Beräkning av efterarv och rätt till fastighet

2017-11-19 i Efterarv
FRÅGA |Jag har fått veta att jag ska få ärva min morbror. Han har varit gift tidigare och han och hans fru hade inga barn. Frun avled 1998. De hade inte upprättat ngt testamente. Min morbror hade dock skrivit testamente där allt han innehade ska gå till mig. Han trodde att det var så det gick till men jag har förstått att en del ska gå till hans frus släktingar. I bouppteckningen efter han fru så är deras förmögenhet uppdelad i hennes och hans del. De hade även ett sommarhus som jag skulle få ta över. I bouppteckningen står det att huset ägs till 100% av min morbror, men de var ju gifta så halva var väl hennes? Min fråga är hur man räknar ut hur mycket som ska tillfalla hennes släktingar. Är det hälften av det som fanns på hennes dödsdag eller hälften av det som finns vid min morbrors dödsdag? Eller räknar man ut det på ngt annat sätt?Jag är orolig för att jag inte ska kunna ha kvar sommarhuset om halv ska gå till hennes släktingar.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Arvingar till din morbrors fruOm det vid den efterlevande makens bortgång finns arvsberättigade släktingar till den först avlidne maken, ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken (3 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Precis som du nämnt kan din morbror inte testamentera bort egendom som arvingarna till din morbrors fru är berättigade till.Hur mycket ska tillfalla din morbrors släktingar?Enligt 3 kap. 2 § 1 stycket ÄB ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken, om inte annat sägs i 3 stycket. Tredje stycket är ett undantag från huvudregeln om hälftendelningen som uttrycks i första stycket. Tredje stycket säger att delningen av boet, som sker vid den efterlevande makens bortgång, ska ske efter den proportion vari vardera maken ägde del i boet vid den först avlidne makens bortgång. Det är sålunda egendomsförhållandena vid den först avlidne makens bortgång som blir avgörande.Fördelning av egendom efter din morbrors bortgångFördelningen av den avlidnes tillgångar sker genom arvskifte (23 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift, ska först bodelning förrättas enligt äktenskapsbalken (ÄktB). När din morbror avlider kommer en bodelning därför att ske. Vid den efterlevande makens bortgång förrättas bodelningen, då mellan den först avlidnes arvingar på ena sidan och den sist avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare på den andra sidan (3 kap. 5 § ÄB). Bouppteckningen brukar användas som underlag för att beräkna proportionerligt hur stor del av boet som den först avlidne makens arvingar är berättigade till. Vardera makes arvingar är berättigad att på sin lott få egendom som under äktenskapet tillhört den maken (9 kap. 5 § och 11 kap. 7 § ÄktB). Du har därför rätt att på din arvslott erhålla din morbrors fastighet. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Med vänlig hälsning

Halvsyskon som efterarvingar

2017-11-15 i Efterarv
FRÅGA |Min man och jag har inga barn, varken tillsammans eller enskilt. Han har skrivit ett testamente till förmån för mig. Han har två halvsyskon. Kommer de att kunna betraktas som efterarvingar till mig om min man dör först?Linnea
Caroline Larsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om efterarv kan du hitta i ärvdabalken (ÄB). I 3 kap. 2 § ÄB kan man då utläsa reglerna om efterarv som säger att efterarvet tillfaller dem som har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. De som är berättigade till efterarv är de som finns i antingen första eller andra arvsklassen. Första arvsklassen finns i 2 kap. 1 § ÄB. Där framkommer alltså att första arvsklassen är arvlåtarens barn, vilket då inte är relevant i detta fallet. Därför tittar man då i den andra arvsklassen som finns i 2 kap. 2 § ÄB. Den andra arvsklassen består alltså av den avlidnes föräldrar. Syskon har en så kallad istadarätt, vilket innebär att syskon är berättigade till efterarv enbart om någon av föräldrarna har avlidit. Eftersom de enbart är halvsyskon innebär det att de enbart är berättigade till efterarv efter den ena föräldern. Svaret på din fråga beror därför på om just den gemensamma föräldern vid tillfället är vid liv eller inte. Om den gemensamma föräldern inte är vid livet, innebär det alltså att din mans halvsyskon är berättigade till efterarv. Sammanfattning: Skulle föräldrarna vara i livet betyder det alltså att de i första hand är efterarvingarna. Skulle den gemensamma föräldern (som är förälder till både din man och hans halvsyskon) vara avliden betyder det att halvsyskonen är berättigade till efterarv efter den föräldern. Hoppas det gav svar på din fråga!

