Ang. adoption av barn med hemvist i annat land

2013-07-02 i Adoption
FRÅGA |Hej,Jag har fått en fråga från en ung man (17 år) angående adoption. Han bor på ett HVB-hem, har inte svenskt uppehållstillstånd och kommer från Vitryssland. Föräldrarna i hemlandet går inte att få tag på, inga andra släktingar heller. Frågan är om det finns möjlighet att en svensk familj skulle kunna adoptera honom och hur detta i så fall skulle kunna gå till. Tack på förhand.
Amanda Rasmusson |Hej,och tack för din fråga till oss på Lawline.se!Lagregleringen om adoptioner finner du i huvudsak i 4 kap. Föräldrabalken (FB), se https://lagen.nu/1949:381#K4. Se även 5 och 6 kap. Socialtjänstlagen SoL https://lagen.nu/2001:453#K5.Den som vill adoptera ett barn från ett annat land måste ha ett medgivande från socialnämnden i sin hemkommun innan barnet lämnar sitt ursprungsland. Medgivande får lämnas endast om den sökande är lämpad att adoptera. I medgivandeutredningen tas särskild hänsyn  till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk. För att få ett medgivande är det obligatoriskt att delta i en föräldrautbildning som kommunen anvisar till (6 kap. 12 § SoL). Till detta kommer att den som inte har fyllt arton år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke (4 kap. 5 § FB). Jag föreslår att ni tar kontakt med Socialtjänsten i er kommun för att undersöka möjligheterna till adoption. Vänligen,   

Rätt till makes hus vid skilsmässa

2013-07-02 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej. För 7 år sen köpte min man ett hus,men det är han som ät ägare och han skrev inte mitt namn i alla papper och blanketet som har fått från banken men när han skulle låna pegar från banken får att köpa huset fick jag också skriva under pappert att jag är med på att betala tillbaka lånet. Nu vill jag skilda mig men jag är orolig om jag får nånting av huset eller inte. jag menar kommer jag att få hälften av huset efter skildmässa eller inte. 
Kim Dohm-Hansen |Hej och tack för din fråga!Eftersom ni är gifta så huset giftorättsgods. Det innebär att husets värde skall delas lika mellan er om ni skiljer er. Det spelar alltså ingen roll att din man står som ägare. Du har fortfarande rätt till hälften av husets värde, så länge ni inte skrivit ett äktenskapsförord om att huset skall vara hans enskilda egendom. Vänligen,

Makes egendom och krav på samtycke

2013-06-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag har en halvbror (vi har endast samma mamma). Mina föräldrar är gifta men mamma bor inte kvar i huset. Min far vill skriva över sitt hus (som han står som ensam ägare på) till mig. Men han vill bo kvar där själv så länge han kan. Måste mamma också skriva under om pappa vill överlåta huset till mig? Vad händer om min mamma går bort före pappa, måste pappa betala en summa till min bror då?
Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga. Eftersom dina föräldrar är gifta så måste man beakta äktenskapsbalkens regler om makars egendom. Fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad får inte säljas eller ges bort utan samtycke av den andre maken om fastigheten utgör giftorättsgods. Detta framkommer av 7 kap 5§ Äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230#K7P5S1. Med giftorättsgods menas all egendom som inte är enskild, bl. a. genom gåva, arv eller testamente eller reglerad som enskild genom ett äktenskapsförord. Det talar således för att din pappa behöver din mammas samtycke för att avhända sig huset till dig. Du har inte heller möjlighet att få lagfart om samtycke saknas, 20 kap 7§ p.7, se https://lagen.nu/1970:994#K20P7S1.  Om din mamma går bort så har du och din bror arvsrätt. Om hon inte har fler barn än er så ärver ni hälften var (förutsatt att hon inte har upprättat ett testamente). När en make eller maka går bort ska en bodelning göras. I en bodelning ska all giftorättsgods ingå. Denna ska delas hälften mellan makarna. Den efterlevande maken har dock möjlighet att välja att det inte ska ske någon hälftendelning utan att makarna ska behålla sitt eget, 12 kap 2§ ÄktB. Detta förekommer ibland då efterlevande make är mer förmögen än den andre. Det som kvarstår på din mors sida efter en eventuell bodelning är kvarlåtenskapen, dvs. arvet. Detta kan innebära en del av huset tillkommit dödsboet vid bodelning och att din bror då ärver denna del. Då kan det bli så att den praktiska lösningen blir så att din pappa köper loss din halvbrors andel. Det finns dock många olika scenarion för vad som skulle kunna ske. Om din mamma dör så har dock din pappa ingen generell skyldighet att betala din halvbror något, men med anledning av bodelning kan det ändå framstå så. Är din pappa den mer förmögne av makarna så finns dock möjligheten att nyttja 12 kap 2§ ÄktB. Hoppas du fått svar på dina frågor! Vänligen,

