Fritidsegendom omfattas inte av bodelning

2014-07-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag och min sambo bor i gemensamt hus och nu har jag gått och köpt en lägenhet i utlandet av egna pengar som är fritidsboende Vad gäller ? Måste vi skriva avtal, där hon avstår ?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Enligt 1 § 3 stycket och 3, 7 och 8 §§ Sambolagen ingår i en eventuell bodelning mellan sambor endast den gemensamma bostaden och bohag i bostaden, om dessa förvärvats för gemensam användning. Fritidsegendom, såsom ett fritidsboende, ingår inte i en bodelning mellan sambor. Med andra ord kommer en eventuell bodelning enligt 8 § Sambolagen inte att omfatta ditt fritidsboende, varför din sambo inte har några anspråk på denna. Du behöver därför inte skriva ett samboavtal enligt 9 § Sambolagen där din sambo avstår från rätten till fritidshuset.Med vänlig hälsning

Arv blandat med gemensamma medel

2014-07-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej Jag och min fru är gift sedan 27 år tillbaka. Nu ska vi skilja oss, allt vi har är gemensam. Hon har arvt ca 200000 kr från sin far. De pengarna är blandat med gemensamma pengar. Nu vill hon sina pengar (200000 kr). De pengarna ska tas från totalt gemensamma pengar innan delningen eller ska först delas sen ska jag betala henne 200000kr från min del? Den andra alternativet går inte ihop för mig. Kan ni vänligen förklara hur man betala hennes arv? Mvh Hasse
Björn Sundin |Hej och tack för din frågaRegler om makar egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 1§ som stadgar att all egendom som makarna äger är giftorättsgods i den mån det inte utgör enskild egendom. Egendom kan vara enskild genom att ett arv eller en gåva villkoras med att den ska utgöra enskild egendom vid en skilsmässa, se ÄktB 7 kap. 2§. Av din fråga framgår inte om din frus arv var enskild egendom eller inte- utgjorde arvet inte enskild egendom kommer det inräknas med övrigt giftorättsgods och sedan delas lika mellan er. Om din frus arv är hennes enskilda egendom ska det undantas från giftorättsgodset och inte ingå i bodelningen. Dock finns ett problem, om arvet är din frus enskilda egendom är pengarna från hennes arv blandade med gemensamma pengar. Således måste hon kunna visa vilka pengar på det gemensamma kontot som är hennes arv, se HD:s avgörande NJA 1992 s. 773 (https://lagen.nu/dom/nja/1992s773). Om din fru inte kan bevisa vilka pengar som utgör hennes arv, är hela behållningen på det gemensamma kontot att se som giftorättsgods och kommer således att delas lika mellan er.Jag hoppas du fått svar på din frågaVänligen  

Blandad gåva enskild egendom?

2014-07-22 i Bodelning
FRÅGA |Jag ska sälja min går till min son som är singel. Kan man göra gården till enskild egendom redan nu, så att den är ensklid egendom redan när/om han skulle bli sambo/gifta sig??
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Vad som ska anses vara enskild egendom vid en bodelning anges i äktenskapsbalken (1987:230) 7 kap. 2 § p. 1-6. Uppräkningen är uttömmande, vilket innebär att inget annat än det som anges i bestämmelsen ska anses som enskild egendom.I bestämmelsens andra punkt stadgas att "egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda" ska vara enskild egendom. Benefika överlåtelser kan alltså täckas av ett villkor om att egendomen ifråga ska vara enskild. Detsamma gäller inte onerösa överlåtelser, dvs. köp eller byten. I NJA 2008 s. 457 prövades dock ett fall där en fastighet överlåtits till ett värde som understeg taxeringsvärdet. Frågan var om en sådan s.k. blandad gåva skulle kunna omfattas av ett villkor om att gåvan ska vara enskild egendom. HD uttalade följande:"Ett villkor om att en s.k. blandad gåva skall utgöra gåvotagarens enskilda egendom bör tillerkännas giltighet beträffande egendomen i dess helhet, om gåvomomentet är så framträdande att förvärvet i sin helhet har gåvokaraktär. Härvid kan även ett förhållandevis stort vederlag med hänsyn till omständigheterna accepteras."Det är alltså under vissa förutsättningar möjligt att egendom som är förvärvad genom köp kan täckas av ett giltigt villkor om enskild egendom. MVH

