Kan en asylsökande få mål om äktenskapsskillnad prövad av svensk domstol?

2017-10-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej . Jag är tillsammans med en man från Irak /Kurdistan . Han är asylsökande här sedan 2 år tillbaka och kom hit pga att han ville skiljas från sin fru i sitt land och eftersom de inte är acceptabelt så hotades han till livet och hamna här i Sverige. Hur kan han upplösa sitt äktenskap ? Kan han de då han lever som asylsökande i ett annat land? Och vem kan hjälpa honom med detta ..
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan han få frågan prövad av svensk domstol?Äktenskapsmål får tas upp av svensk domstol om käranden (partner) inte är svensk medborgare men har hemvist i landet sedan minst ett år. Detta framgår av "Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ". Definitionen av vad som avses med hemvist finns i samma lag, 7 kap. 2 §. Det är något oklart om en asylsökande ska anses ha sin hemvist i landet. Hänsyn tas bland annat till hur länge personen har varit i landet, vad avsikten är m.m. I ett liknande fall ansåg Högsta Domstolen att en asylsökande från Kroatien som vistats i Sverige i ungefär två år skulle anses ha sin hemvist i landet (NJA 1995 s. 238). Där sades att om det finns ett speciellt intresse av att få frågan om äktenskapsskillnad prövad ska det tas med i bedömningen. Eftersom din partner har flytt just på grund av situationen med äktenskapet är det troligt att han har rätt att få frågan prövad av svensk domstol. Vad gäller för skilsmässa?Rent konkret så ska din partner lämna in en stämningsansökan till tingsrätten om äktenskapsskillnad, en sådan blankett hittar du på domstolens hemsida.Vanligtvis ska en betänketid på 6 månader löpa innan skilsmässa kan ske om det bara är den ena maken som vill skiljas. Av 5 kap. 4 § Äktenskapsbalken framgår dock att någon betänketid inte krävs om makarna har levt särskilda i mer än två år. Din partner kommer antagligen behöva bevisa att de har levt åtskilda.SlutsatsDin partner har troligen rätt att få sin ansökan om äktenskapsskillnad prövad av svensk domstol. För att göra detta ska han lämna in en blankett om stämningsansökan till tingsrätten. Kan han bevisa att de har levt särskilt under de senaste två åren kommer rätten antagligen att besluta om äktenskapsskillnad utan betänketid.Om ni behöver hjälp med förfarandet rekommenderar jag er att kontakta ett juridisk ombud. Hoppas att du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig igen om du har några funderingar!

Från vilken dag räknas brytdagen då man begärt äktenskapsskillnad med betänketid?

2017-10-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Från vilken dag räknas brytdagen då man begärt äktenskapsskillnad med betänketid, från dagen man skickade in begäran eller från dagen då betänketiden gått ut?
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den så kallade brytdagen räknas som den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Det vill säga den dagen då man begärt skilsmässa. Det är alltså den dagen som gäller oavsett om det är en betänketid. Det kan också vara värt att ha i åtanke att under tiden mellan brytdagen och dagen då bodelning förrättas så har båda makarna en redovisningsplikt (9 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Detta innebär en skyldighet att redovisa och upplysa den andra maken om hur egendomen påverkats genom försäljning, byte, reparationer och liknande. Detta ska kunna verifieras med kvitton om det behövs. Denna redovisningsplikt omfattar även enskild egendom och alltså inte bara giftorättsgods.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och om något skulle vara oklart eller du har några fler funderingar gällande detta så kommentera här under så svarar jag så fort jag kan!Med vänliga hälsningar,

Bodelning vid kortare äktenskap

2017-10-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Bodelning.Jag och min exfru gifte oss och köpte hus inom 6 månader från att det vi träffades. Mindre än ett är senare så skiljer vi oss och ska nu sälja huset. Vi gick in med olika insatser för att behöva låna så lite som möjligt. Jag med ca 1.100.000 och hon med ca 600.000.Nu hotar hon med att ta hälften trots att vi tidigare sagt att vi ska ta vår insats tillbaka och dela på eventuell vinst eller förlust. Har hon rätt till det trots att vi varit gifta så kort tid? Hur blir det med min skatt som jag skjutit upp om hon tar mina pengar?
Elias Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! Huvudregeln vid bodelning är att vardera maken ska utfå lika mycket netto, 11 kap. 3 § äktenskapsbalken. För kortare äktenskap görs dock undantag. Genom den s.k. giftorättstrappan, vilken kommer till uttryck i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken, kan bodelningen jämkas om det föreligger en betydande skillnad mellan makarnas tillgångar och en likadelning framstår som oskälig med hänsyn till äktenskapets längd eller andra omständigheter. Äktenskapets längdDet har i prejudikat och förarbeten utarbetats riktlinjer för att bedöma hur mycket, om något, bodelningen ska jämkas. För varje år som det före detta paret har samlevat eller varit gifta, ska de skjuta in 20 % av sitt giftorättsgods i bodelningen. Ni var gifta och levde ihop strax över ett år, om jag förstått dig riktigt. Det innebär att ni bara bodelar 20 % av egendomen. Andra aspekterAndra omständigheter som i kombination med kort samlevnads- eller äktenskapslängd talar för jämkning, är att den rikare makens egendom delvis tillkommit genom arv, att den rikare maken behöver sin egendom för framtida försörjning samtidigt som den andra uppbär bra lön, att den i bodelningen fattigare maken innehar stora tillgångar i enskild egendom m.m. Om ett sådant förhållande föreligger i ditt fall kan alltså du påtala det för att ytterligare underbygga att jämkning av giftorättsboet bör komma ifråga. Hur inverkar skulder på bodelningen? Hälftendelningen görs som sagt med utgångspunkt i att makarna ska erhålla lika mycket netto efter att bodelningen är avslutad. Det innebär att makarna får avräkna skulder från sina tillgångar vid hälftendelningen, se 11 kap. 2 och 3 §§ äktenskapsbalken, och sedan erhålla hälftendelningen + tillräckliga medel för att täcka sina skulder. Vad betyder allt det för dig? Eftersom du inte har preciserat din skatteskuld tilldelar jag den för pedagogikens skull ett hypotetiskt värde av 100 000 kr och utgår ifrån att ditt ex är skuldfri.I bodelningen räknar vi grovt att du och ditt ex ska inskjuta 20 % av era tillgångar. 1. Du ska alltså skjuta in 1 100 00 * 1/5 = 220 000. 2. Ditt ex ska skjuta in 600 000 * 1/5 = 120 000. 3. Totalt ingår alltså 340 000 kr i bodelningen. 4. Eftersom ni netto ska utfå lika mycket ska ni vid hälftendelningen göra avdrag för skulder. Ditt ex är i min hypotes skuldfri. Dina totala skulder uppgår i min hypotes till 100 000 kr men av detta ska bara 20 % eller med andra ord 20 000 kr ingå. 5. (220 000 - 20 000 + 120 000) / 2 = 160 000 = vad ni ska utfå netto från bodelningen. Eftersom du i bodelningen har skulder om 20 000 kr ska du utfå 160 000 + 20 000 = 180 000. 6. Härutöver kommer du ha kvar 80 % eller 880 000 kr av dina ursprungliga tillgångar. 880 000 + 180 000 = 1 060 000. Ditt ex kommer få 600 000 + 160 000 = 760 000. Du kommer således behålla merparten av dina ursprungliga tillgångar.Du är välkommen att lämna en kommentar om något är oklart eller om du har följdfrågor, så besvarar jag den så fort jag kan!Vänligen,

Vilket lands domstol ska döma i mål om skilsmässa?

