Allmänt om efterarv

2015-10-18 i Efterarv
FRÅGA |Strax innan min mamma gick bort fick hon reda på att hon hade en syster. Hur blir det nu när min morfar går bort? Ärver mormor honom först då de är gifta, sen när mormor går bort, ärver jag (barnbarnet) och den andra systern henne då?
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I svaret har jag utgått från att din mamma och din mammas syster är din mormors och morfars gemensamma barn. Jag utgår också från att din mormor och morfar inte hade några andra barn.Frågor om arv regleras främst i Ärvdabalken (ÄB). Av 3:1 ÄB framgår att om den som avlidit var gift, så ska den efterlevande maken ärva den avlidnes tillgångar. Detta innebär, precis som du skriver, att om din morfar går bort så kommer din mormor att ärva all hans egendom först, då de är gifta. Både arvet efter din morfar och din mormor kommer att fördelas till deras arvingar när din mormor senare går bort.Av 2:1 ÄB framgår vidare att när någon som har barn dör, så är huvudregeln att barnen ärver kvarlåtenskapen. Detta innebär att när din mormor går bort så kommer arvet efter din mormor och morfar att i första hand gå till deras barn. Av 2:1 st. 2 ÄB framgår vidare att barnen som huvudregel ska dela lika på kvarlåtenskapen och att om ett barn har dött så ska barnets barn ärva det barnets andel. Eftersom din mamma gått bort så kommer således du att få din mammas andel, och du och din mammas syster kommer att få hälften av arvet var när din mormor går bort, återigen precis som du skriver.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Har bröstarvingar rätt till efterarv vid testamente till förmån för sambo?

2015-09-28 i Efterarv
FRÅGA |Vi var två sambor. Nu har min man avlidit, som hade två särkullbarn från tidigare äktenskap = enda barnen. Jag Efterlevande sambo har inga barn. Avlidne sambon har testamenterat sina barns laglott till sina barn och kvarvarande kvarlåtenskap (dvs ½) till efterlevande sambon.När sedan efterlevande sambon har avlidit, har då särkullbarnen någon rätt till efterarv i dennas kvarlåtenskap ? Kan man förhindra efterarvet genom att barnen får skriva på vid bouppteckningen att de är nöjda och fått ut sin del och inte har några krav på efterarv efter fadern?? (Vi tror att det var den avlidnes mening.)Går det för särkullbarnen enligt lag att avstå från efterarvskrav genom en skriftlig handling eller tar lagen om efterarv över??
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Det finns i svensk rätt en testationsfrihet som ger testatorn rätt att efter eget tycke fördela sin kvarlåtenskap. Testationsfriheten är dock inte oinskränkt. En bröstarvinge, dvs. avkomling till den avlidne, har enligt huvudregeln rätt att få ut sin laglott vid arvsfördelningen av kvarlåtenskapen trots att testatorn uttryckt en annan önskan. Laglotten utgör hälften av det arv som bröstarvingen har rätt till enligt lag, dvs. arvslotten, se 7 kap 1§ ÄB, https://lagen.nu/1958:637. Barnen till den avlidne tilldelas lika mycket var av kvarlåtenskapen, se ÄB 2 kap 1§ 2 st. Hälften av denna egendom utgör laglotten och kan inte testamenteras bort. Särkullbarn har rätt att genast få ut sin laglott, utan att invänta den efterlevande sambons bortgång, se 3 kap. 1 § 1 st. Detta förutsatt att den efterlevande sambons egendom efter bodelningen inte understiger 2 prisbasbelopp, se 18 § 2 st. sambolagen https://lagen.nu/2003:376#R4 . Eftersom bröstarvingar enbart har rätt till sin laglott i de fall testatorn har valt att testamentera bort resten av kvarlåtenskapen till t.ex. efterlevande sambo resulterar det i att bröstarvingarna då har fått ut allt sitt arv som de är berättigade till och har därmed ingen rätt till efterarv när den efterlevande sambon avlider. Således är det inte nödvändigt med något avsägande av efterarv, även om en sådan möjlighet i andra situationer finns. Vid avsägande av efterarv är det viktigt att det tydligt i avsägelsen framgår att syftet varit att avsäga sig arvsrätten. Hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