Vad som händer med arvet om arvtagaren inte lever

2014-07-20 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vem ärver min mor (änka sedan flera år) under följande förutsättningar:Min bror har precis gått bort. Han och jag var enda barnen. Han var gift i USA (inga barn) och han var både Svensk och Amerikansk medborgare. Ärver min brors änka i min brors ställe tillsammans med mig? Om så är fallet - hur stor andel kan testamenteras?Hälsningar!Kurt
Hedda Gejrot |Hej! Tack för din fråga!Av Ärvdabalken (ÄB) 1 kap 1§ framgår att man bara kan ärva om man lever vid arvlåtarens död. Eftersom din bror inte längre är i livet blir det därför hans arvingar som får hans del av arvet. Hans fru ärver inte honom. Då han inte har några barn kommer arvet gå till hans föräldrar, och om ingen av dem livet kommer hans del av arvet att tillfalla dig. Arvsordningen framgår av ÄB 2 kap (se framförallt 2 §).Tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor! Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen,

Samäganderätt till kollektiv av lösören med okänd äganderätt

2014-07-23 i Bodelning
FRÅGA |Är separerad från mitt x( vi har inte varit gifta) och vi har ett fritidshus gemensamt som bägge står som ägare av .Min fråga är allt lösöre möbler, porslin,verktyg etc som finns kvar i fritidshuset äger bägge det?saker som man har fått enskilt som gåva äger bägge det?om det inte finns kvitto eller annat bevis vad är det som gäller? Med vänlig hälsning NN
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Under ett samboende äger vardera sambon som utgångspunkt sin egendom själv och svarar för sina egna skulder. Ingenting utesluter dock att sambor kan äga egendom tillsammans, så kallat samägande. Exempel på en sådan situation kan vara att samborna äger hälften var av den gemensamma bostaden. Det är dock viktigt att skilja mellan samboende och samägande då det inte är samma sak. Medans reglerna kring samboende regleras i Sambolagen regleras nämligen samägande i Samäganderättslagen.Vid ett eventuellt upphörande av ett  samboende ska enligt 8 § Sambolagen den gemensamma bostaden och det bohag som finns i bostaden fördelas mellan samborna om någon av dem begär en så kallad bodelning. Om det vid bodelningen är oklart vem som äger vad av den egendom som ska delas, anses den omtvistade egendomen, om båda samborna haft ungefär likvärdiga inkomster och bidragit i ungefär samma mån till hushållet, tillhöra båda samborna med hälften vardera, det vill säga samborna anses samäga egendomen. Denna samägandeprincip har rötter i äktenskapsrätten men har tillämpats på sambor av Svea hovrätt i rättsfallet RH 1986:25. I detta rättsfall var det fråga om bohag som mannen i förhållandet inköpt för användning i sambornas gemensamma hem.Vad gäller ert fall rör det sig dock om en fritidsfastighet,varför situationen blir något mer komplicerad. enligt 1 § 3 stycket och 3 § Sambolagen omfattar nämligen Sambolagen endast sambors gemensamma bostad och bohag som finns i bostaden som förvärvats för gemensam användning. Enligt 3 och 7 §§ Sambolagen utgör egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål inte sambors gemensamma bostad eller bohag som finns i bostaden.Ert fritidshus och den egendom som finns däri omfattas med andra ord inte av Sambolagen, varför denna egendom inte ska ingå i någon bodelning enligt 8 § Sambolagen. Utgångspunkten är med andra ord att vad som finns i huset ska delas upp så att du får det som tillhör dig och din före detta sambo ska få det som tillhör denne. Men hur gör vi då när det är oklart vem som äger vad? Som sagt finns regler för makar och sambor att falla tillbaka på i en sådan situation, det vill säga makarna respektive samborna får samäganderätt till egendomen. Ska denna princip tillämpas även på egendom som inte utgör del av ett äktenskap eller ett samboende?Förutsatt att mina efterforskningar är korrekta så finns ingen lagstiftning, inga rättsfall och ingenting skrivet om hur en sådan situation ska lösas. Enligt mig har detta förmodligen att göra med att en sådan situation ofta förutsätts lösas utan att någon juridik kopplas in, det vill säga parterna gör upp i godo. Ni kan nämligen alltid, förutsatt att ingen av er håller på att gå i konkurs eller är utsatt för utmätning av kronofogden, komma överens om att ni ska dela på egendomen.Men hur skulle då denna fråga kunna lösas juridiskt?Min syn på er situation:Som utgångspunkt brukar sägas att den person som "besitter" egendomen, det vill säga har kontroll över den, exempelvis att den finns hemma i personens bostad, även anses äga egendomen. Detta förutsatt att omständigheterna inte talar för en annan bedömning. I ert fall har ni emellertid båda kontroll över egendomen, då ni äger hälften var av det fritidshus som egendomen finns i. Denna "hjälpregel" kan därför inte tillämpas i ert fall.Detta talar enligt mig, för att en samägandeprincip får tillämpas i de fall då ingen av er kan lägga fram några som helst bevis på att ni äger egendomen i fritidshuset, det vill säga då endast ord står mot ord, det vill säga ni får dela på egendomen i fritidshuset. I annat fall skulle det behöva bestämmas att någon av er skulle vara tvungen att bevisa att ni ägde egendomen, vilket enligt mig skulle innebära en oskälig fördel för den andre.Vad gäller egendom som ni fått enskilt som gåva och som finns i fritidshuset så spelar det ur bodelningssynpunkt ingen roll om denna är enskild eller inte.  Även om egendomen inte varit enskild hade den nämligen ändå inte ingått i bodelningen, då egendomen funnits i ert fritidshus och därmed enligt 3 och 7 §§ Sambolagen inte utgjort bohag i den gemensamma bostaden som förvärvats för gemensam användning, utan istället utgjort fritidsegendom.Om du däremot kan bevisa att du fått viss egendom med förbehåll att den ska vara din enskilda bör du dock även anses ha kunnat bevisa att du äger egendomen, varför egendomen då inte kommer att anses samägd mellan dig och din före detta sambo. Ur den synvinkeln kan det därför ha betydelse om egendomen är enskild egendom eller inte.Slutsats:Min slutsats är därför att ni, i brist på bevisning om vem som äger vad i fritidshuset, får dela på egendomen, det vill säga ni får samäganderätt till denna. Det faktum att ni äger halva fritidshuset var samt den mycket svåra och krångliga bevissituation som annars skulle uppstå talar för detta. Eran samäganderätt kommer då att regleras av den så kallade samäganderättslagen, jämför 1 § Samäganderättslagen. För att försäkra att ni inte ska köra fast i eran process att göra upp om vad ni ska göra med den samägda egendomen kan någon av er enligt 6 § Samäganderättslagen, mot den andres vilja, kräva att sälja egendomen på offentlig auktion.Som sagt tillhör er situation, såvitt jag kunnat hitta, ett område som ingen närmare behandlat. För att vara helt på den säkra sidan kan det därför vara bra att ta kontakt med en färdig jurist, exempelvis genom Familjens jurist, för att få klara besked. Familjens jurist är Sveriges största familjejuridiska byrå. Ni kan enkelt boka tid hos dem här.Med vänlig hälsning

Bodelning vid skilsmässa

2014-07-22 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag skall skiljas vi har, ingen äktenskapsförord manen påstå att han har arvs rätt till huset som han har byggt, vi var gifta 20 år har 1 barn huset är byggt på tomten som var hans farfars, tror inte att han har någon papper på att han det var hans särskilt egendom.
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!I Sverige gäller att när ett äktenskap upplöses - oavsett om det sker genom dödsfall eller skilsmässa - ska en bodelning ske, varvid giftorättsgods ska fördelas lika mellan makarna (som utgångspunkt). Giftorättsgods är i princip all egendom som makarna äger, dvs såväl egendom som de ägt sedan tidigare och sådan som införskaffas under äktenskapet. Vissa möjligheter finns att göra egendom till enskild egendom, med effekten att egendomen inte ska tas in i en bodelning utan tvärtom behållas av den make som äger godset.Vissa undantag och specialregler finns till angivna utgångspunkterna, men det kan inte komma ifråga att här redovisa för hela den svenska äktenskapsrätten. Svaret på din fråga är att bostaden "ska delas lika" förutsatt att den inte utgör enskild egendom, se härom Äktenskapsbalken 7:2. Även om bostaden skulle vara enskild, finns viss möjlighet att mot ersättning bo kvar i bostaden. Om du önskar svar på en mer preciserad fråga eller om du behöver vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.

