Kort tid som gifta och dess konsekvenser

2016-07-10 i Bodelning
FRÅGA |Vad gäller vid skillsmässa efter 2 år som gifta? Har läst att bodelningen kan påverkas av kort tids äktenskap men vad innenär "kort tid"?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!Du är rätt ute att en bodelning kan påverkas av hur lång tid ett äktenskap har varat. Detta regleras i 12 kap. 1 § ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1). I nämnda paragraf stadgas det att en bodelning kan jämkas med bland annat hänsyn till längden på äktenskapet. Om det har varit ett kort äktenskap kan det anses skäligt att den make som har mest giftorättsgods får behålla mer av sin egendom.Enligt juridisk doktrin ska denna jämkning av bodelningen räknas på en femårsperiod. Om makar har varit gifta i 5 år ska i regel allt giftorättsgods delas lika, medan vid exempel 2 år ska endast 2/5 av det totala giftorättsgodset delas lika. Notera att även samboende omedelbart före äktenskapet (sambos) bör inräknas i denna period.Exempel: Två sambos har bott med varandra 1 år innan de gifter sig. Efter 2 år som gifta skiljer de sig. Om jämkningsmöjligheten i 12 kap. 1 § ÄktB används så ska 3/5 av det totala giftorättsgodset delas.Svaret på din fråga blir då sammanfattat att denna korta tid räknas stegvis på en femårsperiod. Vid en skillsmässa efter 2 år som gifta ska då enligt huvudregeln endast 2/5 av den totala giftorättsgodset delas lika.Om du vill få en fördjupning om bodelning, vad som utgör giftorättsgods etc. hänvisar jag dig till en tidigare fråga besvarad av mig där jag grundligt går igenom detta! Denna finner du här!Hoppas detta svar gav dig klarhet!Med vänlig hälsning

Jävig bodelningsförrättare

2016-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej. jag och min fd. fru har sökt bodelningsförrättare och fått en utsedd av tingsrätten i samband med vår skiljsmässa och det har visat sig att denne advokat är samma som jag har varit och konsulterat med. Min fråga är advokaten jävig ? . Min fd. vill att vi byter bodelningsförrättare och jag vill att det ska vara den tingrätten har utsett.Timmy Ekstrand
Beatrice Walldov |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt 17 kap 1 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) ska domstolen på ansökan av en av makarna förordna om bodelningsförrättare om makarna inte kan enas om bodelningen. Endast den som samtyckt till att vara bodelningsförrättare får förordnas till det och en bodelningsförrättare ska entledigas om det finns skäl för detta enligt 17 kap 4 § ÄktB. Enbart det faktum att du konsulterat med denna advokat utgör inte ett skäl för entledigande. Det finns inga jävsregler om förordnande av bodelningsförrättare men om din före detta känner att advokaten är jävig har hon möjlighet att föreslå att en annan ska vara bodelningsförrättare. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Upprättande av bodelning - mest prisvärda alternativet?

2016-06-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Detta gäller äktenskapsskillnad. Jag undrar vilket är det bästa och mest prisvärda sätt att se till att bodelningen går till på ett rättvist sätt?
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det absolut billigaste och enklaste sättet att upprätta bodelning är att göra det själv. Det finns emellertid ingen speciell blankett för hur en bodelningshandling ska se ut. Det kan därför vara lämpligt att kontakta en jurist som kan underlätta upprättandet av handlingen. Det enda kravet på formen är att handlingen ska vara skriftlig och underskriven av båda makarna.Om ni inte kan komma överens om bodelning finns möjlighet att ansöka om en bodelningsförrättare. Detta kan emellertid bli betydligt mycket dyrare i jämförelse med om ni gör det själva. Dels kostar ansökningsavgiften till tingsrätten 900kr, sedan tillkommer kostnader för förrättarens arbete. Arvodet för bodelningsförrättaren delar ni som makar på och då det i normalfallet är en advokat som är förrättare kan denna kostnad bli hög.Bodelningsförrättarens beslut är inte absolut utan kan i sin tur överklagas till tingsrätten. Är någon av parterna då i behov av ett juridiskt ombud tillkommer även kostnader för denna. För att sammanfatta: Att komma fram till en lösning i samförstånd är tveklöst det billigaste och enklaste sättet att upprätta en bodelning. Kan ni inte komma överens rekommenderar jag er att ansöka om en bodelningsförrättare och verka för en så snabb lösning som möjligt för att undvika allt för höga kostnader.