Tjänstepension är inte att se som förkovran enligt Ärvdbalken 3:4

2015-09-16 i Efterarv
FRÅGA |Min fars fru dog 2003 han själv 2012. Däremellan satte han undan ca: 5000kr i månaden av sin pension. Har hennes barn rätt till dessa pengar eller kan jag hävda förkovran.Det har aldrig gjorts någon bodelning eller liknande efter henne, han satt i orubbat bo.Särkullsbarnet har aldrig krävt detta bara låtit det gå men vill nu vara med och dela allt. "Frågvis dotter"
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!I korthet uppfattar jag situationen så att särkullbarnet lät avstod sitt arv till förmån för din far - vad som då händer är att särkullbarnet när din far dog skulle ärva motsvarande andel av din fars egendom som härrörde från hans fru (se främst 3 kap. 1 och 9 §§ Ärvdabalken). T.ex. är det så att om fadern vid fruns död ärvde egendom till värdet 200 000 kr och själv hade egendom till värdet 300 000 kr skall särkullbarnet ärva 200/500=40 % av faderns egendom.När denna uträkning görs, skall dock först egendom som faller under "förkovran" räknas bort (3 kap. 4 § Ärvdabalken). Under förkovran faller ju bland annat inkomster som den efterlevande fått genom arbete. Man kunde kanske tro att även pension skulle falla under bestämmelsen, men om pensionen härstammar från arbete som utfördes innan fruns död faller den inte under bestämmelsen! Bestämmelsen talar ju om förkovran som "härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande". Åtminstone om hela pensionen härstammar från tiden innan fruns död kan man alltså inte tala om förkovran (Vilket också framgår av en dom som heter NJA 1978 s. 712). Det är - så vitt jag förstår - möjligt att det är så att om en del av pensionen hänför sig till arbete efter fruns död så att denna andel skall falla under bestämmelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga! Du får gärna återkomma om det är något mer du undrar!Hälsningar,

Arvsavstående samt skuldebrev

2015-09-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Jag och min bror är särkullsbarn eftersom vår mamma gifte om sig. Hon gick bort för ca 2 år sen. Då avsa vi oss vår arvsrätt för att hon ville att hennes man skulle ha orubbat bo. Det jag undrar är om vi kan kräva våran laglott nu? Och sen har vi en revers gentemot honom på 150000. När kan vi kräva honom på dom pengarna. Han bor inte kvar i lägenheten dom hade utan på ett hem. Hans yngsta dotter bor i lägenheten nu.
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Om ni har avstått från arvet till förmån för moderns make, gäller detta avstående så länge han lever. Istället har ni, som ni säkert vet, rätt att få ut en andel av makens egendom som arv när han avlider (se här). Om den egendom ni avstod till förmån för maken t.ex. utgjorde 40 % av hans egendom efter arvet, har ni rätt att få ut 40 % efter honom (se här).När det gäller reverser med ett betalningsdatum på, är det förstås detta datum som gäller. Om man inte har bestämt något datum och det heller inte finns några andra villkor för när betalning skall ske, kan skulden krävas in när som helst (se här). Om det skulle vara så att skulden inte är betald när maken avlider, skall dödsboet betala den innan arv sker.Hör gärna av er igen om ni har några fler frågor kring det här!Hälsningar,

