Makars skulder och rätt att bodela

2014-10-01 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Om ena parten tar upp ett lån under äktenskapet och är ensam lånetecknare och senare skiljer sig, är båda parterna ekonomisk ansvariga för lånet vid bodelning, eller enbart den som skrivit ut lånehandlingarna? Ange § i äktenskapsbalken. Finns det någon bortre gräns för att lämna in en bodelning efter en skilsmässa?
Linn Munthe |Hej!Makar i ett äktenskap svarar för sina egna skulder. En make kan andra ord inte bli återbetalningsskyldig för den andres lån (Äktenskapsbalken (ÄktB) 1:3) En annan sak är att en make som har skuldsatt sig har rätt att räkna av skulderna från sitt giftorättsgods. Skulden kommer därför påverka de tillgångar som maken bidrar med vid bodelningen (ÄktB 11:2). Om en makes skulder överstiger dennes tillgångar kommer maken inte att bidra med något giftorättsgods vid bodelningen men skulden kommer inte heller att belasta den andre maken (ÄktB 1:3).I äktenskapsbalken finns ingen lagstadgad bortre gräns för när bodelning senast kan ske. Rätten att bodela kan inte heller preskriberas. En make som under en lång tid underlåter att begära bodelning kan däremot anses ha nöjt sig med den fördelning som skett och därmed eftergivit sin bodelningsrätt. Så var fallet i NJA 1993 s 570 där begäran om bodelning framställdes 24 år efter skilsmässan. En liknande bedömning gjordes även i NJA 1937 s 180. I NJA 2009 s 437 framställdes begäran om bodelning tio år efter skilsmässan och den part som framställde bodelningsanspråket kunde då även ge en rimlig förklaring till dröjsmålet. Rätten att bodela ansågs då inte ha eftergivits.

Löpande utgifter under betänketiden

2014-09-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej vi har ansökt om äktenskapsskillnad och min fråga är vad händer om min fru inte betalar våra gemensamma räkningar under betänketiden? Låt säga att hon flyttar till en annan lägenhet och har inte råd då att betala våra gemensamma räkningar.Får jag betala allt själv eller får jag "räkna" mig detta till godo när väl skilsmässan träder ikraft?Tänker främst på gemensamma huslån, dagisavgift, bilförsäkringar, vatten sopavgifter mm.Tacksam för snabbt svar.
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Huvudregeln enligt Äktenskapsbalken (ÄktB) är att efter äktenskapsskillnad står vardera make för sin egen försörjning, se 6 kap 7§. Under betänketiden har äktenskapsskillnad inte trätt i kraft, och ni är fortfarande gifta. Enligt 6 kap. 1§ ÄktB ska makarna under äktenskapet gemensamt bidra till gemensamma och personliga behov utefter efter sin förmåga, och makarna ska leva på samma ekonomiska standard.Vad gäller de kostnader du tar upp så nämner du bland annat gemensamma huslån, och då finns det alltså ett gemensamt ägt hus. Det innebär att ni samäger huset, och enligt Samäganderättslagen 2 § krävs samtyckte i frågor kring huset och dess förvaltning. Ni ska alltså gemensamt komma överens om frågor kring huset (ev försäljning, reparationer osv). Enligt 15 § ska för kostnader för förvaltning av samägt gods delas mellan samägarna utefter hur stor del de äger. Äger ni halva huset var får ni betala hälften av kostnaderna så länge ni samäger det, om ni inte själva kommer överens om annat. Så länge ni är makar ska ni som nämnts leva på samma ekonomiska standard, en följd av det blir att en make med större inkomst får täcka en större del av de gemensamma utgifterna. Detta gäller även under betänketiden. Om din fru inte har råd att betala men du har det innebär det att du får stå för en större del av kostnaderna för att ni ska leva på samma ekonomiska standard, alltså att du får betala en större del av räkningarna. Det gör att det är svårt att utifrån avgöra vad som kan vara skäligt att din fru ska vara med och betala för kostnader om hon flyttar till en lägenhet under betänketiden. Den ledning man i övrigt kan få är från samäganderättslagen. I fall som det du nämner, när makarna lever åtskilda under betänketiden finns en bestämmelse i ÄktB 9 kap. 4 § som bl a finns till för att underlätta i sådana situationer, nämligen att bodelning på begäran av ena maken kan förrättas under tiden som mål om äktenskapsskillnad pågår. Annars är ju huvudregeln i samma paragraf att bodelning sker när äktenskapet har upplösts. Det är hur förhållandena var den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes (den s.k. kritiska tidpunkten) som ska ligga till grund för bodelningen (se ÄktB 9 kap. 2 §). Man "fryser bilden" den dagen helt enkelt. Mellan den kritiska tidpunkten och  till dess att bodelning sker föreligger redovisningsplikt för respektive make, som ska kunna visa hur egendomen har påverkats på olika sätt ( t.ex. genom köp, försäljning osv). Redovisningsplikten gäller alltså även under betänketiden. Du har alltså ingen rätt att kompenseras vid bodelningen för utgifter du haft efter den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes.Det låter som att det skulle det vara av värde i ditt och din frus fall att göra en bodelning under betänketiden. Då bestämmer ni hur ni ska göra med huset, bilen osv (om det ska säljas eller vem av er som ska tillskiftas det), och om egendomen tillskiftas den ena är det ju den som blivit ensam ägare till den som efter bodelningen står för samtliga kostnader för den.Hoppas du fick svar på dina frågor. Vänligen, 

