Makars arvsrätt och efterarvsrätt

2016-10-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min pappa gick bort 2007 och mamma satt kvar i orubbat bo. 2009 sålde hon gården för 3,5 miljoner. När hon träffade ny man och flyttade till honom gav hon allt till mina 3 äldsta barn. Jag och mina 2 små fick inget. Jag har alltså inte fått något alls i arv och alla pengarna är slut sedan 2013. Får det gå till så?
Alfred Wittboldt |Tack för att du hör av dig till oss på Lawline!Din fråga berör makes arvsrätt och efterarvsrätt. Dessa frågor regleras i 3 kap Äktenskapsbalken (ÄB)När en make avlider utan att ha upprättat ett testamente kommer som huvudregel hela arvet tillfalla den efterlevande maken (se 3:1 ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). I ditt fall innebär detta att din mamma fick hela arvet efter din pappa.Makars arvsrätt skiljer sig dock på en punkt mot övrig arvsrätt. Makar ärver nämligen varandra med fri förfoganderätt. Detta innebär framför allt att de inte har möjlighet att testamentera bort egendomen som ärvdes efter den bortgångne maken (se 3:2 1 st ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1).Vid den efterlevande makens död skall vad som ägts med fri förfoganderätt tillfalla den först avlidne makens arvingar (se 3:2 1 st ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Denna typen av arv kallas ett efterarv. De som erhåller efterarv kallas efterarvingarFörutsatt att du inte har några helsyskon eller halvsyskon på din pappas sida innebär detta att vad som finns kvar av din pappas arv ska vid din mammas bortgång tillfalla dig. Din mamma äger alltså sedan din pappas bortgång egendom med två olika ägandeformer. 50 % av sin egendom äger hon med fri förfoganderätt och 50% äger hon utan inskränkningar, alltså med full äganderätt. Vid din mammas död kommer du alltså få 100 % av din mammas egendom, varav 50 % utgör efterarvet från din pappa och 50 % utgör arv från din mamma.När nu din mamma har skänkt bort all sin egendom så finns det bestämmelser som du kan använda dig av. Detta återfinns i 3:3 ÄB (se https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1). Paragrafen lyder som följer: "Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet."I ditt fall innebär detta att om din mamma har skänkt bort såpass mycket egendom så att du inte kan få ut vad som skulle tillkomma dig som efterarv (50%) så ska egendom tas från den andra kvoten hon ägde med full äganderätt. Nu är dock arvet är helt förbrukat, så det finns ingen kvot att ta pengar ur.Det finns då möjlighet enligt 2 st samma paragraf (se https://lagen.nu/1958:637#K3P3S2) att ta tillbaka gåvor som utgetts så länge gåvomottagaren kände till att gåvogivandet innebar att efterarvinge inte skulle få ut sitt efterarv. Gåvan kan dock endast återgå om den mottagits under de senaste fem levnadsåren av den efterlevande maken.Sammanfattningsvis är din enda möjlighet att få ut någonting av arvet att gåvan till dina tre äldsta barn mottagits under din mammas fem sista levnadsår. Din tre äldsta barn måste även ha varit medvetna att gåvan skulle medföra att du inte kunde få ut arvet från din pappa vid din mammas död. Jag hoppas du blev nöjd med svaret och att det löser sig för dig på bästa sätt!

Fördelning av arv mellan syskon till avlidna makar

2016-10-10 i Efterarv
FRÅGA |Fråga - Hur skall arvet efter M fördelas?Jag ställer min fråga som ett exempel, tror den blir enklast så. Alla siffror är fiktiva.M och P är gifta sedan 1961 och har inga barn, varken egna eller särkullbarn.De har inte skrivit något testamente.P avlider 2010 och bouppteckningen visar att Ps tillgångar = 1 milj. och Ms 2 milj. Tillsammans 3 milj.Av detta belopp är 400’ taxeringsvärdet på en skogsfastighet ägd ½ var, d v s 200’ på vardera.Vid bouppteckningen begär M att Äktenskapsbalkens paragraf 12:2 skall tillämpas. M ärver alla Ps tillgångar inkl. ½ skogsfastigheten och blir ensam ägare till den.2016 dör M och bouppteckningen visar att Ms tillgångar är 3,3 milj. varav skogsfastighetens taxeringsvärde är 600’. Skogsfastigheten sälj för 1,2 milj. Tillgångarna blir då 3,9 milj.Skatt och andra omkostnader gör att arvingarna har kvar 3,6 milj. att fördela.Dödsboet/arvingar är 6 syskon till M och 3 syskon till P (i verkligheten 5 syskonbarn till P).Med hänsyn till paragraf 12:2, hur skall arvet fördelas (3,6 milj.)? Vilken summa tillfaller Ms resp. Ps arvingar? Tacksam för svar.
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Enligt efterarvsrätten som framgår av 3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken (ÄB) (1958:637) ärver syskon till den först avlidne maken hälften (som huvudregel) av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes död. Eftersom den efterlevande maken begärt jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB har denne erhållit annan andel än hälften vid bodelningen efter den först avlidne, dvs. 2/3. Syskonen ska därför ta del av 1/3 av den efterlevande makens kvarlåtenskap.3 600 000 / 3 = 1 200 000 kr ska fördelas mellan syskonen till den först avlidne maken, dvs. P:s syskon. Denna egendom ska fördelas lika mellan dem enligt 2 kap. 2 § andra stycket ÄB. Detsamma gäller för M:s syskon som har att dela på ett arv motsvarande 2/3 av den totala kvarlåtenskapen, dvs. 2 400 000 kr.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Makes arvsrätt, särkullbarn och efterarv

2016-09-18 i Efterarv
FRÅGA |Min man äger vår bostadsrätt värde ca 3 mkr och har en skuld på 400 000. Vi har 2 barn var från tidigare äktenskap. Vad händer om han dör före mig. Giftorätten är väl 50% till mig, men kan han via testamente låta mig ärva honom med hälften. Alltså totalt 75% till mig, och 25% till hans barn.Kan jag bestämma att dom måste ta ut sitt arv direkt ? För dom i din tur har ju rätt att ta ut sin laglott.Det jag ärver genom giftorätt/arv har mina barn rätt till arv. Vill bara att en av dom ska ärva mig?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken; nedan ÄB, se här.Det som händer vid din makes död är att en bodelning ska göras, varpå värdet av allt giftorättsgods kommer att delas mellan er. Du kommer att erhålla hälften av värdet av allt giftorättsgods. Om det inte skulle finnas några särkullbarn skulle du ha erhållit (ärvt hälften, giftorätt andra hälften) allt, 3 kap. 1 § ÄB. Du varken kan eller behöver bestämma att särkullbarnen ska ta ut sitt arv direkt. Det framgår av lagen att just så är fallet såvida de inte avstår sin rätt enligt 3 kap. 9 § ÄB.Din make kan testamentera hälften av sin kvarlåtenskap till dig. Resten utgör ju laglotterna till särkullbarnen och kan inte testamenteras bort. Alltså kan 75% av hela boet kan tillfalla dig om all er egendom är giftorättsgods (om enskild egendom finns kan det leda till annan fördelning i bodelningen) och testamente föreskriver om arv till dig.Jag lyckas inte utröna vad du menar med det sista du skrev. Om du frågar huruvida du kan testamentera hela din kvarlåtenskap till ett av dina barn så kan följande sägas.Om din makes testamente inte föreskrev att du skulle ärva honom med "full äganderätt" så kommer du att ärva med fri förfogande rätt. Detta innebär att den del du ärvde från din make, som skulle tillfallit din makes barn om det inte fanns något testamente, kommer makens barn att ärva efter din död. Vill du avskära denna möjlighet till efterarv för din makes arvingar så bör ni i ett eventuellt testamente föreskriva att du ska ärva med full äganderätt.Du kan inte testamentera all din kvarlåtenskap till endast ett av dina barn, eftersom att varje barn har rätt till en laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Du kan alltså, om du har två barn, testamentera 75% till den ene, och 25% till den andre.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Efterarv på grund av basbeloppsregeln

