Beräkning av kvotdelar vid efterarv

2016-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Följdfråga till http://lawline.se/answers/32334Fallet att särkullbarnet får ut sitt arv senare. Så här svarade ni:"Ett särkullbarn kan istället för att få ut sitt arv direkt efter sin förälders bortgång, i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB, välja att avstå sin rätt till förmån för den andra maken. Detta framgår av 3 kap. 9 § ÄB. När detta sker kommer särkullbarnet i enlighet med 3 kap. 2 § ÄB att ärva sin del. I ditt exempel kommer Eva att ärva hela Adams kvarlåtenskap med fri förfoganderätt i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. Lotta, Olle och Kalle blir då efterarvingar. Vid Evas bortgång kommer kvarlåtenskapen att fördelas bland dessa i enlighet med 3 kap. 2 § ÄB."Frågan:Särkullbarnet Lotta hade om hon tagit ut sitt arv direkt efter faderns död (väl) fått 1/6 av hela boet.Om hon då istället får ut sitt arv som efterarv efter maken Eva, får hon då 1/3 eller 1/6 av kvarlåtenskapen?
Melanie Ascough |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att beräkna vilken rätt barnen har till efterarv räknar man kvotdelar. Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB). Vi säger att det exempelvis finns ett sammanlagt giftorättsgods till ett värde av 1 000 000 kr vid den först avlidna makens död som i ditt första exempel. Vid den efterföljande bodelningen (enligt äktenskapsbalken) erhöll den efterlevande maken hälften, dvs. 500 000 kr, och ärvde den resterande delen, dvs. 500 000 kr, med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB eftersom Lotta avstod sitt arv. Den efterlevande maken, Eva i det här fallet, erhåller alltså sammanlagt 1 000 000 kr (hälften genom bodelningen och hälften genom arv). Efterarvingarna (Lotta, Olle och Kalle) har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Kvotdelen i detta fall blir 500 000 kr (arvet)/1 000 000 kr (helheten, dvs. den efterlevande makens totala förmögenhet) = 0,5 = 50 %. Antag sedan att den efterlevande maken dör. Antag vidare att den efterlevande maken vid sin död äger tillgångar till ett sammanlagt värde av 1 000 000 kr. Då har efterarvingarna rätt till kvotdelen av den förmögenhet som den efterlevande maken äger vid sin död. Kvotdelen är 50 %. Efterarvingarna ärver alltså 50 % av 1 000 000 kr = 500 000 kr i efterarv efter den först avlidne maken. I enlighet med ditt exempel är alltså Olle, Kalle och Lotta efterarvingar och får därför dela lika på de 500 000 kr i efterarv. Olle och Kalle får sedan som Evas bröstarvingar dela lika på återstående 500 000 vid hennes bortgång. Under förutsättning att Eva inte är omgift eller har något testamente.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till oss igen om du har fler frågor.

Efterarvsrätt

2016-03-10 i Efterarv
FRÅGA |Min moster (min bror som var gift med henne är avliden sen några år) tänker skriva ett testamente som efter hennes död skulle innebära att all kvarlåtenskap hela arvet skall tillfalla syskonbarn på hennes sida. På min brors sida finns ju jag som syskon och mina barn.Frågan är, kan hela arvet i ett testamente skrivas så att bara arvingar på min mosters sida får del av arvet.?
Sara Aspelin |Hej! Tack för att vänder dig till Lawline med din fråga. Jag gissar att det är din svägerska som vill skriva testamentet. Hon vill alltså skriva ett testamente som gör att hennes syskonbarn ska få hela arvet efter henne. Då din bror dog ärvde hans fru honom, 3 kap 1§ Ärvdabalken. Detta arv innehas av henne med fri förfoganderätt gentemot din brors föräldrar, syskon eller syskonbarn,3 kap 2§ Ärvdabalken. Att inneha arvet med fri förfoganderätt innebär att den andel av efterlevande makes förmögenhet som arvet består av inte får testamenteras bort, 3 kap 2§ Ärvdabalken. Din svägerska kan alltså inte testamentera bort den procentandel av hennes förmögenhet som arvet består av eftersom du har efterarvsrätt till denna del. Hoppas du har fått svar på din fråga!

