Jämkning av bodelning

2014-09-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag har en vän som har bestämt sig för att skiljas från sin fru efter ett kort äktenskap på 3 år. Har hört att man efter ett så kort äktenskap inte behöver dela 50/50 vid skilsmässa, stämmer detta ? Pga sin låga inkomst kommer det bli svårt för honom att "köpa ut" henne ur fastigheten som han ägde själv när de gifte sig. Om man inte behöver dela 50/50 hur blir fördelningen i så fall ? Hoppas ni kan hjälpa oss reda ut detta. Tack på förhand !
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Precis som du säger är huvudregeln vid en bodelning mellan makar att alla delningsbara tillgångar ska delas lika mellan makarna, 11 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken. Från denna huvudregel finns emellertid vissa möjligheter att göra avsteg. När ett sådant avsteg från likadelningen görs sägs det att bodelningen jämkas.Den huvudsakliga jämkningsregeln vid skilsmässa är 12 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken. Denna bestämmelse föreskriver att i den mån det med hänsyn till äktenskapets längd eller omständigheterna i övrigt, är oskäligt att en make skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kapitlet Äktenskapsbalken, skall bodelningen istället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods.Om din vän har mer delbart giftorättsgods än sin fru och äktenskapet har varit kortvarigt finns det således en möjlighet för honom att från bodelningen få ta undan en del av det giftorättsgods som han annars skulle ha fått dela med sin fru. Vid bedömningen av om ett äktenskap ska anses ha varit kortvarigt brukar sägas att om äktenskapet plus eventuellt samboende i anslutning till äktenskapet har varat i mindre än fem år så har äktenskapet varit kortvarigt. Om den sammanräknade tiden för äktenskapet och eventuellt tidigare samboende i direkt anslutning till äktenskapet understiger fem år talar detta därför ofta starkt för att den maken med mest delningsbart giftorättsgods ska få ta undan en del av sitt delningsbara giftorättsgods från bodelningen. Vid bedömningen av hur stor del av det delningsbara giftorättsgodset som då får tas undan från bodelningen brukar en metod kallad "trappan" användas. Enligt trappan har den maken med mest delningsbart giftorättsgods rätt att ta undan 1/5 av sitt delningsbara giftorättsgods från bodelningen för varje år som det är kvar tills makarna skulle ha varit gifta (plus eventuellt sambor i direkt anslutning innan giftermålet) i fem år om makarna inte beslutat att skilja sig, eller 1/60 för varje hel månad som det är kvar tills de hade varit gifta (plus eventuellt sambor i direkt anslutning innan giftermålet) i fem år om makarna inte beslutat att skilja sig.Då jag inte vet om din vän var sambo med sin fru innan de gifte sig så utgår jag från att så inte var fallet. I detta fall leder en tillämpning av trappan till att han får ta bort 2/5 av sitt delningsbara giftorättsgods från bodelningen, det vill säga din vän kommer då att dela 3/5 av sitt delningsbara giftorättsgods med sin fru. Detta då äktenskapet varat i tre år. Om äktenskapet föregåtts av ett samboende blir dock utrymmet för jämkning på grund av äktenskapets längd mindre, speciellt om samboendet varat längre än två år, då din vän och hans fru då har varit sambor i minst två år plus gifta i tre år, det vill säga den sammanhängande tiden blir mer än fem år. Hoppas detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning

Lottläggning

2014-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Jag är gift och vi har äktenskapsförord. Både jag och min man har barn sen tidigare äktenskap men inga gemensamma barn. Jag undrar hur våra tillhörigheter delas upp om vi skiljer oss eller när vi går bort. Då menar jag inte i huvudsak de saker vi tog med oss in i boet (som jag gissar tillfaller den bidrog) - utan det som köpts "till hemmet" under vårt äktenskap.Mycket glad för ett snabbt mailsvar!
Beatrice Rohdin |Hej!Tack för din fråga.När ett äktenskap upplöses är huvudregeln att en bodelning ska ske. Det så kallade giftorättsgodset ska ingå i bodelningen enligt 10:1 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1. Godset består av den bostad och det bohag makarna äger oavsett om egendomen har förvärvats innan äktenskapets ingående. Vad som inte utgår giftorättsgods är bland annat den enskilda egendomen, se 7:1 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Eftersom ni har ett äktenskapsförord pekar detta avtal ut vad som utgår enskild egendom och ska således inte ingå i bodelningen. Även personliga tillhörigheter så som kläder undantas från bodelningen.Vid en bodelning dras tillgångarna av från skulderna och en likadelning sker av det kvarstående beloppet, vilket resulterar i att ni får hälften var. Detta framgår av 11:3 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1. Vid den så kallade lottläggningen - när man delar upp tillgångarna i boet och bestämmer vem som ska få vad på sin lott - beaktar man vad respektive part äger och således önskar få behålla samt vad man önskar få på sin lott. Om du önskar behålla de tillgångar du har köpt och således äger är det högst troligt att så blir fallet. Skulle det resultera i att den andra parten får en mindre summa på grund av detta får man kompensera det i form av pengar. Det finns en specialreglering i 11:8 ÄktB, https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1 , som ger den part som har bäst behov och bostad och bohag rätt till detta i utbyte mot att kompensera den andra parten ekonomiskt.Vid ett dödsfall kommer en bodelningen ske ungefär likt ovan, eftersom ett äktenskap anses upplöst även vid ena partens dödsfall, se 10:1 och 1:5 ÄktB. Man tar således likt ovan hänsyn till äktenskapsförordet och skiljer mellan giftorättsgods och enskild egendom vid en delning. Likt ovan sker en lottläggning, men 11:8 ÄktB - som talar om att den make som har bäst behov av bostad och bohag har rätt till det - kan bara användas till fördel för den efterlevande maken och kan således inte åberopas av dödsboet. Det finns en möjlighet vid dödsfall att inte bodela, se 12:2 ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1. Denna valfrihet har den efterlevande maken och således inte dödsboet efter den avlidne. Ifall den efterlevande har mer tillgångar än den avlidne kan det vara en anledning till att inte bodela. När en bodelning på grund av dödsfall har skett kommer självfallet den efterlevande maken erhålla vad den tilldelades vid bodelningen. I ditt fall kommer den efterlevande maken inte ärva någonting från den avlidne, utan alla tillgångar den avlidne hade tillfaller dennes barn. Anledningen härtill är för att ni inte har några gemensamma barn. Hade ni haft det skulle den efterlevande ärva med så kallad fri förfoganderätt. Allt detta framkommer av 3:1 1 st. ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Man har dock som efterlevande make rätt till vissa minimibelopp.Jag hoppas att du känner att du fick din fråga besvarad.Vänliga hälsningar

Sanningsplikt vid boupptäckning

2014-08-31 i Bodelning
FRÅGA |Min fråga är kort och gott om en bodelningsman vid skillsmässa kan tvinga parterna att visa kontoutdrag från banktillgodohavande. pensionsförsäkring, mm.I detta fall påstår den ena parten att den inget har, trots att samtidiga överföringar till dessa gjorts av makarna.Tacksam för hjälp.
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Om ett par som inte kan enas över bodelningen ska en bodelningsförrättare utses av domstol. Regler om bodelningsförrättare finns i Äktenskapsbalkens 17:e kapitel, som du hittar här. Enligt 17:5 ÄktB ska förrättaren vid behov se till att en bouppteckning upprättas, en inventering av parets tillgångar, egendom och skulder. Om en av makarna inte vill lämna nödvändig information får förrättaren ansöka hos domstol om ett vitesföreläggande, dvs. en order från domstolen att maken ska ge informationen till förrättaren som är sanktionerad med en straffavgift om den inte följs. Vidare är ska makarna bekräfta bouppteckningens sanningsenlighet under ed vid domstol om en av makarna begär det. Att ljuga under ed vid domstol är straffsanktionerat enligt BrB 15:1 som mened.Vänligen

