Sen bodelning

2015-06-07 i Bodelning
FRÅGA |Hej.Vi kommer inte överens om bostaden. Vi flyttade in i huset 1997, det kostade 1,4 mil och han äger 100%. 2003 gifte oss och jag skrev på äktenskapsförord, jag förstod inte vad det betydde. 2005 byggde ett extra rum och bolånet 30otusen kr står på mig, muntligt avtal att jag äger också bostaden. Nu äger han att jag inte äger något för att det inte finns skreven någonstans. Är det rätt som han säger att muntligt avtal är ogiltigt? 2011 skilde vi oss. Han flyttade ut, köpte ett hus till. Han krävde från mig 5000kr/mån som “hyran” . Vår gemensam son,2004 bor hos mig och min adoptiv dotter, 1996,bor hos honom. Ingen av oss betalar underhållsbidrag. Han vill sälja huset men jag vill ta över hela bolånet 2,9mil, men vill han inte. Hur går det till med bodelning? Kan han säger vilken pris han vill? Har jag inte rätt till någonting? Vi hade mötet med hyresnämnden 4/6-15, han vill höja hyran. Att jag ska skriva på hyreskontakt att hyran höjs till 8000kr/mån och den ska vara giltigt ett år åt gången. Han tjänar 3 ggr mer än jag. Jag ska få underhållsbidrag 3000kr/mån. Jag accepterade inte det priset för att 75-80 % möblerna är mina. Fungerar det så om vi inte är överens och jag inte skriver på hyreskontakt, då sägs hyreskontakt upp och jag har inte rätt att bo kvar i bostaden? Kan hyresnämnden bestämmer att jag måste flytta ut från huset? Eller “VEM” som bestämmer att jag måste flytta ut? Jag bad om mer tid för att jag inte förstod vilka rättigheter jag har. Hälsningar
Isabella Widjestrand |Tack för din fråga till Lawline, Om jag förstår din fråga rätt stod din man för hela kontantinsatsen till fastigheten ni flyttade in i år 1997 och fastigheten blev genom äktenskapsförordets hans enskilda egendom. Vad gäller avtal om bodelning är enbart skriftliga sådana giltiga, det muntliga avtal ni i ett senare skede har kommit överens om är således ogiltigt. En allmän avtalsmässig princip är att båda parter vid ett avtals ingående ska vara medvetna om innehållet och syftet med detta, det ska föreligga en vilja att ingå avtal. Om äktenskapsförordet var upprättat korrekt enligt de formaliakrav som finns, är det enligt min bedömning svårt för dig att hävda att du inte förstått innehållet. Undantaget är om du har tvingats att skriva på eller varit tillfälligt psykiskt störd. Vid en bodelning står vardera part för sina skulder om ej annat är avtalat i äktenskapsförord. Tyvärr gäller ej det muntliga avtalet. Vad som däremot kan bli aktuellt i ett senare skede är att en jämkning sker, detta då ni varit gifta under en lång period. För att reda ut denna problematik behöver du söka upp en jurist specialiserad på familjerätt. Om jag förstår din fråga rätt vill du bo kvar i fastigheten. Så länge som din man äger fastigheten såsom enskild egendom är det däremot svårt för dig att hävda detta. Däremot efter ett äktenskaps upplösande har den part som tjänar minst rätt till underhållsbidrag under en kortare övergångsperiod samt skäligt rådrum att hitta ny bostad. Du är varmt välkommen att kontakta oss på Lawline för vidare vägledningtel:08-533 30004 eller alternativt, vilket jag rekommenderar, boka tid för ett första möte med jurist här: https://www.familjensjurist.se/boka-tid/lawline-teleEn jurist man kan se över huruvida det äktenskapsförord ni ingått är giltigt eller ej.

Ärver man sin makes skulder?