2017-10-17 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Kan vi skiljas I finland ? Jag är svensk medborgare och gifte mig med med en thailänsk medborgare. Vigseln ägde rum i thailand. Jag och bodde i Sverige när vigseln ägde rum.Sen flyttade vi till finland tillsammans. Jag bodde där tillsammans i 11 månader ochNu bor jag i Sverige igen och min fru bor kvar i finland. Kan min fru lämna in en enskild ansökan i finland ? Eller måste vi göra en gemensam ansökan. ?
Oxana I |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom att detta är en fråga som rör internationell familjeprocessrätt, så måste vi gå till till EU-rätten och Bryssel II-förordningen för att se vilket lands domstol som har rätt att döma i ett mål om skilsmässa.Bryssel II-förordningen är tillämplig på familjerättsliga frågor, ex. frågor om skilsmässa och vårdnad om barn (artikel 1.1a)). Behörigheten att döma i frågor om skilsmässa tillkommer domstolen i det landet där makarna senast hade sin gemensamma hemvist, om en av dem fortfarande är bosatt där (artikel 3.1a) p. 2). Enligt svensk rätt menas att någon har hemvist i ett visst land, om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och övriga omständigheter kan anses som stadigvarande (lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 7 kap. 2§). I ditt fallEftersom att ni gemensamt flyttade till Finland efter att ni gift er och sammanbodde där under 11 månaders tid, torde Finland vara eran senaste gemensamma hemvist. Det betyder att finsk domstol enligt bestämmelserna ovan är behörig att döma i frågan om eran skilsmässa, trots att du numera bor i Sverige. Varje make har ensam rätt att begära skilsmässa. Det är således tillräckligt att din fru lämnar in ansökan om skilsmässa i Finland. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Hur går man tillväga för att begära äktenskapsskillnad av ett utländskt äktenskap?

2017-10-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag har en syrisk vän, bor i Sverige (Kungsbacka), uppehållstillstånd, ej medborgare. Fyra barn, som är medborgare. Hon läser SFI men språket är begränsat.Hon vill skiljas. Gift i Syrien. Maken finns i Saudiarabien. Han har varit här och hälsat på några gånger, senaste för mer än ett år sedan. Han hör av sig ibland, men svarar nu inte på tilltal när hon försöker kontakta honom.Hon frågade mig om jag känner någon advokat. Det gör jag inte och jag kan inte mycket om sådant här. Så min fråga är: hur får hon reda på vilka möjligheter och rättigheter hon har, var ska hon börja?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Äktenskapsmål får tas upp av svensk domstol om käranden (din vän) inte är svensk medborgare men har hemvist i landet sedan minst ett år. Detta framgår av "Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ". Av din beskrivning framgår att din vän har haft sin hemvist i Sverige sedan minst ett år tillbaka och alltså får svensk domstol pröva målet om äktenskapsskillnad. Av samma lag, 3 kap. 3 § framgår att domstolen får pröva gemensam handläggning eftersom din vän har rätt att få frågan prövad av svensk domstol. Om det är så att hennes make också vill skilja sig kan alltså domstolen pröva deras gemensamma ansökan. Om maken inte vill har din vän ändå rätt att få saken prövad av svensk domstol.Vad gäller för skilsmässa?Rent konkret så ska din vän lämna in en stämningsansökan till tingsrätten om äktenskapsskillnad, en sådan blankett hittar du på domstolens hemsida. Vanligtvis ska en betänketid på 6 månader löpa innan skilsmässa kan ske om det bara är den ena maken som vill skiljas. Av 5 kap. 4 § Äktenskapsbalken framgår dock att någon betänketid inte krävs om makarna har levt särskilda i mer än två år. Din vän kommer antagligen behöva lämna bevis för att de har levt särskilda. SlutsatsDin vän har rätt att få sin ansökan om äktenskapsskillnad prövad av svensk domstol. För att göra detta ska hon lämna in en blankett om stämningsansökan till tingsrätten. Kan hon bevisa att de har levt särskilt under de senaste två åren kommer rätten antagligen att besluta om äktenskapsskillnad utan betänketid. Hoppas att du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig igen om du har några funderingar!Vänligen,

Hur skiljer jag mig och hur påverkas vårdnaden?

2017-10-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |HejJag är pappa till 2 av tre barn med en kvinna som jag har varit/är gift och levde tillsammans 5 år . Frågan är hur går jag till väga från början för att skilja sig etc. Hon krävde från mig att jag sa flytta genast så det hade jag gjort och bor hos min mor nu eftersom jag har ingen lägenhet och är fortfarande studerande inga fasta inkomster . Vad kan jag förvänta mig från hennes sida att komma och vad hon kan kräva mer ? Jag vill ta hand om mina två barn fast det känns svart nu eftersom jag kan inte ge dem lämplig utrymme om man kan uttala det på sådant sätt. Jag vill först anskaffa tillgångar så dem kan bo hos mig under 2 veckor tid då jag vill jag ha gemensamt vårdnad . Snälla hjälp mig så gott ni kan för att det hänt så plötsligt och jag saknar mina ungar.
Natalie van van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Första steget i skilsmässanJag beklagar den sits du befinner dig i. Hur man går tillväga för att begära skilsmässa regleras i 5 kap Äktenskapsbalken. Där används ordet äktenskapsskillnad med samma innebörd som skilsmässa. Man ansöker som äktenskapsskillnad till tingsrätten. När ni har barn under 16 år ihop kommer det löpa en betänketid på 6 månader, (5 kap 1 § i Äktenskapsbalken). Viktigt att komma ihåg är att äktenskapet inte upphör automatiskt efter betänketiden utan behöver bekräftas med ett yrkande om äktenskapsskillnad (5 kap 3 § Äktenskapsbalken. Vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) kommer en bodelning göras där all egendom som inte är enskild ska delas mellan er (9 kap 1 § Äktenskapsbalken). Vårdnaden för barnenDen gemensamma vårdnaden ni har upphör inte automatiskt vid en skilsmässa. Den består till dess att någon av er ansöker om enskild vårdnad. Även när en ansöker om enskild vårdnad kan domstolen döma till gemensam vårdnad mot ena förälderns vilja.Vid vårdnadsfrågor ska barnets bästa alltid ha företräde. Vad som är barnets bästa redogörs i 6 kap 2 a § Föräldrabalken och innebär bland annat att barnet har bland annat god relation till båda föräldrarna. Det finns även en kontinuitetsprincip som innebär att barnet stabilitet och kontinuitet ska tillgodoses. Som du själv antyder kan det då anses vara bäst om barnen hittills får bo kvar hos mamman, förutsatt att de inte far illa där. Det hindrar däremot inte att barnen kan komma att bo hos dig i framtiden när du har ett stabilt hem att välkomna dem i. Lagen tar störst hänsyn till vad som är bäst för barnen och gemensam vårdnad är som utgångspunkt bäst för barnen. Just därför förlorar du inte vårdnaden enbart p.g.a. skilsmässan. När du har möjlighet att ta hand om barnen kan ni komma överens om nya boenderutiner och kommer ni inte överens kan ni ta hjälp av samarbetssamtal via socialtjänsten för att kunna enas. Barnen har en lika stor rätt till en god relation till båda sina föräldrar. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