Skilsmässa - egendom

2014-09-25 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |hej! Av olika skäl vill jag och min man skiljas nu efter 4 års äktenskap. Han äger en tvåa som han har köpt för 400000 och nu är värde 1,2 mln. Däremot jag har sparpengar på min konto. Han står som enda ägare, fast vi bor 3 här jag min son och han. Han beter sig kränkande mot mig och sonen. Ska jag få något vid skilsmässan?
Malin Andreasson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Som utgångspunkt i svensk äktenskapsrätt är den egendom som makarna har med sig in i äktenskapet eller förvärvar under äktenskapet giftorättsgods. I enlighet med äktenskapsbalkens 7 kapitel 1§ som du hittar https://lagen.nu/1987:230. är en makes egendom giftorättsgods. Giftorättsgods är egendom som skall ingå i en kommande bodelning, antingen under äktenskapet eller efter äktenskapsskillnad, vilket framgår av 10 kapitlet 1§ äktenskapsbalken. Som framgår av din fråga är det din man som äger bostaden. Det har ingen betydelse om han har köpt bostaden innan ni ingick äktenskap eller om den förvärvats under tiden ni var gifta, eftersom bostaden oavsett tidpunkt för införskaffande är att betrakta som gifträttsgods, såvida den inte har gjorts till enskild egendom. Det verkar dock inte som att bostaden på något sätt har gjorts till enskild egendom eller förvärvats med villkor att det skall vara enskild egendom. I enlighet med 11 kapitel 3§ äktenskapsbalken skall värdet av allt giftorättsgods delas lika vid en bodelning. Det innebär också att värdet på ditt sparkonto kommer att tas upp i bodelningen så länge ni inte har avtalat att detta är din enskilda egendom. För att egendom skall kunna göras till enskild egendom måste ni avtala om detta i ett äktenskapsförord. Eftersom du inte nämner något om detta i din fråga antar jag att ett sådant avtal inte finns. Enligt 9 kapitlet 2§ äktenskapsbalken skall en bodelning i anledning av äktenskapsskillnad göras med utgångspunkt i de egendomsförhållanden som förelåg den dag så talan om äktenskapsskillnad väcktes. Talan anses väckt den dag då ansökan kommer in till tingsrätten. Om bostaden per idag är värd 1,2 miljoner och du väcker talan om äktenskapsskillnad inom en snar framtid är det också det värdet som kommer att tas upp vid bodelningen enligt 9 kapitlet 7§ äktenskapsbalken. Bedömningen görs alltså utifrån de egendomsförhållande som råder när ansökan kommer in (9 kapitlet 2§ äktenskapsbalken). För att knyta ihop säcken gäller alltså att bostaden skall tas med i bodelningen som kommer att göras med anledning av er äktenskapsskillnad eftersom den införskaffats innan ansökan om skilsmässa kom in till tingsrätten. Vid lottläggning, det vill säga fördelning av egendom, kan du dock inte göra anspråk på bostaden eftersom det är din make som äger den. Du har dock rätt att ta del av värdet på bostaden, som ovan nämnts, eftersom bostaden är så kallat giftorättsgods. Vid lottläggningen har varje make, så långt det går, rätt till sin egendom eller den del av sin egendom som maken önskar enligt 11 kapitlet 7§ äktenskapsbalken. Detta innebär att din man, som utgångspunkt, har rätt att behålla bostaden på sin "lott" men att du har rätt att ta del av värdet på den. På samma sätt har din man rätt att ta del av värdet på ditt sparkonto. Alla tillgångar som inte är förvärvade med ett krav på att de skall vara personens enskilda egendom samt egendom som inte har gjorts till enskild egendom genom ett äktenskapsförord skall ingå i bodelningen. Jag hoppas innerligt att allting blev klarare för dig. Lycka till i framtiden! Vänligen,

Allmänt om regler kring skiljsmässa och bodelning

2014-08-27 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag kommer möjligen att skilja mig och behöver veta vad är det som gäller för att förbereda mig och mina döttrar framför allt som vi få gå igenom. Är gift sedan 1995 med min man. Vi har 2 döttrar en som är 12 och en som är 4 år. Vi bör i en Villa som båda äger och har 3 st bilar som är på min mans namn men köpta med gemensamma pengar. Jag kommer att få ha ensam vårdnad av våran barn, Min man jobbar skift och kan inte och är heller intresserat av ta hand om våran döttrar han har sagt. Vi har en vanligt anställning, Jag jobbar hos Eriksson och han hos Förtum. Jag berhöver veta hur ska vi behöva dela vår ägedom. Hur r'äknas det? Jag vill räkna hur mycket ska jag betala honom för att behålla huset? Hur blir det med bilar som är på hans namn men har betalas från våran gemensam konto med gemensamma pengar. Hur mycket får jag i underhåll för mina döttrar? cirka i % Jag vill gärna kunna försätta bo i villan med mina döttrar om möjligt., dvs om jag har råd med det. Uppskattar all info ni kan ge. 
Siri Dunér |Hej,Tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Då ett äktenskap upphör måste makarnas egendom delas upp mellan dem vilket sker genom en bodelning. Allt som makarna äger som inte klassas som enskild egendom anses utgöra deras giftorättsgods och ska delas lika mellan dem. Egendom kan vara en makes enskilda under en rad olika förutsättningar;1. om makarna kommit överens om att viss egendom ska vara enskild i ett äktenskapsförord,2. om maken fått egendomen i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda,3. om maken fått egendomen genom arv eller testamente med villkoret att den ska vara mottagarens enskilda,4. om maken fått egendomen genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda,Det du och din man äger som inte faller in under någon av punkterna ovan ska alltså delas lika mellan er vilket även gäller bilarna även om de står i din mans namn. Effekten av att de på pappret är hans blir bara att de betraktas som hans när det vid bodelningen jämförs vilka tillgångar ni har innan det ni äger delas lika. Allt som du står som ägare till summeras efter att dina eventuella skulder dragits av och på samma vis värderas det din man äger innan slutsummorna jämförs. I första hand har varje make alltså rätt till den egendom som han står som ägare till men har någon efter beräkningen mer än den andra ska den senare kompenseras så att egendomen delats lika. Den som är skyldig att lämna ifrån sig får bestämma om kompensationen ska bestå i pengar eller egendom.Vad gäller den gemensamma bostaden har den make som bäst behöver den rätt till den (förutsatt att den inte är den andres enskilda egendom) men han eller hon måste förstås kompensera den andre maken så att en likadelning av giftorättsgodset fortfarande uppnås. Oftast blir den här regeln tillämplig då det finns barn inblandat. Den make som får vårdnaden om barnen har i många fall bäst rätt till bostaden vilket talar för att du kommer att kunna bo kvar med dina döttrar. Det är svårt att uttala sig om vad du behöver betala din man för att kompensera för att du får huset utan att veta mer om era egendomsförhållanden. Men säg exempelvis att han får de tre bilarna, då ska han kompenseras så att summan av det han får (bilarna + annan egendom) är den samma som vad du får (huset + annan egendom). Vad gäller din mans skyldighet att betala underhåll för era barn finns de aktuella lagreglerna i Föräldrabalken. Då han inte längre kommer att bo med barnen ska han uppfylla sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag. Den exakta summan går tyvärr inte heller att uttala sig om utan att veta mer om er situation eftersom den bland annat beror på vad din man tjänar. Jag vill avslutningsvis upplysa dig om att om din man inte betalar underhållsbidraget kan du få pengar från Försäkringskassan som kallas underhållsstöd.Lycka till!

