Beräkning av efterarv

2015-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Hur räknar man när det gäller efterarv för särkullbarn. Vi är tre särkullbarn och ett barn som var gemensamt för vår mor och styvfar. När vår mor dog tog två av särkullbarnen ut sin laglott (de hade upprättat ett inbördes testamente, att den som överlevde den andre skulle ha fri förfogande rätt över kvarlåtenskapen och efter bådas död, skulle allt fördelas lika mellan alla de 4 barnen). De två fick då ut en 16 del, vilket motsvarar laglotten. Styvfadern upprättade ett testamente (ca 2 år efter moderns död), att deras gemensamma barn skulle ärva all hans kvarlåtenskap. Nu har styvfadern dött och hur delas resten upp. Hur blir det i % för var och en? Deras gemensamma barn ärver ensam styvfadern, men det som kom från moderns del, hur delas det? Vid moderns död fanns det ca 1 600 000 kr och de som tog ut sin laglott fick alltså ca 100 000 kr. Nu finns det ca 1000 000 kr i dödsboet efter styvfadern. Hur ska detta fördelas?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!När er mor avled var alltså hennes kvarlåtenskap 800 000 kronor, och gemensamt i hushållet fanns det 1 600 000 kronor. Det första som måste göras är att räkna ut en kvotdel som man använder för att beräkna efterarvets storlek. Kvotdelen beräknas genom att man tar arvslotten delat på vad mannen hade i boet när modern avled. Eftersom två barn tagit ut sin laglott minskar det som fanns i boet till 1400 000 kronor.Barn 1: särkullbarn som inte tagit ut laglott. 200 000 / 1 400 000 = 0,1429Barn 2 och 3: särkullbarn som tagit ut laglott. 100 000 / 1400 000 = 0,0714Barn 4: bröstarvinge. 200 000 / 1400 000 = 0,1429För att sedan beräkna efterarvets storlek tar man kvotdelen och multiplicerar med det som finns i mannens dödsbo, alltså 1000 000 kronor. Produkten kommer utgöra vad varje barn får.Barn 1: 0,1429 * 1000 000 = 142 900 krBarn 2 och 3: 0,0714 * 1000 000 = 71 400 kr Barn 4: 0,1428 * 1000 000 = 142 900 kr i efterarv från modern och att han ärver resten från fadern som uppgår till 571 400 kr och sammanlagt blir 714 300 krArvet ska fördelas så att särkullbarnet som inte tagit ut sin laglott får 142 900 kr, särkullbarnen som tagit ut sin laglott får 71 400 kr var, och bröstarvingen får 714 300 kr.Hoppas du har lyckats utläsa svaret på din fråga!

Vad innebär det att vara efterarvinge?

2015-01-29 i Efterarv
FRÅGA |Hejsan!! Jag är efterarvinge efter min far.Som gifte sig med en annan kvinna efter att jag föddes. Har nu fått en kopia av deras testamente.Vad jag vet så är jag hans enda barn.Jag trodde att man blir bröstarvinge när ens far går bort.Men enligt testamentet så är jag efterarvinge? Skulle vilja veta vad det innebär att vara efterarvinge när det blir dags för arvsrätt.
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du är bröstarvinge efter din far. bröstarvinge är en benämning på den avlidnes barn (och barnbarn etc), det följer av 2 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Det din far och hans fru vill med testamentet är troligtvis att frun vid din fars bortgång ska sitta i orubbat bo det vill säga ärva hela kvarlåtenskapen efter din far med fri förfoganderätt, i annat fall hade du ärvt kvarlåtenskapen efter din far. I det fall du godkänner testamentet blir du som du skriver efterarvinge, du är dock fortfarande bröstarvinge eftersom du är din fars barn.Efterarvinge innebär att du har rätt till arv från din far först när frun har avlidit. Det betyder helt enkelt att du får vänta på ditt arv. Efterarv beräknas sedan i andelar. Frun kan fritt förfoga över kvarlåtenskapen, men hon får inte testamentera bort den.Om du inte vill vänta på ditt arv när din far har avlidit kan du jämka testamentet, 7 kap. 3 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1) och på så sätt direkt få ut din laglott vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1).Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga!

