Tid för begäran om bodelning m.m.

2015-01-17 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag har genomgått en skilsmässa, under året 2011. Sen skulle vi försöka att rädda vår förhållande. Nu vill vi avsluta den. Min fråga är?Kan jag begära en bodelning?Bohaget är jag delägare på, men andra tillgångar så som han har bilar, och eget företag.Kan jag kräva nåt annat än bostaden ? Vi har varit i sammanlagt tillsammans i 29 år.Med vänlig hälsning Edibe Duru
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Vid ett upphörande av äktenskap, antingen genom äktenskapsskillnad eller att någon av er två går bort, skall en bodelning göras. Huvudregeln är då att en likadelning skall göras av all giftorättsgods! Detta behöver dock inte göras om vardera make enbart äger enskild egendom, se 9 kap. 1 § äktenskapsbalken(ÄktB) https://lagen.nu/1987:230. Vad är då att betrakta som giftorättsgods? I regel är all egendom som inte är enskild egendom att betrakta som giftorättsgods, se 7 kap. 1 § ÄktB. Om hans tillgångar(bilar och eget företag) inte är att betrakta som enskilda skall alltså dessa ingå i en bodelning och en likadelning skall ske.Avseende tidpunkten för en begäran om bodelning skall sägas att det i regel inte finns någon sista dag för en sådan begäran. Detta innebär i praktiken att en bodelning skulle kunna ske många år efter äktenskapets upplösning genom dom på äktenskapsskillnad! Viktigt att känna till är att det av naturliga skäl blir svårare att göra en ekonomisk värdering av giftorättsgodset om det förflutit än lång tid sedan upplösningen av äktenskapet. I ditt fall torde det dock vara oproblematiskt och Du kan därmed begära en bodelning!Hoppas Du fått svar på din fråga!

Vem får hyresrätt vid bodelning i samboförhållande?

2015-01-16 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande sambolagen.Jag och min flickvän har tankar på att flytta ihop. Hon har ett barn under 18 år sedan ett tidigare förhållande. Om hon flyttar in hos mig i den hyresrätt som jag har och vi senare skulle flytta isär blir det hon som då övertar lägenheten pga. att hon har barn? Är det någon skillnad om vi gemensamt flyttar in i en annan hyresrätt (ex en större) än om hon flyttar in till mig idag med mig på kontraktet?Med vänlig hälsningDaniel
Linn Munthe |Hej!Om din flickvän flyttar in i din hyresrätt kommer den därmed inte automatiskt att bli samboegendom. Bostaden kommer med andra ord inte att bli föremål för bodelning ifall ert samboförhållande skulle upphöra. Trots att hyresrätten inte utgör samboegendom kan din flickvän ändå ha rätt till bostaden i vissa fall. Det krävs då att hon anses bäst behöva bostaden och att det framstår som skäligt att hon övertar den. Såvida du och din flickvän inte har barn gemensamt krävs det även, för att hon ska ha rätt att överta bostaden, att synnerliga skäl talar för det (se https://lagen.nu/2003:376#P22S1). Om du och din flickvän däremot anskaffar en ny lägenhet tillsammans blir situationen en annan. Då kommer den lägenheten att utgöra samboegendom och därmed ingå i bodelningen om samboförhållandet upphör. Den sambo som bäst anses behöva bostaden har då rätt att överta den, förutsatt att det framstår som skäligt. Om bostaden har ett betydande värde och inte kan avräknas mot annan samboegendom kan den part som övertar bostaden behöva betala ett motsvarande belopp till den andra sambon. Då bostaden är en hyresrätt blir situationen dock något komplicerad. Enligt Jordabalken 12 kap som reglerar hyresförhållanden (se https://lagen.nu/1970:994#K12P65S1) är det inte tillåtet att ta betalt för hyreskontrakt. Vid en regelrätt bodelning med beaktande av JB 12 kap 65 § bör därför den part som övertar bostaden inte behöva avräkna något belopp för hyreskontraktet. I den juridiska litteraturen har denna ordning ansetts orimlig. Flera författare anser att det är godtagbart att låta den sambo som övertar en hyresrätt vid en bodelning få betala för det värde hyresrätten kan tillmätas. Vad som gäller i detta avseende är oklart.Hoppas att du har fått klarhet i din fråga och lycka till!

Vad utgör sambors gemensamma bostad?