Egendom som ingår i en bodelning mellan sambor

2014-08-26 i Bodelning
FRÅGA |Hej allihopa! Jag bor tillsammans med min sambo i en bostadsrätt som är skriven på honom. Han har också bolån på sig. Vi har en bil och andra saker. Om vi slutar vara sambo och vill ha en bodelning då hur går det med alla skulder (bolån), bilen och annat, vilka som jag förstår inte omfattas av sambolagen under bodelning? Tack på förhand.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Vad som ingår i en bodelning enligt Sambolagen:En bodelning enligt Sambolagen omfattar endast sambornas gemensamma bostad och bohag som samborna förvärvat för gemensam användning, se 1 § 3 stycket 2 meningen, 3 § och 8 § 1 stycket Sambolagen.Till detta ska tilläggas att egendom som utgör någon av sambornas gemensamma bostad eller bohag och som förvärvats för sambornas gemensam användning likväl kan vara egendom som inte ingår i en bodelning. Detta är fallet då egendomen utgör någon av sambornas enskilda egendom eller om egendomen utgör någon av sambornas fritidsegendom, se 4 och 7 §§ Sambolagen.Den egendom som ska ingå i en bodelning enligt Sambolagen kallas för samboegendom, se 3 § Sambolagen.Egendom som inte omfattas av Sambolagen, det vill säga egendom som inte ska ingå i en bodelning enligt Sambolagen, exempelvis eran bil, tillfaller därför den av er som äger egendomen, det vill säga bilen kommer inte att delas mellan dig och din sambo i en bodelning. Om ni däremot köpt bilen tillsammans, det vill säga ni var båda med och betalade för bilen då den köptes, så anses ni samäga bilen, det vill säga ni äger bilen båda två. Ni får då själva göra upp mellan er vad ni ska göra med bilen. Om ni inte kan enas om vad ni ska göra med bilen finns som sista utväg en möjlighet för någon av er att få till en tvångsförsäljning av bilen på offentlig auktion, se 6 § Samäganderättslagen.Bolånet:Under ett samboende äger sambor sin egen egendom och svarar för sina egna skulder. Ett samboende innebär med andra ord inte att samborna därmed får samäganderätt till den andres egendom samt får vara med och dela på den andres skulder.När ett samboende upphör och en bodelning begärs av en sambo ska varje sambos samboegendom och samtliga skulder värderas. Från värdet av respektive sambos samboegendom ska därefter värdet av respektive sambos skulder dras av, se 13 § 1 stycket Sambolagen.Det värde av samboegendomen som återstår efter att skulderna har dragits av är det värdet som respektive sambo ska dela lika med den andra sambon, se 14 § Sambolagen.Om sambo A exempelvis har samboegendom till ett värde av 100 000 kr och skulder till ett värde av 50 000 kr så ska A dela 100 000 - 50 000 kr = 50 000 kr med B. Om B har samboegendom till ett värde av 200 000 kr och skulder till ett värde av 100 000 kr så ska B dela 200 000 - 100 000 = 100 000 krDetta medför att A och B ska dela lika på 50 000 + 100 000 = 150 000 kr, det vill säga de ska få 150 000 / 2 = 75 000 kr var. Detta medför att B ska ge A egendom till ett värde av 25 000 kr.Vad gäller ert fall med bolånet så kommer din sambo att, på samma sätt som jag visat i föregående stycke, kunna dra av denna skuld mot samboegendom som annars tillsammans med din samboegendom skulle ha delats lika mellan er.Hoppas att detta ger någon klarhet!Med vänlig hälsning  

Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad

2014-09-08 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min man har haft en jobbig period under ca 2 år. I våras beslutade vi oss för att sälja vårt gemensamma hus för att köpa en lägenhet. Efter husförsäljningen blev det sämre mellan oss. Han skaffade sig en hyresrätt och själv köpte jag en bostadsrätt. Kontraktet skrevs 13/8. Min man vill nu att vi skiljer oss och vi skrev på pappren 27/8. Vi har inte gjort någon bodelning än. Tillträde till min lägenhet är 29/9. Kommer min bostadsrätt ingå i bodelningen eller anses den vara min då tillträdet sker efter att vi skickat in skillsmässoansökan? Vi har barn så betänketiden påbörjas nu i början av september. Om lägenheten ska ingå i bodelning, vad skavi skriva för dokument för att den ska anses vara min enskilda egendom?
Filip Henriksen |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Utgångspunkten i svensk äktenskapsrätt är att det som makarna har med sig in i äktenskapet eller under äktenskapets bestånd är giftorättsgods. Enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken (nedan ÄktB) är en makes egendom är giftorättsgods. Giftorättsgodset är det egendomsslag som skall ingå i en kommande bodelning, antingen under äktenskapet eller efter äktenskapsskillnad. Detta framgår av 10 kap. 1§ ÄktB. Vad som är viktigt att notera är att Du äger din bostadsrätt, men värdet av den skall alltså ingå i bodelningen som huvudregel. Giftorätten är alltså inte till för att dela med sig av något man äger, vilket många tror. Giftorätten är så att säga en förmögenhetsmassa en make har. Tillsammans med giftorätten från båda makarna skall denna förmögenhetsmassa delas lika mellan makarna. Detta framgår av 11 kap. 3 § ÄktB. Du lyfter upp en rad specifika frågor i din frågeställning till oss. Du undrar om bostadsrätten kommer att ingå i bodelningen, trots att tillträdet sker efter den dag då ni ansökt om äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Du undrar också hur du idag kan göra denna bostadsrätt till enskild egendom. Enskild egendom skall inte tas med i bodelningen, vilket följer implicit av stadgandet i 10 kap. 1§ ÄktB. Om vi börjar med att undersöka huruvida din bostadsrätt skall ingå i bodelningen. Enligt 9 kap. 2§ ÄktB så skall kommande bodelning göras med utgångspunkt i de egendomsförhållanden som förelåg den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Talan anses väckt den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Av din frågeställning framgår att ni skrev under dessa papper den 27e augusti 2014. Det är först när pappren nått tingsrätten som denna så kallade ”kritiska tidpunkt” är nådd. Utgångspunkten för Er kommande bodelning är alltså hur er giftorätt såg ut den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten. Detta uttrycks i 9 kap. 2§ ÄktB som ”egendomsförhållanden som förelåg den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes”. Således är allt som du och din make hade med er in i äktenskapet och har förvärvats under äktenskapet giftorättsgods fram tills den dagen då ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrätt. Eftersom du skaffade din bostadsrätt den 13 augusti 2014 är därför utgångspunkten att bostadsrätten är giftorättsgods och värdet av denna skall alltså tas med i er bodelning. Viktigt att notera är att era tillgångar och skulder skall tas upp i bodelning sådana den var den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta innebär att värdet på din bostadsrätt som denna hade den 13 augusti 2014 är det värde som bostadsrätten skall tas upp till i bodelningen. Detta framgår av 9 kap. 7§ ÄktB. Slutsatsen så här långt är alltså att din bostadsrätt skall tas upp i bodelningen eftersom den förvärvats under äktenskapet och innan den kritiska tidpunkten. Notera att det är Du som äger bostadsrätten. Din make kan alltså inte göra några anspråk mot denna, men värdet av den skall ingå i bodelningen. Detta är en del av den så kallade lottläggningsfrågan under bodelningsprocessen. Enligt 11 kap. 7 § ÄktB framgår att de andelar som räknats skall giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje make har sedan att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar. Detta innebär att du, som utgångspunkt, har rätt att behålla bostadsrätten på din lott – men värdet på den är något du skall dela med din make. Om det är så att din giftorättsandel överstiger din makes andel kan du välja att betala motsvarande belopp i pengar. Detta framgår av 11 kap. 9 § ÄktB. Du måste då ställa en godtagbar säkerhet för att denna betalning skall ske. Det kan exempelvis vara ett pantbrev eller någon annan typ av säkerhetsrätt – exempelvis pant avseende lös egendom. Om vill lämna en pant avseende lös egendom skall denna överlämnas till din make. Om det ställs en godtagbar säkerhet för betalningen har du rätt till skäligt anstånd med betalningen. Detta brukar normalt sett uppgå till sex månader. Men om detta fordringsförhållande inte kommer på fråga har din make rätt att så långt som möjligt få sådan egendom som inte är uppenbart olämpligt. Detta skulle kunna göra att bostadsrätten måste samägas. Sammanfattningsvis kan sägas att Du som huvudregel har rätt att behålla bostadsrätten i din ägo. Du kan istället välja att betala ett belopp i pengar. Om din make vid lottläggningen inte får ut hela sin andel enligt andelsberäkningen uppkommer ett fordringsförhållande. Detta framgår av 11 kap. 11 § ÄktB. Du undrar också hur du kan göra denna bostadsrätt till din enskilda egendom, vilket då innebär att denna inte skall ingå i bodelningen. Det enda sättet att göra detta är att upprätta ett äktenskapsförord där det stadgas att din bostadsrätt är din enskilda egendom. Även om ni tänkt skilja er är ni än idag fortfarande makar med varandra, varför ni kan upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet skall vara skriftligt, underskrivit av båda och ingivet för registrering hos Skatteverket. Allt detta framgår av 7 kap. 3 § ÄktB. Viktigt att notera är att bodelningsreglerna är dispositiva. Du och din make behöver inte upprätta ett äktenskapsförord, utan ni kan på egen hand komma överens om att bostadsrätten helt enkelt inte skall ingå i bodelningen, trots att den utgör giftorättsgods.Jag skulle rekommendera dig att kontakta en jurist för ytterligare konsultation. Vi på Lawline har ett stort nätverk av jurist- och advokatbyråer och dessutom har vi vår egen juristbyrså – Lawline Consulting. Kontakta oss på info@lawline.se

