Olika delar av samboegendom

2013-04-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej vi är ett sambopar som har köpt ett radhus jag äger 4/5 av lagfarten och hon 1/5 hon vill inte skriva på något samboavtal,hur skall jag göra med mina andelar om vi separerar.Mina andelar är betalda hon har ett lån på sin. Kan jag rädda mina andelar på något sätt?
Anonym X |Hej!Som jag förstår det så är radhuset samboegendom (dvs. köpt för att tjäna som gemensam ostad för dig och din sambo enligt 3 och 5 §§ sambolagen. Om du och din sambo i framtiden separerar kan din sambo begära bodelning enligt 8 § sambolagen. All samboegendom kommer då tas in och sedan delas lika er emellan i enlighet med 12-14 §§ sambolagen. Din sambos lån på radhuset ska också dras bort från hennes andel i samboegendomen när denna beräknas, se 13 § sambolagen.I vissa särskilda fall kan en bodelning jämkas om samboförhållandet varat en kortare period och egendomsförhållandet mellan samborna är ojämnt enligt 15 §, men detta är ingenting du bör räkna med.Din chans att kunna se till att radhuset inte tas in i bodelningen och att det ägarförhållande som nu finns där du äger 4/5 av radhuset består vid en separation är att ni upprättar ett s.k. samboavtal om att huset inte ska tas in i ev. framtida bodelning enligt 9 § sambolagen. Ett sådant avtal kan också slutas just inför en bodelning enligt 10 § sambolagen, det kallas då föravtal. Så om din sambo inte vill skriva på ett samboavtal får du räkna med att radhuset kommer delas lika er emellan vid en separation, med avdrag för din sambos lån.Med vänlig hälsning,

Bodelning mellan sambor

2013-04-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har en bostadrätt tillsammans och nu ska vi dela på oss. När vi köpte den la min sabo in 300.000 i kontaktinsats och vi skrev inga papper gällande detta. Har jag rätt att få ut halva summan vid försäljning ändå eller kan han gå vidare med det och få rätt till sina 300.000kr?
Nathalie Ståhl |Hej och tack för din fråga!Enligt Sambolagen ska sambornas gemensamma bostad och bohag delas när ett samboförhållande upphört och någon av samborna begär att bodelning ska ske, se SamboL 3 och 8 §§. Då ni verkar ha köpt bostaden för gemensamt bruk skulle jag säga att bostaden är samboegendom och således ska bostaden ingå vid  en bodelning mellan er. En bodelning mellan sambor sker genom att samboegendomen läggs samman och delas lika enligt SamboL  14 §. Dock finns en bestämmelse i SamboL 15 § som säger att en likadelning inte bör ske om det med hänsyn till samboförhållandets längd eller till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt. Är det bostaden som utgör den stora tillgången bland er samboegendom och denna betalats av din sambo skulle din sambo  kunna hävda att det vore oskäligt att göra en likadelning av egendomen mellan er med hänsyn till era ekonomiska förhållanden och således skulle din sambo få en möjlighet att behålla mer av sin egendom vid en delning mellan er. Vänligen, 

Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad

2013-03-31 i Bodelning
FRÅGA |Min mamma och pappa skilde sig för ca 16 år sedan och hade ett äktenskapsförord som mer eller mindre sa att deras bankkonton och bostad var gemensam, men att han fick behålla vissa ägodelar som han hade med sig in i äktenskapet. Min pappa har sen skilsmässan gift om sig och han gick bort nu för ett par månader sen. Efter hans bortgång har det framkommit att han har och har haft ett konto utomlands med tillgångar. Hans nya fru hävdar nu att hon ska ha 75% av dessa (tack vare hans testamente). Det jag undrar över är om min mamma har rätt till en del av dessa pengar som fanns på kontot vid deras skilsmässa? Deras äktenskapsförord sa klart och tydligt att deras bankkonton skulle delas lika. Finns det någon preskriptionstid vid sånna här fall? //Anna
Nathalie Ståhl |Hej och tack för din fråga!Enligt lagstiftningen ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning när ett äktenskap upplöses, se Äktenskapsbalken (ÄktB) 9 kap. 1 §. Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska förrättas när äktenskapet upplösts, se ÄktB 9 kap. 4 §. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, se ÄktB 10 kap. 1 §, och en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Enskild egendom är sådan egendom som anges i ÄktB 7 kap. 2 §, t.ex. egendom som till följd av äktenskapsförord gjorts till enskild. Det finns inte någon preskriptionstid för när en make kan begära bodelning efter äktenskapsskillnad. Detta innebär att om bodelning inte skett med anledning av äktenskapsskillnad, kan den make som så önskar begära bodelning även om det förflutit lång tid efter det att dom på äktenskapsskillnad meddelats. Dock hindrar inte detta att långvarig passivitet kan leda till att rätten till bodelning går förlorad. Av lagtexten framgår att makarna över bodelningen skall upprätta en handling som skrivs under av dem båda, se ÄktB 9 kap. 5 §. Det är emellertid inte någon utomstående, tingsrätt eller annan, som kräver in kopia av avtalet eller kontrollerar att bodelning skett eller som kräver att få se avtalet. Men mot bakgrund av att det inte finns någon preskriptionstid för att begära bodelning är det alltid att rekommendera att man skriver ett avtal över det man enats om i bodelningen för att makarna inte senare ska bli oense om delningen.Som jag förstår det har en bodelning skett mellan din mamma och pappa efter äktenskapsskillnaden och finns det över denna en handling som skrivits under av dem båda har din mamma inte rätt att begära att en ny delning ska ske för att få tillgång till din pappas kontotillgångar. Din mamma och pappa anses då ha kommit överens om bodelning och det är då denna delning som gäller. En bodelning är makarnas gemensamma överenskommelse om hur tillgångarna ska fördelas. Vänligen, 