2015-01-09 i Bodelning
FRÅGA |HejJag köpte en fastighet ihop med min dåvarande sambo jan 2012. Pga att hon hade en uppskjuten reavinst från en bostadsrätt så skrev vi fördelningen jag äger 30% hon 70%. Jag vet att det inte spelar någon roll vem som betalat utan den ska delas 50/50. Vi valde att separera efter 6 mån men var ej marknad att sälja ett hus utan vi valde att hyra ut fastigheten och har haft den så fram till nu. Under dessa år fram har vi fram och tillbaka varit sambo dock ej i den fastigheten. Senast vi hade ett samboförhållande var 2014 juli. Min fråga är om vi nu säljer kommer jag ha förlorat min rätt enligt sambolagen då man ska begära bodelning inom ett år? Kommer hon nu kunna ta 70% av vinsten pga mitt misstag och trots att vi betalat 50/50. Eller kan jag se det som vårt samboförhållande tog slut sista gången när vi var sambos vilket var nu i juli 2014 och bostaden delas därför 50/50?Med vänlig hälsning, Erik
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I sambolagen (2003:376) regleras förhållandena mellan sambor. Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1§). Ett samboförhållande upphör enligt 3 § p.2 om samborna flyttar isär. Med uttrycket "stadigvarande bor tillsammans" som det pratas om i 1§ menas en alltför inte kortvarig förbindelse. De som bor tillsammans och har gemensamma barn presumeras vara sambor. Om samborna är folkbokförda på samma adress anses det utgöra en presumtion för att samboförhållande föreligger. I slutändan är det en helhetsbedömning som ska göras i det enskilda fallet, omständigheter som tillmäts betydelse är om det finns ett inbördes testamente, avtal om andra ekonomiska familjeangelägenheter, det faktum att någon behåller sin tidigare bostad kan vara något som pekar i riktningen att ett samboförhållande inte föreligger.Det faktum att ni levde tillsammans 2012 under 6 månader, inköpte en bostad tillsammans m.m. får anses vara grund nog för att ett samboförhållande förelåg i sambolagens mening. Från denna tidpunkt var det alltså möjligt för dig att begära bodelning inom den stadgade ettårsfristen. Detta regleras i 8§ där det föreskrivs att "begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde". Verkan av att en begäran om bodelning inte görs i rätt tid är att bodelning inte kommer tillstånd, vilket innebär att man förlorar sin rätt att begära bodelning. Efter denna ursprungliga sambolevnad har ni bott ihop vid flera gånger som jag förstår dig. Frågan är alltså om detta kan ha någon betydelse för det ursprunliga samboförhållandet, och att du därmed inte har förlorat din rätt till sambodelning enligt 8 §. 2 § reglerar när ett samboförhållande upphör. Enligt p.2 upphör samboförhållandet "om samborna flyttar isär", dvs. när någon av samborna har bosatt sig på annat håll. Detta har ni enligt dig gjort, men frågan är fortfarande om samboförhållandet kan sägas "leva" i och med att ni har varit sambor flera gånger efter den första separationen, och om bostaden ni inköpte tillsammans kan anses utgöra samboegendom som ska ingå i en sambodelning. Sambornas gemensamma bostad utgör samboegendom (3§). Med gemensam bostad innebär bl.a. "fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehär med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål" och "byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt" (se 5 § p.1 och p.3). Vad som beskrivs här är alltså vad man i dagligt tal kallar för hus och lägenhet. Är bostaden ni ursprungligen förvärvade för gemensam bostad att fortfarande anse som detta, eller har den förlorat sin egenskap av samboegendom? Här får man se till praxis, och praxisen existerar bara vid äktenskapsförhållanden. Det är dock samma bedömning som görs vid sambor som vid äkta makar. I praxis är det begreppet "innehas huvudsakligen för att utgöra gemensamt hem" som har prövats.I RH 2009:44 hade man att bedöma en bostad som fyllde fler syften än enbart utgöra bostad åt samborna. Här använde sig hovrätten av bedömningsgrunden "bostadsfunktionen" för att avgöra huruvida rekvisitet "innehas huvudsakligen för att utgöra gemensamt hem" var uppfyllt. Där ansåg man att det inte var en bostad, utan en försörjning. I NJA 1960 s. 265 gjorde Högsta Domstolen samma bedömning, där hade makarna bl.a. en atelje i sin lägenhet. Högsta Domstolen uttalade att "lägenheten kan icke anses vara hyrd för att huvudsakligen användas såsom makarnas gemensamma bostad". Av denna praxis kan utläsas att domstolen bedömer rekvisitet "innehas huvudsakligen för att utgöra gemensamt hem" tämligen hårt. I ert fall har ni haft den uthyrd sedan 2012 som jag förstår det, fram tills idag. Det är något som i min mening innebär att den inte utgör "sambors gemensamma bostad" enligt lagen, och därmed inte heller samboegendom. Med tanke på att du har försuttit tiden för den inledande perioden när ni bodde i fastigheten tyder det desto värre på att du inte längre har möjlighet att få ut 50% av fastigheten. Om du vill ha kontakt med en jurist som är specialiserad på familjejuridik har vi ett samarbetsavtal med Familjens Jurist, om du vill komma i kontakt med dem, eller om du har några funderingar kring mitt svar är du välkommen att kontakta mig på: fredrik.holst@lawline.se

