Syskon/syskonbarns rätt till efterarv

2013-07-23 i Efterarv
FRÅGA |A och B är gifta. A har en son C i tidigare äktenskap. B:s tillgångar är enskild egendom - äktenskapsförord 1968. A och B skriver 1984 ett inbördes testamente - efterlevande ärver den andre med äganderätt. C godkänner testamentet med förbehåll för laglott. C får laglotten utbetald vid arvsskifte efter A, som avled 1986. B skriver 2007 nytt testamente, där C och tre syskonbarn ska ärva lika - en fjärdedel var - efter B. C avlider 2011 utan bröstarvingar, hustrun har avlidit tidigare. B avlider 2013. Frågan: har syskon/syskonbarn till A rätt till efterarv efter A från B:s dödsbo 2013?
Charlotte Schåltz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Kort sagt: nej, A:s syskon/syskonbarn har ingen rätt tillefterarv efter A från B:s dödsbo. Arvet efter A är färdigskiftat i och med att C fick ut sin laglott efter A:s död 1986.Detta beror på att A:s syskon/syskonbarn tillhör den andraarvsklassen. Denna arvsklass har rätt till arv endast om det vid arvskiftet (vid A:s död) inte finns någon arvinge i den första arvsklassen. I den första arvsklassen ingår endast bröstarvingar (barn och barnbarn).En förutsättning för att A:s syskon/syskonbarn överhuvudtaget skulle ha rätt till arv efter A är alltså att A inte hade några bröstarvingar, och även då hade A kunnat testamentera sin egendom till B.Detta framgår av ärvdabalken 2 kap. samt 7 kap. 1 §.En annan sak är den nu avlidne C:s del i B:s dödsbo. Enligt tolkningsregeln i ärvdabalken 11 kap. 6 § ska denna rätt övergå till C:s arvingar om dessa hade haft rätt till arv efter B om inget testamente hade skrivits. Eftersom A:s syskon/syskonbarn inte ingår i någon arvsklass efter B så har de inte heller rätt till denna testamentsdel.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Jag hoppas att detta har besvarat din fråga!Vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till efterarv

2013-07-07 i Efterarv
FRÅGA |Hej, vill få svar på vad som gäller mig som särkullbarn. Min far gifte om sig med X. Vid min fars bortgång tillföll hans kvarlåtenskap till Kristina. Nu har X avlidit. Hon efterlämnar 2 barn och undertecknad som särkullbarn. Hur skall kvarlåtenskapen delas? Med vänlig hälsning
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga! Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Som särkullbarn hade du egentligen rätt att få ut ditt arv direkt vid din fars bortgång, 3 kap 1 § ÄB. Då du avstått denna rätt till förmån för den efterlevande maken, har du rätt till efterarv efter din far när hans hustru avlidit, 3 kap 9 § ÄB. Efterarvet räknas ut i kvotdelar. När hustrun avlider har du rätt till samma kvotdel ur hennes kvarlåtenskap, 3 kap 2 § ÄB. Exempel: Din fars kvarlåtenskap var 500 000 kr (som egentligen skulle ha tillfallit dig) och hustrun ägde själv 500 000 kr vid din fars bortgång. Efter din fars bortgång blev hustrus förmögenhet 1 000 000 kr och din kvotdel 1/2 (500 000/1 000 000). Nu när hustrun avlidit har du alltså rätt till 1/2 ur hennes kvarlåtenskap i form av efterarv efter din far. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Efterarv för särkullbarn