Makes rätt att behålla bostad vid bodelning

2016-06-28 i Bodelning
FRÅGA |Min pappa och hans fru har delat på sig sen 1,5 år tillbaka. Dom har inte tagit ut skilsmässa. Pappa bor kvar i deras gemensamma hus och betalar alla lån och övriga kostnader. Pappa kan inte själv ta över lånen men har någon i sin närhet som är villig att hjälpa honom att köpa ut exfrun. Men exfrun vägrar att låta detta ske. Pappa vill behålla huset för deras gemensamma barns skull. Har inte min pappa någon rätt att kunna få igenom detta? Ska han behöva lämna sitt hus bara för att exfrun inte vill att han ska ha huset? Hon vill själv inte ha huset. Vad har han för rättigheter/möjligheter att lösa detta?
Jenny Tylbrant |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst gäller det för din pappa att begära äktenskapsskillnad, alltså få igenom en skilsmässa. Så länge detta inte sker är kvinnan juridiskt fortfarande att betrakta som hans fru, oavsett ifall de lever åtskilda eller inte. Så länge de i lagens mening är gifta behöver din pappa sin frus samtycke beträffande i princip allt förfogande över huset. Ifall båda makarna är ense om att äktenskapet ska upplösas kan så ske med ens, förutsatt att ingen av makarna varaktigt bor tillsammans med ett eget barn under 16 år. I så fall ska nämligen en betänketid föregå äktenskapsskillnaden, 5 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230#K5P1S1. Också när endast en av makarna önskar att äktenskapet ska upplösas ska en betänketid löpa, 5 kap 2 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K5P2S1. Betänketiden börjar löpa antingen när makarna gemensamt skickar in ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten eller när den enas ansökan delges den andre. Betänketiden ska löpa under minst 6 månader, 5 kap. 3 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K5P3S1. Det finns en specialregel som säger att ifall makarna levt isär sedan minst 2 år tillbaka har en make alltid rätt till äktenskapsskillnad utan föregående av någon betänketid, 5 kap. 4 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K5P4S1. Regeln tillämpas i så fall även om det bara är ena maken som önskar skilsmässa eller om någon av de varaktigt bor med eget barn under 16 år. I detta fall skulle man nästan kunna säga att reglerna kommer ta ut varandra. Ifall det endast är din pappa som önskar skilsmässa kommer betänketid behöva föregå och specialregeln blir inte heller tillämplig först om ett halvår ifall din pappa och hans fru levt isär i 1 år och 6 månader. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom en bodelning, 9 kap. 1 § 1 st. ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1. Genom att ansöka om äktenskapsskillnad har alltså din pappa rätt att tvinga fram en bodelning. Så länge äktenskapet fortlöper kan en bodelning endast göras ifall båda makarna är överens om det, jfr 9 kap 1 § 2 st. ÄktB. Regler om vad som ska ingå i bodelningen och hur egendomen ska fördelas återfinns främst i 10-11 kap. ÄktB. Kort sagt kan sägas att makarnas giftorättsgods som ska fördelas på lika lotter. Varje make har rätt att på sin lott räkna sådan egendom som hen äger, 11 kap. 7 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K11P7S1. När det gäller egendom som makarna samäger blir det så klart svårare eftersom det då generellt fordras att makarna kommer överens. Ifall din pappa och hans fru båda var ägare av huset som tjänade som deras gemensamma bostad har egentligen ingendera av de bättre rätt att räkna huset till sin lott. Istället gäller att den av makarna som kan sägas bäst behöva den gemensamma bostaden blir den som får rätt att avräkna bostaden på sin lott, 11 kap. 8 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1. Vid denna behovsprövning brukar en viktig faktor vara just ifall det finns barn i äktenskapet. För att den ena maken ska anses vara bäst behövande gäller dock i princip att barnen står under dennes ensamma vårdnad. Har man istället gemensam vårdnad anses öfast inte den ena maken ha ett större behov än den andra. Givetvis kan även andra saker vara av betydelse för behovsprövningen.Ifall makarna inte kan komma överens om hur egendomen ska delas ska tingsrätten på ansökan av någon av makarna förordna en bodelningsförättare, 17 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#K17P1S1. För att summera så gäller det först och främst att ansöka om äktenskapsskillnad för att kunna tvinga fram en bodelning. Däremot har ingen av makarna bättre rätt till viss egendom/bostad som makarna samäger förutsatt att den ena maken inte kan visa att hen är i ett större behov av att egendomen, i detta fall den tidigare gemensamma bostaden. Jag hoppas att jag kunnat ge viss klarhet i situationen.Med vänlig hälsning,