Betänketid vid äktenskapsskillnad

2014-09-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag har en liten fundering kring äktenskapsskillnad. Jag har en väninna som är gift med en man sen 12 år. De har tre gemensamma minderåriga barn. Saken är den att min väninnas man inte är så snäll mot henne, jag har försökt att fråga henne hur hon har det men har inte fått några riktiga svar. Jag misstänker dock starkt att mannen misshandlar henne både psykiskt och fysiskt (men när jag är där är allt frid och fröjd). Min väninna har dock flertalet gånger gett "hintar" till mig att hon vill skiljas. Min fråga är nu om hon har rätt till en skilsmässa utan betänketid fast att barnen finns, på den grunden att han kan vara farlig för både henne och barnen efter att äktenskapsskillnaden lämnats in?
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!Är det bara en av makarna som vill skiljas kan det bara ske efter betänketid, se 5 kap 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Detta betyder emellertid inte att makarna måste bo tillsammans under betänketiden och personen i fråga kan alltså flytta ut under denna tid! Hoppas du fick svar på din frågaVänligen,

Ångra ansökan om äktenskapsskillnad

2014-09-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, jag och min fru har skrivit under skilsmässopappren för ca 3 månader sen och skickat in de till tingsrätten . men nu ångrar jag det och vill försöka lappa ihop äktenskapet eftersom vi har barn ihop. Min fråga är det för sent nu , kommer skilsmässan gå igenom per automatik , kan jag ringa till rätten och fråga om de kan avvakta med att verkställa skilsmässan? Med vänlig hälsning
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga!När tingsrätten dömt till äktenskapsskillnad och den domen vunnit laga kraft är äktenskapet upplöst enligt reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB) 5 kap. 6 §.I ert fall har ni barn tillsammans, så jag antar att ni har betänketid enligt ÄktB 5 kap. 1 §. I sådana fall behöver ansökan om äktenskapsskillnad fullföljas efter betänketiden, någon av er behöver alltså efter betänketiden yrka på att dom ska meddelas. Om ingen av er gör det inom ett år fallet målet och vill ni fortfarande skiljas får ni ansöka om äktenskapsskillnad igen. Men det räcker att en av er efter betänketiden fortfarande vill skiljas och yrkar på att dom ska meddelas för att skilsmässan ska gå igenom.Ett annat sätt att ångra sig är att återkalla yrkandet om äktenskapsskillnad.Enligt ÄktB 14  kap 11 § kan dock om ena maken vid en gemensam ansökan ångrar sig yrkandet ändå prövas om den andra maken fortfarande vill det.Om parterna är överens om att försöka "lappa ihop äktenskapet" så kan man alltså återkalla yrkandet om äktenskapsskillnad eller efter betänketiden inte yrka på att dom ska meddelas. Men om ena parten fortfarande vill skiljas, så kan inte den andra parten ensam stoppa skilsmässan. Så är du och din fru överens om att ge det en chans till så återtar ni ansökan om äktenskapsskillnad helt enkelt. Är ni inte överens om att återta ansökan finns det inte mycket du kan göra tyvärr.Lycka till!Vänligen,

Betydelsen vid en bodelning av vem som står på lagfarten

2014-09-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Har frågor ang enskild egendom och arv/skilsmässa! Jag är gift med en man som har barn från tidigare äktenskap. Jag har inga egna barn. Vi har hittills haft gemensam ekonomi och inget äktenskapsförord. 1.Min man har ett fritidshus och lagfarten är skriven på honom, och det finns inga lån på fritidshuset. - Är detta vad man kallar enskild egendom fast inget finns skrivet som det? Om min make går bort före mig, eller om vi skulle skiljas, har jag då någon rätt till arv/del i fritidshuset? Måste ett testamente skrivas om han vill att enbart hans barn ska ärva fritidshuset? 2. Jag flyttade hem till min mans villa, som det fortfarande finns ganska stort lån på. Nu står jag som delad låntagare på villan, men på lagfarten står endast min man som ägare. - Vad har jag för rätt till del/arv i villan om min make går bort före mig eller vid skilsmässa? Äger jag lika stor del i villan som min man? - Om jag går bort före min make, vad blir arvet efter mig och vem ärver mig? - Hur ska vi försäkra oss om att jag inte sätts på "bar backe" vid min makes bortgång eller om vi skiljer oss?
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en skilsmässaMakars egendom är antingen giftorättsgods eller enskild egendom och vid en separation ska allt giftorättsgods delas lika mellan dem. För att något ska vara den ena makens enskilda egendom måste det falla inom någon av de kategorier som räknas upp i äktenskapsbalkens 7 kapitel 2 §. Till att börja med kan makarna skriva ett äktenskapsförord och på så vis själva bestämma att egendomen inte ska vara giftorättsgods. Vidare kan egendom vara enskild därför att den ena maken tagit emot den i form av en gåva eller ett arv på villkoret att det skulle vara den makens enskilda egendom. Slutligen kan vissa försäkringspengar och sådan egendom som köpts för eller bytts mot enskild egendom vara enskild. Kort sagt har det i det här sammanhanget inte någon betydelse vem som står på lagfarten. Ert fritidshus är giftorättsgods förutsatt att det inte faller under någon av de nämnda kategorierna. Det innebär att huset skulle tas med i en bodelning, dvs den hälftendelning av makars egendom som sker vid en skilsmässa. Det samma gäller er villa.Vid en bodelning delas makarnas egendom först upp i två delar utifrån vem som står som ägare till vad. Att din man står ensam på lagfarten innebär att husen tas upp som hans egendom. När uppdelningen efter ägande är klar har vardera make rätt att räkna av sina skulder från sin del av egendomen. Sedan skulderna räknats bort jämförs vad makarna har kvar. De har rätt till hälften var av det som finns kvar i det här skedet. Är den ena makens del större än den andres måste han eller hon lämna i från sig så pass att slutresultatet blir att de får lika mycket. I praktiken kan din man bli tvungen att köpa ut dig eller ge dig fritidshuset och/eller villan om han äger mest giftorättsgods. Den make som äger mest har i huvudregel rätt att välja om han vill lämna ifrån sig fysisk egendom eller istället kompensera den andra maken med pengar. Det finns dock en bestämmelse i äktenskapsbalken som kan begränsa valfriheten då den säger att en bostad som omfattas av bodelningen ska gå till den make som bäst behöver den. När en domstol prövar respektive makes behov av bostaden beaktas en rad faktorer, till exempel om den ena maken har mycket svårt att hitta en ny bostad, har barn boende hos sig eller är allvarligt sjuk. Sammanfattningsvis har du alltså rätt till halva värdet av båda husen trots att du inte står på lagfarten men det är inte säkert att du får behålla något av dem, du kanske får pengar eller annan egendom istället. Om ni ordnar så att även du står på lagfarten kan du med andra ord få större inflytande över vem av er som ska få behålla bostaden vid en separation. Om någon skulle avlidaMakars rätt att ärva varandra går före deras gemensamma barns rätt till arv. Det innebär att makar egentligen ärver å sina gemensamma barns vägnar. En make blir inte ägare av det han ärvt efter sin partner utan han ärver med så kallad friförfogande rätt eftersom de gemensamma