Efterarv och syskon

2016-03-04 i Efterarv
FRÅGA |Min hustru har testamenterat all sin egendom till mig som enskild egendom.Har hennes syster rätt till efterarv när jag dör?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Med ett testamente åsidosätts den legala arvsordningen, se 9:1 ÄB (här). Detta innebär att man sätter vanliga arvsregler ur spel och bestämmer sin "egen" arvsordning. Den enda reella inskränkning som finns utgör laglotter vilket endast gäller den avlidnes bröstarvingar, dvs barn.Detta innebär att ett testamente gör att de vanliga reglerna om efterarv (även kallat sekundosuccession) inte tillämpas. Reglerna i 3 kap ÄB om syskons rätt till efterarv efter den efterlevande makes död gäller därmed inte.Så det korta svaret på din fråga är kort och gott: nej, din hustrus syster har inte rätt till efterarv efter dig om din fru har testamenterat sin kvarlåtenskap till dig.Jag hoppas att jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig dag,

Särkullbarns rätt till laglott

2016-02-19 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Har särkullbarn alltid rätt till sin laglott även om tillgångarna i boet understiger fyra basbelopp? Kan den efterlevande maken/makan kräva att fyra basbelopp finns kvar , vilket skulle innebär att särkullbarnen får vänta på arvet till dess båda makarna är avlidna?.
Fanny Karlsson |Hej, och tack för din fråga!Precis som du skriver kan det uppkomma situationer då särkullbarnens rätt till laglott "krockar" med efterlevande makes/makas rätt till minst fyra basbelopp, i situationer då kvarlåtenskapen helt enkelt inte räcker till att täcka båda dessa krav. Bröstarvingar som inte är makarnas gemensamma (särkullbarn) har visserligen som huvudregel rätt att få ut sitt arv vid första makens död. Men i situationer som den ovan beskrivna, går den efterlevande makens rätt till fyra basbelopp först. Detta innebär att egendom som vid en vanlig fördelning skulle ha tillfallit särkullbarnen istället tillfaller den efterlevande maken, och särkullbarnen istället får en rätt till efterarv. Detta innebär att den efterlevande maken får förfoga fritt över egendomen, men inte testamentera bort den till någon annan.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arvsrätt: skillnaden mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