Rätten till giftorättsgods

2014-07-21 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag är gift (vi är bägge svenska medborgare) och vi har helt skilda ekonomier. Vi bor i min mans bostadsrätt som han skaffade långt innan vi blev tillsammans. Skulle han avlida först, vad är det som gäller för mig, beträffande bostad? Och skulle han (inte jag) vilja skilja sig, vad skulle gälla då?Tack i förväg. Vänliga hälsningar. A. Vidal
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!I Sverige gäller att när ett äktenskap upplöses - oavsett om det sker genom dödsfall eller skilsmässa - ska en bodelning ske, varvid giftorättsgods ska fördelas lika mellan makarna (som utgångspunkt). Giftorättsgods är i princip all egendom som makarna äger, dvs såväl egendom som de ägt sedan tidigare och sådan som införskaffas under äktenskapet. Vissa möjligheter finns att göra egendom till enskild egendom, med effekten att egendomen inte ska tas in i en bodelning utan tvärtom behållas av den make som äger godset.Vissa undantag och specialregler finns till angivna utgångspunkterna, men det kan inte komma ifråga att här redovisa för hela den svenska äktenskapsrätten. Svaret på din fråga är att bostaden "ska delas lika" förutsatt att den inte utgör enskild egendom, se härom Äktenskapsbalken 7:2. Även om bostaden skulle vara enskild, finns viss möjlighet att mot ersättning bo kvar i bostaden. Om skilsmässa är nära förestående eller om du önskar på en mer preciserad fråga är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Hoppas du i vart fall fått viss vägledning av detta svar.

Överklagan av bodelningsförrättares beslut m.m.

2014-07-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej.Jag och min ex-man har haft en långdragen bodelningstvist och nu har äntligen bodelningsförrättarens beslut kommit. Jag tror dock att min ex-man kommer att överklaga det hela! Jag undrar då, om tingsrätten då tittar på vårt mål igen, tar tingsrätten hänsyn till bodelningsförrättarens beslut och tar det i beaktande eller börjar man om från början igen? Kan jag kräva att få hjälp med advokatkostnader i en ev överklagan?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Jag tänkte dela upp ditt svar på de frågor som kan utläsas av din skrift hit.Överklagan av bodelningsförättares beslutI enlighet med Äktenskapsbalken 17:8 st. 2 kommer tingsrätten att behandla din mans överklagan. Naturligen kommer tingsrätten att beakta vad bodelningsförättaren kommit fram till, men dennes beslut är inte på något sätt bindande för tingsrätten. Tingsrätten kan alltså mycket väl komma till ett annat beslut än bodelningsförättaren!Att handläggningen hos en bodelningsförrättare tillåts bli enkel och summarisk medför att två makar får stor frihet att vid fullföljd till domstol föra in nya frågor och nytt material i rättegången. En make kan - för att ta ett exempel -  i samband med att han klandrar förrättningen till tingsrätt äga framställa yrkande om att få överta bostad och bohag med stöd av ÄktB 11:8, även om han inte väckt övertagandefrågan inför bodelningsförrättaren. Det bör slutligen uppmärksammas att, i anslutning till vad som sades i föregående stycke, det tycks vara oklart om det finns en rätt att "anslutningsklaga" ett bodelningbeslut. Härmed avses i princip om också du - och inte bara din man som är den enda som överklagat - får framställa nya yrkanden i tingsrätten. Detta är emellertid en någon speciell situation som det just nu saknas anledning att spekulera kring. Sammanfattningsvis blir svaret på din fråga, att man på ett sätt "börjar om igen" samtidigt som såklart hänsyn tas till de handlingar som inkommer till tingsrätten, inklusive bodelningsförättarens beslut och motivering. TR:n gör dock en självständig prövning av vad som framkommer i målet och det är inte omöjligt att vissa förhållanden åberopas som tidigare inte varit föremål för prövning.Hjälp med advokatkostnaderVad avser rättegångskostnader är huvudregeln att den som förlorar målet skall betala både sina egna och motpartens kostnader. Man måste dock yrka på detta för att förlorande part skall bli betalningsskyldig. Du kan alltså inte kräva att din man hjälper dig med advokatkostnader, om din man vinner målet. Vissa undantag finns från huvudregeln men det saknas anledning att här spekulera i om dessa är för handen. Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.