Efterarv i internationellt förhållande

2017-11-11 i Efterarv
FRÅGA |Jag är tysk, min fru är kanadiensisk och vi bor tillsammans redan 6år i Sverige. Vi är gifta sedan 2015 och fick ett barn i Februari. Vi äger en bostadsrätt 50:50 och har inga andra skulder. Vi undrar vilka lagar gäller om nån av oss eller bägge dö. Vi vet enligt europeisk lag gäller nu bara Svensk rätt och allting går till efterlevande partnern (eller hur?). Men fungerar det också internationellt (med Kanada då)? Och om bägge dör, behöver vi nåt testamente för att fästställa vad ska hända med barnet och lägenheten? Om ja, vad är enklaste att gör det? Finns det ett online formulär eller behöver vi att få det attesterat?
Daniel Shin |Hej!Sedan 17-08-2015 gäller att frågor om arv oftast kommer att prövas i det land den avlidne var bosatt i (dvs. Sverige) och då enligt svenska regler. Eftersom den största tillgången, som jag förstått er, är bostadsrätten i Sverige kommer det nog inte heller finnas några ytterligare komplikationer.Det är mycket riktigt så att, då ni är gifta, den efterlevande maken ärver efter den avlidne. Enligt svensk rätt är det egentligen barnet som "ärver", men att den efterlevande maken erhåller s.k. efterarv. Praktiskt sett blir det som om den efterlevande maken får arvet.Vid den olyckliga situationen att ni bägge skulle avlida samtidigt tillfaller arvet ert gemensamma barn. Testamente skrivs i det fall ni inte vill att arvet tillfaller på detta sätt. För att ett testamente ska vara giligt finns det visa formkrav. De är enligt följande: (1) Den måste vara skriftlig, (2) ha två utomstående vittnen som ser testamentet skrivas, (3) den måste underskrivas med vittnena, (4) vittnena ska skriva under och (5) vittnena ska förstå att det är ett testamente (men däremot inte dess innehåll). Om dessa krav inte uppfylls blir testamentet ogiltigt. Något populärt formulär finns mig veterligen inte, utan formuleringen sitt testamente kan ske med mycket frihet, så länge formkraven följs.Jag hoppas ni fick svar på er fråga!

Makes arvsrätt

2017-11-07 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min man och jag har varit gifta i 25 år har två gemensamma barn. Huset vi bor i är min mans enskilda egendom som han fått genom arv. Vad händer om min man dör? Ärver jag då huset med full förfoganderätt eller ärver barnen? Vi har inget testamente eller äktenskapsförord.
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga berör äktenskapsrätt och arvsrätt. Regler om det förra finns i Ärvdabalken (ÄB) och om det senare i Äktenskapsbalken (ÄB).Bodelning vid ena makens dödsfallNär ena maken i ett äktenskap dör upplöses äktenskapet och bodelning ska ske (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska giftorättsgods ingå, dvs allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § ÄktB).Efterlevande makes arvsrättUtgångspunkten när en person dör är att dennes bröstarvingar har rätt till kvarlåtenskapen genom arv (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift är emellertid huvudregeln att den efterlevande maken har rätt till arvet med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Med fri förfoganderätt avses att man får disponera över arvet men inte testamentera bort det till någon annan. Vid den efterlevande makes död har bröstarvingarna sedan rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att bröstarvingarna får ut sin del av arvet först vid den efterlevande makens död.KvotberäkningNär den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap framför dennes bröstarvingar ska en kvotdel beräknas. Denna kvotdel beräknas genom att uträkna hur stor del av den efterlevande makens totala egendom kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2-3 § ÄB). Den efterlevande makens totala egendom utgörs av summan av kvarlåtenskapen, det maken erhöll genom bodelning vid äktenskapets upplösande och eventuell enskild egendom. Exempel: Om den avlidnes kvarlåtenskap är 50 000 kr och den efterlevande makes egendom uppgår till 100 000 kr, blir kvotdelen 50 000/100 000=50%. När den efterlevande maken dör har efterarvingarna som utgångspunkt rätt till 50% av den efterlevande makes totala egendom. I 3 kap. 4 § ÄB föreskrivs emellertid att om den efterlevande makes totala tillgångar ökat genom annat arv, gåvor eller förvärvsarbete ska denna del undantas från att omfattas av efterarv.SammanfattningSammanfattningsvis kommer det hus som utgör din makes enskilda egendom alltså inte att vara en del av en framtida bodelning. Huset kommer därmed att utgöra en del av din makes kvarlåtenskap. Med utgångspunkt i de omständigheter som framgår i din fråga kommer du att ärva huset framför era gemensamma barn. I händelse av att du själv avlider har barnen rätt till efterarv vilket beräknas enligt en kvot. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Efterarvsrätt för först avlidne makens släkt

2017-11-17 i Efterarv
FRÅGA |Vår boupptecknare säger att änkans mans syskonbarn är berättigade till arvet också.Kan det vara möjligt efter 25 år?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som reglerar arvsrätt är i ärvdabalken, nedan förkortat ÄB.Jag kommer i mitt svar utgå från att det inte finns något testamente inblandat utan att änkans egendom ska fördelas enligt den arvsordning som följer av lag. När mannen dog ärvde antagligen änkan all hans egendom i egenskap av efterlevande maka (3 kap 1 § första stycket ÄB). Övriga arvingar till mannen fick alltså inte ut något arv då. De blev dock inte av med sin rätt, utan fick så kallad efterarvsrätt (3 kap 2 § ÄB). Efterarvsrätt är en rätt som den först avlidne makens barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn kan få (i den ordning som de räknas upp, finns barn i livet har alltså de senare uppräknade inte någon efterarvsrätt) (2 kap 1-2 § ÄB). Innebörden av att få efterarvsrätt är att personen har rätt till en viss andel av den egendom som finns kvar när efterlevande make dör, denna del ska då betraktas som arv från den först avlidne och tas undan innan övriga tillgångar fördelas mellan den sist avlidnes arvingar. Systemet med efterarvsrätt ser till att inte den först avlidne makens arvingar ska kunna bli helt arvslösa medan den andra maken får ut bådas arv när den överlevande maken dör. Svaret på frågan om änkans mans syskonbarn kan ha rätt till arv överhuvudtaget är alltså ja. Om mannen inte efterlämnat några barn, föräldrar eller syskon men däremot syskonbarn har dessa efterarvsrätt på en andel av änkans samlade tillgångar när hon dog. Denna del ska alltså fördelas mellan hans syskonbarn som "uppskjutet arv" från honom. Först därefter fördelas resterande av änkans tillgångar mellan hennes barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn.Vad gäller att det gått 25 år kan detta ha betydelse beroende på om du syftar på 25 år från mannens död eller 25 år änkans död. Efter att rätten till arv faller ut har den arvsberättigade som huvudregel 10 år på sig att göra sin rätt gällande (16 kap 4 § ÄB). Efter dessa tio år är upphör rätten att kräva ut arvet (16 kap 7 § ÄB). Att tiden börjar räknas när "rätten till arv faller ut" betyder att rätten inte kan preskriberas innan den berättigade faktiskt haft en rättslig möjlighet att få ut sitt arv. Mannens syskonbarns efterarvsrätt kunde de inte göra gällande förrän tidigast efter att änkan avled, vilket innebär att det var vid denna tidpunkt deras "rätt till arv föll ut". Hur lång tid det gått sedan mannen avled spelar alltså ingen roll för hans arvingars rätt till arv. Avgörande blir att det inte gått mer än 10 år sedan änkan avled.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur ska min makes barns efterarv räknas efter hans makes tidigare maka?

