Hur räknas efterarvet efter den först avlidne föräldern?

2017-08-27 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga när det gäller arvet efter först avlidne föräldern efter att förälder nr 2 avlidit.Som barn ärver man ju först då, den först avlidne föräldern, arvslotten. Beräknas den på värdet som finns när förälder nr 2 går bort eller på det värde som fanns när förälder 1 gick bort? Likaså, har det betydelse om de hade olika stor andel i boet vid första tillfället?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att ”föräldrarna” i ditt exempel är gifta med varandra då förälder 1 går bort och att frågan rör gemensamma barn. Precis som du skriver ärver inte gemensamma barn sin arvslott från förälder 1 förrän även förälder 2 har gått bort (3 kap 1 och 2 §§ ÄB). Arvet går alltså till den avlidnes make (förälder 2) med fri förfoganderätt. Detta innebär att maken fritt får använda egendomen som hen vill, hen får dock inte testamentera bort den. När förälder 2 sedan går bort har barnen rätt till ett så kallat efterarv från förälder 1 samt arvet efter förälder 2.När förälder 2 går bort måste man alltså räkna ut hur stort efterarvet efter förälder 1 ska anses vara. Först när detta efterarv fördelats kan man hantera arvet efter förälder 2. Efterarvets storlek avgörs av hur stor andel detta utgjorde av den totala egendomen när förälder 1 gick bort. Efterarvet ska utgöra en lika stor andel av det nuvarande boet, det vill säga vad förälder 2 ägde då hen senare gick bort. Det hela blir nog mer lättförståeligt med ett exempel:Förälder 1 går bort. I bodelningen mellan makarna får de 100 kr var, detta är det enda de äger. Förälder 1:s andel på 100 kr går till förälder 2 med fri förfoganderätt. Förälder 1:s andel utgör nu 50 % av förälder 2:s totala egendom, hen har ju nu 200 kr (100 egna + makens 100). När förälder 2 senare går bort äger hen totalt 250 kr istället. När man ska beräkna efterarvet säger man helt enkelt att förälder 1:s efterarv ska vara 50 % av boet, precis som det var då förälder 1 precis gått bort. Om förälder 1:s andel var 50 % av den totala egendomen hos förälder 2 DÅ, så ska den även vara 50 % nu. Detta gäller alltså även om den totala egendomen ökat eller sjunkit i värde sen dess, med vissa undantagsregler som jag kommer till senare.Ett exempel till: Förälder 1 går bort. Makarna får 200 kr var i bodelningen. Förälder 1 har även enskild egendom värd 100 kr. Förälder 1 ”äger” alltså totalt 300 kr medan förälder 2 äger 200 kr. Förälder 2 ärver förälder 1:s egendom med fri förfoganderätt och får totalt 500 kr. Förälder 1:s andel av dessa 500 kr är 0,6 (300 kr/500 kr). När förälder 2 går bort ett par år senare har hen endast 350 kr kvar totalt. Förälder 1:s efterarv är 0,6 av 350, det vill säga 210 kr.Jag tänkte som sagt även kort nämna de undantagsregler som finns. Enligt 3 kap 3 § ÄB kan arvingarna till den först avlidne (förälder 1) få vederlag om den efterlevande (förälder 2) väsentligt minskat sin andel genom gåva eller liknande, om det skett utan "tillbörlig hänsyn" till arvingarna. Att väsentligt minska sin andel innebär enligt praxis att den minskar med minst ¼. Att det sker utan tillbörlig hänsyn innebär ungefär att gåvan står i tydligt missförhållande till den efterlevande ställning i övrigt. Det rör sig här inte om att man har varit lite allmänt varit slösaktig med pengar utan att man gjort sig av med en större summa, exempelvis då genom gåva. Arvingarna får i dessa fall alltså kompensation för denna minskning. Om det inte finns tillräckligt med pengar i boet för detta kan den som mottagit gåvan behöva lämna tillbaka gåvan (eller värdet av den), om hen insett eller borde ha insett att gåvan inkräktade på arvingarnas rätt till efterarv (varit i ond tro). Enligt 3 kap 4 § ÄB ska man även ibland bortse från en del av värdet på det nuvarande boet då man räknar ut efterarvet. Om boet har ökat mycket i värde sedan den först avlidne gick bort vill man endast att arvingarna efter den efterlevande ska få ta del av detta eftersom det är dennes "förtjänst". Egendomen kan ha ökat mycket i värde på grund av exempelvis eget arbete, arv eller gåva. I dessa fall räknar man alltså bort värdeökningen från boets värde innan man räknar ut efterarvet. För att denna regeln ska vara tillämplig krävs det att värdeökningen tydligt är hänförlig till endast den efterlevande. Om det är så att den egendom makarna ägde helt enkelt ökat i värde (exempelvis möbler eller aktier) så ska även arvingarna efter den först avlidne få ta del av detta såklart och regeln är inte tillämplig.Sammanfattningsvis och för att kort svara på din fråga: gemensamma barn har rätt till ett efterarv efter förälder 1 då förälder 2 går bort. Detta efterarv beror på hur stor andel förälder 1:s del utgjorde av det totala boet då hen gick bort. Efterarvet ska alltså vara lika stort andelsmässigt, oavsett om boets värde faktiskt har ökat eller minskat (med två nämnda undantag). Om föräldrarna hade olika stora andelar då förälder 1 gick bort kommer även efterarvet vara uträknat i proportion till detta, det är inte så att de automatiskt delar alltid delar lika. Hoppas att du känner att fått svar på din fråga, undrar du något ytterligare är du varmt välkommen att kommentera i kommentarsfältet nedan. Med vänlig hälsning