Avräkning av skulder vid bodelning

2014-12-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag och min man (gifta) ska skiljas. Vi bor i ett hus som till100% ägs av mig. Vi har lån motsvarande marknadsvärde. Hur ska vi räkna detta vid bodelning?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Huvudregeln är att all egendom är att betrakta som giftorättsgods och skall därmed ingå i en framtida bodelning, se 10 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Detta gäller under förutsättning att egendomen inte är att betrakta som enskild, då skall den alltså inte ingå i bodelningen! Makarna i ett äktenskap har giftorätt i varandras egendom, vilket innebär att en likadelning skall göras på det sammanlagda värdet på makarnas tillgångar, d.v.s. på giftorättsgodset. Detta skall göras först efter att vardera make har fått dra av sina respektive skulder!I ditt fall tolkar jag det som att Du ensam står på lånen. Detta innebär att Du har rätt att innan en bodelning görs, dra av värdet på dina skulder från ditt giftorättsgods, se 11 kap. 2 § äktenskapsbalken(ÄktB) https://lagen.nu/1987:230. Det värde som är kvar efter att ni avräknat era respektive skulder mot giftorättsgodset utgör den så kallade nettobehållningen. En likadelning skall då göras av er sammanlagda nettobehållning, se 11 kap. 3 § Äktb. Sammanfattningsvis, Du får alltså avräkna alla dina skulder vid en bodelning mot ditt giftorättsgods!Hoppas Du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Värdering av bostadsrätt i samband med bodelning

2015-01-17 i Bodelning
FRÅGA |Min exsambo vill köpa ut mig från våran gemensamma ägda bostadsrätt. Han vill dra av mäklarkostnader från värdet när vi räknar ut hur mycket jag ska ha. Har han rätt till det? Det finns ju inga mäklarkostnader eftersom det inte blir någon försäljning.
Matilda Karlsson |Hej! Tack för din fråga.I samband med ett bodelningsförfarande ska bostadsrätt så som huvudregel värderas utifrån bostadens marknadsvärde. Utifrån marknadsvärdet görs sedan vissa regleringar för att komma fram till det värde som ska tillämpas så som skiftesvärde. Dels regleras eventuella skulder som förekommer i samband med bostaden och dels ska avdrag göras för framtida mäklarkostnader samt skatt.De mäklarkostnader som din exsambo tar med i beräkningen är således mäklarkostnader som kan komma att bli aktuella i samband med en framtida försäljning. De avdrag som görs för mäklarkostnader samt skatt görs därför utifrån en fiktiv situation, vilket genom praxis (se NJA 1975 s. 288 angående fastighet) har fastslagits motiverat utifrån principen om likadelning. Något särskilt lagrum som stödjer att mäklararvode och skatt ska beräknas förekommer således inte.Någon exakt uträkning av skatt och mäklararvode krävs inte utan det vanligaste är att tillämpa en förenklad beräkning utifrån det antagandet att den part som tillskiftas bostaden ska realisera bostaden för det pris som motsvarar antaget marknadsvärde. Det belopp som framkommer i beräkningen är således baserat på en fiktiv försäljning som genom principen om likadelning och praxis ska tas hänsyn till då en framtida realisation av den tidigare samboegendomen kommer att medföra extra kostnader för den övertagande parten. Tanken är att värdet av bostaden i en bodelning ska anses uppgå till den nettosumma som erhållits om bostaden sålts omedelbart.Vid rättslig prövning av frågan skulle således med största sannolikhet vad som framkommit ur praxis läggas till grund för beslutet och att göra avdrag för framtida skatt och mäklararvode från marknadsvärdet kan på så vis anses vara obligatoriskt. Här ska slutligen tilläggas att avtalsfrihet alltid råder i samband med upphörande av samboskap och att parterna har möjlighet att avtala kring annat belopp eller andra principer för beräkningen.Vänligen,