Särkullsbarns rätt att kräva ut laglott

2014-09-06 i Bodelning
FRÅGA |Jag är särkullsbarn till min far och hans fru, som inte har några gemensamma barn. Min far har, inför ett omfattande kirurgisk ingrepp om 2 veckor, frågat om jag kan skriva på ett avtal där jag frånsäger mig rätten att kräva min laglott tills hans frus bortgång, så att hon kan sitta i orört bo på samma sätt som om hon varit min biologiska mor. Vilket skydd har jag mot att hon med gåvor eller på andra sätt spenderar mitt arv? Det bör tilläggas att hon just fyllt 70 och rimligtvis har 15 år eller så kvar.
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Precis som du skriver har du som så kallat särkullsbarn rätt att kräva ut din laglott redan vid din fars bortgång. Om du väljer att avstå kommer det att tillfalla din fars fru och först därefter tillfalla dig. Din fars fru kommer få hans kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att hon har rätt att använda, sälja, ge bort osv. egendomen med begränsningen att hon inte har rätt att testamentera bort den. Hon begränsas också av regeln i Ärvdabalken 3 kap 3 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P3S1) där det framgår att hon inte har rätt att genom gåva eller annan liknande handling ge bort en så stor del av arvet att din rätt till efterarv går förlorad. I sådant fall kan du kräva ersättning från henne. Eftersom hennes  rätt att på olika sätt använda kvarlåtenskapen ändå är till stor del obegränsad kan det vara bra att fundera kring om du vill avstå din rätt att ta ut din laglott redan när din far går bort. Hoppas du fått svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen! Vänligen

Fritidshus i bodelning mellan sambor

2014-08-28 i Bodelning
FRÅGA |Vi har varit sambo tills för 1,5 år och samäger nu ett fritidshus (50 % var). Allt är delar utom fritidshuset. Har läst om samäganderättslagen § 6 och § 9 som är tillämplig när man inte är överens. Vi har värderat fastigheten med två mäklare. Vi är överens om priset för att jag skall lösa ut motparten. Jag undrar hur man gör gör upplösningen i detta fall? Ska vi ansöka om lagfart (där jag står som ägare) samt skiva ett bodelningsavtal där priset står (som jag skall betala motparten) och allt lösöre nedtecknas som motparten skall ha ?
Benjamin Svensson |När ett samboförhållande upplöses kan en bodelning göras, i bodelningen ska endast samboegendomen ingå, vilket är sambornas gemensamma bostad och bohag. I bohaget ingår möbler, hushållsmaskiner och annan inredning som är avsett för hemmet och för båda sambornas bruk. Se 3, 6 och 8 §§ Sambolagen som du hittar här. En fritidshus är inte samboegendom, då det varken är eran bostad eller bohag och ska därför helt lämnas utanför bodelningen. Äganderätten över fritidshuset skall därför inte överföras genom ett bodelningsavtal.Om ni vill att samägandet ska upphöra får din före detta sambo överlåta sin andel av fritidsfastigheten till dig, och du får sedan söka lagfart efter överlåtelsen. Om ni inte är överens om att du ska överta hela fastigheten kan du som du säger tvinga fram en tvångsförsäljning på offentlig auktion enligt samäganderättslagen. Det sker efter ansökan till tingsrätten på fastighetens ort och kommer vara öppen för allmänheten att lägga bud.Vänligen

Egendom som ingår i bodelning

2014-08-23 i Bodelning
FRÅGA |hej jag ligger i skiljsmässa och undrar om bodelning. min fru har ganska mycket guld till ett högt värde, hur delas det? guldet hade hon innan vi träffades/gifte oss.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Förutsatt att din frus guld enligt 7 kapitlet 2 § Äktenskapsbalken inte utgör hennes enskilda egendom utan guldet istället utgör en del av hennes så kallade giftorättsgods och ni varit gifta i mer än fem år så kommer hela värdet av guldet enligt 7 kapitlet 1 § och 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken med stor sannolikhet att ingå i bodelningen. Om ni dock varit gifta i mindre än fem år så kan det finnas en möjlighet för din fru att enligt 12 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken jämka bodelningen, det vill säga hon får ta undan en viss kvotdel av sin egendom från bodelningen.Förutom den nyss nämnda femårsregeln innehåller 12 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken ytterligare några grunder för att jämka en bodelning. I brist på information om era övriga tillgångs- och skuldförhållanden och då det ska mycket till innan någon av dessa jämkningsgrunder blir tillämpliga kommer jag dock inte att beröra dessa.Hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning