Testamente om sekundosuccession

2016-09-06 i Efterarv
FRÅGA |Jag är gift men varken jag eller min man har några barn. Jag har syskon, dessutom har en av mina föräldrar adopterat ett barn, ingen av mina föräldrar lever längre. Just nu finns inget testament så jag antar att alla mina syskon är efterarvingar till mig. Eftersom jag inte har någon relation till min ena förälders adoptivbarn så jag undrar om jag kan skriva ett testament som fastställer mina "helsyskon" som efterarvingar till mig utan att det påverkar att min man ärver mig?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan skriva ett sådant testamente. Du skriver helt enkelt i testamentet att du vill att din make ska ärva dig med fri förfoganderätt, och vid hans frånfälle ska din kvarlåtenskap tillfalla dina helsyskon (med preciserande uppgifter såsom namn osv.). Ditt adoptivsyskon har ingen absolut rätt till arv, utan sådan har bara bröstarvingar (laglott). Det kallas att förordna om sekundosuccession när ett testamente föreskriver vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter att den efterlevande maken avlider.Vi på Lawline kan hjälpa dig att upprätta ett sådant testamente genom vår avtalstjänst, se här.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen

Rätt till efterarv

2016-09-01 i Efterarv
FRÅGA |jag undrar om jag har rätt till efterarv, min biologiska mor gick bort för 2 månader sen och för en vecka gick hennes man bort. jag har levt med honom i 50 år men han adopterade mig aldrig, undrar om efterarv går till min bortgångne mor och jag ärver efter henne ?Pierre Johanssonpiejo@live.sePs, bägge bodde på olika hem och var gifta men hade inte gemensam ekonomi. kan det vara rätt ?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När din mor gick bort hade du möjlighet att avstå din rätt till arv till förmån för din mors make, se 3:9 ärvdabalken. Om så skedde har du nu rätt till ett så kallat efterarv, se 3:2 ärvdabalken. Hur stort ditt efterarv blir bestäms i relation till en kvotdel, hur stor makens totala förmögenhet utgjordes av din mors tillgångar vid hennes bortgång.Det faktum att de inte hade någon gemensam ekonomi har ingen betydelse för ditt efterarv. Om maken hade adopterat dig hade du ärvt både honom och din mor vid hans bortgång, som om båda två hade varit dina biologiska föräldrar men i och med att ingen adoption skedde har det ingen betydelse. Om du gav ditt arv till förmån för din mors make har du alltså nu rätt till efterarv. Hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du varmt välkommen att återkomma. Mvh

Fördelning av arv och efterarv

2016-08-29 i Efterarv
FRÅGA |Min farmor satt kvar i orubbat bo när min farfar dog. Senare sålde hon huset (som dom hade ägt tillsammans) och flyttade till en hyresrätt. Der finns även pegar på banken som var min farfars när han dog.Min pappas enda syskon är en halvsyster som min farfar inte var biologisk pappa till och han adopterade henne aldrig. När arvet kommer att delas efter min farmor i framtiden har då min pappas halvsyster rätt till hälften av allting eller ska det räknas bort någon del som var min farfars och som kommer att tillfalla bara min pappa?
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När din farmor går bort kommer i hennes kvarlåtenskap en andel utgöra det hon fick i arv när din farfar gick bort. Ett enkelt exempel får illustrera detta: När din farfar gick bort gjordes en bodelning mellan honom och din farmor, säg att de hade 100 000 kr var kvar efter att alla skulder och begravningskostnader betalats. Din farmor fick således 100 000 kr genom bodelning och 100 000 kr genom arv. Hälften av hennes egendom var alltså arv från din farfar och kommer anses vara det även vid hennes bortgång. När din farmor går bort kommer din pappa ha rätt till efterarv efter din farfar vilket enligt exemplet ovan kommer att utgöra hälften av den kvarlåtenskap som ingår i din farmors dödsbo. Den andra hälften utgör då arv efter din farmor och den kommer delas mellan din pappa och hans halvsyster, fördelningen blir alltså 75/25. Undantag om hon tjänat pengar genom arbete eller fått värdefull egendom genom, arv, gåva eller testamente efter din farfars död då ska värdet av det helt delas mellan din pappa och hans halvsyster. Hoppas detta klargjorde det hela för er!