2017-11-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min make dog tidigare i våras och jag undrar hur efterarvet efter hans tidigare maka räknas ut till hans 2 barn med tidigare makan. Min make ärvde ensam allt då hans maka dog och har efter detta gjort arvsavståenden samt givit gåvor till barnen. Ska dessa på något sätt minska barnens arvslott efter sin mor ? Spelar det någon roll hur stort makans giftorättsgods var då hon dog eller är det makens giftorättsgods nu då han avled som ligger till grund för barnens arvslotter efter sin mor ?
Emilia Kinnunen |Hej och tack för att du har vänt dig till oss med din fråga!Inledningsvis kan vi konstatera att det aktuella lagrummet för din fråga är Ärvdabalken och delvis Äktenskapsbalken. Jag kommer inleda med att förklara hur barnens arvsrätt ser ut efter modern och utreder sedan hur gåvorna kan påverka deras arv och efter vem men även hur du kan påverkas.Hur efterarv fungerarNär någon i ett äktenskap avlider så sker först en bodelning, där är huvudregeln att om man inte har enskild egendom så ska det delas lika efter att deras skulder har räknats bort från tillgångarna, (9 kap. 1§ Äktb). Sedan eftersom de var gifta och endast hade gemensamma barn så ärvde din make allt, (3 kap. 1§ ÄB). Men barnen har rätt till efterarv efter sin mor som fungerar som en efterarvsandel, (3 kap. 2§ ÄB).Exempel på efterarvAlltså låt oss säga att barnens mor när hon avled hade 5500 kr och din make 4500 kr, under bodelningen så sätts då dessa ihop (5500+4500 = 10 000) och delas sedan lika så att båda får 5000 kr var. Sedan så ärvde din make även barnens mors del med något som kallas försteg för att beteckna att det är någon som har rätt till efterarv. Barnens efterarvsandelar är då alltså vad de skulle ha fått om din make inte ärvt modern beräknat hur stort det var kopplat till de tillgångarna din make då hade, inräknat arvet efter makan. Barnen skulle ha ärvt 2500 kr var om inte din make ärvt och han hade då tillgångar på 10 000 kr, barnens efterarvsandelar blir då 2500/10 000 alltså 1/4 . För att svara på din fråga så spelar det roll hur stort makans giftorättsgods var, i mitt exempel har jag utgått från att det inte fanns någon enskild egendom men finns det kommer det påverka hur mycket maken sedan ärver och då även efterarvsandelarna. Däremot påverkar även din makes tillgångar på det sättet att eftersom de har rätt till en viss andel av dessa.Kan gåvor påverka efterarvet?Huvudregeln är att om inget annat antyds så ska gåvor till barn räknas som förskott på arv och kommer därmed räknas av från deras arvsandel. Är gåvorna till barnen tillgångar som var din make och hans tidigare makas, alltså deras giftorättsgods så kan det minska barnens arvslotter efter sin mor, men räcker det inte till så kan det även dras av deras arv efter din make, (6 kap. 1§ ÄB). Arvavstående om det skett efter makans död är ju inte en del av deras gemensamma egendom eller del av din makens arv efter modern och kan därmed inte räknas av från barnens efterarv. Däremot kan det vara aktuellt om det kan anses vara förskott på arv och räknas från din makes tillgångar, huruvida det kan ske är om arvsavstående är att uppfatta som en gåva eller inte. I viss praxis gällande andra områden så har arvsavståenden ibland uppfattats som gåva men här kan jag tyvärr inte ge dig ett fullständigt svar utan det beror på.Några anmärkningar- Eftersom barnen inte är era gemensamma så har de rätt att få ut sitt arv efter din avlidna make, (3 kap. 1§ ÄB).- Däremot har du alltid rätt till att efter bodelning och om det behövs ur din avlidna makes tillgångar ha ett värde av fyra prisbasbelopp (enskild egendom inräknat). Enligt 2017 års prisbasbelopp innebär det att du har rätt till 179 200 kr, (3 kap. 1§ ÄB).- Det innebär att behövs det tas ur din makes tillgångar för att fylla det kravet så kommer barnen ha en efterarvsandel efter dig utifrån det som de då inte får möjlighet att få ut efter sin far, (3 kap. 2§ ÄB). Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar

Särkullbarns efterarv

2017-11-09 i Efterarv
FRÅGA |Huvudregeln?Min mor gick bort 2016, var gift,fanns inget testamente, bodelning är gjord efter henne. Jag gjorde inget arvskifte så länge hennes man levde ( är inte min far). Dom hade inga barn tillsammans. Nu har maken också gått bort, och bodelningen efter honom också gjord. Och det blir hans brorsbarn 2 st som ärver honom. Så nu skall vi göra ett arvskifte. Och dom säger att vi skall lösa detta genom huvudregeln. Då är min fråga vad det innebär? Skall allt delas på 3 eller blir det 2/3 till mig eftersom jag inte har tagit ut mors giftorätt? Tackar på förhand
Anduena Krasnigi |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom du avstod från ditt arv till förmån för efterlevande make (din mors man) har du rätt att få efterarv nu när efterlevande maken också har gått bort enligt 3 kap. 2 och 9 §§ Ärvdabalken.EfterarvDu ska få ditt efterarv innan arvingarna (brorsbarnen) får sin del. Efterarvet ska motsvara samma andel som du skulle fått av din mor. Då jag inte vet hur mycket du skulle fått i arv efter din mor eller hur mycket kvarlåtenskap det rör sig om, så tar jag ett exempel för att förklara efterarvsandelen.Exempel: Din mor går bort och efter bodelning får din mor och hennes make 100 000 kr vardera. Om du är enda barnet ska du ärva allt efter din mor men eftersom du avstår från arvet ärver hennes make det. Maken har nu totalt 200 000 kr (bodelning + arv). Din efterarvsandel motsvarar då 100 000/200 000, dvs. 1/2. När maken går bort har du alltså rätt till hälften av hans kvarlåtenskap och resterande får brorsbarnen dela på. Vad för huvudregel som brorsbarnen pratar om kan jag tyvärr inte svara på men det är efterarv du ska få och hur du räknar ut det kan du se i exemplet ovan. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Barns efterarvsrätt efter omgifte

