Jag har genom testamente skrivit in att min efterlevande hustru skall erhålla ett belopp om 900.000:-vid min bortgång. Har hon rätt att kräva ut även efterlevandeskyddet fyra prisbasbelopp utöver arvsbeloppet? Tacksam för svar
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga!Skyddet för prisbasbelopp finns stadgat i Ärvdabalken kap 3 1§.Paragrafen stadgar att efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom till så stort värde att det tillsammans med de egna tillgångarna uppgår till 4 prisbasbelopp (ca 177 000) om det finns medel för detta. Denna regel är ett skydd mot den efterlevande maken i det fall den först avlidne skulle ha testamenterat bort alla sina tillgångar till annan än den efterlevande maken.Ett exempel är följande:Du har testamenterat alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken endast kvar 100 000 kr. Den efterlevande maken har då rätt att få ut 77 000 kronor av det du testamenterat bort. Ett annat exempel kan vara följandeDu har testamenterat bort alla dina tillgångar till en tredje part.Efter du avlidit och er bodelning har skett så har den efterlevande maken kvar 200 000 kr. Den efterlevande maken har då inte rätt att få ut något prisbasbelopp eftersom hennes egna tillgångar täcker upp prisbasbeloppet. Eftersom du testamenterat 900 000 till din fru så kommer prisbasbeloppet på 177 000 oavsett hennes egna tillgångar vara täckt. Din fru kommer alltså inte kunna kräva ut ytterligare prisbasbelopp.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har avliden makes barn arvsrätt vid efterlevande makes död?

2016-11-07 i Efterarv
FRÅGA |Jag är gift och ingen av oss har barn. Jag har varit gift tidigare men min dåvarande fru avled 2003.Hon har två döttrar. Bouppteckning etc gjordes efter min frus död.Har dessa två döttrar arvsrätt när jag dör ?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De två döttrarnas rätt till arv när du avlider är beroende på omständigheterna kring fördelningen av din tidigare frus kvarlåtenskap. Jag kommer redogöra för tänkbara scenarion och vad konsekvenserna av dem blir vid fördelning av din kvarlåtenskap i framtiden. Reglerna som avgör de här frågorna hittar du i ärvdabalken (ÄB). Ärvdabalken kan du titta närmare på här. Jag kommer även kort behandla några regler i äktenskapsbalken (ÄktB) som du kan se närmre på här.När en gift person avliderNär någon som är gift avlider ska en bodelning göras för att dela upp allt giftorättsgods mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (ÄktB 9:1 och ÄktB 10:1)11. Det som tillfaller den avlidne maken genom bodelning och sådan enskild egendom som inte ingår i bodelning utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Denna fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser och ska som huvudregel gå till bröstarvingarna. Dock görs ett undantag då den avlidne vid sin död är gift. Då aktualiseras reglerna om makesarv och all kvarlåtenskap ska tillfalla den efterlevande maken.Om den avlidne makens bröstarvingar inte är den efterlevande makens bröstarvingar också, så har de alltid rätt att få sitt arv från den avlidne direkt. Kvarlåtenskapen tillfaller då inte den efterlevande maken. Den avlidnes bröstarvingar kan avstå från den här rätten och på så sätt låta den efterlevande maken ärva. Det finns också en skyddsregel som innebär att den efterlevande maken har rätt att efter sin makes död få egendom av ett värde som motsvarar 4 prisbasbelopp (drygt 170 000 kr). Om den efterlevandes egna enskilda egendom och det giftorättsgods som erhålls ur bodelningen inte täcker 4 prisbasbelopp, så ska resten erhållas ur kvarlåtenskapen (ÄB 3:1).EfterarvDe bröstarvingar som enligt reglerna om makesarv och prisbasbeloppsregeln får avstå arv har istället rätt till efterarv. Efterarv innebär att de får ärva den efterlevande maken vid dennes död, istället för att få ut ett arv direkt, vid den första makens död. Efterarvet ska utgöra samma andel i den totala kvarlåtenskapen som den efterlevande makens makesarv utgjorde i den totala egendomsmassa som denne hade kvar när bodelning och arvsskifte gjorts efter den först avlidne (ÄB 3:2).SlutsatsDin tidigare frus barn har inte någon direkt rätt att ärva dig, eftersom de inte är dina bröstarvingar. De kan vara berättigade ett efterarv efter sin mor. Detta beror på om de fick ut sitt arv från henne när hon avled, eller om de avstod sig sin rätt till förmån för att du skulle få makesarv. De kan också vara berättigade efterarv om du fick en del av din tidigare frus kvarlåtenskap enligt prisbasbeloppsregeln. Om de har rätt till efterarv kan storleken beräknas utifrån hur stor andel av din egendomsmassa som utgjordes av makesarvet vid din tidigare frus död. Jag hoppas att det här svaret har gett dig svar på frågan och lite klarhet i vad som kan ske med din kvarlåtenskap i framtiden. Om någonting är oklart är du välkommen att be om förtydliganden i kommentarsfältet.Vänliga hälsningar,