Efterarv till särkullbarn vid tillämpning av basbeloppsregeln

2015-01-03 i Efterarv
FRÅGA |Min pappa avled 2013, eftersom boet understeg 4 basbelopp så fick pappas fru (ej min mamma) sitta kavar i orubbat bo. Efter detta så har pappas fru skrivit ett testamente där hennes 6 syskonbarn skall ärva henne, sen har ett tillägg gjorts att jag skall ärva 1/7 av henne. Jag undrar nu var tar min eventuella arvsrätt vägen efter att detta testamente tillkommit?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken, ÄB, som du hittar här. Om din pappa inte hade fler barn än dig, är du hans enda bröstarvinge, och skall således ärva hela hans del av boet, se ÄB 2:1. Om din pappa och hans fru endast hade giftorättsgods (ej enskild egendom genom äktenskapsförord) är arvet efter din pappa hälften av deras totala bo. Om du inte har avstått din arvsrätt skall din pappas kvarlåtenskap vanligtvis tillfalla dig direkt, eftersom du är särkullbarn (bara barn till den avlidne maken), se ÄB 3:1. Det finns dock ett undantag, basbeloppsregeln i ÄB 3:1 2 stycket. Precis som du skriver får din pappas fru då behålla så mycket av boet som behövs för att - tillsammans med det hon får vid bodelningen och eventuell enskild egendom - nå upp till beloppet av fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet beräknas till 44 500 kr år 2015). Du blir då efterarvinge till kvarlåtenskapen efter din pappa, och kan när din pappas fru dör få ut ditt efterarv efter honom, dvs. 1/2 av fruns bo om allt var giftorättsgods, ÄB 3:2 1 stycket. Din pappas fru kan inte genom testamente inskränka på denna rätt, utan hon har bara ärvt din pappas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, inte full äganderätt, se även här 3:2 ÄB 1 stycket. Du som efterarvinge har alltså rätt till 1/2 av hennes bo då hon avlider, oavsett vad testamentet säger.Du bör därför påtala att testamentet är ogiltigt enligt ÄB 13:1, eftersom din pappas fru då hon upprättade testamentet inte var behörig att förordna om hela sin kvarlåtenskap.Lycka tillMed Vänliga Hälsningar

Efterarv för halvbror

2014-12-20 i Efterarv
FRÅGA |Min faster har avlidit. Hennes man avled för 13 år sedan. Testamente saknas. Hennes man hade en halvsyster som är kallad till bouppteckningen. Hon var inte med i bouppteckningen efter sin halvbror. Är hennes rätt till arv efter min faster preskriberad eftersom hon aldrig påkallat sin rätt till arv. Enl. vad jag förstår preskriberas rätten till arv 10 år efter arvlåtarens död.
Thommy Södergård Åkesson |Hej och tack för din fråga!Enligt Ärvdabalken 3 kap. 1-2 §§ (https://lagen.nu/1958:637#K3) går vid den ena makens död tillgångarna visserligen till den andra maken, men vid den andra makens död har bland annat syskon till den först avlidna maken efterarvsrätt. Denna rätt uppstår ju vid den andra makens död, alltså då din faster avled. Därmed är arvsrätten inte preskriberad, trots att det var över 10 år sedan din fasters man avled.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är det bara att återkomma!Hälsningar,

Beräkning av efterarv

2015-01-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mamma avled 1996 och min pappa satt kvar i orubbat bo. Nu vill han att jag och min bror får ut vårt "morsarv". Är morsarvet hälften av summan av dödsboets tillgångar och skulder enligt bouppteckningen? Måste detta registreras någonstans eller räcker det att vi skriver ett avtal mellan oss tre?
Linn Munthe |Hej!Din och din brors rätt att få ut arvet från din mor kallas efterarvsrätt. Beräkning av storleken på efterarvet utgår inte från nominella belopp utan från hur stor andel av din fars totala förmögenhet som utgjordes av arvet från din mor vid tidpunkten då din far mottagit arvet från din mor. När efterarvet ska delas ut dras en andel av samma storlek av från din fars totala förmögenhet vid tiden för då efterarvet ska utbetalas. Att efterarvet inte beräknas efter nominella belopp utan efter andelar av din fars totala förmögenhet är en följd av att den efterlevande maken ärver den bortgångne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken, i detta fall din far, kan med andra ord råda över arvet som han vill under sin livstid. Arvskiftet behöver inte registreras utan det är tillräckligt att ni upprättar en handling som skrivs under av samtliga arvingar (se https://lagen.nu/1958:637#K23P4S1). Vänligen,