2013-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Vi är 4 syskon som har samma mor, men 2 av oss har en far och två av oss en annan far. För några år sedan dog vår gemensamma mor, men mina halvsyskon tog då inte ut sitt arv utan lät min far sitta kvar i orubbat bo. Nu har också min far dött och vi undrar hur vi ska göra arvskiftet. Ska mina halvsyskon ha 1/4 var av min mors tillgångar när hon dog, och mitt helsyskon och jag 1/4 del var av min mors tillgångar + 1/2 av det som finns kvar av arvet efter det? Eller delar vi på hela den summa som fanns i boet när min far dog. Mina halvsyskon borde väl då få 1/8 var och jag och mitt helsyskon 3/8 var?
Axel Bonning | Hej, Dina halvsyskon har enligt 3 kap. 2 och 9 §§ ärvdabalken rätt till 1/4 var av er mors tillgångar vid hennes bortgång. Om din fars tillgångar har ökat eller minskat sedan dess har dina syskon även rätt till en fjärdedel av förändringen av din fars tillgångar. Detta innebär att dina halvsyskons arvslott både kan bli större eller mindre än vid er mors bortgång. Om din fars tillgångar har ökat sedan er mors bortgång genom ett arv, en gåva eller genom att din far har förvärvsarbetat kommer denna tillgångsökning inte läggas till dina halvsyskons arv, utan endast öka din och ditt helsyskons arvslott.   Med vänlig hälsning,

Efterarv och laglott

2013-05-30 i Efterarv
FRÅGA |Hur delas vårt arv efter vår nu avlidna farmor upp? Farfar dog för ca 5 år sedan och det fanns inget testamente. Vid bouppteckning framgick det att han ägde ca 3 gånger mer än farmor vid hans bortgång. Farmor fick fri förfoganderätt då de var gifta. Nu har även farmor avlidit och hon hade skrivit ett testamente där en annan släkting blir universell arvstagare till hennes del. Vår pappa var deras enda barn och han dog när vi var små. Hur ska arvet fördelas mellan oss?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Först och främst så träder ni barnbarn i er pappas ställe som bröstarvingar eftersom att han är bortgången, enligt ärvdabalken kapitel 2 § 1. Ni har därmed rätt till efterarvet från er farfar samt er laglott från er farmor.För att göra mitt svar tydligt kommer jag att följa ett exempel i vilket jag utgår ifrån att er farmors totala förmögenhet efter er farfars bortgång bestod till 75 % av egendom från er farfar (enligt vad du skrev ovan att er farfar ägde ungefär tre gånger så mycket som er farmor).Er farmor ärvde er farfar med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att er farmor kan göra vad hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Det är här efterarvsrätten kommer in i bilden; ni har rätt att få ut den andel av er farmors förmögenhet som härrör från er farfar (observera dock att efterarvsrätten endast täcker en andel av förmögenheten och att ni inte har rätt till specifik egendom). Den andelen kan er farmor inte testamentera bort till en universell arvtagare.Om er farmor efter er farfars bortgång ägde 3000k, varav 75 % bestod av vad hon ärvt av er farfar, så har ni i det läget rätt till 2250k i efterarv. Om hon sedan när hon dör äger 1000k, så har ni rätt till 750k. Oavsett beloppet ska 75 % av totalsumman delas lika mellan alla bröstarvingar.Vad gäller de resterande 25 % som er farmor äger har ni i egenskap av bröstarvingar rätt till era laglotter om ni jämkar testamentet enligt kapitel 7 § 3. Säg att de 25 % som kvarstår motsvarar 750k och att ni är tre syskon som fungerar som bröstarvingar. Vardera syskon har 750k/3=250k i arvslott, och därmed 250/2=125k i laglott. Det innebär att ni tillsammans ärver totalt 375k och att den universelle arvtagaren ärver resterande 375k. Ett fullständigt exempel kan se ut såhär:Er farmors förmögenhet vid hennes bortgång: 3000k.Ert efterarv efter er farfar: 75 % av 3000k=2250k.Er farmors egna förmögenhet: 3000-2250=750k.Era laglotter efter er farmor: 750/2=375k (detta belopp ska delas lika mellan antalet bröstarvingar).Arv som utgår till den universella testamentstagaren: 3000-2250-375=375k.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637Med vänlig hälsning,

Avstående av arv till förmån för efterlevande make

2013-07-18 i Efterarv
FRÅGA |Ett särkullebarn vill att dödsboet efter hans mor ska vara orubbat tills den andra maken har avlidit. Vad kommer att ske då med arv och sådant. är det en fördel för särkullebarnet att det ska vara orubbat eller? Vi vill att det ska delas redan nu men inte han. Finns det en uträkning med det hela från hans sida?
Amanda Harrysson |Hej!Tack för din fråga!Jag har förstått saken som att särkullbarnen har avstått från sitt arv till förmån från den efterlevande maken, vilket ett särkullbarn kan göra i enlighet med ärvdabalken (ÄB) 3:9. Annorlunda uttryckt innebär det att särkullbarnet avstår från den lagstadgade rätten att ta ut sitt arv från föräldern direkt när föräldern avlider. Styvfadern ärver mammans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att han i princip får "göra vad han vill" med arvet, förutom att testamentera bort det. Särkullbarnet får sedan ut sitt arv efter mamman först när styvfadern avlider, så kallat "efterarv", i enlighet med ÄB 3:2.Huruvida särkullbarnet kommer att tjäna på detta eller inte beror på hur stor styvfaderns kvarlåtenskap är när han avlider, eftersom efterarvet bäst kan beskrivas som en kvotdel i styvfaderns framtida förmögenhetsmassa och inte en bestämd summa. Hur stor kvotdelen är beror på hur stor andel av styvfaderns totala förmögenhet som utgörs av arvet efter mamman. Det går alltså inte i förväg att säga hur mycket särkullbarnet får i efterarv, eftersom styvfaderns förmögenhet kan öka eller minska, och därmed även efterarvet. Om ingen av makarna har enskild egendom (dvs. all egendom är giftorättsgods), och mamman inte har testamenterat bort någon egendom, kommer kvotdelen för efterarvet att utgöras av 1/2. När styvfadern avlider ärver särkullbarnet hälften av kvarlåtenskapen. Eftersom storleken på efterarvet beror på hur den efterlevande maken förvaltar sin förmögenhet kan alltså särkullbarnet riskera att få ut mindre i arv än om han/hon hade tagit ut arvet direkt, men det finns även en chans att få ut mer. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637. Vänliga hälsningar

Inbördes testamente, efterarv och särkullbarn

2013-07-07 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min hustru och jag har inga gemensamma barn. Hustrun har ett barn och jag har en syster. I vårt inbördes testamente tänker vi skriva att den av oss som överlever den andre ska tilldelas den andres kvarlåtenskap med fri förfoganderätt utom att hustruns barn ska få ut sin laglott om min hustru dör först. A. Hur fördelas arvet mellan min hustrus barn och min syster om hustrun dör först och dottern fått ut sin laglott när jag sedan dör? B. Om det omvända inträffar, d.v.s. att jag dör först, hur fördelas sedan arvet mellan hustruns barn och min syster eller mina syskonbarn om systern också dött?
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga!Reglerna om arv och testamentet finns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637Om din hustru avlider först: Som särkullbarn har din hustrus dotter rätt att få ut halva arvslotten (laglotten) direkt, 7 kap 3 § ÄB. Detta har ni dock redan reglerat i ert testamente. Den andra halvan av arvslotten tillfaller dig med fri förfogande rätt och dottern har rätt till efterarv när du avlidit. Efterarvet räknas ut i kvotdelar. Exempel: Hustruns kvarlåtenskap är 1 miljon kr och du äger själv 1 miljon kr. Hälften av kvarlåtenskapen utgör dotterns laglott som tillfaller henne direkt och hälften tillfaller dig med fri förfoganderätt. Din förmögenhet blir alltså 1 500 000 kr och efterarvets kvotdel blir 1/3 (500 000/1 500 000). När du avlider har din förmögenhet ökat till 180 000 kr. Vi börjar med att räkna ut särkullbarnets efterarv som alltså är en 1/3 av din kvarlåtenskap, dvs. 600 000 kr. Resterande 1 200 000 kr tillfaller din syster om hon är din enda arvinge eller dina syskonbarn om systern är avliden, 2 kap 2 § 2 st. ÄB. Om du avlider först: Det framgår inte av din fråga om du och din hustru skrivit in i ert testamente att din syster har rätt till efterarv. Om detta inte framgår av testamentet tillfaller hela din kvarlåtenskap hustrun, då endast barn har laglig rätt till efterarv, se 3 kap 1 § ÄB. När din hustru avlider kommer hela hennes förmögenhet att tillfalla hennes dotter, 2 kap 1 § ÄB. Om du vill att din syster (alternativt syskonbarn) ska få rätt till efterarv måste detta framgå av testamentet. Hoppa du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arv med fri förfoganderätt

2013-05-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Vi är tre syskon. Mor dog för fem år sedan och lämnade efter sig ett kapital till far. Far har gjort av med en del av kapitalet, bl.a. på husreparationer. Och till normala utgifter. Eftersom hans pension bara varit ca 8500 / mån. netto. Nyligen dog far. Nu säger boupptäcknings- mannen att det är fel. "Far skulle bara förvalta mors kapital..till oss barn." Stämmer detta? Far har ju ärvt mors kapital. Kan han inte använda det då?? I så fall, varför har Inte mors kapital spärrats på något konto? Samma boupptäckningsman vid båda dödsfallen. Tacksam för svar.. Mvh 
Nathalie Ståhl |Hej och tack för din fråga!Reglerna om arv återfinns i Ärvdabalken (ÄB) som går att finna https://lagen.nu/1958:637. När det gäller släktingars arvsrätt talar man i ÄB om tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av arvlåtarens barn, den andra av den avlidnes föräldrar och den tredje av den avlidnes far- och morföräldrar. Till detta kommer makes arvsrätt som regleras i 3 kap. ÄB. Enligt kapitlets 1 § ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make om arvlåtaren var gift. Detta innebär att den efterlevande maken får allt. Ett undantag från detta gäller dock om arvlåtaren har särkullbarn, finns sådana har de rätt att få ut sin arvslott direkt. När sedan den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar ur första eller andra arvsklassen. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt vilket innebär en rätt att fritt förfoga över egendomen med undantag för att testamentera bort den. Var din mor och far gifta vid din mors död gäller reglerna om makes arvsrätt. Detta innebär att din far ärvt din mors egendom med fri förfoganderätt och således har din far haft rätt att bruka egendomen på sätt han önskat, dock med undantag för att testamentera bort den. Med tanke på att du skriver att din far ärvt egendomen efter din mor antar jag att de var gifta och att reglerna i 3 kap. ÄB är tillämpliga. Härmed har din far haft rätt att fritt förfoga över egendomen till dess han dött. Vänligen, 

Reglering av makars ekonomiska förhållanden - äktenskapsförord eller testamente?

2013-05-16 i Efterarv
FRÅGA |Min släkting och hans fru skrev under deras äktenskap ett äktenskapsförord. Dock skrev de senare under äktenskapet ett testamente där de ville att all egendom skulle vara giftorättsgods igen, vilket undertecknades av båda makarna. Detta registrerades dock inte vid tingsrätten. Vid bodelningen efter frun (min släkting avled tidigare) hävdar juristen att äktenskapsförordet fortfarande gäller och att vi därför inte har rätt till någon del av hustruns tillgångar. Varför respekterar man i detta fall inte makarnas ändrade vilja?
Hugo Westerlund |Hej! Tack för din fråga. Det problem som uppstått är hänförligt till den del av familjerätten som gäller makars ekonomiska förhållanden. När en gift person avlider ska bodelning med den efterlevande maken göras innan fördelning av kvarlåtenskapen kan ske. Det är makars giftosrättsgods som delas vid en bodelning. Som huvudprincip gäller att en makes egendom utgör giftosrättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Exempel på sådan är egendom som till följd av äktenskapsförord utgör enskild egendom. För att ett äktenskapsförord ska äga giltighet krävs det att det registreras vid skatteverket (förut tingsrätten). Om all egendom utgör enskild egendom sker i regel ingen delning. Efter bodelningen tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken med efterarvsrätt för den först avlidnes arvingar. Anspråket på efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens egendom. Detta betyder att det första äktenskapsförordet fortfarande gäller genom att det inte finns någon rätt till hustruns tillgångar. Anspråket på arv efter den först avlidna maken, släktingen, utgör därför samma kvotdel av hustruns kvarlåtenskap som släktingens enskilda egendom utgjorde av makarnas gemensamma bo när bodelningen ägde rum. Hoppas detta svar var till någon hjälp. Vänligen,