Rätt till obetald semester

2011-03-05 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Min man blev anställd i mitten av april och har alltså ingen intjänad semester. Enligt företaget har han heller ingen obetald semester utan måste ta tjänstledigt. Kan det verkligen stämma??
Martin Svensson |Hej Semesterlagen reglerar när en arbetstagare har rätt till att vara semesterledig. Nyanställda som inte har hunnit intjäna någon semesterlön har rätt till semester utan lön första året. En arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår, 4 § semesterlagen. Semesterår är det år vilken semestern tas ut. Semesterlagen hittar du här: https://lagen.nu/1977:480 Med vänliga hälsningar Martin Svensson

Kan man avsluta en anställning innan uppsägningstidens slut?

2011-03-05 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej Jag sagt upp mig, med sista arbetsdag 31/3. Men jag orkar helt enkelt inte vara kvar längre, och har nytt jobb direkt ändå. Jag har en hel del arbetsmiljöproblem på mitt jobb med spännband och lyftredskap som ej bytas. Lastbil som läcker motorolja, ej servas och söndrig A/C. Min frågeställning handlar om enligt Las § 4, kan tolkas som att arbetsgivaren i väsentlig mån brutit mot avtal/regler, och att jag därmed kan avsäga mig min anställning med omedelbar verkan. Vidare har jag inte kunnat få klarhet i vad som kan hända med månadens intjänade lön och mina 5 semesterveckor. Kan arbetsgivaren låta den ersättningen brinna inne? Jag antar att om jag får "rätt" enligt facket (eller vem det är som beslutar) kommer jag få ut pengarna. Tacksam för svar
Sophie Andersson Wetterwik |Hej! Tack för din fråga. Det framgår inte om det finns kollektivavtal mellan dig och din arbetsgivare. Reglerna om uppsägningstider är semi-dispositiva, vilket betyder att det som anges i ett kollektivavtal går före reglerna i LAS. Gällande 4 § 3 st LAS får du som arbetstagare frånträda din tjänst tidigare än avtalat om arbetsgivaren väsentligt bryter mot sina åligganden. Detta handlar dock exempelvis om att arbetsgivaren dröjer med att betala ut lön under en inte obetydlig tid eller undanhåller arbetsuppgifter från dig som arbetstagare. Det är därför tveksamt om problem med arbetsmiljön är en godtagbar anledning att frånträda anställningen tidigare än avtalat, såvida det inte är hälsofarligt. Om du som arbetstagare skulle bryta mot uppsägningstiderna som anges i 11 § LAS kan skadeståndsskyldighet enligt 38 § LAS aktualiseras. Om du har blivit uppsagd kan du försöka komma överens med din arbetsgivare om arbetsbefrielse, vilket betyder att du inte behöver arbeta under uppsägningstiden men fortfarande ha bibehållen lön. Arbetsgivaren får dock avräkna inkomst som du får från annat arbete under denna period. Arbetsbefrielse är ingen rättighet men kan ibland vara det bästa för båda parter. Lön skall av arbetsgivaren utbetalas även under uppsägningstiden, förutsatt att du står till arbetsgivarens förfogande under denna tid. Du har rätt att få semesterersättning enligt 28 § semesterlagen för de fem semesterveckorna som inte utnyttjats. Arbetsgivaren kan alltså inte låta intjänad lön och semester ”brinna inne”. Om du är medlem i en facklig organisation rekommenderar jag att även ta kontakt med dem för mer information gällande ditt specifika fall. Vänliga hälsningar,

Löneutbetalning

2011-02-22 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, då min arbetsgivare vill hålla på lönen i det längsta, kommer problemet upp nu igen. Får lön den 27:e, men nu i februari infaller detta på en söndag, var kan jag hitta bevis på att det är fel av dem att hålla min lön och göra utbetalningen till mig först 28:de? Hjälp uppskattas.
Martin Svensson |Hej Vilket datum en eventuell utbetalning av lön ska ske regleras i en arbetstagares anställningsavtal, det finns inga lagregler om vilka datum lön ska betalas ut. Om en löneutbetalning inte skett det datum som står i anställningsavtalet gör arbetsgivaren sig skyldig till kontraktsbrott. Redan några dagars försening ses ofta som ett grovt kontraktsbrott. Man brukar tala om en parts detentionsrätt, dvs. att parten (arbetstagaren) har rätt att hålla inne med sin avtalsprestation. Inom arbetsrätten leder detta till att en arbetstagare kan vägra arbeta till dess att arbetsgivaren har betalat den lön som förfallit till betalning. Hur lönen betalas ut, när dagen för löneutbetalning infaller en söndag, regleras nästan alltid i anställningsavtalet eller i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Det är inte ovanligt att lönen betalas ut på måndagen om dagen för löneutbetalning infaller en söndag. Denna fråga regleras inte heller i lag utan man låter arbetsgivare och arbetstagare själva reglera detta. Mitt råd till dig är att om det inte står något om detta i ditt anställningsavtal så kontakta din arbetstagarorganisation eller själv se över det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Med vänliga hälsningar Martin Svensson

Krav på löneutbetalning

2011-02-05 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Har problem med min arbetsgivare som vägrar betala ut min lön. Har varit anställd som platschef i företaget sedan maj 2010 tyvärr har jag inte fått något skriftligt anställningsintyg trots att jag har påpekat detta. Har dock lönespecifikationer och kontrolluppgifter 2010 som styrker att jag har fått lön tidigare. Jag sa upp min anställning den 10 januari 2011 med 30 dagars uppsägningstid. 17 januari blir jag sjukskriven pga depression 100% uppsägningstiden ut. Nu vägrar arbetsgivaren att betala ut min lön och jag vet inte hur jag ska driva frågan vidare. Har inte fått min lön utbetald som jag skulle ha på mitt konto 24 januari. De andra som är anställda har dock fått sin lön utbetald. Jag är inte med i facket så jag kan inte vända mig till dem.
Emelie Gärde |Hej! Du har möjlighet att vända dig till kronofogdemyndigheten och ansöka om ett så kallat betalningsförläggande om din arbetsgivare inte har betalat ut den lön som du har arbetat ihop. För att du ska kunna ansöka om ett betalningsföreläggande måste följande förutsättningar vara uppfyllda; 1. Skulden skall avse pengar. 2. Skulden måste vara förfallen till betalning. 3. Fordran måste var förlikningsbar, det vill säga vara av dispositiv natur och med detta menas att parterna själva disponerar över avtalet dem emellan. Detta kan vara till exempel ett anställningsavtal. Om din arbetsgivare inte protesterar resulterar ansökningen i ett utslag. Utslaget kan sedan ligga till grund för kronofogdens arbete med att driva in skulden. Jag råder dig att kontakta kronofogdemyndigheten för mer information om du inte är medlem i facket. Med vänliga hälsningar

Avböja erbjuden tjänst vid arbetsbrist

2011-03-05 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Ni skriver i ett svar daterat 2005-12-12 att "Innan arbetsgivaren säger upp en anställd måste han försöka omplacera arbetstagaren, annars kan uppsägningen ogiltigförklaras. En förutsättning för omplacering är dock att den anställde måste ha tillräckliga kvalifikationer för att klara av arbetet som erbjuds. Om arbetstagaren avböjer ett rimligt erbjudande har arbetsgivaren ingen ytterligare skyldighet att erbjuda andra arbetsuppgifter. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att skapa en ny tjänst. Större företag har i regel en mer omfattande skyldighet att undersöka möjligheten till omplacering än ett mindre." Vad händer då rent konkret om arbetstagaren inte vill ta den nya erbjudna tjänsten. Måste denna säga upp sig själv eller ses det som om arbetsgivaren säger upp arbetstagaren? (och därmed kan arbetstagaren få längre uppsägningstid om detta stadgas i anställningsavtalet)
Mathias Gunnervald |Hej, Om en arbetstagare, vars arbete berörs av arbetsbrist, avböjer ett skäligt omplaceringserbjudande får arbetsgivaren oaktat turordningsreglerna säga upp denne på grund av arbetsbristen. Detta har fastslagits i AD 2005 nr 57 och AD 1996 nr 144. Rättsfallen hittar du här: https://lagen.nu/dom/ad/2005:57 , https://lagen.nu/dom/ad/1996:144 . Vänligen,

Felaktig utbetalning av lön

2011-02-23 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! min arbetsplats har felaktigt betalt ut ett belopp till en anställd som tolkat detta som lön alternativt skatteåterbäring. Pengarna är förbrukade och den anställde vägrar komma överens. Jag undrar om det blir en arbetsrättslig tvist av det här eller ett fordringsmål? Jag undrar även om det finns särskilda tidsgränser inom arbetsrätten som vi måste hålla för att inte missa rätten att kräva pengarna i retur. Tack på förhand!
Martin Svensson |Hej När en arbetsgivare betalat ut för mycket lön till en arbetstagare uppstår främst två problem: 1)Är arbetstagaren skyldig att betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet? 2)Kan arbetsgivaren dra av beloppet vid en senare löneutbetalning? 1.Det finns ingen lagstiftning som behandlar det första problemet, men frågan har behandlats av Arbetsdomstolen (AD). Enligt rättspraxis (t.ex. AD 2006 nr 105 och där anförda rättsfall) har en arbetstagare rätt att behålla ett felaktigt utbetalt lönebelopp om han mottagit det i god tro och förbrukat det. Motivet är att arbetstagaren ska slippa få en skuld till den som gjort misstaget. När det gäller bedömningen om arbetstagaren varit i god tro spelar beloppets storlek roll. Vid stora belopp får arbetstagaren det svårare att åberopa/bevisa god tro. Men vid mindre belopp samt om arbetstagarens lön varierar från månad till månad är det mer eller mindre omöjligt att bevisa att en arbetstagare insett eller borde insett misstaget. 2.Vid det andra problemet kan regler om tvångskvittning bli aktuellt. Här krävs det dock att arbetsgivaren kan bevisa att arbetstagaren har tagit emot lönen med full insikt om att arbetsgivaren betalat ut för mycket (s.k kvalificerad ond tro). Detta får konsekvensen att mindre misstag är i princip omöjliga att tvångskvitta. Vägledande rättsfall här är AD 1975 nr 58 och AD 1993 nr 170. Vad som bedöms som små respektive stora belopp varierar och AD gör en enskild bedömning i varje enskilt fall. Hoppas denna redogörelse av rättsläget varit till hjälp. Med vänliga hälsningar Martin Svensson