"Bäst behov" av bostaden vid bodelning

2017-10-18 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har gjort slut. Vi äger ett hus tillsammans och båda vill ha det, och ingen av oss ger med sig. Om båda två får lånelöfte så kommer det gå vidare till tingsrätten. Vad går dom efter där? Har hört att dom går efter den som har mest behov. Men vad menas med "mest behov". Vi har inga barn.
Elias Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! Precis som du säger, föreskriver 16 § 2 st. sambolagen att den part med bäst behov av bostaden tillskiftas den i bodelningen. Den är likalydande och fyller samma syfte som 11 kap. 8 § äktenskapsbalken. För enkelhetetens syfte kommer jag i mitt svar att behandla dem som en och samma och ta in prejudikat från både äktenskapsbalkens- och sambolagens varianter. Utöver barn, beaktas omständigheter som en parts ålder, handikapp, hälsa, arbetsplats och möjlighet att erhålla bostad på annat håll. Utifrån de parametrarna kan man exempelvis argumentera att den äldre parten har svårare att genomföra en flytt, att den handikappade parten kommer behöva specialanpassad ett nytt boende, att parten med mindre flexibla arbetsförutsättningar behöver kontinuitet och så vidare. När barn inte är med i bilden finns det ingen fixerad ram för bedömningen utan parterna är tämligen fria att framföra alla tänkbara argument. Övertagandet av bostaden måste också vara skäligt. Skäligheten bedöms med ledning i b.la. de slutliga ägarförhållandena. Om samma part som övertar bostaden också erhåller allt bohag samtidigt som den andra lämnas lottlös, lär övertagandet inte anses skäligt. Detsamma gäller om den andra parten tillmäter bostaden ett särskilt stort affektionsvärde, exempelvis på grund av att den gått i arv eller att parten själv byggt den. Se exempelvis RH 1994:59. I rättsfallet RH 2002:12, som handlade om bodelningen mellan tidigare makar vilka samägt en fastighet, konstaterade domstolen att båda makarna hade samma förutsättningar att behålla fastigheten och att skaffa annat adekvat boende – ingen befanns alltså ha ett bättre behov. I och med att mannen oavbrutet bott kvar i den omtvistade fastigheten tillskiftades han den dock i bodelningen. I två andra rättsfall, HovR T 347–12 och HovR T 895–13, vilka båda rörde tidigare makar, sa domstolen att det inte gick att identifiera "bäst behov". Istället tillskiftades makarna hälften var. Om parterna inte därefter kan enas kan endera tvinga fram försäljning på offentlig auktion enligt 6 § sambolagen. Därigenom tillåts de att tillsammans med andra spekulanter buda på egendomen och eventuellt lyckas förvärva full äganderätt. Som du ser är det inte möjligt att ge något entydigt svar på din fråga. Det tråkiga och klassiska juristsvaret är att: det beror på. Jag rekommenderar att du sätter dig ner och noggrant funderar över varför du har bäst behov av bostaden. Du är välkommen att lämna en kommentar om du önskar att jag förtydligar något eller har ytterligare funderingar, så lovar jag att besvara den snarast! Du kan också kontakta våra jurister om du vill ha vidare konsultation. Vänligen,

Vilket lands domstol ska döma i mål om skilsmässa?

2017-10-17 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag ingick äktenskap med en man från Frankrike för fem år sedan. Vi har aldrig bott ihop och jag har min hemvist här i Sverige och är svensk medborgare. Vi äger ett sommarhus ihop i Frankrike och har inga barn. Franska advokater visar inget intresse av att företräda mig vid en skilsmässa. Kan jag ansöka om skilsmässa i Sverige?
Oxana I |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår dig rätt så har din man ett franskt medborgarskap och ni har under eran tid som gifta inte haft någon gemensam hemvist. Eftersom att detta är en fråga som rör internationell familjeprocessrätt, så måste vi gå till till EU-rätten och Bryssel II-förordningen för att se vilket lands domstol som har rätt att döma i ett mål om skilsmässa.Bryssel II-förordningen är tillämplig på familjerättsliga frågor, ex. frågor om skilsmässa och vårdnad om barn (artikel 1.1a)). Rätten att döma i frågor om skilsmässa tillkommer domstolen i det landet där antingen svaranden (din man) har sin hemvist eller där sökanden (du) har sin hemvist, om sökanden varit bosatt där i mer än 1 år innan ansökan om skilsmässan (artikel 3.1a) p.3 och p.5). I ditt fall har alltså både den franska och svenska domstolen behörighet att döma i frågan om eran skilsmässa. Hur bestäms då vilken domstol som faktiskt ska komma att döma i frågan?Om två länders domstolar har rätt att döma i frågan, bestäms detta genom race to court- principen eller genom forum shopping- principen. Den förstnämnda principen innebär att den som väcker talan om skilsmässa först, får då också välja vid vilken domstol som frågan ska avgöras. Den andra principen innebär att man får välja vilken av domstolarna man vill väcka talan vid, baserat på vart man tror sig få det bästa resultatet. I ditt fall kan du alltså välja att väcka talan i svensk domstol, om din man inte redan ansökt om skilsmässa i fransk domstol. Om han har gjort det gäller som sagt race to court- principen.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,