Efterarv för syskon vid efterlevande makes bortgång

2016-11-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Skulle behöva hjälp med en fråga angående arv. Låt oss låtsas följande:Jag är gift. Min fru har en son från tidigare förhållande(mannen har avlidit). Vi har en gård ihop. Jag dör och lämnar min fru endast med skulder på vår gård. Jag har alltså inga pengar på mitt konto vid min bortgång. Min fru lever vidare och betalar av skulderna med sina pengar. Hon lever sedan vidare ensam i 40 år. Hon tjänar egna pengar och förvaltar sina pensioner i fonder. Min fru dör sedan utan att ha använt sina pensioner och lämnar kvar x antal pengar på kontot. Den som står kvar är hennes son från tidigare förhållande. Jag har alltså inga barn från tidigare förhållande och vi har inget barn ihop(och sonen är inte adopterad av mig). Jag har endast syskon och syskon barn. Finns det någon möjlighet att mina syskon eller syskonbarn har rätt till hennes pengar, som hon sparat under dessa 40 år och som hon investerat ensam? Inget testamente finns. Hoppas det inte blir för krångligt. Frågan utan detaljer är väl om mina syskon eller syskonbarn har rätt att ärva min frus pengar när hon har en egen son. Med vänliga hälsningar!
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i Ärvdabalken. Enligt 3 kap. 1 § ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make, precis som du säger. Maken ärver detta med fri förfoganderätt, och kan därför använda, sälja eller skänka bort kvarlåtenskapen som den efterlevande maken önskar, undantaget är att det inte kan testamenteras bort. Enligt 3 kap. 2 § så kommer den först avlidne makens arvingar in i bilden när den efterlevande maken dör. Om det saknas bröstarvingar, som i ert fall, kommer enligt 2 kap. 2 § andra arvsklassen att bli aktuella som arvingar (dvs. den avlidnes föräldrar, saknas föräldrar så ärver den avlidnes syskon, saknas syskon så ärver syskonbarn).Huvudregeln är att vid den andre makens död så delas boet på hälften, med undantag för ex. enskild egendom. Sedan kvarlåtenskapen delats kommer ena halvan tillfalla den först avlidnes makens arvingar och den andra halvan tillfalla den efterlevande makens arvingar.Om boets värde har ökat sedan den första makens bortgång, kan dock den värdeökningen tillfalla den efterlevande makens arvingar, enligt 3 kap. 4 §. För att detta ska bli aktuellt ska ökningen härröra sig från arv, gåva eller förvärvsarbete. Vad som kan sägas om pension och värdeökning är att Högsta domstolen har funnit att tjänstepension inte varit hänförlig till förvärvsarbete, och därför kommer vara medräknat när man delar på kvarlåtenskapen.Hoppas du fått klarhet i din fråga.Mvh,

Beräkning av efterarv vid fri förfoganderätt

2016-10-31 i Efterarv
FRÅGA |Min sambo avlider o vi har inga gemensamma barn. Vi har ett testamente, som säger att den som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom. Efter bådas vår död skall kvarlåtenskapen tillfalla våra bröstarvingar. Bodelning görs o enligt arvskifte är min sambos tillgångar 560000kr. Laglotten är 280000 o den delar den avlidnes barn på. Jag ärver den andra delen. Det jag undrar över är arvslotten. Jag får sitta kvar i vår bostadsrätt, som jag inte får testamentera bort. Jag vet att jag får sälja den. Nu har jag en del pengar utöver bostaden. Hur beräknas arvslotten till den avlidnes barn? Hur mycket måste finnas till dem? Om det inte finns några pengar kvar när jag dör, vad händer då? Kan de ärva något från mig? Eller går mina fonder o aktier till mina barn?
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!Regler om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB). Sambor ärver inte varandra (jämför med gifta par), därför är det bra att ni har upprättat ett testamente. Barnen har som du säger alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (se 7 kap 1 § ÄB). Arvslotten utgörs i sin tur det barnet skulle ärvt om den legala arvsordningen gällt. Den beräkning som ni gjort stämmer alltså. Det som händer när man testamenterar med fri förfoganderätt är precis som du säger att du inte får testamentera bort egendomen men däremot får du sälja den. Att du ärver din sambo med fri förfoganderätt innebär att arvet till hans arvingar enligt den legala arvsordningen får vänta på resten av arvet. Efter din död kommer de att få del av detta arv, detta kallas för att de har ett efterarv. Det är alltså så att arvsrätten inte på något sätt går förlorad utan den blir bara uppskjuten på grund av testamentet. Det är dock inte så att din sambos efterarvingar får ett bestämt belopp utan de får en kvotdel av ditt arv. De kommer inte att få del av ditt arv i sig utan de får bara del av denna kvotdel som då utgör deras efterarv.Ett exempel för att illustrera detta: 280.000 kr är det belopp som du får ärva med fri förfoganderätt från din sambo.Om har egendom som uppgår till exempelvis 500.000 kr så har du med din sambos tillgångar 780.000 kr. 280.000/7800.000 = 36 % ca. Detta innebär att när du avlider så kommer 36 % av din egendom att tillfalla din sambos arvingar i form av efterarv, resterande 64 % är således arvet efter dig, detta arv går till dina arvingar och inga andra. Har du exempelvis bara 100.000 kr kvar vid din bortgång kommer alltså 36.000 kr tillfalla din sambos efterarvingar och resterande 64.000 kr tillfaller dina bröstarvingar.Hoppas du fått svar på din fråga, ananars är du välkommen att höra av dig igen!