Hur fungerar rätten till efterarv då efterlevande maken gift om sig?

2016-08-25 i Efterarv
FRÅGA |HejUndrar om jag och min bror har rätt att ärva vår pappa när mamma gift om sig? Kan vår arvslott testamenteras bort? Kan man gå "över" vårt arv?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. Enligt 2 kap. 1§ i Ärvdabalken är det du och din bror som ska ärva kvarlåtenskapen (kvarlåtenskap = all den egendom din pappa efterlämnar) efter din pappa. Om din pappa och mamma var gifta när din pappa gick bort tillfaller kvarlåtenskapen dock först din mamma. Du och din bror får sedan ut arvet efter er pappa när även er mamma har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 1§ och 2§. Rätten för dig och din bror att få ut arvet efter er pappa gäller även om er mamma har gift om sig. Om en bodelning (bodelning = makarnas egendom delas mellan dem) ska ske mellan din mamma och hennes nya make exempelvis pga. skilsmässa eller dödsfall så kommer er pappas arv att räknas bort från er mammas del innan bodelningen görs mellan din mamma och den nya maken. På så sätt får din mammas nya make ingen del av er pappas kvarlåtenskap. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 6§. När din pappas kvarlåtenskap tillfaller din mamma ärver hon den med fri förfoganderätt, men inte full äganderätt. Det innebär att hon får göra i princip vad hon vill med den så länge hon lever, däremot har hon inte rätt att testamentera bort någon del av den till någon annan. När din mamma går bort kommer alltså det som finns kvar av er pappas kvarlåtenskap att gå till dig och din bror. Detta går att utläsa ur Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket. Svaret på dina frågor är alltså att du och din bror fortfarande har rätt att ärva er pappa även om er mamma har gift om sig, er arvslott er pappan kan inte testamenteras bort och man kan inte gå över ert arv. Hoppas att detta var svar på dina frågor! Om du har fler frågor angående vad som gäller kring arvet efter din pappa är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Arv - Väsentlig minskning av egendom

2016-09-05 i Efterarv
FRÅGA |Min morfars fru (ej mormor, död sen länge) ärvde morfar med fri förfoganderätt. (jag fick min lott då min mamma är död sedan länge) Morfar och hans fru skrev ett inbördes testamente där det står att jag ärver henne efter hennes bortgång. Nu så har hennes bröder först skrivit över en fastighet från henne till dem och sedan agerar dom goda män åt henne då hon blivit dement. Risken är stor att bröderna tömmer henne på alla tillgångar. Vad säger lagen? Vad jag förstått så betyder fri förfoganderätt att man inte drastiskt få sänka värdet på ett testamenet genom gåva.
Anna Thörne |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) och makes arvsrätt regleras i ÄB 3 kap. Enligt ÄB 3:3 får en efterlevande make inte orsaka väsentlig minskning av sin egendom. Med väsentlig minskning menas att egendomens värde minskat med minst en fjärdedel (NJA 2013 s 736)Sönerna till din morfars fru har därmed inte rätt att göra sig av med hennes tillgångar som hon har fri förfoganderätt över efter din morfar. I sådant fall ska vederlag utgå till efterarvingarna efter den först avlidne maken (se ÄB 3:3 st 1).Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Restriktioner gällande hur efterlevande make får förfoga över egendom efter den först avlidne maken

2016-08-30 i Efterarv
FRÅGA |Min faster var gift. Hennes make dog. Min faster blev sambo med ny man. Det finns ett testamente som anger att fasters sambos barn ärver efter min faster, inkl. Efter hennes gifta make. Kan detta genomföras?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken ärver makar varandra och i enlighet med detta har kvarlåtenskapen efter din fasters avlidne make tillfallit din faster. Är det så att din fasters man har någon i första eller andra arvsklassen, alltså bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomling, som ska ärva ärver dessa med efterarvsrätt. Efterarvsrätt innebär att den som har bäst arvsrätt vid din fasters död får ut sitt arv efter hennes make först när även din faster har avlidit. Med andra ord får din makes arvingar vänta med att få ut sina arv till dess att även din faster har avlidit. Detta framgår av 3 kap 2 § Ärvdabalken. För att skydda arvingarna till den först avlidne maken ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt och inte med full äganderätt. Att din faster ärvt med fri förfoganderätt innebär att det finns vissa begränsningar i vad hon får göra med egendomen. Ett exempel på en sådan restriktion är att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendom som denne ärvt efter den först avlidne maken. Att sådan egendom inte får testamenteras bort framgår även uttryckligen av 3 kap 2 § Ärvdabalken. Sammanfattningsvis kan sägas att din faster inte får testamentera bort den egendom som hon har ärvt efter sin avlidne make. Finns dock inga arvingar i den första eller andra arvsklassen till din fasters avlidna make borde det däremot vara godtagbart för din faster att förfoga över egendomen så som hon önskarÄrvdabalken hittar du härHoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Hur fördelas arvet vid efterarv?