2016-09-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min make är avliden sedan flera år.Vi har gemensamma barn samt maken 2 barn sedan tidigare. Bouppteckningen visade att slutsumman ej uppgick till förbehållsbeloppet varför makens barn ej erhöll något arv. Jag har nu sparat så jag har 600000kr. Ärver våra gemensamma barn detta eller skall även särkullebarnen ärva mig?Tacksam för svar.
Jonas Tärnroth |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag utgår från att du med "förbehållsbeloppet" avser den regel som återfinns i 3 kap 1 § 2 st. Ärvdabalken, nedan benämnd som basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln ger rätt till efterarv för de arvingar som fått avstå sitt arv på grund av basbeloppsregeln.Vad som händer med din egendom om du avlider beror på flera faktorer. Först ska efterarvingarnas rätt beräknas. Deras rätt består av en kvotdel av din makes kvarlåtenskap. För att beräkna den kvotdelen divideras summan som arvingarna avstod från, till förmån för dig pga basbeloppsregeln, med den totala summan i boet vid din makes bortgång. För att förtydliga hur beräkningen ska ske ger jag ett exempel:Kvarlåtenskapen efter den först avlidne, A, uppgår till 60 000 kr. Efterlevande make, B, har egendom till ett värde av 60 000 kr. A har tre barn, varav två är från tidigare äktenskap. B har bara ett gemensamt barn. På grund av basbeloppsregeln faller inget arv till bröstarvingarna ut. All egendom tillfaller B. Barnen får istället en rätt till efterarv när B avlider. Hur stort arvet blir fastställs genom en kvotdelsberäkning. Varje barn skulle ha ärvt 60 000 kr/3 = 20 000 kr var, alltså en kvotdel på 1/3 av A:s kvarlåtenskap. Eftersom boet ökat i värde sedan din man avled behöver du först se över var pengarna kommer ifrån för att avgöra hur mycket din makes barn ska ärva. Enligt reglerna om "förkovran" i 3 kap 4 § Ärvdabalken kan du räkna bort värde motsvarande eventuella gåvor och arv du fått. Det gäller även om du fått egendom genom testamente. Om du har arbetat sedan din makes död kan du även ha rätt att undanta värde av lönen. Om värdeökningen inte beror på något av detta ska de 600 000 kr delas lika mellan dig och din mans arvingar. Din del delas mellan dina arvingar, och hans del delas mellan hans arvingar, även barnen från tidigare relation. För att förtydliga denna beräkning fortsätter jag med exemplet ovan. När B sedan avlider är boet värt 520 000 kr, varav 100 000 kr är ärvda pengar som undantas. Resterande 420 000 kr delas först på två, varav ena delen sedan delas lika mellan A:s arvingar. A hade tre barn som har rätt till 1/3 var vilket ger: 210 000 kr/3 = 70 000 kr varB:s kvarlåtenskap består av 210 000 kr plus arvet på 100 000 kr vilket ger 310 000 kr. B har bara ett barn som då får hela summan, plus de 70 000 kr i arv från A. Jag hoppas att detta var till hjälp! Vänligen

Verkan av fri förfoganderätt i ett testamente

2016-10-12 i Efterarv
FRÅGA |HejMin pappa gick bort förra sommaren och nu skall vi göra ett arvsskifte. Förutom mina tre syskon så finns det 3 särkullsbarn på pappas sida. Våran mor gick bort för 7 år sedan och då gick allt över tioll pappa enl testamente. I testamentet står:"den av oss som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt".Det finns inget arvsskift efter mamma, vilket var betydligt större än det som finns kvarJag har förslagit att det finns kvar skall fördelas enligt nedan:50% fördelas på 7, den del av boet som är efter pappa50% fördelas på 4, arvet efter mamma som ej tagits ut.Stämmer detta? Särkullsbarnen hävdar att hela boet skall delas på 7Vilket är rätt eller har jag missat något?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB). Det som blir aktuellt i din fråga är bestämmelser om efterarv som finns i 3 kap ÄB. I mitt svar går jag nedan igenom de olika delarna av din fråga i den ordning du skrivit. TestamentetDina föräldrars testamente är alltså skrivet med fri förfoganderätt, och tycks ha inneburit att din pappa har ärvt allt efter din mamma. Villkoret i testamentet om fri förfoganderätt innebär, enligt en någorlunda svårtydd regel i 12 kap 1 § ÄB, att du och dina syskon har rätt till efterarv efter er mor, när er far dör. Fri förfoganderättEr far ärvde all egendom efter er mor med fri förfoganderätt, du och dina syskon bör alltså inte ha ärvt någonting. När er far nu har dött har ni, och inte särkullbarnen, rätt till det som ärvdes efter er mor. Fri förfoganderätt innebär dock att er far har rätt att använda kvarlåtenskapen hur han vill, med undantaget att han inte får testamentera vidare den. Alltså kan kvarlåtenskapen efter er mor ha krympt om er far har spenderat mycket av pengarna. EfterarvNär man ska räkna ut efterarvet efter er mor (vad du och dina helsyskon ska ärva) ser man därför inte till det fasta belopp som ärvdes av er far, utan istället till den andel som den totala kvarlåtenskapen efter er mor utgjorde i er fars totala egendomsmassa när han hade ärvt henne. Jag förstår att det kan låta krångligt och ska försöka klargöra det nedan.Exempel: Om er far vid er mors död ägde 100 000 kr och er mor ägde 200 000 kr äger han totalt 300 000 kr efter han har fått pengarna efter er mor. 200 000 kr utgör 2/3 av 300 000 kr. När er far sedan dör ska du och dina syskon som är berättigade till efterarv därför få ut 2/3 av er fars egendom i efterarv. FördelningenDet som vi helt klart kan hävda, är att dina halvsyskon har fel angående att allt arv ska delas på alla er 7. Men för att få ut en exakt uträkning av fördelningen mellan er måste man veta den andel som er mors kvarlåtenskap utgjorde i er fars totala egendom då hon dog, alltså hur stor andel ni ska få i efterarv. När du skriver "det finns inget arvsskift efter mamma, vilket var betydligt större än det som finns kvar" tolkar jag det som att din mor ägde mer än din far vid hennes död. Alltså bör du och dina 3 helsyskon få dela på mer än 50 % efter er far, efterarvet bör vara större än så. Men som sagt måste man ha en exakt andel för att kunna säga något säkert.Det övriga är korrekt. Den andel som inte går till efterarv ska delas lika mellan er 7.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Särkullbarns rätt till efterarv

2016-10-06 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min mor avled 2014. Jag är enda barnet till min mor. Min mor var gift när hon dog och jag avstod från min arvslott till min mors make. Nu har min mors make avlidit. Han har Inga barn och endast två bröder I livet.Jag undra nu om dessa två bröder har rätt att ärva eller är jag ensam bröstarvinge?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Arvsfrågor regleras i ärvdabalken (ÄB) (1958:637) se här.Om en bröstarvinge till den först avlidne makan som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, dvs. särkullbarn, avstår från att ta ut arv till förmån för efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB, har denne en s.k. efterarvsrätt. Efterarvsrätten eller sekundosuccessionen som den också kallas aktiveras när arvsberättigade arvingar till den först avlidne makan måste vänta till den efterlevande makens död för att få ut sitt arv från den tidigare arvlåtaren, särkullbarn kan välja att vänta och omfattas då också av efterarvsrätten som nämnts tidigare. Dessa arvingar har ett anspråk på arv som aktualiseras först vid den efterlevande makens död, efterarvsrätten motsvarar som huvudregel hälften av kvarlåtenskap från den först avlidne makens död enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB. Du har alltså rätt till en efterarvsrätt vid den efterlevande makens död som motsvarar den andel Du skulle fått vid Din mors bortgång som Du istället valde att vänta med till förmån för den efterlevande maken. Som huvudregel har du rätt till efterarv motsvarande hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap.Arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar) faller under första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB. Föräldrar till arvlåtaren faller under andra arvsklassen och är att anses som arvingar enligt 2 kap. 2 § första stycket ÄB. Om föräldrarna till arvlåtaren är döda har istället deras avkomlingar (arvlåtarens syskon) istadarätt och träder in som arvingar enligt 2 kap. 2 § andra stycket ÄB. Som svar på Din fråga ärver bröderna således kvarlåtenskapen som finns kvar vid den efterlevande makens död efter att Du fått ut Din rätt till efterarv.Om inte det vore för Din efterarvsrätt har du aldrig rätt att ärva någon som Du inte är släkt med eftersom Du inte anses vara arvinge till honom enligt 2 kap. ÄB vilken reglerar släktingars arvsrätt. Ett undantag är om den efterlevande maken saknar arvingar och Du har en efterarvsrätt som du väntat på (krav på efterarvsrätt för att 3 kap. 8 § ska aktualiseras framgår inte av lagtexten, detta är en tolkning Högsta domstolen gjorde i NJA 2005 s. 400 se här). Om 3 kap. 8 § ÄB aktualiseras skulle du, om bröderna inte fanns, istället ärva hela den efterlevande makens egendom trots att ni inte är släktingar.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Efterarv från bortgången farbror