2016-03-27 i Efterarv
FRÅGA |Två makar, mannen har två barn sedan tidigare, hustrun har fyra barn sedan tidigare. Testamente med "fri förfoganderätt". Mannen avlider, hans två särkullsbarn får dela på 25% av boet, hustrun får sin halva av boet plus hälften av makens halva (alltså 50% + 25%). Makens särkullsbarn får sin andel "direkt". Hustruns barn är alltså inte barn till den avlidne mannen och, såvitt jag förstår, har ingen arvsrätt efter mannen. Vad får nu den efterlevande hustrun göra med kvarlåtenskapen (de 50% + 25%) ? Får hon sälja huset ?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst kan det konstateras att upplösningen av boet har gått rätt till. Först har en bodelning ägt rum med en sedvanlig likadelning mellan makarna, ärvdabalken 23 kap 1§ (ÄB 23:1)https://lagen.nu/1958:637, sedan har de två särkullsbarnen fått ut sina laglotter enligt ÄB 7:1 (testamentet gör så att barnen inte får ut hela arvslotten omedelbart utan får vänta på efterarv från den efterlevande hustrun).Inom arvsrätten skiljer man på begreppen full äganderätt och fri förfoganderätt. Med full äganderätt menas att ägaren får göra vad som helst med egendomen. Med fri förfoganderätt menas att efterlevande make i princip får förfara hur hon vill med egendomen, med den enda begränsningen att hon inte i sin tur får testamentera bort den. Se Brattström och Singer, Rätt arv s 104. Den del hon innehar med fri förfoganderätt får hon alltså sälja eller ge bort hur hon vill, dock inte testamentera bort. Hon kan exempelvis sälja huset och spendera alla pengar hon får in från försäljningen. Orsaken till denna ordning är att efterarvingarna (mannens barn) ärver en kvotdel motsvarande 25% ur den efterlevande hustruns förmögenhetsmassa när hon avlider. De är alltså inte tillförsäkrade ett visst belopp, utan en viss procentsats av behållningen i den efterlevandes bo. Så om den efterlevande exempelvis skulle spendera allt så finns det inget kvar till efterarvingarna, eftersom de endast har rätt till kvotdelen. En kvotdel av noll kronor är noll kronor.Det är som sagt endast den kvotdel hon innehar med fri förfoganderätt som hon inte får testamentera bort. Kvinnan har full äganderätt till det hon erhöll från bodelningen, dvs 50% av boet. Det får hon testamentera bort. Av mannens kvarlåtenskap innehar kvinnan den halva som inte gått till särkullsbarnen med fri förfoganderätt. Det är alltså dessa 25% som kvinnan inte får testamentera bort i sin tur. I övrigt är hon som sagt fri att göra vad hon vill med dem, även om det innebär att hon spenderar allt.Med vänlig hälsning,

Har vi rätt till efterarv efter moderns nya make?

2016-03-09 i Efterarv
FRÅGA |Vår Mor gick bort för ett tag sen och vid bouppteckningen blev det enl följande.Vi är tre bröder varav den yngsta är född i ett nytt äktenskap.Arvet efter vår mor delades upp genom att jag och min helbror fick ta del av bohaget efter våra egna önskemål.I bankmedel fanns det ca 100 000 kr vilka behölls av hennes dåvarande make.detta på grund av någon regel som gav honom rätt att behålla kontanta medel som understeg 2 bas belopp.Nu har även hennes man avlidit, och jag undrar hur dessa kontanta kvarvarande medel kommer att fördelasnär kostnader för begravning etc har dragits ifrån.Kommer vår halvbror att ärva allt återstående.
Mathilda Andersson |Hej och tack för din fråga!Vid dödsfall ska en bodelning först förrättas enligt äktenskapsbalkens regler. Det innebär att makarnas giftorättsgods, dvs. allt som inte är enskild egendom, ska delas lika dem emellan om inget annat är avtalat. Hälften av giftorättsgodset får alltså maken med full äganderätt, dessa han får disponera hur han vill. Den andra halvan tillhör er mor och ska fördelas i arv. Vid besvarandet av denna fråga har jag uppfattat det som att din mor har tre barn, du och din bror från tidigare äktenskap och en bror från detta äktenskap.Din mors arv ska fördelas lika mellan hennes tre barn enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken(förkortas ÄB). Eftersom halvbrodern är makarnas gemensamma barn ärver däremot maken hans del framför honom med vad som kallas för fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Fri förfoganderätt innebär att maken får förfoga över arvet men får bland annat inte testamentera bort det då din halvbrors rätt att ärva sin mor fortfarande finns kvar. Du och din helbror har däremot rätt att få ert arv direkt. Det finns vissa skyddsregler i lagen för att se till att en efterlevande make inte står helt utan egendom till följd av att man varit tvungen att exempelvis köpa ut sin avlidne makes särkullbarn. Om makens övertagande av de kontanta medlen påverkat ert arv, dvs. att det blivit mindre till följd av det, innebär det enligt 3 kap. 2 § ÄB att ni har rätt till efterarv. Om ni däremot fått ut hela ert arv i form av bohag har ni inte någon rätt till efterarv.Efterarv innebär att ni har rätt att få arvet från er mor då hennes make avlidit. Efterarvet i sig räknas ut i kvotform och beror på makens totala tillgångar vid er mors dödsfall samt i nuvarande dödsbo. Behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka.Hoppas att mitt svar hjälpte er,Bästa hälsningar

Arv när efterlevande make har särkullbarn

2016-02-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min ena förälder har gått bort och de var gifta. Den enda dödsbodelägaren är alltså efterlevande make som ärver all egendom då allt var giftorättsgods. Frågan jag har är hur fördelningen blir för mig som enda efterarvinge till den förälder som gått bort när även efterlevande make går bort. Det som tillkommer då är att efterlevande make också har ett särkullsbarn som alltså inte var efterarvinge till den första föräldern.Blir fördelning mellan mig och särkullsbarnet då 50%-50%.Eller blir det 75% till mig och 25% till särkullsbarnet som jag har förstått att det borde bli om den förälder som särkullsbarnet och jag har gemensamt hade varit den som avlidit först.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen i enlighet med huvudregeln i 3 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1962:700#K9P1S1). Eftersom du är enda arvinge till den först avlidne maken hade du, om dina föräldrar inte var gifta, tilldelats hela kvarlåtenskapen i arv. Istället får den efterlevande maken din del av arvet med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken får förfoga över arvet men inte testamentera bort det. Det som händer med ditt arv från den förälder som gick bort först är att du ärver med efterarv från den efterlevande maken vid dennes bortgång, 3 kap. 2 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1). Efterarv beräknas i andelar. Eftersom dina föräldrar inte hade någon enskild egendom bestod den först avlidne makens kvarlåtenskap endast av giftorättsgods från bodelningen, alltså hälften av alla ägodelar dina föräldrar hade. Då är ditt efterarv hälften av kvarlåtenskapen från efterlevande make vid dennes bortgång.Det är som du säger i andra alternativet, att du vid efterlevande makes bortgång först tilldelas hälften av efterlevande makes kvarlåtenskap i form av efterarv. Därefter delar du och särkullbarnet lika på hälften som är kvar, 25 % vardera. Du får då 75 % av kvarlåtenskapen och särkullbarnet 25 %.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,

Rätten till efterarv för den först avlidne makens arvingar

2016-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Är efterarvinge till min faster, som dog för nio år sedan. Nu har maken avlidit. De hade inga barn i äktenskapet. Ingen bodelning efter min fasters bortgång. Det fanns skulder både då och nu. Vad händer vid en bouppteckning? Finns en syster till den sist avlidne. Vem ärver nu? Systern anser att hon är enda arvingen. Ska samtliga kallas till en bouppteckning? Även vi efterarvingar som finns medtagna vid fasterns bouppteckning.Mvh
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Din fasters man har i egenskap av efterlevande make ärvt kvarlåtenskapen efter sin fru med fri förfoganderätt. Detta innebär att han fritt har kunnat disponera över arvet, men saknat rätt att genom testamente förfoga över egendomen. Din fasters man har således ärvt sin frus kvarlåtenskap före hennes legala arvingar. Ni som angetts som efterarvingar i din fasters bouppteckning (alternativt eventuella avkomlingar till en efterarvinge om denne är avliden) och därmed är legala arvingar, är istället dödsbodelägare i din fasters mans dödsbo och ärver hälften av hans kvarlåtenskap. Ni ska därmed kallas till bouppteckningen. Se 3 kap. 1-2 §§ och 20 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Hur arvet ska fördelas mellan er efterarvingar framgår av 2 kap. 2 § ÄB. Om en person avlider och inte efterlämnar några bröstarvingar, d.v.s. barn, barnbarn o.s.v., träder personer i den s.k. andra arvsklassen in som arvsberättigade. I första hand tar arvlåtarens föräldrar hälften av arvet vardera. Om en förälder är avliden, träder arvlåtarens syskon i den avlidne förälderns ställe (halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden). I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar in. Varje gren ärver lika mycket. Med vänliga hälsningar