2016-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag undrar hur det är. Min pappa avled för 1,5 år sedan och min mor ärvde lite pengar efter honom. Nu har även min mor gått bort. Hur blir arvet då, vi är 5 syskon men de var bara min pappa, men vi har samma mamma.
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Eftersom det inte verkar finnas något testamente gäller den "legala arvsordningen" som innebär att du som din fars bröstarvinge är först på tur att ärva honom. Detta enligt 2 kap 1 § ÄB. Eftersom att din far var gift med din mor (jag antar att de var gifta eftersom hon ärvde honom) så har hon företräde till pengarna framför dig. Som bröstarvinge som även är barn till den avlidnes maka får du vänta på ditt arv till din mor avlidit, detta enligt 3 kap 1 § ÄB. Detta är alltså den situation som nu uppkommit. Det som händer när arvet skjuts upp på detta sätt på grund av att den avlidne var gift är att du som bröstarvinge får ett så kallat efterarv, se 3 kap 2 § ÄB. Efterarvet innebär att när din mor avlider kommer en kvotdel av hennes kvarlåtenskap att tillfalla dig. Kvotdelen räknas ut genom att man ser till hur stor andel arvet efter din far utgjorde av din mors totala tillgångar, 3 kap 2 § 3 stycket ÄB. Ett exempel: din fars totala tillgångar uppgick till 1000 kr. Din mor hade vid tillfället hon fick arvet också 1000 kr i tillgångar. Din mors totala förmögenhet inklusive arvet efter din far var således 2000 kr. Kvotdelen blir då 1000/2000 = 50 %. När din mor sedan avlider får du alltså inte nödvändigtvis ut 1000 kr som efterarv från din far utan 50 % av din mors samlade tillgångar. Om din mor exempelvis har tillgångar till ett värde av 3000 kr blir ditt efterarv alltså 1500 kr (50 % av 3000 kr). Denna kvotdel är det bara du som efterarvinge som får del av eftersom detta inte är din mors pengar utan arvet efter din far. Man tar alltså bort denna summa från det som ni bröstarvingar till modern ska dela på. För att fortsätta exemplet ovan: om efterarvet blir 1500 kr går detta alltså enbart till dig. Det som ska delas som arvet efter din mor är resterande 1500 kr, denna summa delar du och dina 5 syskon på.Hopppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Hur räknas efterarv?