Familjerätt - efterarv, testamente

2015-01-28 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur efterarv och arv ska fördelas. Vi är två hel syskon. Våra föräldrar var gifta. Vår pappa gick bort för några år sedan. Enligt den bouppteckningen fanns det inget testamente. En försäkring om 270 tkr tillföll vår mamma. Det totala giftorättsgodset uppgick till 500 tkr (Pappas del utgjorde 350 tkr). Nu har även vår mamma gått bort. Hon efterlämnar en försäkring med mig och min syster som förmånstagare värd 270 tkr. Övriga bankmedel värda 500 tkr. Och en bostadsrätt som vi säger är värd 800 tkr. Det finns ett testamente som säger att vi barn ska få vår laglott och att resten ska fördelas på de 5 barnbarn som finns. Hur stor del ska var och en av oss få?
Elisabet Leth |Hej! Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637). Här nedan kommer jag att hänvisa till paragrafer för att du enkelt själv ska kunna använda länken här ovan och själv läsa bestämmelserna. Då din mamma var i livet vid din pappas bortgång så tillföll kvarlåtenskapen henne vid hans bortgång eftersom ni är deras gemensamma barn enligt 3 kap 1 § ÄB. Din pappas giftorättsgods ärvdes alltså av din mamma med fri förfoganderätt vid hans bortgång och kommer att tillfalla er syskon vid hennes bortgång enligt principen om efterarv som finns i 3 kap 2 § ÄB. Det som ni kommer att erhålla enligt principen om efterarv är den andel som beräknas genom att vad din mamma ärver från din pappa med fri förfoganderätt, sätts i relation till din mammas hela förmögenhet efter bodelning och arv. Fri förfoganderätt innebär att din mamma fritt kan förfoga över den ärvda kvarlåtenskapen från din pappa, med ett undantag, hon får inte testamentera bort den egendomen eller fördela den genom testamente, vilket jag återkommer till nedan när jag behandlar frågan om din mammas testamente. Det resulterar i att 350 000 kr har din mamma ärvt med fri förfoganderätt, 500 000 kr utgör sammanlagt giftorättsgods efter bodelning och arv från din pappa och 270 000 kr har hon erhållit som förmånstagare för försäkringen. Din pappas andel vid hans bortgång = 350 000 (din pappas andel av giftorättsgodset) / 770 000 (totalt giftorättsgods + försäkringen) = 0.45454545Kvarlåtenskapen vid din mammas bortgång:Bankmedel 500 000Bostadsrättslägenhet 800 000(Försäkringen med er syskon som förmånstagare ska som huvudregel inte medtas i kvarlåtenskapen 14:7 st.1 FAL utan tillfaller er direkt) (se https://lagen.nu/2005:104#K14P7S1)----------------------------------------------------------------------------------------Kvarlåtenskapen utgör då 1 300 000 kr Vad som då ska tilldelas er syskon enligt principen om efterarv efter er pappa beräknas genom att hans andel som jag tidigare räknat fram som är 0,45454 ska multipliceras med den kvarvarande kvarlåtenskapen efter er mammas bortgång dvs 1 300 000 = 590 902 kr 590 902 kr utgör alltså det som din mamma ärvt med fri förfoganderätt efter din pappa, det som nu ska fördelas till er syskon genom principen om efterarv.Ni syskon ärver alltså 295 451 kr (590 902/2) vardera enligt principen om efterarv i 3 kap 2 § ÄB. Inget testamente fanns skrivet av din pappa utan arvsreglerna i 2 kap 1 § ÄB om att arvet ska fördelas lika mellan er syskon gäller. Er mamma har skrivit ett testamente om vad hon önskar ska ske med kvarlåtenskapen efter hennes bortgång. Först vill jag kommentera att den efterlevande maken, din mamma, genom testamente inte får bestämma över den egendom som ska tilldelas den första avlidnes arvingar,, det vill säga de arv som ska tilldelas dig och din syster från er pappa. 3 kap 2 § 1 st sista meningen ÄB. Det framgår också ovan av min beskrivning av vad fri förfoganderätt innebär. Alltså kan din mamma inte i sitt testamente bestämma över vad som ska ske med de 509 902 kr som ska tillfalla dig och din syster. Din mamma har i sitt testamente möjlighet att disponera över de resterande 709 098 kr (1 300 000-509 902) som utgör hennes del av kvarlåtenskapen som hon innehar med full äganderätt. Enligt grundregeln i 2 kap 1 § ÄB så är du och din syster bröstarvingar och tar lika stor lott. Här finns ett testamente där er mamma önskar att ni ska erhålla er laglott, det vill säga hälften av er arvslott som följer av 2 kap 1 § ÄB, vad laglotten är följer av 7 kap 1 § ÄB. Er arvslott hade i sammanhanget varit 709 098/2 = 354 549 kr för er vardera. Laglotten utgör hälften av detta, det vill säga 177 274.5 kr vardera. Efter att du och din syster erhållit er laglott återstår alltså 354 549 kr kvar att fördela på de sätt som er mor önskade enligt testamentet, nämligen genom att barnbarnen erhåller lika stor del var av det som återstår av kvarlåtenskapen, det vill säga 70 910 kr var fördelat över de 5 barnbarnen. Jag hoppas att jag med detta besvarat dina frågor. Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Särkullbarns rätt till efterarv och preskriptiontid för efterarv

2014-12-26 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min pappa gick bort nov 1989 och då tog jag ut min laglott del som särkullebarn. Pappan var omgift vid frånfället och min styvmor gick bort mars 2010. Inom deras äktenskap finns en dotter, min halvsyster. I ett upprättat inbördes testamente mellan makarna är det pappans önskemål att bröstarvingar inte tar ut sin laglott utan väntar tills styrmor avlider, jag tog trots detta ut min laglott. Kvarlåtenskap mellan makarna skulle ärvas med fri förfoganderätt. Min undran är om jag kan få ut något efterarv om inte tiden från mars 2010 är överskriden?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Särkullbarns rätt till efterarvMakar har i enlighet med 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) arvsrätt efter varandra. Denna arvsrätt sträcker sig relativt lång; makar ärver före gemensamma barn men inte före särkullbarn. Särkullbarn till den först avlidne maken har vid dennes bortgång rätt att få ut hela sitt arv och som minst laglotten, se 7 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637). Gemensamma barn måste dock vänta till den efterlevande makens död för utfående av arvet efter den först avlidne maken. Om ett särkullbarn till den först avlidne maken endast får ut sin laglott vid dennes bortgång innebär det att den andra hälften genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. En arvlåtare har full rätt att göra detta och en bröstarvinge kan inte klandra ett testamente om denne redan fått ut sin laglott. Det finns dock en möjlighet att ett särkullbarn till den första avlidne kan ha rätt till s.k. efterarv efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens död. Så är fallet om den först avlidne maken har testamenterat att det som återstår av särkullbarnets arvslott efter att laglotten har utgått till denne ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Att egendom innehas med fri förfoganderätt innebär kort att den efterlevande maken fritt får förfoga över denna genom s.k. livrättshandlingar men inte genom testamente. Har en efterlevande maken erhållit något med föreskrift om att detta ska innehas med fri förfoganderätt innefattar detta en rätt till efterarv för den först avlidne makens särkullbarn. Makarnas gemensamma barn får som sagt ut arvet efter den först avlidne maken vid den efterlevande makens frånfälle och har alltså alltid rätt till efterarv. Rätten till efterarv tillkommer särkullbarn till den först avlidne maken endast om denne testamenterat den del av arvslotten som inte utgör laglott till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Jag sammanfattar det hela med följande. Att ett särkullbarn får ut laglotten vid den först avlidne makens död innebär att den andra hälften av dennes arvslott genom testamente har förordnats att tillfalla någon annan. Om denna någon är den efterlevande maken, och denna genom testamentet erhåller egendomen med fri förfoganderätt, har särkullbarnet en rätt till efterarv vid den efterlevande makens död, dvs. vid styvförälderns död. Storleken av detta efterarv utgör en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes frånfälle. Kvotdelen utgörs av kvoten av det den efterlevande maken erhöll med fri förfoganderätt och dennes totala förmögenhet vid den först avlidne makens död. Det sker inget automatiskt ”frånsägande” av utfående av ett eventuellt efterarv om ett särkullbarn vid den först avlidnes död utfår sin laglott. Dock är rätten till efterarv beroende av vad som av den först avlidne maken har förordnats genom testamentet. En arvlåtare är, som sagt, fri att genom testamente förfoga över allt som inte utgör bröstarvinges laglott.Preskriptionstid för efterarvFrågan är om ditt anspråk har preskriberats, vilket betyder att så pass lång tid har gått att du har förlorat sin rätt. Preskriptionsregler finns i ÄB:s 16 kap.Här beror det lite på vad som gjordes vid bouppteckningen. Det finns tre alternativ:1. Om dödsbodelägarna (de övriga syskonen som ärvde) visste att det fanns en till arvinge men inte visste var denne bodde och meddelade detta används 16 kap. 1 § ÄB. Då ska det ha meddelats att de letar efter denna arvinge i något som kallas "Post- och Inrikes Tidningar", då anses det ha blivit allmänt känt att dödsboet letar efter denna person. Personen har då fem år sig på att få del i arvet. Det är fem år räknat från kungörelsen, inte dödsfallet. 2. Om dödsbodelägarna var osäkra på om det fanns fler arvingar (eller visste att det finns någon mer, men inte vet dennes namn eller adress) kan 16 kap. 2 § ÄB användas. Där går man tillväga på exakt samma sätt som ovan, men istället för att söka efter en specifik person meddelar man vem som har dött och frågar om det finns några fler arvingar. Även här har personen fem år på sig att ge sig tillkänna.3. Om arvingen varken var okänd eller befann sig på okänd ort gäller en preskriptionstid på tio år, räknat från dödsfallet, se 16 kap. 4 § ÄB. Arvingen kan alltså komma efter fem år och kräva att få ta del av arvet. Då blir det helt enkelt så att de andra syskonen som egentligen fick mer i arv än de har rätt till, får betala tillbaka den delen. Detta ska då krävas hos syskonen, se 16 kap. 6 § ÄB.Dock finns en möjlighet att påskynda processen om arvtagaren undviker att meddela om han eller hon vill göra anspråk på sin rätt till arv. Tingsrätten kan utförda ett föreläggande om att arvingen skall göra sin rätt gällande inom sex månader från det att han eller hon har blivit delgiven om föreläggandet, se 16 kap. 5 § ÄB. Om arvingen inte gör detta förlorar denne sin arvsrätt, se 16 kap. 7 § ÄB.I ditt fall är du ingen okänd bröstarvinge i och med att du tidigare har tagit ut din laglott så antingen alternativ ett eller tre är aktuellt, dvs. fem eller tio år från kungörelsen resp. dödsfallet. Såvida du inte har blivit delgiven och inte gjort din rätt gällande inom sex månader från delgivningen, då har du förlorat din rätt till efterarv. Hoppas det var svar på dina funderingar.Vänligen,

Fördelning av efterarv

2014-12-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min pappa hade 2 barn när han gifte sig med min mamma. De fick tillsammans mig och ytterligare ett barn. När pappa dog fick hans 2 barn ut arvet efter sin far. I höstas dog min mamma. Min riktiga bror dog för ca 20 år sedan. Är mina två halvsyskon efterarvingar och i så fall hur? Tacksam för svar!
Jakob Borin |Hej och tack för din fråga!Frågor kring arvsrätten regleras i Ärvdabalken. Närmaste arvingar är den avlidnas avkomlingar (bröstarvingar), dvs barn, barnbarn osv i rakt nedstigande led. Detta framgår av 2 kap. 1 § ÄB. Mot bakgrund av att dina halvsyskon inte är bröstarvingar till din mamma har de inte efterarvsrätt vid din mammas bortgång. Om dina halvsyskon istället hade valt att avstå sin arvslott vid din pappas död till fördel för din mamma hade de haft erfarvsrätt i din mammas bo. Detta framgår av 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB. Med vänlig hälsning,