Vilken egendom erhåller efterarvingarna?

2014-01-11 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag och min fru ska skriva ett gemensamt inbördes testamente, alternativt varsitt testamente. Vi har inga barn och ska testamentera merparten till varandra men viss del ger vi till våra syskonbarn. Hon ska ärva min sommarstuga med fri förfoganderätt, med villkor att om hon efter min död vill sälja den ska hon först erbjuda mina brorsbarn att köpa den. Om jag nu testamenterar stugan till min maka, kan jag ändå i mitt, eller vårt, testamente bestämma att då hon dör ska stugan gå till mina syskonbarn? Vad gäller övrig kvarlåtenskap som ska gå till våra syskonbarn efter den efterlevandes död, fördelas det utifrån vad som är vår enskilda egendom enligt äktenskapsförord?
Victoria Nilsson |Hej!Vid efterlevande makes död ska i första hand vardera makes arvingar erhålla egendom som tillhört den make de ärver efter, 3:5 ärvdabalken (ÄB). Det innebär att om sommarstugan finns kvar när din fru avlider och hon inte testamenterat om den så ska den tillfalla dina efterarvingar. Det är dock inget absolut skydd för efterarvingarna, då efterarvet är en ideell andel. Det innebär att efterlevande maka kan testamentera bort egendom som hen ärvt med fri förfoganderätt, så länge efterarvingen får ut egendom till ett värde som motsvarar efterarvsandelen. För att förhindra det kan du i ert/ditt testamente föreskriva att just sommarstugan ska gå i efterarv till dina syskonbarn, ett efterarvslegat. Då kan inte din fru testamentera bort sommarstugan, utan den kommer gå i efterarv till dina efterarvingar.Dock kan efterlevande maka under sin livstid disponera över fastigheten, t.ex. genom att sälja den. Det problemet kan ni dock lösa genom att i testamente förskriva om förköpsrätt för dina syskonbarn, så som du nämner att ni ska göra.Även för övrig egendom som din fru ärvt med fri förfoganderätt gäller principen i 3:5 ÄB, att efterarvingarna i första hand ärver det som tillhört respektive arvlåtare, så länge det finns egendom från dig kvar och din fru inte testamenterat bort den.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Efterarv och andelsberäkning

2014-01-09 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Det upprättades ingen bouppteckning när min fasters äkta make gick bort. Nu har min faster också avlidit och bouppteckning för de båda ska göras. Låt oss säga att Makens arvingar (syskonbarn osv) är berättigade till 100.000kr som enligt makens bouppteckning fastern har haft fri förfoganderätt över. Har min faster (närmare bestämt hennes arvingar) när hon nu gått bort rätt till hälften av det beloppet?
Victoria Nilsson |Hej!Hela den andel som din faster innehaft med fri förfoganderätt går i arv till makens arvingar, de så kallade efterarvingarna. Rätten till efterarv gäller dock en andel (oftast hälften, om det inte funnits äktenskapsförord eller av annan anledning enskild egendom mellan makarna) inte ett specifikt belopp, 3:2 ärvdabalken. Från makens bouppteckning ska det gå att räkna ut den ideella andel som efterarvingarna har rätt till. Om de 100 000 kronorna t.ex. motsvarade 50 % av makens totala egendom, och fastern nu har totalt 300 000 kronor så har efterarvingarna rätt till 150 000 kronor i efterarv.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Arv - efterarv och förkovran

2014-01-03 i Efterarv
FRÅGA |Vad gäller den dag jag avlider? Min man dog 2001, vi hade inga gemensamma barn, hans 2 söner avstod sin arvslott till förmån för mig. Min fråga gäller VAD skall de två sönerna ärva? - vad som fanns i boet då deras far avled eller vad som finns i boet när jag avlider? Har två egna barn födda innan mitt giftermål med han som avled 2001 och jag har efter hans död blivit ägare till fastighet via gåva.
Elias Karlsson |Hej!Svaret på dina frågor hittar vi i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637 .Din avlidna mans två söner klassas som särkullbarn och eftersom de avstod från från sin arvslott vid mannens bortgång enligt 3:1, 9 ÄB har de rätt till efterarv vid din bortgång enligt 3:2 ÄB.Rätten till efterarv innebär i ditt fall att de två sönerna kommer att erhålla en kvotdel av din kvarlåtenskap när du går bort som räknas fram vid tidpunkten för din mans bortgång. Denna kvotdel är något som du inte kan testamentera bort och är som huvudregel hälften av den efterlevande makens bo enligt 3:2 ÄB.Vad gäller fastigheten som du har kommit i besittning genom gåva kommer den värdeökningen tillfalla dina arvingar enligt 3:4 ÄB. Det är alltså inte en värdeökning som sönerna efter din man kommer att kunna ta del av.Jag hoppas detta hjälpte.Med vänlig hälsning,

Testamente med efterarv

2013-12-21 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma gick bort 2009, hon var sambo sedan 10 år tillbaka med en man (som inte har några egna barn) Mamma hade inte så mycket egna tillgångar och vid hennes bortgång skrevs ett testamente att vi (3 barn) skulle få ärva hennes man istället. testamentet bevittnades av min systers man och en vän till honom. Är detta testamentet giltigt? Mannen har träffat en ny kvinna. vad händer om han flyttar ihop med denna kvinna? Vad behöver vi göra för att säkerställa vårt arv från vår mamma?
Matilda Hellström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag har kunnat utläsa två alternativa tolkningar av din fråga; antingen att det var din mor som upprättade testamentet eller att din mors sambo upprättade det efter att din mor gått bort. Vad gäller giltigheten av testamentet framstår det som formenligt. Enligt 10 kap. 1§ ärvdabalken ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen och både testatorn och vittnena ska skriva på testamentet. Eftersom inget av vittnena står i rakt upp- eller nedstigande led till testatorn, är make eller svåger eller syskon, eller är själv testamentstagare skulle jag säga att testamentet är fullt giltigt. Om det var din mor som upprättade testamentet innebär det att hennes sambo erhöll egendomen med fri förfoganderätt och kan alltså disponera över egendomen som han vill under sin livstid, men är bunden av att ni har rätt till efterarv när han går bort. Det innebär att han inte kan testamentera bort den andelen ni har rätt till och att den egendomen inte heller skulle ingå i en potentiell bodelning med hans nya kvinna. Ert efterarv kommer då brytas ut innan resten av hans kvarlåtenskap fördelas.Om det är så att det inte fanns några tillgångar att ärva efter er mor och att hennes sambo då istället upprättade ett testamente som skulle ge er rätt till del i hans kvarlåtenskap, finns det tyvärr inget ni kan göra för att säkra er rätt till arv efter mannen. Han förfogar fritt över sin egendom och kan välja att återkalla eller upprätta ett nytt testamente.  

Andelsberäkning vid efterarv

2014-01-10 i Efterarv
FRÅGA |Makan äger fastighet som är hennes enskilda egendom. Makan har ett gemensamt barn med maken, som därtill har två särkullbarn. Övrig egendom är giftorättsgods. Om makan dör och maken tar arv efter makan och därmed erhåller fastigheten, hur fördelas sedan arvet efter maken? Är det ett andelstal utifrån de värden som anges i makans bouppteckning inkluderande den enskilda egendomen eller kan man ordna så att fastigheten tillfaller det gemensamma barnet utöver andel i giftorättsgodset efter makens död ? Har alltså värderingen i den första bouppteckningen stor betydelse för det gemensamma barnets arv liksom även värdeförändringen fram till makens död mellan den enskilda egendomen och övriga tillgångar?
Victoria Nilsson |Hej!Vid makans död görs en andelsberäkning av makens totala egendom, det vill säga hur stor andel av den totala egendomen som utgör egendom som innehas med fri förfoganderätt. I det nämnda fallet kommer mer än hälften av egendom innehas med fri förfoganderätt då makan haft enskild egendom men inte maken, se 3:2 ärvdabalken (ÄB). Säg t.ex. att 70 % av makens totala egendom är egendom som ärvts av makan och således innehas med fri förfoganderätt. Då kommer vid makens död 70 % av hans totala egendom ärvas av det gemensamma barnet som efterarv efter hens mor, resterande 30 % delas lika mellan de tre barnen som arv efter deras far. Det innebär att värdeförändring påverkar både efterarvet och arvet efter maken, i och med att efterarvet beräknas som en ideell andel, inte som en viss summa. Även om det endast skulle vara fastigheten som ökar i värde så kommer därför värdeökningen också tillkomma makens arvingar.I praktiken är det dock vanligt att andelsberäkningen sker först vid efterlevande makes död. Då används den först avlidne makens bouppteckning som grund, då det ur den går att läsa hur egendomsförhållandena såg ut vid den först avlidnes dödsfall. I och med att det i efterhand kan vara svårt att uppskatta vad något var värt flera år tillbaka i tiden kan då värderingen i bouppteckningen bli avgörande.Vid efterlevande makes död ska i första hand vardera makes arvingar erhålla egendom som tillhört den make de ärver efter, 3:5 ÄB. Det innebär att om fastigheten finns kvar när maken avlider och han inte testamenterat om den så ska den tillfalla det gemensamma barnet. Det är dock inget absolut skydd för efterarvingen, då efterarvet är en ideell andel. Det innebär att efterlevande make kan testamentera bort egendom som den ärvt av sin maka, så länge efterarvingen får ut egendom till ett värde som motsvarar efterarvsandelen (i exempelfallet ovan 70 %). Dessutom kan maken under sin livstid disponera över fastigheten, t.ex. genom att sälja den. Om makan vill vara säker på att fastigheten tillfaller det gemensamma barnet efter makens död så måste hon upprätta ett testamente. Testamentet måste dels innehålla att fastigheten ska gå i efterarv till barnet (ett legat), för att undvika att maken testamenterar bort fastigheten, dels ett förbud för maken att sälja fastigheten alternativt en förköpsrätt för barnet, för att undvika att maken gör sig av med fastigheten under sin livstid.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Efterarvinges skydd mot dispositioner av efterlevande maka

2014-01-09 i Efterarv
FRÅGA |När min far avled omnämndes jag som enda barn i bodelningen som “efterarvinge.” Bland min fars värdefullaste tillgångar var ett antal “ovärdeliga” handskrivna böcker, 51 volymer. Min far hade under åren innan hans bortgång försäkrat sig att jag skulle ta hand om dessa böcker och ansvara så att de förblev i familjen. När min mor gick bort nyligen upptäcktes det att hon utan min vetskap skänkt bort alla dessa böcker några månader (4) före det att hon gick bort. Har jag som “efterarvinge” rätt att kräva tillbaka denna “gåva” från gåvotagaren eller kräva ersättning ? Min mor hade dessutom testamenterat bort allt utom min arvslott. Skall den proportionella del som min far efterlämnade till mig som efterarvinge i hans bouppteckning avräknas till min fördel ? Med vänlig hälsning /R
Victoria Nilsson |Hej!Det skydd som en efterarvinge har är först och främst att efterlevande make inte har rätt att testamentera bort den andel som ska gå i efterarv till först avlidnes arvingar, 3:2 ärvdabalken (ÄB). Det innebär att om din mors testamente inskränker på din rätt till efterarv så kan du motsätta dig det. Den andel som din mor innehaft med fri förfoganderätt (vanligtvis hälften, vilket det är om dina föräldrar inte hade äktenskapsförord eller av annan anledning hade enskild egendom) har du därför rätt till, oavsett vad som står i testamentet. Skyddet gäller dock inte specifik egendom som din far efterlämnat, utan du kan endast kräva ett värde motsvarande andelen efter honom, vilket innebär att du skulle kunna bli tvungen att "nöja dig" med saker som aldrig ägts av din far, så länge värdet motsvarar din ideella andel. Detta gäller dock inte om det finns ett testamente efter din far som säger att du ska ha specifik egendom, i så fall har du rätt till den om din mor fortfarande ägde egendomen när hon dog.Dessutom har du efter din mor rätt till laglott, vilken du kan kräva även om testamentet inskränker på den, 7:3 ÄB. Om du är enda bröstarvinge också efter din mor så är din laglott hälften av din mors totala egendom, 7:1 ÄB. Det innebär att du totalt, om din mor innehaft hälften av sin egendom med fri förfoganderätt (vilket är det vanligaste, se ovan), kan kräva totalt 3/4 av din mors kvarlåtenskap oavsett vad testamentet säger - 2/4 som efterarv efter din far och 1/4 som laglott efter din mor.Vad gäller böckerna som givits bort så kan du eventuellt skyddas av 3:3 ÄB. Det förutsätter att gåvan anses otillbörlig gentemot dig och att det skett en väsentlig minskning av din mors egendom. En minskning måste vara i vart fall 25 % för att vara väsentlig (se HD:s dom i mål T5702-11). Om dessa rekvisit är uppfyllda, vilket är beroende av en helhetsbedömning vilken tyvärr inte kan göras utan mer detaljer kring ditt fall, har du i första hand rätt att få ut större del av arvet efter din mor för att kompenseras för värdeminskningen. Om inte det räcker till så kan du kräva att gåvomottagaren återbär böckerna eller motsvarande värde, under förutsättning att hen insåg eller borde insett att gåvan var till förfång för dig. Då gåvomottagaren kan återbära värdet på böckerna kan du inte vara säker på att kunna få tillbaka böckerna utan kan bli tvungen att "nöja dig" med värdet. Om du ändå tycker det är värt att försöka återbära gåvans värde skulle jag rekommendera dig att vända dig till en jurist för att få vidare hjälp, frågan är beroende av en helhetsbedömning som kräver en helhetsbild av ärendet.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänliga hälsningar,

Efterarv efter den först avlidna maken

2013-12-23 i Efterarv
FRÅGA |Karin och Åke var gifta och hade inga barn. (Föräldrar döda) Åke dog 1997, ärvde Karin då honom helt? I November 2013 dog Karin och hon har testamenterat till min pappa och hans syster. Ska Åkes syskon ha ut ett arv nu när även Karin dött? Hur stor del? Åke har inte skrivit något testamente ang arv. Vi får olika besked om detta och skulle vilja ha rätsida så det inte blir fel. Vi har fått tre olika svar: 1. Åkes syskon ska ha 50% av arvet. 2. Karin ärvde hälften av Åke när han dog och nu ska hans syskon ha 25% av det totala arvet. 3. Karin ärvde sin make helt och därmed ska Karins släkt ärva 100%. Vad stämmer? Med vänlig hälsning 
Lovisa Hedlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Arv regleras i Ärvdabalken (ÄB) som du finner https://lagen.nu/1958:637. När en gift arvlåtare (Åke) avlider, ska hela arvet tillfalla den efterlevande maken (Karin) enligt 3 kap 1 § 1 st ÄB. Eftersom Åke inte hade skrivit något testamente bör hela hans kvarlåtenskap ha tillfallit Karin. Före arvet efter Åke fördelas bör dock en bodelning ha gjorts. Den del Karin erhöll i bodelningen äger hon med full äganderätt och denna del kan hon förfoga över fritt, till och med testamentera bort. Den andra delen, dvs Åkes andel i bodelningen, ärver Karin med fri förfoganderätt. Det innebär att hon får förfoga fritt över egendomen, t.ex. konsumera den, men hon får inte testamentera bort den egendomen enligt 3 kap 2 § 1 st. Den andel som Karin ärver efter Åke ska Åkes arvingar ärva i form av efterarv när Karin avlider. De arvingar som kan komma i fråga är Åkes föräldrar, syskon eller syskons avkomling. För att avgöra hur stor del av Karins kvarlåtenskap som ska utgöra efterarv efter Åke ser man på hur förmögenheten fördelades vid arvskiftet efter Åke. Om Karin erhöll 500 000 kr i bodelningen och 500 000 kr i arv efter Åke ska 50 % av Karins kvarlåtenskap utgöra efterarv efter Åke, oavsett om Karins kvarlåtenskap är mindre eller större än 1 miljon kr när hon avlider. Denna lösning som lagstiftaren valt innebär att efterarvet kan bli både mindre och större än vad den var vid den första makens död, beroende på hur förmögenheten förvaltats.Svaret på din fråga om hur stor andel som ska utgöra efterarv efter Åke beror således på hur stor andel Karin erhöll genom bodelning respektive hur stor andel hon ärvde från Åke. Samma andel som hon ärvde ska ligga till grund för efterarvet efter Åke. Alternativ 3 bör vara uteslutet eftersom Karin inte har full äganderätt till arvet efter Åke och således inte kan testamentera bort hans andel. Vänligen

Efterarv trots ekonomisk kompensation vid arvsskiftet?

2013-12-05 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min far testamenterade en fastighet, lösöre, bohag med fri förfoganderätt till hans maka, ej min mor. Makan har inga egna barn. Är dbo-delägare. Vid arvskiftet fick jag (ej makan) en kontant ersättning för denna fastighet, ersättningen uppgick till halva taxvärdet. Vid makans bortgång: kommer jag att omfattas av något efterarv? 
Victoria Nilsson |Hej!Om du kommer ha rätt till något efterarv är beroende av vad som står i den arvsskifteshandling som du har undertecknat (23:4 Ärvdabalken). Det är möjligt att som efterarvinge vid arvsskiftet avstå från anspråk på efterarv, så om det är anledningen till att du fått den kontanta ersättningen så kommer du inte ha rätt till efterarv.Om det däremot inte gjorts någon sådan överenskommelse så kommer du ha rätt till efterarv, så tillvida att den kontanta ersättningen inte motsvarar hela din arvslott, och du därför redan fått ut hela ditt arv. I och med att du endast fått ut halva taxeringsvärdet borde värdet inte motsvara hela din arvslott, så till vida att ni inte är fler efterarvingar. Taxeringsvärdet är oftast lägre än marknadsvärdet, vilket är vad som ska ligga till grund för arvsberäkningen, varför det är troligt att du har rätt till efterarv.Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K23.Vänliga hälsningar,