2016-08-08 i Efterarv
FRÅGA |par i partnerskap med särkullbarn, den ena faller bort, testamente är skrivet om orubbat bo, den framlidnes barn väljer att ta ut 25%. resterande 25% får de ut när den andra i paret faller bort, min fråga är, vad räknas 25% på? när den sista i paret dör, blir det 25% av 100% igen då?, i sådana fall får ju barnen från den som avled först mer än de barn som kvitterar ut sitt arv när den sista gått ur tiden?Eller hur blir det?tacksam för lite tydlighetmvh marie
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap. 1 § lag om registrerat partnerskap har ett registrerat partnerskap samma rättsverkningar som ett äktenskap och när ärvdabalken talar om makar gäller det därför också registrerade partners.Av dina uppgifter förstår jag inte riktigt hur många barn det finns och om de tar ut 25 % var eller 25% tillsammans. Oavsett antar jag att det är så att särkullbarnen tar ut en del av sitt arv när deras förälder dör och att de sedan ska få ut resterande del i form av efterarv när deras förälders partner avlider. Det är lite komplicerat att förklara, särskilt när jag saknar flera viktiga delar men nedan kommer jag förklara huvudreglerna kring efterarv samt försöka illustrera med exempel. Huvudregeln är att när en arvlåtare dör så ska dennes bröstarvingar dela på arvlåtarens kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB. Om arvlåtaren var gift eller i registrerat partnerskap så ska dock den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla arvlåtarens partner/make/maka enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte för särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt om de inte väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande. Gemensamma barn samt särkullbarn som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande har sedan rätt att få ut sina respektive arvslotter från den först avlinde i form av efterarv i den sist avlidnes kvarlåtenskap enligt 3 kap. 2 § ÄB. Det är alltså inte endast särkullbarn som har rätt till efterarv utan också de gemensamma barnen har rätt till efterarv från sin först avlinde förälder. De gemensamma barnen kommer således få ett arv från sin först avlinde förälder och sedan från den andre, vid samma tillfälle, när den efterlevande avlider. Enligt 3 kap. 2 § ÄB så fungerar efterarv så att de arvingarna som ska få ut det ska få samma andel i den totala kvarlåtenskapen som de avstod när den först avlide dog. För att räkna fram det tar man vad de totalt sett avstod och delar det med den efterlevandes totala tillgångar efter arvsskiftet. Den kvoten utgör efterarvet som alla barn ska få ut från sin förälder i den sist avlidna makens kvarlåtenskap. För att ge ett enkelt exempel så kan vi säga att A (den först avlidna maken) hade en kvarlåtenskap på 1 000 kronor när A dog. A:s make B (den efterlevande maken) hade också tillgångar på 1 000 kronor efter bodelningen. Om alla A:s barn avstår allt sitt arv till förmån för B kommer B efter arvsskfiftet ha totala tillgångar på 2 000 kronor. 1 000 kronor av dessa har B fått i makesarv och efterarvet utgör därför 1/2. Alla barn ska sedan dela på 1/2 av de totala tillgångarna som finns när B dör, som arv efter A. Om det finns fyra barn totalt, två särkullbarn och två gemensamma barn är huvudregeln att de ska ha ett arv på 1/4 var av hälften av de totala tillgångarna. Vi kan säga att den B nu ökat sina tillgångar och har 3 000 kronor när B dör. 1 500 kronor (1/2) av dessa utgör efterarvet som barnen ska dela på som arv efter A. Alla barnen kommer då få 1/4 av 1 500 kronor i arv efter A. De två gemensamma barnen kommer sedan få 1/2 var av 1 500 kronor i arv efter B, som är deras men inte särkullbarnens, förälder.Om särkullbarnen tog ut 1/2 var av sin arvslott när deras förälder dog har de bara 1/2 arvslott kvar att ta ut medan de gemensamma barnen har en hel arvslott var. Eftersom barnen då har avstått olika mycket till förmån för B får vi räkna deras efterarvsandelar var för sig dvs räkna ut hur stora andelar de avstått var för sig. A hade en kvarlåtenskap på 1 000 kronor när A dog. A:s make B hade också tillgångar på 1 000 kronor efter bodelningen. A hade fyra barn, två särkullbarn och två gemensamma barn med B. Det innebär att alla barnen har en arvslott på 1/4 i A:s kvarlåtenskap. A:s två särkullbarn C och D tog ut hälften av sina arvslotter var när A dog dvs 125 kronor var (1/8 var av 1000). Resten av A:s kvarlåtenskap ärvde B med rätt till efterarv för barnen, 125 kronor från C respektive D och 250 kronor från de gemensamma barnen E och F. Tillsammans med de 1 000 kronorna B hade efter bodelningen har nu B 1 750 kronor efter arvsskiftet. C respektive D har rätt till efterarvsandelar på 125/1750 i B:s kvarlåtenskap när B dör. E och F har rätt till 250/1750 efterarvsandelar ur B:s kvarlåtenskap när B dör samt arv efter B. Om B har 3000 kronor när B dör så har C respektive D därför rätt till ett arv från A på ((125/1750)x3000)=214 kronor var. E och F har rätt till ett efterarv från A på ((250/1750)x3000)=428 kronor var. Jag hoppas att jag lyckas förklara någorlunda hur efterarvsandelar fungerar. Sammanfattningsvis tar man inte andelen av särkullbarns arv de fått ut eller har kvar att få ut när man räknar utan använder den kvoten som de tidigare avstått och gångrar denna med hela den sist avlidnes kvarlåtenskap. Vänliga hälsningar,