Efterarv och förskott

2015-12-17 i Efterarv
FRÅGA |Min mor hade en son innan hon gifte sig med min och min systers far. Vår far avled för några år sedan och nu har även vår mor gått bort. Vår halvbror har inte växt upp med oss. Mamma ärvde allt av pappa när han dog. Nu har vi uppfattat det som att det som nu är kvar ska delas först på hälften, varsin halva för våra föräldrar, Pappas del ska jag och min syster dela på och den andra halvan ska vi dela på tre. Vi har alla tre fått lite pengar i förskott av mamma som vi tänker ska dras av från det vi nu ska få. Har vi uppfattat det på rätt sätt?Vänligen Unni Öhman
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!På det stora hela har du uppfattat det precis rätt. Eftersom du ändå har vänt dig till oss för råd ska jag ge en förklaring till varför det ligger till som det gör och varför det inte är säkert att det just är hälften av kvarlåtenskapen som du och din syster ska dela på. EfterarvetNär din pappa dog ska en bodelning ha gjorts mellan honom och din mor. Därefter ska arvet ha fördelats och eftersom de var gifta ärvde din mamma allt, ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st. I och med att du och din syster inte ärvde er far då fick ni en efterarvsrätt i din mors kvarlåtenskap, 3 kap 2 §. Hur stor den efterarvsandelen är beror på hur mycket era föräldrar erhöll var efter den bodelning som gjordes efter din fars död. Om era föräldrar bara hade giftorättsgods fick det exakt lika mycket vid bodelningen, låt säga 50 000 var. Er mor fick då 50 000 i bodelningen och 50 000 i arv vilket innebär att efterarvsandelen blir 50 000/100 000 = 50 %.Om det däremot var så att någon av era föräldrar hade enskild egendom och därmed hade mer tillgångar än den andra efter bodelningen blir er efterarvsandel mer eller mindre än hälften. Säg att bodelningen gav era föräldrar 40 000 var och att er far hade enskild egendom till ett värde av 20 000. Då blir efterarvsandelen en annan eftersom er mor ärver 60 000. Efterarvsandelen blir då 60 000/100 000 = 60 %. Detta räkneexempel visar att det som är kvar efter din mor inte nödvändigtvis ska delas just på hälften. Så kan vara fallet, men det kan lika gärna vara så att er far hade mer eller mindre tillgångar än er mor vid sin bortgång och då ska kvarlåtenskapen delas på ett annorlunda sätt. Om efteravsandelen t ex är 60 % ska du och din syster dela på 60 % av kvarlåtenskapen innan arvet efter din mor fördelas. FörskottetDet förskott ni har fått ska mycket riktigt räknas av från arvet, ärvdabalken 6 kap 1 § 1 st. Det förskott som du och din syster har fått ska dock avräknas redan från efterarvet från er far, 6 kap 1 § 2 st. Det innebär att när ni räknat ut efterarvsandelen från er far (se ovan) ska ni lägga till de pengar ni har fått i förskott. Dessa pengar blir fiktiva tillgångar i efterarvet. Om du har fått 10 000 och din syster 15 000 t ex, lägger ni till 25 000 till det efterarv ni ska få ut. Efterarvet delas sen på hälften. Anledningen till detta är att justera en situation då någon av arvingarna fått mer i förskott än de andra. När efterarvet har sorterats ut ska resten av kvarlåtenskapen från er mor fördelas. Då får er halvbror lägga till det han har fått i förskott som ett fiktivt belopp. Kvarlåtenskapen delas sen på er tre. Säg att det finns 50 000 att fördela och din halvbror har fått 10 000 i förskott. Förskottet läggs till vilket ger 60 000, med andra ord 20 000 var. De 50 000 som finns i kvarlåtenskapen fördelas då som följer: 20 000 till dig, 20 000 till din syster och 10 000 till din halvbror (eftersom han redan har fått 10 000 i förskott). SammanfattningDet blev mycket siffror men det var bara för att illustrera med några exempel. Jag hoppas att det förtydligade snarare än krånglade till det. Som sagt har du uppfattat det rätt på det stora hela men jag hoppas att jag har kunnat förklara mer exakt hur processen går till.Med vänlig hälsning,

Vad innebär efterlevande makas fria förfoganderätt?