Hur mycket ska efterarvingar ärva vid förkovran?

2017-08-01 i Efterarv
FRÅGA |Hej,Min pappa blev änkling 1968 och blev då dödsboägare till 30 000 kr. Det fanns också 5 efterarvingar i form av makans syskon.Pappa gifte om sig 1970 med min mamma som dog 1999. De hade äktenskapsförord samt ett testamente där det stod att de ärvde varandra och att jag sedan ärvde allt den dag båda dog.Efter att pappa blev änkling första gången jobbade han sig uppåt i karriären och seglade under 20 år som kapten med relativt god lön och i dagsläget finns cirka 1 200 000 i hans dödsbo.Jag undrar hur mycket hans första frus efterarvingar ska ärva. Efter visst googlande uppfattar jag det som att större delen av dagens belopp borde tillfalla mig eftersom han tjänat in det genom förvärvsarbete efter första fruns bortgång. Men hur mycket?Kan man tänka 1 200 000 - 250 000/2 ( dvs hälften av 30 000 uppräknat till dagens pengavärde m.h.a. konsumentindex).
Carolina Lundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du säger så finns det en regel angående förkovran, vilken innebär att det överskott som uppstått sedan första makens dödsfall ska enbart tillfalla den efterlevande makens arvingar, om det är egendom som är hänförlig till antingen gåva, arv eller arbete. I detta fallet är det ju just arbete då det var pengar som din pappa arbetat ihop. 3 kap 4 § Ärvdabalken. De syskon som har rätt till efterarv har rätt till samma kvotdelar som de skulle haft från den först avlidna makens arv. Det vill säga samma andel som från ursprungliga situationen. Du skriver att han blev dödsboägare till 30.000, om han ärvde 30.000 från sin förra maka och själv hade exempelvis 70.000, det vill säga att hans tillgångar då totalt uppgick till 100.000 så är efterarvingarnas kvotdel 0.3. Som det då stod i tidigare nämnda paragraf ska de alltså ha rätt till 0.3 av hans kvarlåtenskap, men man får då undanta förkovran som skett efter hans tidigare makas död om den kommer från bland annat förvärvsarbete. Det är svårt att veta utan fler detaljer precis vad som tillhör vad, och om hans resterande kvarlåtenskap härstammar från hans arbete eller något annat. Men om exempelvis 1 000 000 är förkovran genom förvärvsarbete, så är det 0.3 av 200 000 som ska tillfalla efterarvingarna, det vill säga 60 000kr. Om du känner att du behöver hjälp med mer detaljerade och precisa uträkningar för vad som gäller i just ert fall rekommenderar jag dig att kontakta några av våra jurister på Lawline. Du hittar kontaktformulär på lawline.se/boka. Hoppas det är lite klarare nu!Med vänlig hälsning