Bäst behov av den gemensamma bostaden enligt 11 kap. 8 § ÄktB plus frågor om enskild egendom

2013-03-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Under vilka ömständigheter anses man vara den som är i större behov av det gemensamma boendet? Jag och min make har inga barn ihop och båda har fast jobb, dock får jag mycket mindre i lön. Spelar det någon roll om den ena har bidragit mer ekonomiskt än den andra, när det gäller boende och mat? Jag var inte närvarande då min make köpte vår lägenhet men vi var redan gifta, undrar om han på något sätt kunde ha gjort att den lägenheten klassas som enskild egendom? Hur kan jag ta reda på det? Tack på förhand!
Joel Sandin Persson |Hej,Jag förstår din fråga som att du har funderingar över vem som har rätt till den gemensamma bostaden vid en äktenskapsskillnad och därigenom en bodelning. Vidare undrar du om er make ensam kan göra bostaden till sin enskilda egendom.Vad först angår frågan om enskild egendom så finns det tre sätt att få makes giftorättsgods (GG) att bli dennes enskilda egendom (EE). Makes egendom som denne erhåller genom gåva eller testamente är dennes enskilda egendom om testatorn eller gåvogivaren förordnat om detta. Så länge din make inte förvärvade lägenheten med medel som denne ärvt eller fått med föreskrift om EE så utgör er lägenhet GG. Det sista sättet är att båda makarna ingår ett äktenskapsförord om vilken egendom om ska vara makes enskilda. Sålunda finns det inget sätt som ena maken ensam kan besluta om att hans egendom ska vara enskild. Bästa sättet för den andra maken att undersöka saken är att, i det fall en viss egendom förvärvats genom testamente eller gåva, kontrollera om det fanns något villkor om enskild egendom från gåvogivaren/testatorn.För att sedan övergå till frågan om bättre rätt till den gemensamma bostaden (och bohaget) vid en bodelning (11 kap. 8 § Äktenskapsbalken (Äktb) ). I ditt fall äger ju din make lägenheten vilket, för att du ska ha rätt att ta över den vid skiljsmässa, förutsätter två saker:Dels måste du anses ha bäst behov av den (Behovsprincipen)Exempel på omständigheter som spelar in här är ålder och hälsa; om ena maken på grund av sådana omständigheter har ett särskilt behov av bostaden.Andra faktorer som exempelvis spelar in är vem av makarna om har lättast att skaffa ett nytt hem.Vidare måste ett övertagande anses såsom skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt (Skälighetsprincipen)Här måste man beakta ägarmakens ekonomiska situation och väga dessa mot den andra makens behov.Omständigheter som att bostaden är ägarmakens släktgård eller föräldrarhem påverkar också bedömningen.Sammantaget måste en helhetsbedömning göras av makarnas situation. Sålunda finns det inga generella omständigheter som alltid talar i en riktning, med undantag för de fall då make fått vårdnaden om barnen. Denna anses alltid ha bäst behov av den gemensamma bostaden. Men eftersom detta inte är aktuellt i ert fall kan jag inte ge något glasklart svar på frågan.Lagen jag hänvisade till finns här: https://lagen.nu/1987:230#A2 Om ni har ytterligare funderingar är ni alltid välkommen att ställa en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Författningar som aktualiseras inom områdena: samboende, förhållandet mellan föräldrar och barn, faderskap, adoption, vårdnad och umgängesrätt

2013-04-01 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej skulle ni kunna redogöra för några väsentliga lagtexter till dessa områden? Samboboende Förhållandet mellan föräldrar och barn Faderskap Adoption Vårdnad Umgängesrätt Tack på förhand
Rosa Nicole Abas | Hej, och tack för din fråga, Författningar som aktualiseras inom dessa områden är bl.a. följande: -  Sambolag (2003:376) – se (https://lagen.nu/2003:376).-  Föräldrabalk (1949:381) – se (https://lagen.nu/1949:381).-  Socialtjänstlag (2001:453) – se (https://lagen.nu/2001:453).-  Lag (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption - se (https://lagen.nu/1971:796). Vänligen,