Äktenskapsförord

2015-01-12 i Bodelning
FRÅGA |Jag o min nuvarande man har bara särkullsbarn, inga gemensamma. Jag har ett litet kapital som jag önskar ska gå till mina barn. Om min man avlider före mig eller om vi båda omkommer samtidigt eller om jag dör först vill jag inte att det kapital som jag sparat ihop ska räknas in i det gemensamma boet utan bara gå till mina barn. Hur gör jag för att förebygga detta? Vi äger en villa och en bil. Bilen är ny och där har jag betalt ca 2/3. Dör vi båda så vill jag att mina barn ska få 2/3 av bilen. Hur gör jag?
Anna Pieschl |Hej och tack för din fråga! Som huvudregel gäller att egendom som gifta makar har, ingår i giftorättsgodset (äktenskapsbalken, (ÄktB) 7:1) och ska delas lika när ena maken går bort eller vid separation. Med andra ord så ingår i bodelningen all den egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom kan till exempel uppstå om man har förordnat om det i ett äktenskapsförord ,se 7:2 p. 1 ÄktB. För att förhindra att ditt sparade kapital, samt de 2/3 av bilen som du har betalat ska ingå i det gemensamma giftorättsgodset, vore enklast för dig att teckna ett äktenskapsförord där det framgår att du istället vill att det ska stå som enskild egendom. Regler för hur ett korrekt äktenskapsförord ska utfärdas finns i äktenskapsbalken 7:3 ÄktB. Vad gäller din och din makes gemensamt inköpta bil blir situationen något mer komplex då ni båda har samäganderätt till den. Du med 2/3 och din make med 1/3. Om du i äktenskapsförordet skriver in dina 2/3 av bilen som enskild egendom kommer dina barn att ha fortsatt samäganderätt till bilen om du går bort före din make. Enligt samäganderättslagen 6 § har samägare till lös egendom rätt att kräva försäljning av egendomen, så länge inte annan samägare motsätter sig sådan försäljning grundat på synnerliga skäl. I ditt fall skulle dina barn då kunna utkräva en försäljning av bilen och därefter ha rätt till 2/3 av försäljningspriset. Kravet på att det krävs synnerliga skäl för att din make ska motsätta sig sådan försäljning är väldigt svåra att uppnå. Jag hoppas att mitt svar gav dig lite mer klarhet i frågan! Med vänlig hälsning

Övertagande av fastighet och lån vid bodelning

2015-01-01 i Bodelning
FRÅGA |HejJag och min fru skall bodela, vi kommer vara skilda innan denna görs:Vi äger en fastighet utomlands som vi skall behålla tillsammans, värdet på den är vi kan säga 400.000 dessa pengar ligger inbakade i vårt befintliga lån på huset.Skall de då räknas av 200.000 om hon vill fortsätta behålla sin del om jag kommer ta över hela lånet på huset? Om inte så står jag med hela lånet på fastigheten där och hon äger halva vilket väl måste bli fel?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!När ni gör bodelningen, räknas ju varje makes andel i fastigheten minus makens skulder, bland annat de skulder som finns på huslånet. Alltså ligger uträkningen vid bodelningen så att säga "i tiden före" att ni flyttar över hela lånet och fastigheten till dig. Kort sagt räknar man ju ut vilket totala egendomsvärde som varje make skall få, och sedan gör man upp om hur man fördelar egendomen i princip hur man vill. Jag skall ge ett exempel som kanske gör det lite klarare:A och B är gifta. De båda har egendom till ett värde av 200000 kr var, plus det gemensamt ägda huset som är värt 800000 kr. På detta hus finns även ett gemensamt lån på i dagsläget 800000 kr. All egendom är giftorättsgods.Varje make har alltså egendom för 200000 kr + en andel av huset med värde 400000 kr samt en skuld på 400000 kr.Bodelningen omfattar därmed 2X(200000+400000-400000)=200000 kr, eller 100000 kr per make. (Detta egendomsvärde skall alltså såväl A som B ha "netto" efter bodelningen, men vem som får vilken egendom bestämmer A och B om.)Det beslutas att varje make skall behålla sin "övriga egendom", vilket är de omnämnda 200000. Sedan måste huset fördelas. Det beslutas att A skall ta över B:s andel i huset. Därmed tillförs han eller hon värdet 800000 kr. Om skulderna behölls som de redan såg ut, skulle alltså A ha "netto"-egendom för 200000+800000-400000=600000 medan B skulle ha 200000-400000=-200000 kr. För att kompensera för detta, får A även ta över B:s skuld på huset. Då uppnår båda makarna 200000 kr i "netto"-egendom.En viktig sak att notera är att om det totala huslånet hade omfattat en lägre summa än fastighetens värde (exempelvis för att makarna betalat av en del), skulle ju A ha varit tvungen att lämna över mer egendom för att kompensera B.Ursäkta ett krångligt exempel, men jag hoppas att det kan vara till hjälp! Om det är något mer ni undrar över är det bara att återkomma.Hälsningar,