Efterarv efter omgifte

2015-10-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min och min systers mamma dog för 20 år sedan. Vi fick då inget arv utan min pappa fick således alla pengar.Min pappa gifte om sig för 10 år sedan (med en fru som vill spendera alla pengarna och uttalat inte vill lämna något arv till oss)Vad händer nu om min pappa dör? Hur mycket får jag och min syster? (får vi ut någonting från vår mammas del) eller får hans nya fru 50% av allt de äger i nulåget?)tackar så mycket!
Josefine Andreasson |Hej och tack för din fråga!Utgångspunkterna kring hur arv ska fördelas regleras i Ärvdabalken.Anledningen till att er pappa ärvde allt efter er mamma är att efterlevande makes arvsrätt är överordnad barnens enligt 3 kapitlet 1 § ÄB , se även 2 kapitlet 1 § ÄB. Ni har istället rätt till efterarv efter er mamma när er pappa går bort, alltså en kvotdel av er pappas förmögenhet som enbart är arv efter er mamma. Detta för att han ärvde er mammas andel med fri förfoganderätt, vilket innebär att han fritt får disponera över er mammas andel, men att han inte får testamentera bort den, se 3 kapitlet 2 § 1 stycket 2 meningen ÄB. Ni har alltså rätt att till två arvslotter efter er fars död – en efter er mor och en efter honom.Skulle er pappa gå bort, kommer ert efterarv efter er mamma att brytas ut innan bodelning görs mellan honom och hans nya fru, se 3 kapitlet 6 § ÄB. Huvudregeln är att efterarvet är hälften av er pappas bo, men beroende på hans arv efter er mor kan den kvoten variera, se 3 kapitlet 1 § 1 och 3 stycket ÄB (exempelvis ökar ert efterarv om er mamma hade enskild egendom).Vid bodelningen kommer hälften av deras gemensamma giftorätt att tilldelas din pappas nya fru (hennes giftorättsanspråk). Den andra hälften är din fars andel, vilken du och din syster kommer att ärva så länge det inte finns ett testamente som anger annat. Oavsett vad ett eventuellt testamente anger, har du och din syster alltid rätt till er laglott enligt 7 kapitlet 1 § ÄB, vilket är hälften av arvslotten. Skulle mer än så vara borttestamenterat, kan ni påkalla jämkning för att få ut er laglott i enlighet med 7 kapitlet 3 § ÄB. Er pappas nya fru har dock alltid rätt att ur er pappas kvarlåtenskap få 4 gånger prisbasbeloppet, se 3 kapitlet 1 § 2 stycket ÄB. Detta kallas för basbeloppsregeln.Ni har rätt att få ut arvet efter er pappa direkt efter hans död eftersom ni räknas som hans särkullbarn då hans nya fru inte är er mamma, se 3 kapitlet 1 § 2 meningen ÄB. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Arv av bostadsrätt till särkullbarn

2015-09-24 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Särskullsbarnsfråga igen. Min fru och jag har båda barn från tidigare äktenskap. Vi har nu en bostadsrätt där min fru äger 60 % och jag 40 %. Det vi vill säkerställa är att våra respektive barn ärver i samma proportion oavsett om vilken av oss som avlider först.Vi har idag ett äktenskapsförord där det står att det var och köpt är var och en enskilda egendom och att det inte föreligger någon giftorätt. Vad händer om t ex min fru avlider före mig och hennes barn avstår från att begära sin arvslott? Hur fördelas värdet av bostaden när jag går bort?Blir det någon skillnad om vi upphäver äktenskapsförordet och min frus barn avstår att begära sin laglott?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det framgår av frågan att du verkar veta att enskild egendom betyder att bostadsrätten inte ingår i bodelningen om ni skulle skiljas eller någon av er skulle avlida; alltså behåller till en början varje sida sin andel. Som skall ses strax spelar det egentligen ingen roll vad som stod i äktenskapsförordet så länge barnen avstår från sin arvsrätt, men det kan naturligtvis bli skillnad om de vill begära ut den direkt.Låt säga att din fru avlider. Efter bodelningen äger hennes dödsbo fortfarande 60 % av bostadsrätten. Barnen avstår dock från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, som det formellt heter (3 kap. 9 § Ärvdabalken). Då ärver du till en början all din frus egendom. Uppdelningen av bostadsrätten upphör, och båda delarna "sätts ihop"! Det särkullbarnen har rätt till när du senare avlider är ett visst värde, som beräknas enligt 3 kap. 2 § Ärvdabalken, men inte till några särskilda saker. Man kunde tro att de i första hand skulle ha rätt till det som den först avlidne maken ägde, men så är det alltså inte. Istället kan det t.ex. vara så att den make som dör först har egendom till värdet 500 000 kr och den efterlevande har egendom till värdet 250 000 kr. Inga gemensamma barn finns, men det finns särkullbarn på båda sidor. Den först avlidnes barn avstår från arvet till förmån för den efterlevande maken. De skall, vid dennes död, som huvudregel ärva 500 000/750 000=2/3 av den efterlevande makens egendom då denne dör; alltså den andel av den efterlevande makens egendom som motsvarar den andel som bestod av egendom från den först avlidna makens egendom direkt efter arvet.Kort sagt är det alltså en viss andel av den efterlevande makens egendom som skall ärvas av särkullbarnen, men inte några bestämda saker. Vem som får vad görs det upp om mellan dödsbodelägarna när den sista maken dör, eller i sista hand av en utsedd så kallas "skiftesman" (som man utser om delägarna inte kan komma överens). Det finns därför inga garantier för att barnen får just en andel av bostadsrätten, även om de kommer att ha rätt att ärva samma "värde" av egendom oavsett vilka saker de får.Möjligen kan du dock, om frun avlider först, testamentera 60 % av bostadsrätten till särkullbarnen med villkoret att detta skall räknas av på deras "efterarv". Jag tror att detta vore den bästa lösningen!Hälsningar,