Basbeloppsregeln vid arv

2017-07-15 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Min far gick bort för en tid sedan. Hans efterlevande inkluderar mig (särkullbarn), efterlevande maka samt deras gemensamma omyndiga barn. Vi är alltså två som ärver - jag och hans fru. Det finns inget testamente. I vanliga fall skulle jag alltså ha ärvt 1/4 och hans fru 3/4. Vad jag har förstått har efterlevande maka emellertid rätt till ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp och att denna rätt går före särkullbarnen. Dödsboets sammanlagda tillgångar understiger fyra gånger prisbasbeloppet - innebär detta alltså att i det här fallet tillfaller hela arvet min pappas fru medan jag inte ärver någonting?
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder till till Lawline med din fråga.Denna situation är reglerad i 3 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Du har i stort sett förstått arvet efter din far som lagen säger. Den efterlevande makan har ett efterlevnadsskydd på fyra prisbasbelopp, dock omfattas även vad den efterlevande maken erhöll i bodelningen och eventuell enskild egendom i summan som ska vara 4 prisbasbelopp. Detta innebär att även om dödsboets tillgångar understiger fyra prisbasbelopp kan den efterlevande maken ha erhållet sitt efterlevnadsskydd från bodelningen och sina enskild egendomar och därmed påverkas inte särkullsbarnens arvsrätt av att dödsboets tillgångar är värt mindre än fyra prisbasbelopp.Om arvssituationen nu är som du säger, att efterlevnadsskyddet blir aktuellt kommer mycket riktigt ditt arv gå till den efterlevande makan. Men det behöver inte innebära att du går arvslös från din far eftersom det arvet omfattas av efterarvsreglerna som innebär att när makan avlider kommer du få ett arv från makan motsvarande hur stor andel av sin egendom som hon fått med stöd av efterlevnadskyddet. Exempel: Om makan erhåll 32 000 kr för att komma upp fyra prisbasbelopp som för enkelhetens skull motsvarar 160 000 kr omfattas 32 000/160 000= 20% av hennes egendom av efterarvsreglerna. Detta innebär att vid makans död kan inte 20% av egendomen omfattas av ett testamente och ska gå till dig som arvinge från din far. Enligt 3 kap. 1-2 §§ ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1)

Efterarvsrätten vid testamente

2017-07-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag undrar över en sak angående arvskifte. Jag och min syster (bröstarvingar) är barn till våran far som var omgift med en kvinna som hade ett barn i tidigare äktenskap. Våran far avlider och hans fru ärver medparten av arvet då det finns ett inbördes testamente där hon ärver alt så hon kan leva i orubbat bo i villan. Jag och min syster har fått ut våran lagliga laglott efter våran far. Nu till frågan. Ärver vi något mer när hans fru går bort eller ärver hennes barn allt efter sin mor ?Med vänlig hälsning
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom er far upprättade ett testamente gäller det vid fördelningen av hans kvarlåtenskap, och ni har i egenskap av bröstarvingar fått ut laglotten. Huruvida ni har rätt att ärva mer när den kvarlevande frun går bort beror på vad som står i testamentet. Har kvarlåtenskapen testamenterats med fri förfoganderätt kan det också stå skrivet att ni ska ärva mer när den nya kvinnan går bort. Ni får alltså läsa testamentet; för att ni ska kunna ärva mer från er far ska det stå skrivet i testamentet. Vänliga hälsningar,

Vad menas med "orubbat bo"?

2017-08-10 i Efterarv
FRÅGA |Testamente med "orubbat bo", jag är särkullsbarn och fick ut laglott (halv arvslott) efter min fars bortgång 2005, nu har änkan som skulle sitta kvar i orubbat bo, sålt deras gemensamma hus som därmed ej är orubbat?Har jag rätt att kräva ut resterande del av min laglott i och med att hon sålt och flyttat? Eller följer det orubbade boet med till den nya bostaden?
Maia Bishop |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Regler om arv finner du i ärvdabalken, ÄB (se här).Svar på din fråga:Med "orubbat bo" avses normalt att de gemensamma barnens arvslotter och det som resterar av särkullbarns arvslott efter att de tagit ut sina laglotter ska tillfalla den efterlevande maken först, och sedan efter att maken gått bort, den först avlidnes arvingar. "Orubbat bo" brukar alltså i allmänhet inte syfta på att testorns vilja var att arvingen skulle behålla den gemensamma bostaden. Det kan dock te sig annorlunda om det exempelvis framgår att din fars testamente var villkorat med att maken skulle bo kvar i huset. För att avgöra om en sådan situation föreligger krävs en mer ingående tolkning av testamentet.Allmänt om vad din fars änka får och inte får göra med den resterande delen av ditt arv:Den delen av ditt arv som stannade kvar hos din fars änka efter att du tog ut din laglott kallas för efterarv. Efterarvet är inte en specifik summa, utan en andel i din fars änkas dödsbo (3:2 st. 3 ÄB). Andelen motsvarar kvoten av efterkravet i förhållande till den efterlevande makens totala förmögenhet då din far gick bort. Ditt efterarv (som alltså är en kvot, exempelvis "en tiondel") har din fars änka ärvt med vad som kallas "fri förfoganderätt". Med detta menas att hon i princip får använda pengarna hur hon vill, men inte testamentera dem till någon annan. Undantaget till detta är om hon exempelvis skulle ge en stor gåva till sina egna arvingar och på så sätt minska värdet av efterarvingars andel (se 12:1 och 3:3 ÄB). Det finns dock ingen lagregel som hindrar att en person som erhåller ett arv med fri förfoganderätt minskar efterarvet genom att t.ex. leva allmänt slösaktigt eller över sina tillgångar.Hoppas att svaret är till hjälp och tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor!Vänlig hälsning,

Kan en änkling besluta att makarnas gemensamma barn ska få ärva viss del av arvet direkt?

2017-08-01 i Efterarv
FRÅGA |Jag har blivit änkeman och äger bostadsrätten tillsammans med min fru! Inga testamenten. Har en gemensam dotter.Kan jag ha fri förfoganderätt, och behålla lägenheten och endast dela upp de ekonomiska tillgångarna såsom bankkonton med min dotter?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!När en make dör är huvudregeln att den egendom som er gemensamma dotter har rätt att ärva, först ärvs av efterlevande make, se 3 kap. 1 § 1 men. äktenskapsbalken (ÄB). Precis som du skriver ärver den efterlevande maken denna egendom med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken förvaltar och förfogar över egendomen under sin livstid. När den efterlevande maken sedan dör, kommer det arv dottern tilldelas, inte bara ses som ett arv från den senast bortgångna föräldern. En viss kvotdel av det dottern ärver kommer ses som arv från modern d.v.s. ett efterarv, se3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Regeln är till för att skydda efterlevande makes ekonomiska ställning efter ett dödsfall. Vill den efterlevande maken att dottern ska få en viss del av sitt arv från modern direkt, t.ex. tillgångar på ett bankkonto, är detta helt okej. Det efterarv dottern har rätt till vid kvarlevande makes bortgång kommer då minska i proportion till den förmögenhet dottern får ärva direkt ur moderns dödsbo, se 3 kap. 2 § 2 st. ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

När får barn ta del av föräldrars arv?

2017-07-13 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Det är så här att min fruns mamma har nyligen gått bort, min fråga är har min fru och hennes systrar rätt till att ta del av vinsten om deras pappa säljer huset?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglering av arvfördelning finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att makar ärver varandra, det innebär att när din frus mamma dog så kommer hennes man att ärva all kvarlåtenskap, (3 kap 1 § ÄB). Denna kvarlåtenskap ärver din frus pappa med fri förfoganderätt (jfr full äganderätt), det innebär att han kan fritt disponera över egendomen, såsom att sälja, nyttja, förbruka eller skänka bort den. Dock har han inte möjlighet att testamentera bort kvarlåtenskapen, (3 kap 2 § 1 st sista meningen). Dock är det inte för ens när din frus pappa också dör som din fru och hennes systrar har rätt till arv från deras föräldrar, ett s.k. ”efter arv”. Barnen till mamman får alltså vänta tills även pappan dör. Sammantaget… har din fru och hennes systrar inte rätt att ta del av vinsten vid försäljningen av huset i dagsläget utan först när även din frus pappa gått bort. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Efterarv efter styvmoder

2017-07-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Jag undrar över en sak angående arvskifte. Jag och min syster (bröstarvingar) är barn till våran far som var omgift med en kvinna som hade ett barn i tidigare äktenskap. Våran far avlider och hans fru ärver medparten av arvet då det finns ett inbördes testamente där hon ärver alt så hon kan leva i orubbat bo i villan. Jag och min syster har fått ut våran lagliga laglott efter våran far. Nu till frågan. Ärver vi något mer när hans fru går bort eller ärver hennes barn allt efter sin mor ?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Din fråga berör rätten till efterarv. Eftersom ni redan fått ut er lagligt kommer jag inte att beröra detta ytterligare. När er fader gick bort krävde ni ut er laglott som ni har rött till som särkullsbarn. Sedan ärvde er faders nya maka resterande del av egendomen genom ett inbördes testamente. Det är i detta testamente nyckeln till ert efterarv efter er fader ligger. Ifall det, i det inbördes testamentet, stadgades att hans nya fru ärvde honom med fri förfoganderätt och inte fri äganderätt har ni en rätt till efterarv efter det att er faders nya maka gå bort. Detta efterarv beräknas som en kvotdel av hennes totala förmögenhet vid hennes frånfälle. Alltså när hon ärvde er fader så utgjorde den ärvda egendomen en kvotdel av hennes totala förmögenhet, ni kan ha rätt till efterarv (med vissa inskränkningar) till samma kvotdel av hennes totala förmögenhet när hon sedan dör. Detta innebär alltså att ert arv kan ha vuxit men också minskat drastiskt. Att någon ärver något med fri förfoganderätt innebär inte att dem inte för konsumera egendomen. Det innebär endast att man inte får förordna över egendomen i testamentet efter sig själv. För att sammanfatta behöver ni alltså ta reda på vad det står i deras inbördes testamente. Står det att hon ärvde er far med fri förfoganderätt har ni en rätt till efterarv. Då kan ni behöva bevaka er rätt vid ett arvskifte efter er faders nya frus frånfälle och således klandra ett eventuellt testamente som inskränker er rätt till efterarvet. Jag hoppas att jag har givit er svar på er fråga och har ni ytterligare frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss på info@lawline.se eller boka tid med en av våra jurister.Mvh,