Särkullbarn har arvsrätt, men inte halvsyskon

2014-12-29 i Bodelning
FRÅGA |Min ingifte morbror dog i början av 2000 talet. Min moster och han har inga gemensamma barn, men han hade många halvsyskon o som jag förstår även barn. Min moster yrkade på att behålla sitt giftorättsgods, vad jag förstår. Vad händer när hon dör? Har hans släktingar rätt till något? Jag har bouppteckningen.MVH Ingbritt Ekman
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Vem kan ärva?Inledningsvis skall sägas att halvsyskon inte har någon arvsrätt, se 2 kap. 1-4 §§ ärvdabalken(ÄB) https://lagen.nu/1958:637. Detta gäller under förutsättning att det inte finns något testamente som säger något annat, vilket jag antar inte är fallet här. Utgångspunkten är att barn till den avlidne samt deras barn har arvsrätt och även föräldrar om de överlever sitt barnlösa och ogifta barn. Släktingar i sidled samt syskon och syskonbarn kan även dem ha arvsrätt!Fördelning av arv vid dödsfallHuvudregeln är att all egendom är giftorättsgods under förutsättning att den inte är enskild, se 7 kap. 1 § äktenskapsbalken(ÄktB) här. Dock gäller vid dödsfall att den efterlevande maken/makan kommer att ärva allt, d.v.s. även den enskilda egendomen, med så kallad "fri förfoganderätt", se 3 kap. 1 § ÄB här. Detta kommer med en begränsning! Nämligen om det finns särkullbarn med i bilden(vilket det gör i ditt fall), så har barnen en rätt att direkt ärva sin fader. Hans särkullbarn har alltså en rätt att direkt få del av sitt arv från hans kvarlåtenskap! Detta är ett undantag från huvudregeln i 3 kap. 1 § ÄB, som reglerar att den efterlevande makan har rätt till den bortgångnes kvarlåtenskap. Särkullbarnen har dock en möjlighet att avstå från att ta ut arvet direkt och istället ta del av den andre makens bo vid dennes senare bortgång. Detta regleras i 3 kap. 2 § samt 3 kap. 9 § ÄB. Den totala arvslotten för barnen är hälften av hans kvarlåtenskap, se 7 kap. 1 § ÄB. D.v.s. hans barn tar en lika stor del av hans kvarlåtenskap! Särkullbarnen har alltså i regel en rätt att direkt ärva sin far om de vill, men kan likväl avstå från att göra det helt eller avstå från arvet till förmån för den efterlevande makan, d.v.s. din moster. I ett sådant scenario tar de del av efterarvet vid din mosters bortgång. Nu vet jag inte exakt hur det ligger till i ditt fall, men jag ansåg att det var bra att redogöra för grunderna avseende denna problematik så att Du förstår. Sammanfattningsvis, hans särkullbarn har rätt till en del av din mosters kvarlåtenskap endast om de avstod från sin arvsrätt vid faderns död. Om de inte gjorde det, så har varken särkullbarnen eller halvsyskonen rätt till din mosters kvarlåtenskap.BouppteckningSyftet med en bouppteckning är att sammanställa ett underlag för bodelning och arvsskifte. Vanligen är det dödsbodelägare som får till uppgift att göra en sådan sammanställning vid en persons dödsfall! Viktigt att komma ihåg är att en bouppteckning inte får göras på egen hand, utan det krävs i regel att två utomstående förrättningsmän som juridiskt ansvarar för ärendet. Just med tanke på att det är enormt viktigt att bouppteckningen blir korrekt gjord, så rekommenderar jag dig att ta kontakt med experter inom området. Lawline samarbetar med Sveriges största familjejuridiska byrå som har stor erfarenhet från sådana här ärenden. Du kan boka tid direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/boka.Jag hopas att Du fått svar på dina frågor! Om Du har några funderingar i övrigt eller om något är oklart i mina svar, så är Du mer än välkommen att återkomma. Jag nås bäst via: Anes.sabic@lawline.seMed vänlig hälsning,