2015-11-27 i Efterarv
FRÅGA |Vilken rätt har efterlevande maka med fri förfogande rätt att göra med kvarlåtenskapen. Det finns ej gemensamma arvingar utan bara särkullbarn. Har den efterlevande makan rätt att ge gåvor av större värde till sina egna barn efter att den första maken dött? Har jag som barn till den först avlidne rätt att fråga om hur det förhåller sig med nya lån som är tagna efter min förälders bortgång?
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du som är ett så kallat särkullbarn har rätt att ärva din förälder direkt vid hans/hennes bortgång och behöver således inte avvakta efterlevande makas bortgång för att ärva, se Ärvdabalken 3 kap 1 § 1 st, här. Dock kan denna rätt för särkullbarn begränsas genom testamente, vilket då ofta är utformat på så vis att den efterlevande maken/makan ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, och att särkullbarnet har rätt till så kallat efterarv, dvs. rätt till arv då den efterlevande maken/makan går bort.Att en efterlevande make/maka ärver den först avlidne med fri förfoganderätt innebär att personen får fritt disponera över den först avlidnes kvarlåtenskap under sin livstid, men personen får dock inte testamentera bort den kvotdel av den totala kvarlåtenskapen som han/hon innehar med fri förfoganderätt, dvs. den delen som är förbehållen särkullbarnet eller andra arvingar som har rätt till efterarv. Denna regel stadgas i Ärvdabalken 3 kap 2 §, här. I Ärvdabalken 3 kap. 3 § finns en regel som säger att om den efterlevande makan väsentligen minskat värdet på den egendom han eller hon innehar med fri förfoganderätt, exempelvis genom gåva, måste hon ersätta dig som efterarvinge till fördel före hennes egna arvingar.Finns inte tillräckliga medel i dödsboet ska gåvor och liknande tas tillbaka. För att återgång ska ske krävs att mottagaren insåg eller borde ha insett att du tog skada av gåvan, och att det inte har gått mer en fem år sedan gåvan fullbordades. Enligt rättsfallet NJA 2013 s. 736 måste minskningen vara ungefär 25% av egendomen för att anses som "väsentligen minskad". Den efterlevande makan har alltså rätt att ge bort en del gåvor, men inte för hur mycket pengar som helst.Angående din rätt att fråga om hur det står till med lån med mera finns ingen speciell bestämmelse om det, men eftersom den som har fri förfoganderätt har rätt att disponera över pengarna som personen vill under sin livstid (med undantag från de två situationerna jag skrivit ovan) bör du inte ha rätt att kräva att få veta om nya lån med mera. Hoppas att du fick svar på din fråga, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Fri förfoganderätt eller full äganderätt?

2015-11-14 i Efterarv
FRÅGA |Min maka är avliden, vi hade inga gemensamma eller särkullbarn. Vi hade ett äktenskapsförord. Jag ägde ca 60% av tillgångarna och han 40%. Vi hade inget testamente. Ärvde jag henne med fri förfoganderätt eller med full äganderätt? Min andra fråga gäller hennes efterarvingar. När jag avlider, har de rätt till 40% av min totala kvarlåtenskap eller utgår man ifrån kvarlåtenskapen vid min makas bortgång?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Eftersom du ärvde henne genom regeln i ärvdabalkens 3 kap 1 § och inte genom testamente så har du fri förfoganderätt över tillgångarna men inte full äganderätt. Det innebär att du fritt får förfoga över tillgångarna under din livstid men inte fördela den andelen av egendomen genom testamente. Efterarvingarna ska ta samma andel i boet efter bodelningen som du ärvde av din maka. Det innebär att de ärver 40 % av din totala kvarlåtenskap när du dör. Hoppas det var svar på dina frågor!

Kan man öka sin efterarvsandel?