barnens har rätt till sitt arv efter den först avlidne föräldern. Barnen får dock ut sitt arv först då båda deras föräldrar avlidit. De barn som din make har sedan tidigare är vad som kallas för särkullbarn och de har istället rätt att få ut sitt arv direkt den dag din make avlider. Då ni inte har några gemensamma barn har du ingen arvsrätt enligt lagen utan din makes kvarlåtenskap ska i sin helhet delas mellan hans barn. Du får dock ta del av din makes egendom via den bodelning som sker innan arvet fördelas (äktenskapet anses vid den ene makens död upplöst på samma sätt som vid en skilsmässa). Det är emellertid dessutom möjligt för särkullbarn att avsäga sig sin direkta arvsrätt till förmån för den efterlevande maken. Det kan vara en stor fördel för den efterlevande som annars kanske inte har möjlighet att bo kvar i makarnas bostad därför att en del av arvet utgörs av värdet på bostaden. Om en person som är särkullbarn vill avsäga sig den direkta arvsrätten kan dock bara han eller hon själv bestämma.Den arvsordning som följer av lag kan påverkas genom att arvlåtaren skrivit ett testamente. Även om du, i egenskap av maka, inte har någon arvsrätt enligt lag kan din man se till att en del av arvet efter honom tillfaller dig genom att upprätta ett testamente. Hans barn har en ovillkorlig rätt till hälften av det arv de skulle ha fått om det inte fanns något testamente så med andra ord är det bara hälften av sin egendom som din make kan testamentera kring. Vill din man att hans barn ska ärva något särskilt, till exempel fritidshuset, måste han även testamentera kring det eftersom rätten att ärva annars inte är knuten till särskild egendom. Om du skulle avlida har din mans barn ingen rätt att ärva dig och då du inte har några egna barn är det istället dina föräldrar som ska få halva arvet var. Har någon av dina föräldrar redan avlidit delas dennes arvslott upp mellan dina syskon. Har båda dina föräldrar gått bort får dina syskon dela på hela arvet och har någon av dem också avlidit ärver dina syskonbarn i sina föräldrars ställe. Har du inga syskon och syskonbarn ärver dina mor- och farföräldrar i det fall att dina föräldrar inte är i livet. Vill du att din make ska ärva dig måste du alltså upprätta ett testamente.SammanfattningSom make har man genom bodelningsförfarandet ett långtgående skydd mot att sättas ”på bar backe” både vid en skilsmässa och vid ett dödsfall. Din framtid tryggas genom att du alltid har rätt till hälften av ditt och din makes giftorättsgods. Ni kan stärka varandras ställning än mer genom att testamentera till varandras fördel. Se gärna de mallar för upprättande av testamenten som vi erbjuder på vår hemsida. Jag skulle emellertid även rekommendera att ni ordnar så att även du står på lagfarten så att ni har lika starka positioner om ni en dag skulle bestämma er för att separera.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Är det något som är oklart så är du välkommen att kontakta mig.Med vänlig hälsning,

Äktenskapsskillnad - bäst rätt till bostad

2014-08-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag är gift men ska separera och eventuellt skiljas. Vi har varit gifta i 13 år och för 14 år sedan flyttade jag in i min makes hyresrätt. Jag står skriven på adressen men han står på kontraktet. Vi har inga barn. Vad har jag rätt till? Har jag rätt att begära att vi byter den mot 2 lägenheter tex? Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Sanna
Elias Karlsson |Hej och tack för din fråga!Vid separation efter skilsmässa får den make som bäst behöver bostaden även ta över den enligt 11:8 äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230 . Oftast blir den här regeln tillämpbar då det finns barn inblandat. Den make som får vårdnaden om barnet har då i många fall bäst rätt till bostaden. Den make som får ta över bostaden måste även kompensera den andre ekonomiskt.Jag vet för lite om eran situation för att uttala mig om vem av er som kommer få ta över bostaden men utan barn men det faktum att din partner står på kontraktet kan utgöra en omständighet som talar för att han har bäst rätt till den. Du bör kontakta en jurist för att skapa klarhet i frågan.Med vänlig hälsning,