Bodelning mellan efterlevande make och särkullbarn

2013-03-31 i Bodelning
FRÅGA |Min väns make har nyligen avlidit. Under deras gifta liv tillsammans har de haft delad ekonomi. Den avlidne maken har ett särkullbarn. Vad händer med deras egendom vid arvskiftet? Hur avgörs vad som ska ingå vid tilldelningen till särkullbarnet när ekonomin inte har varit gemensam?
Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga.Jag utgår i mitt svar från att särkullbarnet är enda bröstarvinge till den avlidne. Särkullbarnet ärver hela kvarlåtenskapen från sin förälder, då makar inte har arvsrätt framför särkullbarn.  En bodelning ska ske även då ett äktenskap upplöses på grund av den ena makens frånfälle. En bodelning är ett avtal och måste därav ingås av minst två parter. Då en make dött ingås detta avtal av den efterlevande maken och den först avlidne makens arvingar, 9:5 Äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230#K9P5S1. I detta fallet är det särkullbarnet samt den efterlevande maken.All giftorättsgods ingår i en bodelning, enligt 10:1 ÄktB. All egendom är giftorättsgods såvida det inte är enskild egendom, 7:1 ÄktB. Enskild egendom utgörs av bl. a. egendom som gjorts enskild genom äktenskapsförord och egendom som en make erhållit genom gåva, arv eller testamente med föreskrift om att egendomen ska vara enskild, se 7:2 ÄktB.  Vid en bodelning har en part rätt att i första hand få sin egendom på sin lott, 11:7 ÄktB. Fördelning av makarnas gemensamma bostad och bohag utgår utifrån behovsprincipen, vilken innebär att den av makarna som bäst behöver egendomen ska få den på sin lott, 11:8 ÄktB. Denna regel gäller dock bara till fördel för den efterlevande maken i det fall att en bodelning genomförs med anledning av en makes död. Kan särkullbarnet och efterlevande maken inte komma överens har de möjlighet att ansökan om en bodelningsförättare, se 17 kap ÄktB. Det som efter bodelningen är på den avlidnes sida är kvarlåtenskapen och denna tillfaller särkullbarnet. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Assisterad befruktning och anonymitet

2013-03-31 i Barnrätt
FRÅGA |Skulle ni kunna redogöra för vad som gäller angående insemination för ensamstående kvinnor samt donatorns anonymitet ?
Oscar Campos |Hej och tack för din fråga!Lag (2006:351) om genetisk integritet (GenL) reglerar de fall när barn blir tillkomna genom assisterad befruktning. Utgångspunkten enligt GenL är att insemination endast får ske om kvinnan är gift eller sambo och maken eller sambo skriftligen samtycker, se 6:1, 7:3 GenL. Ensamstående kvinnor har enligt GenL inte rätt att genomgå en assisterad befruktning.Donatorns relation till barnet är beroende av omständigheterna som ligger bakom barnets födelse.Vid assisterad befruktning, som görs i enlighet med GenL, saknar donatorn ett anonymitetsskydd gentemot barnet. När barnet har uppnått tillräcklig mognad, har barnet rätt att få ta del av donatorns identitet. Barnets rättsliga föräldrar har däremot ingen rätt att få ta del av donatorns identitet. Slutligen kan det tilläggas att det inte finns några legala skyldigheter eller rättigheter mellan donatorn och barnet.

Berörs exsambons lån vid försäljning av fastighet anskaffad för eget bruk men belånad även av exsambon?

2013-03-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag är ensam ägare till huset som jag ägde innan min sambo flyttade in, vi har separerad, lån är fördelat mellan mig och sambo kan jag sälja utan att lösa sambos del. Vi har inte skrivit samboavtal.
Amanda Wiggh |Hej, tack för din fråga. Om du ensam äger en fastighet till 100 % så är det bara du som kan belåna den. Jag utgår därför från att är din sambo antingen är medlåntagare till dina lån eller har hjälpt till med finansieringen genom att ta lån utan säkerhet i huset. Om din sambo har lån utan säkerhet i bostaden så kan du sälja bostaden utan att lösa dessa lån. Om sambon däremot står som medlåntagare till lån som du innehar med säkerhet i bostaden så kommer du inte att kunna sälja huset utan att lösa sambons del. Den delen måste du prata om med din bank. Eftersom ni inte har skrivit samboavtal så gäller Sambolagen, se https://lagen.nu/2003:376. Bostad som inte har införskaffats för gemensamt bruk anses inte vara samboegendom och påverkas inte vid separation, se 3 § (se dock 22 § om ni har hemmavarande barn). Förutsatt att du äger bostaden helt själv och att din sambos lån inte är kopplade till bostaden så ska det följaktligen inte vara något problem att du säljer huset utan att samråda med sambon, även om det såklart är att bäst om ni kan komma överens i det fall att även hans lån påverkas.   Med vänlig hälsning,