2015-06-02 i Bodelning
FRÅGA |jag har en fundering vad som händer med lånen som är skrivna på min man om han avlider före mig, vi är gifta har 4 gemensamma barn och han står som ensam ägare på vår gård. Antar att jag ärver gården och hans sparade pengar men ärver jag även skulder ? Tack på förhand !
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det korta svaret är att man i svensk rätt inte över huvud taget kan ärva skulder; står du alltså inte på några av lånen, kan du inte heller bli betalningsskyldig för dem. En annan sak är dock att lånen spelar roll vid bodelningen. De flesta bestämmelserna om bodelning finns i 9-10 kap. Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230. Kort sagt skall en bodelning ske när ett äktenskap upplöses, vilket till exempel sker om den ena maken avlider. Vid bodelningen räknas allt giftorättsgods samman (10 kap. 1 §). Allting som inte enligt 7 kap. 2 § är enskild egendom är enligt 7 kap. 1 § giftorättsgods. Varje makes giftorättsgods beräknas först för sig, och innan man lägger ihop giftorättsgodset dras varje makes respektive skulder från giftorättsgodset. Om din make har stora skulder skulle det alltså kunna leda till att bodelningen ger ett för dig sämre resultat.Ett exempel är följande:A och B är gifta. All egendom är giftorättsgods. A äger egendom till ett värde av 300 000 kr, och B har egendom till värdet 500 000 kr men även skulder på 300 000 kr. Vid bodelningen räknas var och ens giftorättsgods för sig. Från B:s 500 000 kr dras 300 000 kr. Alltså läggs 300 000 + (500 000-300 000)= 500 000 kr ihop, och varje make får från detta egendom till ett värde av 250 000 kr.Det kan dock aldrig bli så att du blir skyldig att betala din makes skulder, även om det skulle vara så att skulderna översteg tillgångarna!Hälsningar,

Vidare kontakt

2015-05-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående en bodelning som tyvärr rymmer mer än 1500 tecken som är tillåtet här. Kan ngn ringa upp mig istället?Mvh. Elisabeth Eriksson
Josefin Lind |Hej och tack för din fråga! Det finns två alternativ för ytterligare hjälp av oss. För det första kan du personligen ringa in till oss för att få muntlig juridisk rådgivning där vi hjälper dig med din frågeställning. För kontakt ringer du på telefonnummer 08-533 300 04 under telefontiderna mån-ons kl. 10.00−16.00. En annan rekommendation är att du vänder dig till vår samarbetspartner Familjens jurist som också kan hjälpa dig att besvara din juridiska fråga. Du bokar en tid med dem genom denna länk: http://lawline.se/bokaHoppas att någon av alternativen ger dig den hjälp du behöver! Med Vänliga Hälsningar,

Surrogation - enskild egendom

2015-05-18 i Bodelning
FRÅGA |Min ex man fick en lägenhet i förtida arv, enskild egendom. Han sålde lägenheten och satte in pengar i vårt gemensamma boende. Efter fem år sålde vi denna fastighet och köpte ett nytt hus för vinsten. Efter ytterligare nio år går vi nu skilda vägar och säljer vårt hus. Han menar nu att han ska ha ut motsvarande sin tidigare enskilda egendom. Stämmer detta?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Jag utgår i mitt svar från att lägenheten din före detta man fick i förtida arv var enskild egendom i enlighet med äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 2 § punkt 3 eller 4, se här.Om inget annat har skrivits om vad som ska ske med den egendom som träder i stället för lägenheten om den säljs när din före detta man fått lägenheten i arv så gäller i detta fall ÄktB 7 kap. 2 § punkt 6, se här. Denna regel säger att vad som har trätt i stället för enskild egendom (dvs det så kallade surrogatet) också ska vara den makens enskilda egendom. Man måste dock kunna se ett samband mellan den enskilda egendomen och surrogatet, dvs den egendom som trätt i den enskilda egendomens ställe. Ett sådant samband kan finnas även om det har gått lång tid mellan det att den enskilda egendomen såldes och ersattes av den nya egendomen. Vad som krävs i ditt fall är alltså främst att man måste kunna konstatera att egendomen har trätt i stället för annan så att man kan säga att den också blir enskild. Oftast brukar dessa bedömningar göras ganska liberalt, så att man i många fall ser egendomen som trätt i stället som enskild så länge man också kan hitta ett samband mellan dessa. Det är alltså svårt att säga helt klart vad som kommer gälla i ditt fall, om din före detta man har rätt att få ut sin tidigare enskilda egendom (lägenheten) som just enskild nu vid er äktenskapsskillnad.Om du behöver ytterligare råd rekommenderar jag dig därför att ta kontakt med en jurist som är specialiserad på familjerätt. Förslagsvis genom att använda vår knapp "boka" här uppe till höger.Hoppas detta svar var till någon hjälp!Med vänliga hälsningar

Bodelning av fastighet

2015-06-02 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag och min fd man skiljde oss 2010. Han bodde kvar i huset. Vi står som ägare 50/50. Nu har han sålt huset och vi ska göra en bodelning. Min fråga är hur vi räknar ut värdet skatter mm och vad vi delar på i slutändan.Vi har ett lån på huset som vi båda står på, men bara min fd man betalar för lånet. Min fd lade in en summa kontanter(arv från sin mor) när vi köpte huset samt att vi la in lika mycket från våra gemensamma besparingar. Om det har någon påverkan i slutändan. Hur gör vi värderingen?/ tack på förhand
Julia Ekerot |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall blir Äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig mellan makarna. Enligt 9 kap 1§ ÄktB ska makars egendom fördelas mellan dem när äktenskapet upplöses. Enligt 9 kap 2§ ÄktB ska bodelning göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, vilket innebär att bodelningen ska göras med utgångspunkt i de egendomsförhållanden som förelåg 2010. Det innebär att de skulder ni hade 2010 ska ligga till grund för beräkningen. Egendomens värde kan förändras mycket från den kritiska tidpunkten, alltså då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Därför ska en värdering av fastigheten ske så nära bodelningen som möjligt, och vid bodelningen kommer fastighetens marknadsvärde att användas. Vidare följer en redovisningsplikt av 9 kap 3§ ÄktB, vilken innebär att makarna ska redovisa för tillgångar och skulder fram till bodelning sker. En skuld kan förändras i värde genom att amortering sker eller genom preskription. Värdeförändringar ska alltså fram till bodelningen redovisas. Om skulden har betalats får detta betydelse, eftersom det får betydelse vid lottläggningen då det delningsbara nettot ökar. Utgångspunkten är alltså att skulderna, liksom värdet på fasitgheten, ska beaktas till sitt värde då bodelning sker. Av 11 kap 2§ ÄktB följer att vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det innebär alltså att från tillgångarna ska tas bort de skulder som makarna hade då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det innebär att man tar fastighetens marknadsvärde och minskar med det med skulderna hänförliga till fastigheten. Det giftorättsgods som återstår efter att skulder dragits av enligt ovan, ska sedan läggas samman och delas lika mellan makarna, vilket följer av 11 kap 3§ ÄktB. Det faktum att din make lade in kontanter vid köpet av huset samt att ni båda la in gemensamma besparingar har således ingen betydelse eftersom fastigheten kommer räkna som giftorättsgods. Eventuell vinstskatt betalas av ägaren av fastigheten, och blir aktuell först när det sker en försäljning av fastigheten. Skatt beräknas enligt Inkomstskattelagen. För att räkna ut eventuell vinstskatt tar man ersättningen för fastigheten vid försäljningen, minskat med omkostnadsbeloppet (vad fastigheten köptes för). Omkostnadsbeloppet får ökas med eventuella renoveringar samt mäklararvode. Ett rättsfall (NJA 1973 s. 23) stadgar att kommande kapitalvinstskatt som ska betalas av ägaren om den väljer att sälja efter att äktenskapet upphört, ska inte beaktas vid bodelningen. I det aktuella fallet har det dock skett en försäljning av fastigheten innan bodelning sker, vilket innebär att skatteskulder ska beaktas vid bodelningen. Vid försäljningen av fastigheten kan en skatteskuld uppstå. Detta innebär att det först måste ske en kapitalvinstberäkning, där det kommer utredas vilken skatt som kommer betalas på grund av försäljningen av fastigheten. Därefter återstår ett värde på fastigheten. Detta värde minskas med det lån som finns kvar på fastigheten (som ni båda står på). Återstående belopp delas på två, vilket följer av ovan beskrivna regel i 11 kap 3§ ÄktB. Hälsningar,

Enskild egendom på två olika grunder

2015-06-02 i Bodelning
FRÅGA |Min dotter fick på sin 18-årsdag 100% av en fastighet som hennes far och jag (mor) ägde. I gåvobrevet skrev vi att fastigheten ska utgöra hennes enskilda egendom. Några år senare gifte hon sig. Paret upprättade då ett äktenskapsförord där fastigheten skulle fortsätta vara dotterns enskilda egendom. I samband med att första barnet föddes upphävde paret äktenskapsförordet med hjälp av jurist. Nu ska paret skiljas. Gäller gåvobrevet med villkoret om enskild egendom eller utgör fastigheten giftorättsgods och ska därför vara med i bodelningen?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!I 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230#A3) definieras begreppet enskild egendom på så vis att egendom blir enskild bland annat om detta har varit ett villkor då man har fått en gåva av någon annan än den andra maken eller om man har skrivit äktenskapsförord med den innebörden.Detta innebär att gåvovillkoret fortfarande gäller; detta upphävdes ju inte bara för att även äktenskapsförordet pekade ut fastigheten som enskild egendom. Det är alltså så att fastigheten fortfarande är enskild egendom!Hälsningar,

Bodelning vid äktenskapsskillnad pga ena makens död

2015-05-30 i Bodelning
FRÅGA |Är särkullbarn och nu i bouppteckningen framgår att min döde pappas fru (gifta sedan 25 år) och som inte är min mor, har fastigheten och fondmedel uppskrivna på sin del av kvarlåtenskapen och därmed är pappas kvarlåtenskap betydligt mindre än hälften av deras gemensamma tillgångar. Det finns inget testamente eller enskild egendom. Detta innebär väl att jag bara får ärva pappas kvarlåtenskap?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt huvudregeln har efterlevande make arvsrätt efter den avlidne och ärver egendomen med fri förfoganderätt (rätt att sälja, byta etc., men inte testamentera vidare), se 3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB. Lagen ställer dock upp ett undantag för de fall som särkullbarn finns med i bilden (barn som inte är makarnas gemensamma). Dessa har rätt att få ut sitt arv direkt, dvs. före efterlevande make (såvida de inte avstår själva från sitt arv till förmån för efterlevande make enligt 3 kap. 9 § ÄB.Om du är enda bröstarvinge och något testamente inte finns är det riktigt att arvet ska tillfalla dig (förutsatt att den avlidne inte önskat annat som framgår av testamente), se 2 kap. 1 § ÄB. Finns inget äktenskapsförord gäller att egendomen ska delas lika makarna emellan (se 11 kap. 3 § äktenskapsbalken, ÄktB). Från detta undantas dock s k enskild egendom. Sådan egendom utgörs av egendom som gjorts enskild, vilket kan ske bl.a. genom äktenskapsförord eller genom villkor vid arv/gåva där framgår att egendomen i fråga är enskild. Även avkastning och egendom som träder istället för denna enskilda egendom är att se som enskild (se 7 kap. 1 - 2 §§ ÄktB). Det kan alltså vara så att efterlevande maka i detta fall har egendom som är hennes enskilda (fastigheten och fonderna), varför delningen inte blir 50/50. Du skriver dock att varken testamente eller enskild egendom finns och såvida andra arvingar till den avlidne maken inte finns bör du således ärva hela hans egendom (vilket motsvarar hälften av deras gemensamma egendom).Hoppas du fått svar på dina funderingar, tveka annars inte att skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Testamente

2015-05-15 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift, vi har ett gemensamt barn och min man ett barn sedan tidigare. Hur ska vi göra så att jag kan bo kvar i vår bostad om min man dör före mig. Jag har inte råd att lösa ut hans barn, inte ens med bara laglotten. Hur göra för att skjuta upp barnets uttag av arv till dess jag dör.Med vänlig hälsning,
Emil Forssell |Hej och tack för din fråga.Vid din mans bortgång har du rätt att välja att göra en bodelning , se Äktenskapsbalken (ÄktB 12:2). Bodelning innebär en likadelning av ert giftorättsgods (det vill säga, sådan egendom som inte genom arv/gåva/äktenskapsförord m.m har överlämnats med förbehåll att det ska vara makens enskilda). Genom bestämmelsen i 11:8 ÄktB får make som är i störst behov av bostaden, avräkna denna på sin bodelningslott. Det här är ett tänkbart sätt att gå tillväga för att se till att du får bostaden.När din man dör, ärver du honom med fri förfogande rätt, se Ärvdabalken (ÄB) 3:1 https://lagen.nu/1958:637.Det innebär att du får all kvarlåtenskap och kan göra vad du vill med den förutom att testamentera bort den. Särkullebarnet (det barn som din man har sedan tidigare) har dock rätt att få ut sin arvslott direkt efter din mans bortgång.För att se till att du får bostaden kan din man även upprätta ett testamente. Särkullebarnet har dock alltid rätt till hälften av vad denne ursprungligen skulle ärva (laglott). Om testamente upprättats kommer bostaden tillfalla dig och ur resten av kvarlåtenskapen tillgodoses förhoppningsvis särkullebarnets laglott. Särkullebarnet kan avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make och har då rätt till efterarv efter efterlevande makes bortgång , se 3:9 ÄB.Vill du få mer ingående hjälp om hur du eventuellt skulle kan finansiera särkullebarnets laglott (ifall kvarlåtenskapen inte räcker till den) rekommenderar jag dig att till hjälp av familjens jurist, här.Vänligen