Tvist om sjuklön

2011-02-20 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, Vad gäller vid följande scenario: Jag har en tillsvidareanställning som personlig assistent (privat bolag). Har sagt upp mig från anställningen (har 14 dagars uppsägningstid) med sista anst dag 110214. Blev sjukskriven (smärta i handled p g a tunga lyft i arbetet) den 1/2 med läkarintyg t o m 110214. Fick hastigt besked att jag blivit antagen till högskolestudier och började studera 110203. Har kollat med CSN om sjuklön från arbetsgivaren påverkar utbetalning av studiestöd och fick info att sjuklön är att betrakta som lön och att man får tjäna ca 68 000 kr på VT utan att det påverkar storleken på studiestödet och det är först sjukpenning fr o m den 15:e dagen som utbetalas från Försäkringskassan som påverkar. CSN får info från FK att ersättning utgår från FK och jag kan då välja att har antingen sjukpenning eller studistöd. Nu vägrar min arbetsgivare att betala ut sjuklön både för att jag sagt upp mig och att de inte tycker att det är juste att jag ska få sjuklön när jag studerar. Jag anser att de ska betala ut sjuklön fram till min sista anst dag och att jag kan vara sjukskriven och studera samtidigt eftersom jag inte belastar min skadade hand under studierna. Vem har rätt?
Martin Svensson |Hej Enligt tvingande regler i lagen om sjuklön gäller att arbetsgivaren har att utge sjuklön under en sjuklöneperiod om 14 kalenderdagar, men inte från första dagen (s.k. karensdag). Detta gäller även under uppsägning. Eftersom det nu uppstått en tvist mellan dig och din arbetsgivare om din rätt till sjuklön, kan du ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan. Men för att få rätt till detta krävs det att tvisten gäller: 1) ditt anställningsförhållande eller 2) din arbetsförmåga Du måste själv ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan och om de finner att du har rätt får du sjuklönen utbetald från dem istället. Försäkringskassan kräver sedan i sin tur tillbaka pengar av din arbetsgivare. Om Försäkringskassan inte kan hjälpa dig är mitt råd att du vänder dig till ditt fackförbund, om du är fackligt ansluten. För övrigt kan jag bara poängtera att om en arbetsgivare inte betalar en klar och förfallen lönefordran betraktas detta redan efter några dagars försening som ett grovt kontraktsbrott. Arbetstagaren får då en fordran mot arbetsgivaren på det belopp som lönen motsvarar. I vissa fall kan arbetstagare vända sig direkt till kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. Då krävs det att arbetstagaren kan bevisa att det föreligger ett avtal mellan denne och arbetsgivaren som utgör grunden för fordran och att fordran är förfallen till betalning, dvs. datumet för löneutbetalning har passerat. Ansökan om betalningsföreläggande ses ofta som en sista åtgärd och vid eventuell tvist om fordrans giltighet, dvs. rätten till din sjuklön, kan sökanden begära att ärendet överlämnas till tingsrätten för fortsatt handläggning. För information och rådgivning om betalningsföreläggande kan du kontakta kronofogdemyndigheten direkt eller läsa om betalningsföreläggande på deras hemsida. Försäkringskassan; kontakt: http://www.forsakringskassan.se/kontakt Kronofogdemyndigheten; kontakt: http://www.kronofogden.se/4.4bf45f331098492fe0e80003260.html Med vänliga hälsningar Martin Svensson

Misstagsutbetalning av lön.

2011-02-03 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Min förra arbetsgivare kräver tillbaka ca. 7000 kronor av mig för felaktig sista lön. Två veckor innan jag slutade på jobbet bekräftade vår personalansvariga åt mig att jag har 8 semesterdagar kvar + 10 sparade från föregående år och att detta blir utbetalat med min sista lön. Två månader efter detta har lönekontoret märkt att de betalat ut 11 dagar för mycket åt mig, och kräver nu alltså en utjämning tillbaka. Är jag återbetalningsskyldig även om det är lönekontoret som fått fel uppgift av personalansvariga? Kan nämnas att när jag slutade jobbet hade jag minst 40 timmar innestående i övertid som jag inte kunnat ta ut i flexdagar (företaget betalde inte för övertid men kunde ta ut i lediga dagar ibland). Tacksam för svar!
Joakim Lundegård |Vid misstagsutbetalningar från en arbetsgivare till en arbetstagare är rättens utgångspunkt att den som har tagit emot pengar, som den inte har rätt till, är skyldig att betala tillbaka beloppet. Det finns dock en ytterligare inställning som innebär att den som har tagit emot beloppet och förbrukat beloppet i god tro är inte skyldig att betala tillbaka beloppet. (Detta återfinns i arbetsdomstolens praxis i fall 1989:55-59.) Frågan om företaget ska ha en återkravsrätt vilar på om du när du uppbar och förbrukade den felaktiga utbetalningen insåg eller borde ha insett att du saknade rätt till utbetalningen. Om du har fått ett tydligt lönebesked är det troligt att rätten skulle anse att du med hjälp av det skulle kunnat utläsa om rätt lönebelopp hade betalats ut eller ej. (Detta återfinns i arbetsdomstolens praxis i fall 1993:170.)