2017-11-04 i Efterarv
FRÅGA |HejJag var gift med en änkeman som hade en dotter från hans första äktenskap. Han dog nu. Det finns inte gemensamma barn, jag har inga barn från mitt första äktenskap heller. Det finns testamente, min man skev laglotten till sin dotter, och det som rest till mig. Min mans dotter(särkullbarn) fåt inte sitt arv efter hennes mamma som var avliden i 2003.Jag skulle vara mycket tacksam om Ni beskriver hur kalkyleras nu i 2017 min mans dotters arvdel efter hennes mamma( min mans första maka).Till ex. enligt bouppteckningen i 2003 min man hade 100000 kr. Hans första maka hade 20000 kr.Idag har min man och jag ca 10 gånger mer: 1000000 sek. Hur mycket pengar får nu särkullbarn som arvinge efter hennes mamma? Hur kan det användas ÄB (1958:637) 3 kap 4 §:Överstiger boets värde vid efterlevande makens död…….Mvh
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar situationen enligt följande, vilket alltså är omständigheterna jag kommer utgå från i mitt svar: - A (fadern) & B (modern) var gifta och hade ett gemensamt barn (X). - B avled 2003. Vid denna tidpunkt äger A 100 000 kr och B 20 000 kr (inget är enskild egendom). Efter en bodelningen är A & B:s egendom 60 000 kr var (100 000 + 20 000 = 120 000 gemensamt --> 120 000/2 = 60 000 var. Efter bodelningen ärvde A alls B:s egendom (60 000) och värdet av hans egendom uppgick därmed till 120 000 kr. (jämför 11 kap. ÄktB)- A gifte sedan om sig med C (dig) och A avlider senare. Vid denna tidpunkt äger A 500 000 kr och C 500 000 kr (inget är enskild egendom).Jag kommer också utgå från att det inte finns något testamente som reglerar arvet.------------------------------------------------------------------------------------Precis som du själv konstaterat är det Ärvdabalken (ÄB) som är relevant lag vad gäller arv. Även Äktenskapsbalken (ÄktB) blir relevant i vissa delar när den avlidne var gift.Nedan kommer jag först att mer utförligt beskriva hur arvet till särkullbarnet ska räknas ut. Avslutningsvis kommer jag att kort sammanfatta det mest väsentliga och svara så gott jag kan på din fråga utifrån de förutsättningar du beskriver i frågan.Kort om arvNär en person som är gift dör görs först en bouppteckning för att veta vad som ägs av respektive make. Därefter genomförs en bodelning enligt reglerna i Äktenskapsbalken och slutligen fördelas arvet (23 kap 1 § andra stycket ÄB). Efterlevande make kan bestämma att bodelning inte ska ske (12 kap. 2 § ÄktB).Barnets efterarvsrättNär B avled fick X avstå sitt arv till förmån för A som var efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). X fick då istället så kallad efterarvsrätt till B:s andel av den egendom A totalt hade efter arvet. Innebörden av att X fick efterarvsrätt är att hon har rätt att efter A:s död få ut viss andel av dennes egendom som arv från B. (3 kap. 2 § ÄB) Enligt förutsättningarna ovan kommer hälften (60 000/120 000) av A:s egendom från arvet efter B. Detta innebär att X, som arv efter B, har en rätt till efterarv motsvarande hälften av A:s egendom vid A:s död.När A (som gift om sig med C) dör har X rätt att få ut sitt efterarv innan bodelning med C sker (3 kap. 6 § första stycket ÄB). Efter att bouppteckningen skett ska alltså X få ut sitt efterarv enligt sin kvotdel, vilken enligt ovan är hälften av A:s egendom. Enligt förutsättningen att A & C äger 500 000 var av sina tillgångar på 1 000 000 kr har alltså X som huvudregel rätt till 250 000 kr i efterarv.Efter att X fått ut sitt efterarv sker (om inte C begär att var sida ska behålla sin egendom enligt 12 kap. 2 § ÄktB) bodelning. Efter detta fördelas A:s andel mellan dennes arvingar. I detta fall är X ensam bröstarvinge och har då rätt att få ut hela arvet på en gång eftersom hon är särkullbarn – X får alltså i så fall hela arvet från A. Utifrån samma förutsättningar som ovan skulle det i bodelningen ingå 500 000 från C och 250 000 från A (eftersom X innan bodelningen haft rätt till sitt efterarv) = totalt 750 000. Detta delas lika mellan makarnas sidor vilket innebär att C får 375 000 kr och A:s dödsbo får 375 000 kr. A:s 375 000 ärvs i sin helhet av X som är ensam bröstarvinge och dessutom särkullbarn.Med de förutsättningar som jag inledde mitt svar med att tala om att jag utgår ifrån, skulle alltså X efter A:s dödsfall som huvudregel ha rätt till totalt 625 000 kr (250 000 i efterarv från B och 375 000 i arv från A).Innebörden av 3 kap 4 § ÄB är att om det går att visa att A i ovan fall ökat värdet på sin egendom genom arv, gåva, testamente eller arbete får ett belopp motsvarande maximalt det tillskott som går att visa och maximalt värdeökningen på boet, undantas vid fördelningen av efterarv. Under samma förutsättningar som ovan, men med tillägget att det går visa att 100 000 av A:s egendom kommer från exempelvis ett arv från A:s förälder, skulle alltså följande gälla: Om A:s tillgångar vid hans död är värda 500 000 kr skulle de 100 000 som han fått i arv dras av innan efterarvet beräknas. X efterarv blir därför hälften av 400 000 (500 000-100 000) = 200 000. I bodelningen med C ingår då C:s 500 000 och de 300 000 som finns kvar från A efter att X fått sitt efterarv. Totalt finns alltså 800 000 i bodelningen varav C får 400 000 och 400 000 ärvs av X som är ensam bröstarvinge till A och dessutom särkullbarn.Under dessa förutsättningar skulle alltså X efter A:s dödsfall ha rätt till totalt 600 000 (200 000 i efterarv från B och 400 000 i arv från A).Sammanfattande svar på din frågaDet särkullbarnet i din fråga har rätt till i arv efter sin mamma är en viss kvotdel av pappans totala tillgångar när han dog. Under förutsättningen ovan att särkullbarnets mamma och pappa vid mammans död inte hade någon enskild egendom, utgör kvotdelen 50 %. Detta innebär i så fall att särkullbarnet efter pappans död har rätt till hälften av hans tillgångar i efterarv från sin mamma, samt dessutom hela arvet efter sin pappa.Om det går visa att pappans tillgångar ökat i värde till följd av arv, gåva, testamente eller arbete ska motsvarande summa, dock maximalt värdeökningen av pappans tillgångar jämfört med efter mottagandet av arvet från mamman, dras av från pappans tillgångar innan särkullbarnet får ut sitt efterarv.Storleken på arvet efter pappan kommer, som framgått ovan, påverkas av hur mycket pappans andel blir i bodelningen mellan dig och hans dödsbo. Om fallet är så att du, innan bodelningen, har mer egendom som ska ingå i bodelningen än vad pappan hade så är det fördelaktigt för dig att utnyttja regeln i 12 kap. 2 § ÄktB som säger att du har rätt att välja att bodelning inte ska genomföras. I sådant fall får du behålla dina tillgångar som de är nu och pappans tillgångar ärvs av särkullbarnet.-------------------------------------------------------------------Hoppas att du fått svar på din fråga! Ifall jag tolkat omständigheterna fel och du därmed, eller av annan anledning, behöver ett förtydligande av något är du välkommen att lämna en kommentar nedan.Vänliga hälsningar,