2015-10-25 i Efterarv
FRÅGA |HejJag har en fundering.Pappa och mamma har ett gemensamt barn och det är jag. Mamma har dessutom ett barn sen tidigare äktenskap, min halvbror. Jag vet hur situationen blir om mamma går bort först, men hur fungerar det nu när pappa har gått bort först? "Ärver" mamma allt följt av att jag och min halvbror ärver hälften var när hon går bort eller har jag rätt till större del då? Och spelar det någon roll för min del sen när mamma går bort och arvet ska delas ut om vi använder oss av taxeringsvärde eller marknadsvärde (värderat värde) på deras gemensamma hus just nu i dödsboet/bouppteckningen. Dödsboet/bouppteckning är dessutom inlämnad och värderingen är gjord med taxeringsvärde. Jag har börjat fundera på detta i efterhand och funderar om det spelar någon roll för värdet på min arvsdel sen när mamma går bort. Om det spelar roll, kan man då göra om eller uppdatera bouppteckningen med det nya värderade husvärdet? Det har gått någon månad, pappa gick bort i april och allt lämnades in inom 3 månader. Jag är jättetacksam för svar på mina funderingar. Ha en trevlig dag. Hälsningar, Christer
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom din mamma och pappa var gifta kommer din mamma att ärva din pappas tillgångar (om det inte finns testamenten eller andra barn till din pappa), ärvdabalken 3 kap 1 §. Som enda barn får du då en efterarvsrätt i din mammas framtida dödsbo. Det innebär att när hon dör så kommer den del som din pappa lämnat efter sig tillfalla dig först, därefter kommer resten av kvarlåtenskapen fördelas mellan dig och din halvbror (om inget testamente upprättas eller liknande), 3 kap 2 §. Du har alltså rätt till en större del än din halvbror då arvet efter din mor ska fördelas. Om det spelar roll om taxerings- eller marknadsvärdet borde användas är en svårare fråga. Om du vill ha ut så mycket arv det går när din mammas kvarlåtenskap ska fördelas är det bra att ha stor efterarvsandel från din pappa, eftersom du inte ska dela den delen med någon annan. Om din pappa hade mer tillgångar än din mamma, och din efterarvsandel därmed blir mer än hälften i din mammas dödsbo, kommer efterarvsandelen sjunka om huset värderas högre. Tvärtom blir det om din mamma har mer tillgångar än vad din pappa hade, då kommer din efterarvsandel höjas om huset värderas högre Om de bara hade giftorättsgods och har delat allt lika spelar det ingen roll om värdet på huset ökar, din efterarvsandel kommer ändå att landa på 50 %. Om du kommer fram till att din mor, genom till exempel massa enskild egendom, har mer tillgångar än vad din pappa lämnar efter sig gynnas du av att det gemensamma huset värderas högre. Då kan det bli aktuellt med en tilläggsbouppteckning, ÄB 20 kap 10 §. Jag är dock tveksam till att det går att ändra värderingen, det är inte säkert att det klassas som en felaktighet som lagtexten kräver. Om du vill höra vad som gäller där rekommenderar jag att ringa Skatteverket för att få ytterligare information om tilläggsbouppteckning.Med vänlig hälsning,

Arv från en avliden då det finns en efterlevande make

2015-12-08 i Efterarv
FRÅGA |Hej Jag har inte delgivits min fars testamente, änkan bor kvar i huset. Hur blir det med mitt arv. Jag är biologisk dotter boende i Stockholm. Änkans dotter (ej gemensamt barn) har möbler m m i sitt hem som kommer från min fars hus. Hur kan jag veta om min arvslott beaktas? Är det alltid så att de biologiska barnen har arvsrätt? Kan jag ta ut min arvslott trots änkan är i livet? Min far avled 2011.
Emil Danielsson Nykänen |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige gäller att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt (se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Detta gäller dock inte för bröstarvingar då den efterlevande maken inte tillhör en bröstarvinges släkt, som har rätt att få ut sin arvslott redan vid sin biologiske förälder (samma paragraf som innan). Att ärva med fri förfoganderätt betyder att den efterlevande maken inte kan testamentera bort arvet från den först döda maken.Det finns även en bestämmelse som tillåter en bröstarvinge avstå sin arvslott för att sedan få rätt till den efterlevande makens arv (se https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1). Skulle det vara ett testamente som lämnar allt åt den efterlevande maken har du inte rätt att få ut din arvslott förrän den efterlevande maken dör (se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S).När en person dör ska en dödsbouppteckning göras senast 3 månader efter dödsfallet, denna ska sedan skickas till skatteverket (se https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1). Vid denna bouppteckning ska den dödes tillgångar och skulder antecknas. (se https://lagen.nu/1958:637#K20P4S1). Att tillgångarna antecknas är för att dessa sedan ska delas ut till arvingarna. Till denna bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas. (se https://lagen.nu/1958:637#K20P2S1). Eftersom du är en arvinge är du en dödsbodelägare och ska kallas till denna bouppteckning. Vänligen,