Efterarv till syskonbarn

2015-09-15 i Efterarv
FRÅGA |En faster, som nu dött, sa alltid att vi syskonbarn skulle ärva henne då hon själv aldrig fick några barn med sin man. Mannen lever och har inga barn. Vi är av olika åsikter i släkten. Har verkligen vi syskonbarn arvsrätt när sedan vår ingifta farbror avlider.
Pernilla Friman |Hej och tack för din fråga!Reglerna om arvsrätt kan vara lite krångliga men om du vill läsa innantill så hittar du dem i Ärvdabalken här.Eftersom er ingifta farbror var er fasters make vid hennes död så ärvde han vid det tillfället allt av hennes kvarlåtenskap. När han sedan avlider har den först avlidnas (alltså er faster) släktingar rätt till så kallat efterarv. Efterarvet utgör i normalfallet hälften av er ingifte farbrors bo. Ni syskonbarn har rätt till detta efterarv under förutsättning att varken er fasters föräldrar eller hennes syskon fortfarande lever. De kommer nämligen före er i den legala arvsordningen. Hoppas jag bringat klarhet till era funderingar.Vänligen,

Rätt till efterarv

2015-08-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mor avled för ett antal år sedan. Hennes halva av de gemensamma tillgångarna (ett antal hus) ärvdes av min far. Nu har min far träffat en annan kvinna. Han har gjort sig av med samtliga bostäder och spenderar nu pengarna på sin nya kvinna. Finns det nån möjlighet för mig och mina syskon att plocka ut vår mors del? I annat fall finns risken att han sätter sprätt på hela arvet. Vad han gör med sin halva rör mig inte i ryggen, men kan han verkligen göra slut på vår mors del? Mvh,Erik
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förutsätter att din far och mor var gifta. Din far får då en andel av tillgångarna genom bodelningen och en annan andel (kvarlåtenskapen efter er mor) ärver er far med försteg, ÄB 3:1. När er far går bort har ni sedan rätt att få ut en motsvarande andel ur er fars kvarlåtenskap, ÄB 3:2. Det finns alltså inte någon möjlighet att plocka ut arvet i förväg.Den andel av tillgångarna som er far ärvde med försteg efter er mor ärvde han med fri förfoganderätt, det innebär att han kan spendera dessa tillgångar under sin livstid relativt fritt men han har inte rätt att testamentera bort dem.Dock finns vissa inskränkningar i hur man får spendera dessa tillgångar. Om det är så att er far genom gåva eller annan jämförbar handling, utan hänsyn till er arvsrätt efter er mor, väsentligen minskar sin egendom så har du och dina syskon rätt att få motsvarande del ur er fars arv innan hans andra arvingar (om det finns några) får ut sin del, ÄB 3:3.Hoppas att detta besvarade din frågaVänligen