2016-09-14 i Efterarv
FRÅGA |Hej,För ett antal år sedan gick min farbror bort. Han var gift och hade inga barn. Jag och mina bröder fick då ett brev tillsänt oss om att han hade gått bort. Vi har ingen aning om det var något skrivet mellan min farbror och hans fru och något testamente vet vi inte om heller. Min farbrors fru har 1 syster kvar i livet. Nu har min farbrors fru även hon gått bort.Vi har nu fått ett rekommenderat brev hemskickat till oss om att vi efterarvingar ska inställa oss för en information angående arvet. Vad kan det här betyda?Har vi verkligen någon arvsrätt?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv regleras i ärvdablaken (förkortas ÄB) (se lagen här). Om det inte funnits något testamente regleras arvet genom ÄB.När din farbror gick bort var det hans fru som ärvde honom i enlighet med 3 kap 1 § ÄB. Då din farbrors fru nu har gått bort har din farbrors arvtagare rätt till efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. I bestämmelsen nämns att den först bortgångne makens (din farbrors) barn, föräldrar, syskon eller syskons barn har rätt till efterarv.Detta kan förklaras på så sätt att när arvet ska fördelas börjar man med arvingarna i första arvsklassen, där finns den bortgångnes bröstarvingar (barn) och deras barn. Finns det ingen i första arvsklassen som är i livet går man vidare till andra arvsklassen där den bortgångnes föräldrar ärver. Är ingen av föräldrarna i livet går arvet vidare till den bortgångnes syskon, och är inte heller dessa i livet hamnar arvet hos deras barn.Som jag uppfattar det av frågan har din farbror inga barn, hans föräldrar är inte i livet och inte heller hans syskon. Eftersom att du och dina bröder har arvsrätt efter er farbror har ni nu alltså rätt till efterarv då farbrorns fru har gått bort.Däremot tillfaller arvet från frun inte er, utan det tillfaller hennes syster om inget testamente är skrivet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur fördelas arvet om efterlevande make gifter om sig?

2016-09-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min och min systers mamma gick bort när vi var 4 och 9 år. Arvet går från henne till min pappa? De var gifta och vi är båda deras barn. Pappa träffade ny och vi fick två nya syskon. De gifte sig dock aldrig. Nu har pappa träffat en ny igen och med hans ex är allt ordnat. Den nya kvinnan har han nu gift sig med.Frågan är alltså, när får vi del av vår biologiska mammas arv? Vad av pappas arv kan han testamentera bort till sin nya fru? (Hus, Sommarhus, Pengar på banken, konstverk, möbler och annat lösöre) Kan han testamentera hus/sommarställe till oss barn/nya frun helt om dessa köptes innan nya äktenskapet?Tacksam för svar.Mvh
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då er mamma var gift med eran pappa vid tiden för hennes bortgång tillföll hennes kvarlåtenskap er pappa enligt 3 kap 1§ Ärvdabalken (ÄB). Då hon dog gjordes troligen en bodelning och förutsatt att denna fördelade giftorättsgodset med 50% mellan makarna erhöll alltså er pappa 50% av giftorättsgodset med full äganderätt och resterade 50% (alltså er mammas del) med fri förfoganderätt. Att erhålla egendom med fri förfoganderätt innebär att man får förfoga över egendomen hur man vill (ex. sälja, förbruka osv) men man får inte testamentera bort denna. Då du och din syster är gemensamma barn till din mamma och din pappa har ni alltså rätt till efterarv av er mamma vid er pappas bortgång och har då även rätt till arv efter er far. Då er mamma dog ärvde du och din syster en rätt till en del i en framtida förmögenhetsmassa. Om bodelningen mellan er mamma och er pappa var hälften var består alltså kvarlåtenskapen vid er pappas död till 50% av er mammas arv.Då er pappa senare fick 2 till barn kommer alltså arvet efter honom fördelas på er 4 barn. Om hans kvarlåtenskap är 100% kommer alltså 50% gå till dig och din syster (arv efter er mamma) och resterande 50% (arv efter er pappa) kommer delas upp lika på er 4 syskon då varje barn tar lika lott enligt 2 kap 1§ 2st ÄB. Angående sommarstugan kan han testamentera den om det är hans enskilda egendom enligt 7 kap 2§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Om bostaden är att se som giftorättsgods kan han alltså inte fritt förfoga över denna.Ni får alltså del av er mammas arv vid er pappas bortgång genom så kallat efterarv. Att er pappa har gift om sig påverkar inte er arvsrätt då ni som särkullbarn har rätt att få ut arvet efter honom direkt vid hans död enligt 3 kap 1§ ÄB. Er pappa kan testamentera vilken kvarlåtenskap han vill till sin fru så länge han inte testamenterar egendom han har erhållit med fri förfoganderätt och så länge eran laglott inte inskränks. Bröstarvingar har enligt 7 kap 1§ ÄB rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott du skulle erhållit om det inte funnits något testamente. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning