Vi lät vår mammas man sitta kvar i orubbat bo när vår mamma gick bort. Nu har även mannen gått bort. Vad ärver vi?

2017-05-27 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog för x antal år sedan. Hon var gift men inte med vår far.Vi syskon beslöt att han skulle sitta i orubbat bo.Nu har även vår mors man dött.Vad ärver vi?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken, den hittar du här. När du och dina syskon väljer att vänta med att direkt få ut arvet efter er mamma så skjuts er arvsrätt upp tills hennes man har gått bort. Det framgår av Ärvdabalkens 3 kap. 9§. När nu även er mammas man har gått bort har du och dina syskon rätt att få ut arvet efter er mamma, enligt Ärvdabalkens 3 kap. 2§ 1 stycket. Enligt huvudregeln ska då hälften av all den egendom som er mammas man efterlämnat räknas som er mammas arv och tillfalla dig och dina syskon. Om er mammas man exempelvis efterlämnar 100 kr så ska hälften av dessa, dvs. 50 kr, tillfalla dig och dina syskon i form av arv efter er mamma. Resterande 50 kr tillfaller mannens arvingar. Ibland kan dock undantag från huvudregeln ovan bli aktuellt. Det gäller bland annat om er mamma eller hennes man hade någon så kallad enskild egendom. En sak kan bli enskild egendom genom att det står att saken ska vara er mammas eller hennes mans enskilda i exempelvis ett äktenskapsförord, gåvobrev eller liknande. I så fall är uträkningen av er mammas arv lite mer komplicerad. Detta kan illustreras med ett exempel. När er mamma går bort har hon och hennes man giftorättsgods (giftorättsgods = all deras egendom som inte är enskild egendom) värt 400 kr. Er mamma har även enskild egendom värd 100 kr. Eftersom deras äktenskap upplöses när er mamma dör ska en bodelning ske. I bodelningen delas giftorättsgodset på 400 kr lika mellan er mamma och hennes man så att de får 200 kr vardera. Er mammas enskilda egendom på 100 kr ska inte ingå i bodelningen och er mamma får därmed behålla hela det beloppet själv. Efter bodelningen har alltså er mamma tilldelats 300 kr (200+100) och er mammas man 200 kr. Eftersom du och dina syskon väntade med att direkt ta ut ert arv så fick er mammas man både hans egen del på 200 kr och er mammas del på 300 kr, dvs. totalt fick mannen 500 kr. Av de 500 kr som mannen fick utgör er mammas del 3/5, dvs. 300 kr av totalt 500 kr. När mannen sedan går bort har du och dina syskon rätt till samma andel av den efterlämnade egendomen som er mammas del utgjorde vid hennes död. I detta fall har ni alltså rätt till 3/5 av all den egendom som mannen efterlämnar. Resterande 2/5 ärvs av mannens arvingar. Om mannen exempelvis efterlämnar 200 kr totalt så har du och dina syskon rätt till 3/5 av dessa 200 kr i form av arv efter er mamma. 3/5 av 200 kr är 120 kr (200/5 = 40 och 40 x 3 = 120). Resterande 80 kr ärvs av mannens arvingar.Svaret på vad du och sina syskon ärver beror alltså på om din mamma eller hennes man hade någon enskild egendom eller liknande. Om de inte hade det så gäller huvudregeln som jag först beskrev. Om någon av dem hade enskild egendom gäller den något krångligare uträkningen med andelar. Hoppas att detta besvarade din fråga! Om du eller dina syskon har fler frågor angående arvet efter er mamma är ni givetvis välkomna att höra av er till oss på Lawline igen. Vänligen,

Efterarv efter dotters make

2017-05-26 i Efterarv
FRÅGA |Vem ärver min dotters del när maken också dör det finns inga barn
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline. För att besvara din fråga måste omständigheterna i ditt fall förtydligas. Jag antar att du undrar vad som händer ifall din dotter avlider och hennes make sedan avlider därefter. Alltså vem ärver din dotters egendom efter att de båda avlidit om det inte finns några barn? I detta läget utgår jag också ifrån att dottern äger all sin egendom med fri äganderätt. Detta är vad jag utgår ifrån i svaret. Ifall omständigheterna är annorlunda får du gärna kommentera nedan så besvarar jag eventuellt ändrade omständigheter. Precis som du verkar ha uppmärksammat ärver din dotters make hela arvet ifall denne är i livet då din dotter avlider. Förhållandet regleras i äktenskapsbalken (ÄB) som du kan hitta här. 2 kap ÄB stadgar arvsordningen. I första hand ärver bröstarvingarna eller bröstarvingarnas barn/barnbarn. Finns det inga barn som i detta fallet ärver din dotters föräldrar lika lott, alltså du och din dotter far delar på hennes lott. Ifall någon av er är döda delar er dotters syskon på resten. Detta är huvudreglerna. I ert fall är din dotter gift. Det stadgas då i ÄB 3 kap 1§ att din dotters make tar hela arvet ifall din dotter inte har något särkullsbarn. Eftersom inga barn fanns med i bilden kommer dotterns make att ärva hela kvarlåtenskapen efter din dotter. Enligt ÄB 3 kap 2§ kommer maken då att ärva denna del med fri förfoganderätt och således har du du och din dotters far, rätt till efterarvet av er dotter efter det att maken avlider. Huvudregeln är då att ni delar på hälften av boet om inte några andra bestämmelser är tillämpliga t.ex. Pga enskild egendom. Jag hoppas att jag har besvarat din fråga och du är välkommen att kommentera nedan och förtydliga omständigheterna. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka tid med en av våra erfarna jurister. Mvh,

Efterarv när först avlidne make ej hade tillgångar

2017-05-21 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mor har gått bort. Hon har mig och min syster i ett tidigare äktenskap. I nytt äktenskap har hon två barn. Hennes nya man dog 1982. Inga pengar fanns då maken dog utan endast möbler och husgeråd i en hyreslägenhet. Min mor har efter hans bortgång sparat ihop 400 000 kr. Nu undrar jag hur vi ska fördela arvet mellan oss 4. Är det 1/4 var då det ju inte fanns några tillgångar alls vid andra makens (dvs mina 2 halvsyskon far) bortgång?
Hanna Gustafsson |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Ni kommer att dela lika på arvet efter er mamma och varför ska jag redogöra för nedan. Den lag som reglerar detta är ärvdabalken och det är alltså denna lag jag utgår från i mitt svar. Den svenska arvsordningen säger att barn har rätt till arvet först enligt 2 kapitlet 1 § https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Undantag från detta är om personen som avled var gift enligt 3 kapitlet 1 § https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Jag tolkar det som att din mamma inte hade någon make när hon gick bort då han avlidit. Av denna anledning är det huvudregeln som gäller. Detta betyder att din mammas barn ska ärva henne. Om ni är fyra barn ska ni då dela lika på arvet. Om dina halvsyskons pappa hade haft egendom när han gick bort så hade halvsyskonen haft rätt att få ut ett så kallat efterarv. Anledningen till detta är följande: - Som jag framfört ovan så ärver makar före barn. Din mamma skulle då ärvt hennes make när han gick bort. - Arvet som den kvarlevande makan (din mamma) får hör egentligen till barnen då huvudregeln är att barnen ärver. Det kallas att den kvarlevande makan får ärva sin partner med fri förfoganderätt. Detta betyder att den kvarlevande egentligen inte äger egendomen utan har den tills hen går bort. - När den kvarlevande makan går bort så har barnen som väntat på arvet rätt till både arv från den förälder som avled först och den som avled sist. Det som sägs ovan om efterarvet regleras i 3 kapitlet 2 § https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Just efterarv är lite knepigt men sammanfattningsvis så skulle dina halvsyskon ärvt mer om din mamma ärvt av deras pappa före dem då de skulle haft rätt till arv från båda. Eftersom det inte verkar vara så att dina halvsyskons pappa hade några tillgångar så bör inte det vara något problem för er. Er mamma bör då inte ha ärvt något från honom och då gäller huvudregeln och ni ärver lika stor del var av arvet från er mamma. Hoppas att du fick svar på din fråga och återkom gärna om något känns oklart! Med vänlig hälsning

Bodelning och arv inom äktenskap

2017-05-12 i Efterarv
FRÅGA |Vid dödfall, jag dör, o äger dubbelt så mycket i bankmedel som min man, jag vill inte att min mans släktingar skall få ärva något efter mig, han har inga barn, jag har tre. Vid bodelning räknas våra bankmedel tillsammans o min man ärver hälften, när han dör ärver hans släktingar honom, då ärver dom indirekt hälften av min förmögenhet, vilket jag inte vill. Hur göra? Jag har även en bostadsrätt som enskild egendom, om den värderas vid min död o sen ökar i värde, vem ärver då värdeökningen? Min man har fri förfoganderätt i bostadsrätten, enligt äktenskapsförord, om han säljer bostadsrätten efter min död, vem ärver då den vinsten?
Sara Nordekvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). BankmedletUtifrån nedanstående måste du och din make skriva ett äktenskapsförord eller liknande för att undvika att dina bankmedel till viss del tillfaller din make vid en bodelning. Skrivs inget äktenskapsförord är bankmedlet giftorättsgods och kommer då ingå i bodelningen och fördelas lika mellan dig och din make.En bodelning ska enligt 9 kap. 1 § ÄktB ske när ett äktenskap avslutas, exempelvis genom skilsmässa eller då en make avlider. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB. Det innebär att eventuell enskild egendom undantas från bodelningen. Makarnas giftorättsgods ska vid bodelning delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 § ÄktB. I ditt fall innebär det att du och din make kommer dela lika på ert bankmedel i det fall inget är enskild egendom. Då din make inte har några barn kommer hans föräldrar att vara de som i första hand att ärver honom enligt 2 kap. 2 § ÄB. Du kan, som tidigare nämnts, undanta viss egendom från bodelning genom att göra den till enskild egendom. Vad som är enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB. Det framgår där att egendom kan göras enskild genom till exempel äktenskapsförord. Formkraven för att ett äktenskapsförord ska vara gällande finns i 7 kap. 3 § ÄktB. Där framgår bland annat att det ska vara skriftligt, undertecknat och registreras hos Skatteverket. Om det är så att du och din make redan står inför en omedelbar bodelning och är överens om hur bodelningen ska göras är det möjligt att avtala om hur bodelningen ska gå till enligt 9 kap. 13 § ÄktB. Det vill säga, är ni överens om att ni ska behålla era respektive bankmedel är det möjligt att undanta dessa från bodelningen. Det är dock inte möjligt att avtala om en framtida bodelning i annan form än äktenskapsförord. BostadsrättenSammanfattningsvis innebär nedanstående följande i fall då dina barn väljer att vänta med att kräva ut sitt arv de har rätt till efter din död. Dina barn har då rätt till efterarv vid din makes död. Vid en värdeökning av bostadsrätten kommer ökningen att fördelas mellan dina arvingar och din makes arvingar med utgångspunkt i andelsförhållandena vid din död. Om din make säljer bostadsrätten beräknas efterarvet på samma sätt utifrån hur stor andel bostadsrätten utgjorde av din makes förmögenhet vid din död. Huvudregeln när en make avlider är att den efterlevande maken behåller all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. När den efterlevande maken sedan avlider fördelas arvet till den först avlidna makens arvingar enligt reglerna om efterarv i 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet utgörs inte av någon specifik egendom utan baseras på en andel ur egendomsförhållandet vid den först avlidne makens död. Efterarvet beräknas utifrån hur stor andel den egendom som den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt utgjorde av makens totala förmögenhet vid den först avlidne makens död. Att bostadsrätten säljs efter att den efterlevande maken mottar arvet är alltså utan betydelse. Situationen kan dock påverkas av om det står något annat i ert äktenskapsförord. Värdeökningar vid efterarv regleras i 3 kap. 4 § ÄB. Vid fördelning av efterarv har arvingarna till den först avlidna maken rätt till samma andel av den efterlevandes kvarlåtenskap som den andel den efterlevande maken ärvde med fri förfogande rätt vid den först avlidne makens död. Dock undantas fall då den efterlevande maken har mottagit en gåva, arv eller ökningen är att hänföra till förvärvsarbete. Exempel: Make A och B är gifta. Make A avlider. I bodelningen erhåller makarna 50 000 kr var. Make B erhåller då sin andel av bodelningen om 50 000 kr med full äganderätt. Make B erhåller även make A:s del om 50 000 kr med fri förfoganderätt enligt regeln i 3 kap. 1 § ÄB. Den del som make B erhåller med fri förfoganderätt utgör således ½ hans förmögenhet om 100 000 kr. När make B avlider något år senare uppgår hans kvarlåtenskap till 120 000 kr på grund av allmänna värdeökningar. I och med att andelen som erhölls med fri förfoganderätt utgjorde ½ hans förmögenhet ska ½ kvarlåtenskapen fördelas till make A:s arvingar i efterarv. Således: 60 000 kr går till make A:s arvingar i efterarv och 60 000 kr går till make B:s arvingar. Det är dock viktigt att uppmärksamma reglerna om särkullbarns rätt till arv redan vid den först avlidne makens död. Du berättar i frågan att du har tre barn som inte är din och din makes gemensamma. Det betyder att dina barn har rätt att få ut sitt arv redan när du avlider enligt 3 kap. 9 § ÄB, om inte barnen väntar med sitt arv till förmån för din make och då väntar till efterarv. Hoppas att det här besvarade din fråga!

Efterlevande make skänker bort större delen av sin egendom innan sin bortgång

2017-05-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min syster har avlidit och ca 3 månader senare avled även hennes make. Dom hade inga gemensamma barn och inga särkullbarn. Vi är två syskon som är efterarvingar och hennes makes närmaste arvingar är två brorsbarn.Vid bouppteckningen efter min syster begärde hennes make "med stöd av 12:2 ÄktB att som sin andel vid bodelningen få behålla sitt giftorättsgods" vilket antecknades som en att-sats i bouppteckningen. Strax efter min systers bouppteckning skänkte maken en fritidsfastighet, värderad till en miljon kronor, till dom båda brorsbarnen. Fastigheten utgjorde ca 75 % av tillgångarna.I bouppteckningen efter maken fanns alltså inte fastigheten upptagen som en tillgång. Att fördelas mellan de fyra arvingar återstod 25 % huvudsakligen banktillgodohavanden. Dessa hade dessutom minskat i storleksordningen 20 % vid bouppteckningen för maken. Kan maken i detta fall skänka bort 75 % av tillgångarna med hänsyn till HD's Mål nr T57002-11 meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 punkt 16, som anger att max en fjärdedel av tillgångarna får skänkas bort.
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kortfattat svarNej, maken bör inte kunna skänka bort 75 % av sina tillgångar med tanke på att du och ditt syskon har rätt till efterarv efter er syster. Enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken bör ni därför föra talan om att gåvan ska återgå och att ni på så sätt kan erhålla ert efterarv. Utförligt resonemangUtgångspunkten när någon i ett äktenskap går bort är att en bodelning ska ske. Bodelningen innebär att allt giftorättsgods (i princip all egendom makarna äger, i den mån egendomen inte är enskild) ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna. Den egendom som den efterlevande maken får i bodelningen är dennes med full äganderätt och den egendom som tillfaller den avlidne makens dödsbo ska läggas samman med dennes ev. enskilda egendom och sedan ligga till grund för arvskifte. Genom att din systers make åberopade 12:2 ÄktB så innebar det att vid bodelningen så behöll vardera make sitt giftorättsgods, alltså lades allt inte samman och delas på två i detta fall. Din systers man ärvde sedan henne enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB), denna egendom ärvde han med fri förfoganderätt. Som syskon så är ni efterarvingar till er syster, vilket innebär att när er systers man gick bort så har ni som utgångspunkt rätt till hälften av hans kvarlåtenskap, 3 kap. 2 § ÄB. Men eftersom er systers make åberopade 12:2 ÄktB så blev fördelningen troligen annorlunda än hälften vardera, varför ni istället bör ha rätt till så stor andel som er systers arv till hennes make bestod av i förhållande till makens totala egendom. Exempelvis om er syster hade 500 000 kr efter bodelningen som er systers make ärvde och han då hade totalt 2 000 000 kr i egendom så ska ni erhålla andelen 500 000 / 2 000 000 = 25 % av er systers makes kvarlåtenskap. Eftersom din systers make har gett bort fritidshuset så kan 3 kap. 3 § ÄB blir tillämplig som innebär att om han genom gåvan orsakat väsentligt minskning av sin egendom så ska ni som efterarvingar ersättas för detta. Om det inte finns tillräckligt med egendom kvar i boet för att ersätta detta så finns det en möjlighet att yrka återgång av gåvan.Det mål du hänvisar till kallas även för NJA 2013 s. 736 och innebär precis som du säger att om egendomens värde minskat med i alla fall en fjärdedel (25 %) så har efterarvingarna rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ÄB. Eftersom gåvan var otillbörlig (översteg gränsen på 25 %) så ska man först och främst försöka ersätta efterarvingarna (du och ditt syskon) från det som finns kvar i boet, alltså den egendom som makens arvingar egentligen skulle ha ärvt. Men om det inte räcker så kan det vara så att gåvan måste lämnas tillbaka. För att gåvan ska lämnas tillbaka krävs dock att den eller de som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan vållade efterarvingarna skada (ond tro). Talan om detta måste väckas inom fem år från det att gåvan mottogs.Min rekommendation är alltså att ni först och främst tar reda på hur stor andel ert efterarv utgörs av. Som sagt ovan är det troligen inte 50 % av den avlidne makens kvarlåtenskap eftersom det skedde en fördelning enligt 12:2 ÄktB. Om ni inte kan få full utdelning på ert efterarv från kvarlåtenskapen så bör ni väcka talan om att gåvan ska återgå, dvs. att din systers arvingar lämnar tillbaka fritidsfastigheten. Om det blir tvist om detta kommer ni att behöva visa att gåvomottagarna var i ond tro, dvs. att de insåg eller borde ha insett att gåvan i värde översteg efterlevande makens andel i boet eller, om så ej var förhållandet, att gåvan med hänsyn t.ex. till förut givna gåvor dock inkräktade på vad som skulle tillkomma arvingarna efter den först avlidne.Om vederlag för gåvan till en del utgått enligt första stycket, kan återgång krävas endast till täckning av återstoden.Ifall du behöver hjälp att väcka en sådan talan så hjälper vi dig gärna med detta. Om du önskar sådan hjälp eller har ytterligare funderingar ang. detta kan du kontakta mig på zorba.hallsten@lawline.seMed vänlig hälsning,

Vad har efterarvingar för arvsrätt när efterlevande make/maka avlider?

2017-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Fråga om arv. Ett gift par som inte har några bröstarvingar. Hustrun avled för ett par år sedan och hon har syskon och syskonbarn som då blev efterarvingar i bouppteckningen. Hur blir det när maken avlider, Han har inga arvingar. Går hans del tillbaks till hustruns arvingar.
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger är syskonen och syskonbarnen efterarvingar enligt 3kap. 2§ Ärvdabalken. Bestämmelsen stadgar vidare att efterarvingarna har rätt till hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap, annan kvotdel kan dock komma i fråga, t.ex. på grund av enskild egendom. Alltså är det med största sannolikhet endast hälften av makens kvarlåtenskap som går till hustruns arvingar. Resterande del går enligt 2kap. 4§ Ärvdabalken tillsammans med 5kap. 1§ Ärvdabalken till allmänna arvsfonden, förutsatt att det ej finns några arvingar efter maken samt att det ej finns något testamente. Hoppas att du fick svar på din fråga! MVH

När beräknas värdet av efterarvet?

2017-05-15 i Efterarv
FRÅGA |Ett särkullbarn som skulle kunna få ut sitt arv nu, efter sin mor död denna månad. Den dödes make samt särkullbarnet har kommit överens om att särkullbarnet tar ut sin laglott vid makens död.När beräknas särkullsbarnets arvslotts värde? Vid moderna död eller moderns makes död. Ett testamente eller äktenskapsförord finns ej.
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Kvoten av arvslotten beräknas vid moderns död, medan värdet beräknas vid makens död. När modern dör sker först en bodelning. Bodelningen är mellan modern och maken och innebär att egendomen som fanns i deras gemensamma hem delas upp sinsemellan. Låt oss anta att egendom till ett värde av 1000 000 kr anses ingå i moderns dödsbo efter bodelningen. Maken ärver alltihopa. 500 000 kr ärver maken med förbehåll för särkullsbarnet. Låt oss anta att dessa 500 000 kr utgör 1/3 av all den egendom maken äger. Vid moderns bortgång har alltså maken en förmögenhet på 1500 000 kr. När maken sedan dör kommer särkullsbarnet ha rätt till 1/3 av makens samlade förmögenhet i makens dödsbo. Under tiden maken har levt har makens förmögenhet ökat till 2 000 000 kr. Särkullsbarnet har då fortfarandet rätt till 1/3 av makens förmögenhet. Istället för 500 000 kr ärver särkullsbarnet vid makens död ca 666 670 kr. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Begära ut efterarv

2017-05-09 i Efterarv
FRÅGA |Har vi "rätt" att kräva ut våra arv?I slutet av 80-talet dog vår pappa strax efter att den nya lagen om vi barn får vänta på arvet tills båda våra föräldrar gått bort. Vi syskon har därför ej ärvt vår pappa. Vår mamma gifter om sig, inga gemensamma barn. För ett par år sedan dör även hon. I sitt testamente, som vi skrivet på, står det att vi barn inte får ut något arv förrän hennes man säljer deras bostad. Då arvet efter vår pappa finns i bostaden, vår mamma köpt den efter att ha sålt vårt barndomshem så har vi inte fått ut något arv efter varken vår mamma eller pappa.Med hjälp av en jurist har det skrivets ett skuldbrev där det tydligt står hur mycket vi ska få ut vid försäljning av bostaden. Vår fråga är: Kan vi på något sätt tvinga fram en försäljning eller måste vi vänta hur länge som helst för att få ut våra arv? /Två som var snälla och chockade när de skrev på testamente/skuldbrev
Jennie Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om en bröstarvinge till den först avlidna maken avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken, har bröstarvingen i stället rätt att ta del i dennes bo enligt bestämmelserna i ärvdabalken 3 kap 9 §.Ett efterarv är en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhet, som antingen kan minska eller öka i med den efterlevandes förfoganderätt. Det är därför viktigt att tänka på detta när man avstår sitt arv till förmån för annan. Dessutom har man godtagit att vänta på sitt arv till efter att den efterlevandes tid är över. Det finns ingen ångerrätt efter ett sådant beslut och det bör därför starkt övervägas.Däremot hindrar inte lagen att ni sinsemellan kommer överens om att få ut hela eller delar av det arv som finns kvar efter era föräldrar.Hoppas du fått vägledning i din fråga.