Fördelning av kostnader och tid samt val av transport vid avstånd till andre föräldern

2013-06-30 i Barnrätt
FRÅGA |Mina tonårsbarns far har flyttat 16mil bort och vid resor till honom ca varannan helg vill han att dom ska åka buss. Problemet är att vi har 5mil till närmaste busshållplats. Blir ju 20 mil per helg som barnens far tycker att jag ska köra och bekosta plus bussbiljetterna ena vägen, måste dessutom ofta ta ledigt fr jobbet för att hinna köra till bussen. Är detta rimligt? MÅSTE jag göra allt det här? (Han bor själv nära sin busshållplats. )
Lars Bålman |På den här typen av frågor är föräldrabalken (1949:381), FB, tillämplig. Angående de frågor av de du tar upp som redan har avgjorts av domstol, gäller domstolens beslut, som du visserligen kan överklaga inom överklagandetiden. I vårdnad, boende och umgänge kan allmän domstol, på talan av någon av parterna, bestämma vad som ska gälla, och tar då hänsyn till föräldrarnas åsikter. Frågan på vilket sätt barnen ska överföras till den andre föräldern är oreglerad i FB. Detta innebär att fadern inte kan ställa några krav på hur detta ska ske - med buss, bil, tåg och så vidare. Om det är du som ska överföra barnen till fadern så är det helt upp till dig hur detta ska ske. Å andra sidan, de tider då det är fadern som har ansvaret, är det upp till honom hur detta ska ske. Emellertid ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, hänsyn ska tas till att risken att barnet far illa och till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad, 6:2 a FB. Det bästa, både för er själva och för barnen, är om ni lyckas komma överens utan inblandning av domstol. Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) få hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge. Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna ska godkännas, 6:17 a FB. Vad gäller resekostnader finns endast ett lagrum i FB, 6:15 b FB. Detta gäller bara när barnet endast bor med den ena föräldern, inte när det bor ibland hos fadern, ibland hos modern. Enligt lagrummet ska den föräldern som barnet bor hos ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Det ska ske efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I praxis har reglering av resekostnaderna gjorts endast då kostnaderna är av någon betydenhet och avståndet mellan orterna överstiger tio mil, se hovrättsfallet RH 1999:30. Detta hade stöd i förarbetena till bestämmelsen.

Om sambors samäganderätt på bostad

2013-07-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo har köpt en bostadsrätt efter att ha bott hos mig i över ett år. Tanken var från början att han skulle stå som ägare och låntagare, men nu har finansieringsfrågan ändrats och jag behöver stå med på lånet. Därför ska jag även äga halva bostaden och vi ska bo där tillsammans. Enligt mäklaren gick det ej att ändra köpekontraktet utan vi får skriva ett gåvobrev. Räcker det att skriva att han ger mig 50% av bostaden eller måste det stå något mer?
Amanda Rasmusson |Hej, och tack för din fråga till oss på Lawline! Då bostadsrätten förvärvats av din sambo ensamt (han står ensamt på köpekontrakt) så har Er mäklare rätt i att det är ett gåvobrev som ska upprättats i det här fallet. Detta görs för att Du även ska få äganderätt och rätt till avkastning om/när bostadsrätten säljs och även vid eventuell bodelning. Viktigt att veta är att gåvan inte medför att sambolagens bodelningsregler blir tillämpliga (se Högsta Domstolens dom NJA 1997 s.227). Bostadsrätten blir alltså inte samboegendom utan det är fråga om samäganderätt enligt Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt, se https://lagen.nu/1904:48_s.1.   Jag rekommenderar ändå att Ni kontakta en familjerättsbyrå för upprättande av samboavtal för att klargöra ert ekonomiska förhållande. Vänligen,   

Vuxenadoption

2013-07-01 i Adoption
FRÅGA |Hejsan! när jag var nyfödd tog socialen hand om mig och jag kom till en ny familj. Min biologiska pappa skrev på papper för adoption men min biologiska mamma vägrade detta så jag har bott med mina föräldrar som jag kom till när jag var liten i 21 år men alltså aldrig blivit adopterad. Nu vill jag att denna adoptionen ska blir på "riktigt" och undrar hur jag och mina föräldrar ska gå tillväga? tacksam för svar!
Alexandra Leppälä | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då du är vuxen krävs det inte längre ett samtycke av din biologiska mor för att åstadkomma en adoption. Förutsatt att du under lång tid inte haft någon kontakt med din biologiska mor och inte heller vill ha det bör hennes vilja inte kunna förhindra adoptionen. En vuxenadoption får ske om den är till fördel för barnet och det finns särskild anledning till den. Då du i ditt fall har bott hos dina föräldrar nästan hela ditt liv och uppfostrats av dem borde det inte vara något problem att visa på att särskild anledning till adoption föreligger. Dessutom kommer domstolen lägga stor vikt vid din inställning till adoptionen vilket därför inte heller bör bereda några svårigheter. Rent praktiskt får du och dina föräldrar vända er till tingsrätten med er adoptionsansökan. För att få mer information kan du besöka din närmaste tingsrätts-hemsida och söka på ”ansökan om adoption”. Hoppas svaret varit till hjälp och lycka till!  Vänligen, 

Arv och bodelning

2013-06-30 i Bodelning
FRÅGA |Min pappa gick bort 2011-07-14 och jag var då gift. Dödsboet är inte delat. Nu har jag skilt mig och nu vill mitt ex ha ut sin del av arvet efter min pappa. Har hon rätt att få något av arvet? Dödsboet består av skog/ pengar som blev efter försäljningen av hans hus. Nu så är det så att jag och mina syskon ska behålla skogen som vi håller på att underhålla. Det har kostat en del både i pengar och arbete. Om mitt ex har rätt till någon del hur gör man med utgifter och arbete på den delen som är kvar?
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Du skriver att vid tidpunkten för din pappas bortgång var du fortfarande gift. Den tidpunkt man beräknar vardera makars tillgångar är den dagen ansökan om äktenskapsskillnad inkommit till tingsrätten. Det innebär att ditt arv ska räknas in till dina tillgångar vid bodelningen såvida det inte var förbehållet som din enskilda egendom genom ett testamente.Vid bodelningen ska tillgångarna delas lika mellan makarna, exklusive enskilda egendomar. Den make som vid bodelning äger mer än den andra, måste avstå delar av sin egendom till förmån för den andra maken. Om till exempel du äger 600k och din exfru äger 400k, måste du ge henne 100k så att ni båda äger 500k. Däremot har den mindre förmögne maken ingen rätt att peka ut exakt vad den vill ha. Det innebär, i ditt fall, att du kan ge henne en summa pengar istället för en andel skog om du föredrar det (förutsatt att du är den mer förmögne maken). Du bestämmer helt själv.Om du skulle välja att avstå en andel av skogen till din exfru så har du rätt att göra kostnadsberäkningar på det arbete du utfört på skogen, däremot antar jag att det ska beräknas samtidigt som man beräknar värdet på skogen, vilket innebär att du måste räkna ut det innan det exakta värdet av skogen kan tas upp i bodelningen. För att få ett exakt svar på den här delfrågan skulle jag råda dig att ta kontakt med en jurist som kan sätta sig in i alla detaljer ordentligt.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Bodelning och avhysning av tidigare sambo

2013-06-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, Min mamma bor sedan 7-8 år tillbaka i en hyresrätt. För 6 år sedan blev hon tillsammans med en kille och det verkar som att det är slut mellan dem. Min mamma vill kasta ut hennes sambo och gett honom en månad men han säger att han vägrar lämna lägenheten. Notera att det är min mamma som står på hyreskontraktet, han är endast inskriven och folkbokförd i lägenheten. Har min mamma rätt att kasta ut honom eller har han rättigheten att bo kvar? I såna fall, kan en avhysning bli aktuell? Tacksam för svar
Matilda Karlsson |Hej! Tack för er fråga. Enligt 1 § sambolagen föreligger ett samboförhållande då två personer stadigvarande bor med varandra – det ska inte ha varit en alltför kortvarig förbindelse, lever i ett parförhållande – det vill säga ett förhållande där det normalt ingår ett sexuellt samliv i samt det förekommer ett gemensamt hushåll – samarbete i vardagliga göromål samt till någon del ekonomisk gemenskap. I detta fall tycks inget i er fråga tyda på att sådant samboförhållande inte skulle ha förelegat. Sambolagen är således tillämplig. När ett samboförhållande upphör skall enligt 8 § 1 st. sambolagen bodelning ske om någon av parterna begär det inom ett år från det att samboförhållandet upphörde enligt 8 § 2 st. sambolagen. I en situation där oenighet råder kan det vara lämpligast att begära bodelning. En bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde, denna tidpunkt utgör således ”den kritiska tidpunkten”. Vad det gäller värdering av egendom ska den ske med så nära anknytning till bodelningen som möjligt. Bodelningsförfarandet går till som sådant att varje parts andel i samboegendomen beräknas, 12 § sambolagen. Samboegendomen utgörs enligt 3 § sambolagen av sambornas bohag och gemensamma bostad om egendomen förvärvats för gemensam användning. Har egendomen förvärvats innan samboskapet ingicks anses egendomen som huvudregel inte vara förvärvad för gemensam användning. Enligt 5 § 1 st. 3 pt. sambolagen är att avse så som sambors gemensamma bostad sådan byggnad eller del av byggnad som samborna, eller någon av samborna innehar med hyresrätt om den huvudsakligen används så som sambornas gemensamma hem och ändamålet är boende.  I ert fall så har hyresavtalet ingåtts ett par år innan samboskapet uppstod och därav har lägenheten från början inte hyrts i syfte att fungera så som sambobostad. Hyresrätten är därav ej att anse så som samboegendom och ska därav ej ingå i en eventuell bodelning. Enligt denna reglering har din mor rätt till hyresrätten.  I 22 § sambolagen återfinns en specialreglering som behandlar övertagande av hyresrätt som inte har varit del i bodelningen. Sådant övertagande kan bli aktuellt om den andre bäst behöver hyresrätten och ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses vara skäligt. Har de tidigare samborna ej gemensamma barn kan denna reglering enbart bli tillämplig om synnerliga skäl föreligger, exempelvis att någon av parterna är gravid med gemensamt barn, så verkar fallet ej vara här och att 22 § sambolagen skall bli tillämplig i ert fall tycks inte möjligt. Är situationen tvistig och parterna vidare inte gemensamt kan göra en bodelning kan en ansökan om bodelningsförrättare göras. Enligt 26 § sambolagen är vid tvist mellan parter äktenskapsbalkens regler tillämpliga. Enligt 17 kap. 1 § äktenskapsbalken skall rätten förordna om bodelningsförrättare på ansökan efter make, i detta fall sambo. En bodelningsförrättare gör en bouppteckning och fördelar sedan egendomen mellan parterna. En sådan bodelning kommer med största sannolikhet visa att din mor har rätt till hyresrätten då den kommer tas utom bodelningen. Har den före detta sambon fortfarande inte valt att flytta ut efter att bodelning har gjorts kan ansökan om exekutionstitel göras hos kronofogdemyndigheten. I lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning behandlas tre former av summarisk process. Här blir den vanliga handräckningen tillämplig i enlighet med 3 § då det gäller att få tidigare nyttjanderättshavare att flytta. I enlighet med 1 § kan kronofogdemyndigheten utfärda exekutionstitel, vilken enligt 3 kap. 1 § utsökningsbalken kan användas så som grund för verkställighet. Ansökan om vanlig handräckning kan göras via blankett som finns på kronofogdemyndighetens hemsida. En verkställighet av avhysning följer regleringarna som återfinns i 16 kap. utsökningsbalken och sköts av kronofogdemyndigheten i det fall de väljer att bifalla ansökan om vanlig handräckning. Sambolagen finner ni https://lagen.nu/2003:376 Äktenskapsbalken finner ni https://lagen.nu/1987:230 Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning finner ni https://lagen.nu/1990:746 Utsökningsbalken finner ni https://lagen.nu/1981:774  Vänligen,