Efterarv vid ökning av behållningen

2016-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Om värdet på en fastighet ökat genom friköp av en arrenderad tomt vad gäller då. Ska en efterarvinge få del av av värdeökningen.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken. Jag utgår från att fastighetens värde ökade efter den först avlidne makens död och under den efterlevande makens livstid. Genom att fastigheten ökade i värde, ökade också den efterlevande makens behållning. Den här ökningen ska tillgodoräknas den först avlidne makens arvingar (dvs. efterarvingarna) eftersom att ökningen inte beror på arv, gåva eller testamente som den efterlevande maken fått eller av förvärvsarbete som den efterlevande maken utfört. Det innebär att efterarvingarnas arv efter den först avlidne maken beräknas efter samma andelar som de hade rätt till vid denna makes död, men istället ur det nya värdet på behållningen (dvs. inkluderat värdeökningen på fastigheten). Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 4§ 1st. Lawline arbetar med erfarna jurister som du kan komma i kontakt med här, om du har fler frågor eller vill ha hjälp med att komma vidare i frågan. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arv med fri förfoganderätt

2016-06-07 i Efterarv
FRÅGA |Min blivande makes pappa gick bort tidigare i år och hans mor sitter nu i sk orubbat bo. Nu är vi väldigt osams med hans mamma och hon kommer skriva om testamentet att min sambo inte får nånting sen när hon går bort. Kan man på nåt sätt bestrida orubbat bo så han idag kan få ut sin fars arv?
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuella bestämmelser rörande arv återfinns i ärvdabalken.Din partners mamma ärvde enligt 3 kap. 1 § hennes man med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt innebär att din partners mamma fritt får förfoga över egendomen, med undantag från att testamentera bort den. Hon får alltså inte testamentera bort det hon ärvde från hennes man, däremot får hon på annat sätt förfoga över egendomen. Vidare finns i 3 kap. 3 § en skyddsbestämmelse mot att mamman gör sig av med egendomen genom exempelvis gåva och därigenom minskar värdet på sin kvarlåtenskap utan tillbörlig hänsyn till din partner. Då ska vederlag utgå för det. Eftersom hon ärvde med fri förfoganderätt betyder det att din partner ska få ta del av samma andel av kvarlåtenskapen när hon går bort som han hade gjort om han fått ärva direkt när pappan dog. Detta framgår av 3 kap. 2 § första och tredje styckena. I övrigt bör även nämnas att om din partners mor testamenterar bort annat än det hon ärvde från sin make och på så sätt försöker göra din partner arvlös kan han alltid påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 §, vilken stadgar att han alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten utgörs av halva arvslotten.Sammanfattningsvis kan alltså sägas att din partners mamma inte får testamentera bort det hon erhöll vid faderns död med fri förfoganderätt, och om hon minskar värdet på sin egendom utan hänsyn till din partner kan vederlag för detta utgå.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Syskons rätt till efterarv

2016-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma har gått bort, hennes make dog för ca 10 år sedan. Han var inte min far och hade inga egna barn men många syskon. Jag undrar om han syskon ärver något, dom ägde en bostadsrätt tillsammans.Nu ärver jag den, men ska även min mammas makes syskon ta del av arvet.
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makar ärver normalt sett varandra, se 3 kap 1 § Ärvdabalken. Detta innebär att när din mammas make dog så ärvde hon honom. I och med att hon ärvde honom fick hennes makes syskon inte ut sina arv, utan de har istället rätt till efterarv. Att syskon har efterarvsrätt stadgas i 3 kap 2 § Ärvdabalken. Detta innebär att de får ut sina arv först då din mamma avlider, de har alltså rätt till en viss del av din mammas kvarlåtenskap. Hur stor del de har rätt till bestäms genom att de har rätt till en viss kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att se till hur egendomsförhållandena såg ut vid din mammas makes död. Det som ska räknas ut är hur stor del av din mammas totala tillgångar som bestod av kvarlåtenskapen efter hennes make. Säg exempelvis att vid bodelningen, enligt 9 kap Föräldrabalken ska en bodelning göras då den ena maken avlider, så fick din mamma 50 000 och hennes man 75 000. Eftersom att efterlevande make ärver hade din mamma vid denna tidpunkt tillgångar till ett värde av 125 000. Av dessa 125 000 bestod 75 000 av kvarlåtenskapen efter hennes make. Kvotdelen räknas då ut genom att ta 75 000/125 000 = 60 %. I detta exempel ska makens arvingar få 60 % av din mammas kvarlåtenskap. Jag kan inte säga exakt hur stor del din mammas makes syskon har rätt till eftersom att kvotdelen beror på hur egendomsförhållandena såg ut vid makens död. Syskon har dock efterarvsrätt och de har därför rätt till en viss del av arvet efter din mor. Ärvdabalken hittar du härFöräldrabalken hittar du härHoppas att du fick svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Efterarv och särkullbarn