Innebörden av efterarv

2015-11-25 i Efterarv
FRÅGA |Vi är gifta utan äktenskapsförord. Vi har vardera två särkullbarn men inga gemensamma. Genom inbördes testamente får den först avlidnes barn sin laglott. Vad innebär efterarv när den andra makens/makans avlider?
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken.Efterarv innebär att kvarlåtenskapen efter den först avlidne fördelas mellan dennes arvingar, i ert fall den först avlidnes särkullsbarn, när den efterlevande maken avlider, 3:2 ÄB.Efterarv kan bli aktuellt beroende på vad ni har skrivit i ert inbördes testamente. Om man i testamentet anger att den efterlevande maken ska få ”full äganderätt” av det som återstår av särkullbarnens arvslotter blir efterarv inte aktuellt, det blir det däremot om man anger ”fri förfoganderätt”. ”Full äganderätt” innebär att den efterlevande maken kan göra vad den vill med egendomen, och då även testamentera bort den medan ”fri förfoganderätt” innebär att den efterlevande maken fritt får råda över egendomen men får inte testamentera bort egendomen då denna alltså ska tillfalla den först avlidnes särkullsbarn. Om ni inte har angett vare sig ”fri förfoganderätt” eller ”full äganderätt” i ert inbördes testamente gäller att den efterlevande maken har ”fri förfoganderätt” över egendomen.Efterarv blir alltså aktuellt om ni i ert inbördes testamente har angett att den efterlevande maken ska få "fri förfoganderätt" över egendomen eller inte berört detta alls i testamentet. Att efterarv blir aktuellt innebär alltså att egendomen efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död fördelas mellan den först avlidnes särkullsbarn. Hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar

Efterarv, gemensamt barn

2015-10-25 i Efterarv
FRÅGA |Jag är änka med två barn ett med min avlidne man och ett som är mitt eget. Min fråga när jag avlider har jag hört att det gemensamma barnet ska ärva sitt farsarv därefter delas det lika mellan de två barnen efter mig- Är detta korrekt?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det du beskriver är korrekt. När din make avled tillföll din makes kvarlåtenskap dig i enlighet med huvudregeln i 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Ert gemensamma barn ärver då sin far med efterarv istället, det är en slags uppskjuten arvsrätt som beräknas i kvotdelar. Ett exempel på hur det här beräknas är om ni endast hade giftorättsgods vid din makes bortgång har en bodelning skett där ni har tilldelats hälften var av giftorättsgodset, alltså bestod din makes kvarlåtenskap av hans hälft efter bodelningen. Det här innebär i sin tur att ert gemensamma barn har rätt till 1/2 (hälften) av din kvarlåtenskap i form av efterarv. Se 3 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1) gällande efterarv.När du avlider kommer alltså ert gemensamma barn först att tilldelas efterarvet efter sin far. Därefter kommer den kvarstående kvarlåtenskapen efter dig att delas lika mellan dina barn, vilket då utgör deras arv efter dig.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!

Allmänt om efterarv

2015-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Strax innan min mamma gick bort fick hon reda på att hon hade en syster. Hur blir det nu när min morfar går bort? Ärver mormor honom först då de är gifta, sen när mormor går bort, ärver jag (barnbarnet) och den andra systern henne då?
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I svaret har jag utgått från att din mamma och din mammas syster är din mormors och morfars gemensamma barn. Jag utgår också från att din mormor och morfar inte hade några andra barn.Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken (ÄB). Av 3:1 ÄB framgår att om den som avlidit var gift, så ska den efterlevande maken ärva den avlidnes tillgångar. Detta innebär, precis som du skriver, att om din morfar går bort så kommer din mormor att ärva all hans egendom först, då de är gifta. Både arvet efter din morfar och din mormor kommer att fördelas till deras arvingar när din mormor senare går bort.Av 2:1 ÄB framgår vidare att när någon som har barn dör, så är huvudregeln att barnen ärver kvarlåtenskapen. Detta innebär att när din mormor går bort så kommer arvet efter din mormor och morfar att i första hand gå till deras barn. Av 2:1 st. 2 ÄB framgår vidare att barnen som huvudregel ska dela lika på kvarlåtenskapen och att om ett barn har dött så ska barnets barn ärva det barnets andel. Eftersom din mamma gått bort så kommer således du att få din mammas andel, och du och din mammas syster kommer att få hälften av arvet var när din mormor går bort, återigen precis som du skriver.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,