Sommarstuga vid skilsmässa

2016-06-30 i Bodelning
FRÅGA |En av makarna har fått överta sina föräldrars sommarstuga tillsammans med sin bror (50%). Fastigheten står endast på den makan och har sedan dess fått kvarskatt varje år i fem år.Vid skilsmässa undrar jag om man blir tvungen att dela sina 50% med sin make. Värdet kan då bli över 2 miljoner? Pengar som man inte har.
Sara Aspelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods, 7 kap 1§ Äktenskapsbalken. Egendom kan endast bli enskild under vissa specifika omständigheter som ex. äktenskapsförord och arv eller gåva med villkor att egendomen ska vara enskild. En uttömmande lista över när egendom är enskild finns i 7 kap 2§ Äktenskapsbalken.I ert fall verkar det inte röra sig om enskild egendom och den ska därför delas mellan makarna. Skatteskulden du har får räknas av innan bodelningen enligt 11 kap 2§Äktenskapsbalken. Det som återstår efter skulden dragits av ska delas lika mellan makarna i enlighet med 11 kap 3§ Äktenskapsbalken. Du blir alltså tvungen att dela värdet med din make vid skilsmässa. För att förhindra detta är enklaste sättet att göra din del av sommarstugan till enskild egendom genom ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord kan du enkelt upprätta via vår avtalstjänst, se http://lawline.se/vara_tjanster/avtal.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars tveka inte att höra av dig igen!

Avräkna kapitalvinstskatt vid bodelning av fastighet

2016-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Vi har separerat och skilsmässan gick igenom i november och nu ett halvår senare är fortfarande inte bodelningen klar om hur mycket jag skall lösa ut honom med från fastigheten, hur blir det med reavinstskatten när jag skall lösa ut honom nu efter att skilsmässan är klar, han påstår att jag inte behöver betala någon skatt i detta och det därför inte skall avräknas från den totala summan????M v hUlrika
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad gäller delning av bostad, och värdering av denna vid delning ska reavinstskatten avräknas från värdet av fastigheten innan det tas upp i bodelningen. Det är en summa som man ska ta höjd för vid bodelningen. Hur reavinstskatten ska beräknas framgår i inkomstskattelagen 44:13-14. Skatten betalas dock först när fastigheten säljs, men då det blir en kostnad för dig som övertar fastigheten, ska den räknas av innan den fördelas.Vid uträkningen enligt ovan bestämmelser beräknas skatten på skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången, minskat med utgifter för avyttringen, vilket är mäklarkostnader, samt minskat med omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet omfattar, anskaffningsutgiften och förbättringsutgifter. Förbättringsutgifter innefattar större renoveringar t ex. Den summa som man sen får efter att man dragit av mäklarkostnader och omkostnadsbeloppet ska man beräkna skatten på. Vill du ha ytterligare hjälp med detta, har vi jurister som är specialiserade inom detta rättsområde. Du kan boka en jurist genom att klicka här.Har du andra frågor är det bara att du återkommer till oss så ska vi hjälpa dig vidare så gott vi kan. Jag hoppas att jag har bringat lite klarhet för dig.Ha en bar onsdag!Vänligen,

Preskription av bodelning mm.

2016-06-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag har två frågor angående mina föräldrar. Mina föräldrar skilde sig 1996-1997 och gjorde ingen bouppteckning och ingen bodelning då. Anledningen till detta var att min pappa lyckades övertyga min mamma att de då skulle tvingas sälja allt för att ingen skulle kunna lösa ut den andra. Ingen av dem har begärt bodelning tidigare. Därför har mamma inte fått varken pengar eller något annat efter deras skilsmässa.Så min första fråga gäller angående att det gått så lång tid sen deras skilsmässa, kan min mamma nu begära att en bouppteckning och bodelning görs? Hon står ju fortfarande som ägare, så min mamma måste godkänna tex försäljning.Min andra fråga är om min pappa nu säljer en fastighet (som de äger tillsammans), vilket värde ska då mamma få ut för denna fastighet? Är det hälften av försäljningsvärdet eftersom de aldrig gjorde någon bouppteckning och bodelning när de skilde sig eller ska värdet kopplas till det tillfälle då de skilde sig, tex fastighetens taxeringsvärde då (något annat värde är väl svårt att ta fram efter så lång tid antar jag eller vad är praxis)?Om det är dagens marknadspris som skall användas, skall min pappas kostnader och arbetstimmar han lagt ner sedan skilsmässan räknas av på något sätt?Tack på förhand!Med vänlig hälsning,Ulrika
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!Frågor kring äktenskap regleras i äktenskapsbalken, se här.Den första fråganDet finns inte reglerat i någon lag en sista tidsgräns för påkallande av bodelning. En sådan kan i princip påkallas när någon av makarna önskar. Bodelning ska dock göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap 2 § äktenskapsbalken. Även om det inte finns någon sista tidsgräns har det sagts i praxis att en make kan anses ha eftergett sin rätt till bodelning om denne har väntat för länge med att påkalla denna, samt inte haft någon förklaring till dröjsmålet. I rättsfallet NJA 1993 s. 570 konstaterades att påkallande av bodelning 24 år efter äktenskapsskillnad var för sent, och att maken då förlorat sin rätt till en formell bodelning. I ett senare fall, NJA 2009 s. 437, var dock begäran om bodelning fortfarande möjlig efter 10 år. En allmän tidsfrist för när rätten till bodelning faller bort är inte möjlig att säga, utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall.I ert fall har ca. 20 år förflutit sen äktenskapsskillnaden. Som skäl till dröjsmålet har angetts att den ene maken inte har haft möjlighet att lösa ut den andre. I det senare nämnda rättsfallet ovan hade en liknande förklaring getts till dröjsmålet. Följande står i domen: "Som skäl för att han inte påfordrade bodelning i anslutning till äktenskapsskillnaden har han anfört bl.a. att det var bäst för barnen att de fick bo kvar i sin invanda boendemiljö och att [maken] inte hade ekonomiska möjligheter att lösa ut honom." I det fallet avsåg bodelningen i princip bara en fastighet, vilket domstolen tyckte var ytterligare ett skäl till att bodelning skulle vara möjlig. Även om en domstol skulle tycka att förklaringen är rimlig till viss del, och även om bodelningen bara avser fast egendom, finns det fortfarande en risk att domstolen skulle tycka att 20 år är för mycket.Den andra fråganSvaret på frågan beror på huruvida en bodelning görs eller inte. Om försäljningen sker i samband med bodelning kan marknadsvärdet i dagsläget ligga till grund för fördelningen. I sådant fall är det hälften av vinsten som delas i bodelningen. Om de väljer att inte göra en bodelning (eller om sådan inte är möjlig pga. för lång tid har förflutit) torde de juridiskt sett vara samägande, antingen öppet eller dolt, beroende på omständigheterna. Det blir då en "vanlig" försäljning, och de får var och en så stor del av vinsten som motsvarar deras del i den samägda egendomen.Jag hoppas ni har fått svar på er fråga.Vänligen

Bodelning vid äktenskaps upplösning

2016-06-28 i Bodelning
FRÅGA |Vi ska separera. Jag äger ensam huset på pappret men vi är ju gifta. Vi är överens om att jag ska ta över huset och krediterna. Måste vi göra ngn formell bodelning? Måste jag ge honom ngn summa pengar? Kan vi bara komma överens? mvh åsa Borg
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När jag besvarar frågan utgår jag enbart från den information som du tar upp i din frågeställning. Jag utgår därför från att det inte finns något äktenskapsförord utan att den egendom ni har utgör giftorättsgods.När ni separerar ska ni genomgå en bodelning där er egendom ska fördelas. Regler kring detta finns i äktenskapsbalken (ÄktB). I 9:1 ÄktB framgår att en bodelning ska göras när äktenskap upplöses, när egendomen utgör giftorättsgods. I bodelningen ingår all egendom som utgör giftorättsgods, se 10:1 ÄktB. Vad som utgör giftorättsgods framgår av 7:1 ÄktB. Ska du ta över huset kommer du mer troligt behöva betala en summa till din make, en så kallad skifteslikvid. Hur stor den blir kommer framgå efter att fördelningen i bodelningen är gjord. Mer hjälp kan jag nog inte ge dig, då jag inte vet vilken egendom ni har, eller värdet av det. Vill ni ha hjälp med bodelningen kan någon av våra jurister hjälpa er med detta och upprätta ett så kallat bodelningsavtal. Klicka här, så kan du kortfattat förklara vad ditt ärende rör och samtidigt boka en tid med en av våra jurister. Återkom till oss om du har andra frågor du behöver hjälp med. Ha en fortsatt bra dag!