2016-05-18 i Efterarv
FRÅGA |Min far dog och vi har påbörjat bouppteckning. Min far var tidigare gift med min mor som dog 1971 och jag vi är tre syskon. Pappa gifte om sig och fick två barn med henne och dessutom hade hon ett barn från tidigare äktenskap. Nu visade det sig att när min mor gick bort så reglerades inte de vi hade rätt till utan det ska regleras nu vid fars bodelning. När vi var på bouppteckningen så meddelade den familjejuristen att vår mors del ska regleras först. Vi förstod inte riktigt vad hon menade? Om vi räknar på 1000 kr hur ska det då bli?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dig fråga.Regler om arvsrätt hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Arvsrätt efter modernEftersom att din mor hade tre barn (bröstarvingar) så är ni de närmsta arvingarna enl. ÄB 2:1. Detta innebär att ni har rätt till 1/3 av er moders kvarlåtenskap. Eftersom er mor var gift med er far så har dock hela kvarlåtenskapen tillfallit er far som efterlevande make enl. ÄB 3:1 st. 1. Detta innebär att ni tre barn har rätt till efterarv av er mor som kommer delas ut när er far dör. Er far innehar kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebär att han fritt får förfoga över kvarlåtenskap som er mor lämnar efter sig, men han har inte rätt att testamentera bort er rätt till efterarv. Nu när er far har gått bort så kommer ni tre syskon att i första hand få ut ert efterarv från er mor, se ÄB 3:2. Ni tre kommer därför få 1/3 var av hälften av er faders kvarlåtenskap. Om er far har 1000 kr i kvarlåtenskap så kommer hälften, alltså 500 kr att fördelas lika mellan er tre syskon som efterarv från er mor, se ÄB 2:1. Viktigt att veta är dock att en bodelning inte alltid utgör en exakt lika fördelning, det kan därför bli så att ni får 1/3 av en annan summa än som i detta exempel 500 kr. Men för att förenkla så utgår jag i mitt svar från att bodelningen mellan er mor och er far har skett 50/50. Arvsrätt efter fadernNär ni tagit del av ert efterarv så ska er fars kvarlåtenskap, alltså de resterande 500 kronorna att fördelas mellan er fars bröstarvingar. Eftersom att ni tre syskon och de andra två barnen från det andra äktenskapet (särkullbarn) är bröstarvingar till er far så är ni närmaste arvingar och skall därför dela lika på hans kvarlåtenskap, se. ÄB 2:1. Detta innebär att ni fem barn har rätt till 1/5 av resterande kvarlåtenskap från er far. (1/5 av 500 kr)Eftersom att er far gifte om sig så kommer de två barnen i hans senare äktenskap att få avstå sin arvslott till förmån för sin mor (efterlevande make) precis så som ni tre syskon gjorde när er mor gick bort, se ÄB 3:1 st. 1. Detta innebär att er fars nya fru kommer att tilldelas 2/5 av kvarlåtenskapen (2/5 av 500 kronor). Ni tre syskon som har en annan mor är därför särkullbarn vilket innebär att ni har rätt att få ut ert arv efter er far direkt (3/5 av 500 kr) enl. ÄB 3:1 st. 1. Ni har också möjlighet att avstå från denna rätt enl. ÄB 3:9 till förmån för er fars nya fru. Om ni gör detta kommer ni att få ta del av er arvslott (3/5) av hälften av den kvarlåtenskap hon lämnar efter sig när sedan hon dör, förutsatt att även denna bodelning sket 50/50. Viktigt att känna till är att make alltid har rätt till 4 x prisbasbeloppet (alltså 4 x 44 300 kr) som skall tas ur kvarlåtenskapen och det som tillfaller efterlevande make vid bodelningen, se ÄB 3:1 st. 2. Detta är en inskränkning på särkullbarns rätt till arv och innebär att om er fars kvarlåtenskap inte överstiger denna summa så kommer ni att få avvakta med ert arv tills den andra makan dör. Om ni arvstår er rätt till arvet så innebär detta att när sedan er fars nya fru går bort så kommer ni tre syskon, de två andra barnen, samt dottern som denna fru hade sedan tidigare att ha rätt till arv ur hennes kvarlåtenskap.Sammanfattningsvis: Förutsatt att bodelningen mellan er mor och far skett 50/50 så kommer ni tre syskon först att tilldelas 1/3 vardera av hälften av er fars kvarlåtenskap i efterarv från er mor. Sedan kommer ni att få 3/5 av den resterande delen av er fars kvarlåtenskap som direkt arv från honom. Om ni behöver mer hjälp så rekommenderar jag er att rådfråga er jurist! Ni är också välkomna att ställa fler frågor till oss här på Lawline.Hoppas att mitt svar varit till din hjälp!Vänliga hälsningar

Minskning av makes kvarlåtenskap

2016-06-12 i Efterarv
FRÅGA |Scenario: 1. Anna avlider. 2. Hennes make Anton ärver då henne eftersom de är gifta. 3. Deras gemensamma barn Lisa och Sven ärver sin mamma Anna först då pappa Anton avlider.Nu till frågan: Skulle pappa Anton kunna "spendera" alla mamma Annas pengar så att det inte finns något kvar till barnen Lisa och Sven när pappa Anton avlider? Om så är fallet, kan mamma Anna skriva ett testamente där det framgår att hennes arv ska finnas kvar den dagen pappa Anton avlider?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv och testamente finner du i Ärvdabalken.Minskning av kvarlåtenskapBarnen Lisa och Sven är Annas närmaste arvingar och ska dela lika på hennes kvarlåtenskap, Ärvdabalken 2 kap 1§. Deras arvsandelar av Annas kvarlåtenskap är därmed 1/2 vardera. Precis som du säger är barnen Lisa och Sven dock efterarvingar och har rätt till sina arv efter Anna först när Anton avlidit. Om inget testamente har upprättats ärver Anton Annas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att han har rätt att förfoga (sälja, nyttja, förbruka, skänka) över hennes egendom under sin livstid men inte rätt att testamentera bort den. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 2§ 1st. Vid Antons död beräknas barnens arv efter Anna efter de andelar ur Annas kvarlåtenskap som de hade rätt till vid hennes död, dvs. 1/2 vardera. Om fördelningen vid bodelningen mellan makarna vid Annas död var 50/50 (detta är fallet om makarna haft full giftorättsgemenskap), ska barnens arvsandelar efter Anna beräknas ur halva Antons behållning vid hans död. Ena halvan av Antons behållning utgör nämligen Annas kvarlåtenskap, medan den andra halvan utgör Antons egen kvarlåtenskap. Detta innebär alltså att Lisa och Svens arvsandelar efter Anna beräknas ur halva Antons behållning vid hans död, oavsett vad den är. Anton kan därmed inte minska Annas kvarlåtenskap utan att även påverka och minska sin egen egendom. Lisa och Sven kommer alltid ha rätt att få ut 1/2 vardera av halva Antons behållning. Om Anton har orsakat väsentlig minskning av sin egendom genom gåva eller annan jämförlig handling och utan hänsyn till Annas arvingar, dvs. Lisa och Sven, kan Lisa och Sven kompenseras ur Antons egen kvarlåtenskap. Detta framgår av Ärvdabalken 3 kap 3§. Normalt sett krävs här att egendomen i vart fall har minskat med en fjärdedel för att barnen ska ha rätt till ersättning ur Antons kvarlåtenskap.TestamenteAntons arvsrätt som make är inte absolut, utan han ärver bara Anna om inget annat framgår ur ett testamente. Anton har dock alltid rätt att ur Annas kvarlåtenskap åtminstone få ut egendom till ett värde som tillsammans med Antons del ur bodelningen samt hans enskilda egendom motsvarar 4xprisbasbelopp (1xprisbasbelopp = 44 300kr), Ärvdabalken 3 kap 1§ 2st. Det innebär att Anna fritt kan testamentera delar av sin kvarlåtenskap direkt till sina barn och därmed även testamentera bort sin makes arvsrätt, så länge Anton ur bodelningen och tillsammans med sin enskilda egendom får egendom till ett värde motsvarande 4xprisbasbelopp.Om du vill ha hjälp med att skriva ett testamente, erbjuder Lawline en tjänst (här) där du kan skräddarsy ditt testamente. Sammanfattningsvis, Anton kan inte minska Annas kvarlåtenskap utan att även minska sin egen egendom. Om Anton skulle orsaka en större minskning av sin egendom, (åtminstone med en fjärdedel) och utan hänsyn till Lisa och Sven, kan Lisa och Sven få ersättning ur Antons egen kvarlåtenskap. Vidare kan Anna testamentera bort Antons arvsrätt som make. Anton ska dock alltid ha rätt till egendom motsvarande ett värde av 4xprisbasbelopp och om hans del av bodelningen samt hans enskilda egendom inte uppgår till det beloppet, ska han få resterande ur Annas kvarlåtenskap. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig till oss igen. Med vänlig hälsning,

Arv efter föräldrar

2016-06-06 i Efterarv
FRÅGA |Jag har en helsyster samt en halvbror på min fars sida. Vår mor gick bort för ett par år sedan.När vår far avlider, hur ska vi fördela arvet? Som jag förstått det skall hälften av arvet delas på 2 och den andra halvan (efter min far) delas på 3?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsfrågor som denna regleras av ärvdabalken (se lagen här) (förkortas ÄB).Som jag uppfattar det av frågan var det er far som ärvde när er mor gick bort. Det innebär att du och din helsyster har rätt till etterarv efter er mor. Hälften av det som er far lämnar efter sig ska fördelas mellan dig och din syster, detta utgör alltså arvet från er mor (se 3 kap 2 § ÄB). Den andra halvan utgör arv efter er far och eftersom att han har tre barn ska den halvan delas lika mellan er tre. Du har alltså förstått det hela rätt!Hoppas du fick svar på din fråga! Du är alltid välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Efterarv och avstående av arv till förmån för den efterlevande maken

2016-05-24 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma och pappa hade då dom gifte sig egna barn med sig in i äktenskapet. Senare fick dom mig gemensamt. Min pappa avled -84 pappas dotter och jag kallades till boupptäckningen, mamma fick sitta i orubbat bo. Nu har min mamma avlidit, ska hennes 2 barn samt pappas dotter och jag kallas till bouppteckningen. Hur fördelas arvet efter min mamma.Bouppteckningen efter min pappa var tillgångar 53828,00 + lösöre 11100,00 -skulder=behållning 48761,00
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. När din pappa avled ärver din mamma honom eftersom de var gifta, vilket framgår av 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Din pappas dotter hade dock möjligheten att ta ut sitt arv direkt, men har istället blivit berättigad till efterarv eftersom din mamma fick sitta i orubbat bo, vilket jag tolkar som att dottern avstod från sin rätt till arv till förmån för din mamma för att sedan få ut sitt arv när din mamma till slut avlider. Hon har därigenom blivit efterarvsberättigad istället. Den andel av din mammas totala egendom som kommer från arv från din pappa vid tidpunkten för hans dödsfall ärver din mamma med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att hon är ägare till egendomen, men inte får testamentera bort den eller utge egendom i gåva hursomhelst (se 3 kap. 2-3 §§ ÄB). Utgångspunkten är alltså att en viss andel av egendomen inte får testamenteras eller skänkas bort, inte ett visst belopp (eftersom egendomens totala värde ofta förändras genom åren). När din mamma nu har avlidit och arvet ska förrättas efter henne räknar man på samma sätt. När din pappas arvingar, dvs hans dotter och Du, ska få ut sitt efterarv efter honom baseras detta på den andel av din mammas totala egendom som utgör arv från pappan, inte hur mycket beloppet i sig uppgick till. För att svara på frågan hur arvet efter din mamma ska fördelas måste man alltså veta hur mycket din pappas kvarlåtenskap uppgick till vid hans dödsfall samt hur mycket din mammas totala egendom uppgick till efter att hon ärvt honom. Eftersom detta inte angetts i frågan kan jag dessvärre inte ge något konkret och exakt svar. Även om jag inte vet några exakta belopp eller andelar från tidpunkten vid din pappas frånfälle ska jag ändå försöka ge ett generellt svar. Nu när din mamma avlidit börjar man alltså med att beräkna andelen som härrör från arvet efter din pappa (se resonemanget ovan). Om vi säger att hälften av din mammas totala egendom efter din pappas död utgjorde arv från honom, ska alltså hälften vid din mammas död utgå i efterarv till hans arvingar, vilket är du och din halvsyster (2 kap. 1 § ÄB). Ni delar lika på denna hälft. När detta är gjort, ska resterande del av din mammas egendom fördelas mellan hennes arvingar, vilket är du och din mammas två andra barn. Andra hälften delas alltså mellan er tre. Observera att andelen från din pappa absolut inte behöver vara hälften utan det kan vara vilken kvotdel som helst. Om du vet hur egendomsförhållandena såg ut när din pappa avled är du välkommen att kommentera svaret så jag kan svara mer exakt. Vänliga hälsningar,

Syskons efterarvsrätt samt om kopia på bouppteckning

2016-05-16 i Efterarv
FRÅGA |Min syster dog i dec 2015. Hon var gift. Min syster och hennes man hade inga barn.Det finns inga testamenten.Våra föräldrar är döda. Min syster och jag var de enda syskonen.Jag antar att min systers man har rätt till alla tillgångar så länge han lever och kan disponera tillgångarna, även min systers enskilda egendom, så som han vill.Fråga 1. När min systers man dör, ärver jag (eller mina barn om jag inte lever) hälften av tillgångarna?Fråga 2. Jag blev kallad till bouppteckningen men avstod att närvara. Jag kände som om jag gjorde intrång i min svågers personliga förhållanden. Har jag rätt att se bouppteckningen?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är precis som du säger att din systers man ärver alla tillgångarna, detta framgår av 3 kap 1 § Ärvdabalken. Enligt 3 kap 2 § Ärvdabalken har din systers arvingar efterarvsrätt. Detta innebär att du får ut ditt arv efter din syster när din systers man går bort. Du får en kvotdel av hans kvarlåtenskap och denna bestäms genom att räkna ut hur stor del av din systers makes tillgångar som utgjordes av arvet efter din syster. Hur stor kvotdelen är bestäms utifrån egendomsförhållandena så som de såg ut vid din systers bortgång. Säg att efter bodelning blev din systers kvarlåtenskap 100 000 och hennes makes tillgångar uppgick till 50 000. Han ärver din syster och har då totalt 150 000. Din kvotdel blir då 100 000/150 000 = 2/3. Detta innebär att när din systers make avlider så får du 2/3 av hans kvarlåtenskap och hans arvingar får 1/3. Värt att tilläga är att din systers man ärver med fri förfoganderätt. Detta innebär att han får disponera över egendom i princip så som han önskar. Han får däremot inte testamentera bort den samt att det finns restriktioner gällande att ge bort egendomen som gåva. Vad gäller bouppteckningen har du rätt att få ut en kopia på den. En bouppteckning ska lämnas in till Skatteverket för registrering senast 4 månader efter dödsfallet, se 20 kap 1 § Ärvdabalken i kombination med 20 kap 8 § Ärvdabalken. När bouppteckning väl har registrerats blir den en offentlig handling, detta innebär att vem som helst har rätt att få ut en kopia på den. Med tanke på att din syster avled i december 2015 bör bouppteckningen nu vara registrerad. Du kan alltså vända dig till Skatteverket för att beställa en kopia på bouppteckningen.Ärvdabalken hittar du här Hoppas att du fick svar på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorVänligen