Samboavtal eller inte?

2017-05-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min pojkvän ska köpa en bostadsrätt tillsammans. Jag kommer gå in med hela kontantinsatsen men vi båda kommer stå på lånet. Om det i framtiden skulle ta slut mellan oss behöver något sorts avtal göras så att jag har rätt till det jag gått in med.Hur går vi tillväga?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Ja, det stämmer att du och din pojkvän kan behöva skriva ett avtal. Jag rekommenderar att du och din pojkvän skriver ett samboavtal.I samboavtalet kan du och din pojkvän tillsammans bestämma hur era tillgångar ska fördelas. Ni kan exempelvis bestämma hur stor del du och han kommer att få av bostadsrätten. I samboavtalet kan ni även bestämma ifall ni vill vara bundna av sambolagen helt, delvist eller inte alls. Ifall ni inte skriver ett samboavtal så kommer sambolagen att gälla vid en eventuell bodelning mellan er två. Enligt sambolagen så kommer bostadsrätten att fördelas lika mellan dig och din pojkvän. Detta kan vara en nackdel för den sambon som har lagt mer pengar på bostadsrätten.Det finns inga särskilda regler kring vad ett samboavtal ska innehålla. Du och din pojkvän kan därför bestämma själva. Det finns samboavtalsmallar att ladda ned gratis från nätet (se exempelvis här). Men om du och din pojkvän vill ha hjälp med att skriva ett säkert och tydligt samboavtal så finns möjligheten att skriva ett samboavtal med hjälp av en utbildad jurist hos oss på Lawline.KontaktTelefon: 08-533 300 04Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00E-post: info@lawline.seHoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Kan man vid skilsmässa ta tillbaka sitt efternamn som ogift?

2017-05-17 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Ska skilja mig och undrar om jag kan byta tillbaka till mitt flicknamn ?
Lenita Pettersson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan genom en anmälan till Skatteverket byta till det efternamn du hade som ogift (namnlag 10 § andra stycket). Klicka här så kommer du direkt till blanketten för namnändring på Skatteverkets hemsida.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Underhållsskyldig för 18-åring

2017-05-16 i Underhåll
FRÅGA |Hej har en dotter som numera valt att bara bo hos mig. Hon är fyllda 18 år. Innan hade vi växelboende varannan vecka. Är den andra föräldern skyldig att betala underhåll? Dottern går på gymnasiet nu och ska sedan läsa på högskolan. Är underhållet inkomstbaserade?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Ifall din dotter numera varaktigt bor hos dig så kan den andra föräldern bli skyldig att betala underhåll till henne. Den andra föräldern är skyldig att betala underhåll ifall din dotter är under 21 år och fortfarande går på gymnasiet. När din dotter är klar med sin gymnasieutbildning så kommer den andra förälderns underhållsskyldighet att upphöra. (Föräldrabalken 7 kapitlet 2 § och socialförsäkringsbalken 18 kapitlet 6 §). Eftersom din dotter är 18 år så har hon rätt att själv förfoga över underhållet och bland annat få underhållet betalt till sitt egna bankkonto.Underhållet är inkomstbaserade. Om din dotter och den andra föräldern inte själva kan komma överens om underhållet så kan underhållsskyldigheten bestämmas i tingsrätten på den ort där den andra föräldern bor. (Föräldrabalken 7 kapitlet 12 §).Din dotter kan annars ansöka om underhållsbidrag hos Försäkringskassan. Hon kommer då att få underhållet betalt till sig ifrån Försäkringskassan.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Vad är definitionen av växelvis boende?

2017-05-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, Vad räknas som växelvis boende? Hur många dygn/ månad hos resp. förälder? Hur räknas loven? Jag och barnens far har gemensam vårdnad. De bor 16 dygn/månad hos mig och 12 dygn/månad hos sin far. Sommarlov 4 veckor hos mig och 3 veckor hos sin far.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inte någon lag som anger exakt vad växelvis boende innebär. Istället har det framkommit olika definitioner sätt att bedöma i rättspraxis och flera myndigheter har också riktlinjer som de går efter när de behöver göra en bedömning av barns boende.Generellt brukar man säga att växelvis boende föreligger när barnet bor ungefär lika länge hos båda föräldrar. Det behöver inte vara exakt 50 %. Enligt Försäkringskassan föreligger växelvis boende om barnet bor ungefär 40-60 % hos respektive förälder (eller 12-16 dagar). När skatteverket ska göra bedömningar som rör barnets bokföring utgår de också från en gräns på 40 %. Om en förälder bor kvar i familjens ursprungsbostad – bostaden där familjen senast bodde tillsammans – och barnet bor hos föräldern i ursprungsbostaden minst 40 % av tiden ska barnet stå kvar på den adressen och anses vara växelvis boende. I rättsfallet NJA 1998 s 267 kom domstolen fram till att en förälder som inte har gemensam vårdnad och hade sitt barn boende hos sig ungefär 30 % av tiden inte hade barnet varaktigt boende hos sig. Det vill säga ansågs barnet inte ha växelvis boende, utan hade varaktigt boende hos den andra föräldern och umgänge med den första.Eftersom era barn bor hos dig 16 dygn/månad och hos fadern 12 dygn/månad kan det räknas som växelvis boende. Detta kan dock påverkas av att han har dem hos sig en kortare tid under sommarloven och på så sätt har barnen hos sig en lite mindre del av tiden. Barnens boendeförhållande kan vara av vikt i flera situationer. Det är bland annat avgörande för att fastställa om någon av föräldrarna har ska betala underhåll. Det kan också vara av vikt för att få ekonomiskt stöd från Försäkringskassan och för att bestämma var barnen ska folkbokföras hos Skatteverket. Eftersom det i ert fall verkar röra sig om ett gränsfall kan det vara bra att kontakta exempelvis Försäkringskassan eller Skatteverket om frågan uppkommit i samband med diskussioner om underhåll eller folkbokföringen. Myndigheterna kan då göra en bättre helhetsbedömning baserat på sina riktlinjer och praxis.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp.Vänliga hälsningar,

Rätt att behålla fastighet som förvärvats innan samboförhållandet

2017-05-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag o min tjej vill flytta ihop till mitt hus som ja ägt i 2 år .Hon har ett barn som inte är mitt Och har blivit gravid med mej Jag undrar om hon flyttar till mej och det skiter sej mellan oss Kan hon då få behålla mitt hus o ja får flytta ut.vi blir ju sambos . Och är inte giftaBehöver man skriva avtal så att ja inte kan förlora mitt hus ifall vi inte funkar ihop om något år eller så . Vill inte förlora husetMvh
Clara Görrel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har köpt en fastighet för två år sedan och att den inte förvärvades för er gemensamma användning. Bohag och bostad som du och din sambo förvärvat för gemensam användning utgör samboegendom och ska ingå om någon av er begär bodelning vid eventuell separation (3 och 8 § sambolagen). Eftersom du äger huset sedan innan och det inte har förvärvats för gemensamt bruk utgör det inte samboegendom och ska inte ingå vid en bodelning. Det finns en undantagsregel som ger en sambo rätt att ta över bostaden om det kan anses skäligt med hänsyn till omständigheterna. Detta gäller dock bara hyres- och bostadsrätt varför inte heller den bestämmelsen kan appliceras på ditt fall (22 § sambolagen). Sammanfattningsvis kan konstateras att hon enligt lag inte har rätt till huset vid en eventuell separation. Med det sagt finns det inget som hindrar er från att skriva samboavtal om ni önskar.Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Vänliga hälsningar

Föräldrars gemensamma beslutsrätt

2017-05-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej behövs särskilt intyg från den ena vårdnadshavaren om man har gemensam vårdnad, och den ena parten (vi är separerade) reser utomlands, i det här fallet Ecuador? Vad gäller om pappan är ecuadoriansk medborgare och bor i Sverige, och mamman är svensk medborgare.
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det kommer till medborgarskapet så antar jag att pappan antingen har dubbla medborgarskap eller har uppehållsrätt i Sverige. För övrigt har det i så fall inte särskilt stor betydelse för frågan om vårdnaden och besluten som tas om barnet i övrigt. Föräldrar med gemensamt vårdnadsansvar ska tillsammans besluta i frågor som rör barnet (se 6 kap 13 § FB). Det betyder inte att båda vårdnadshavarna måste delta i alla beslut. Beslut som tas i vardagen, tex angående mat, sovtider, kläder och hur barnet ska tillbringa sin fritid, kan bestämmas ensam av den föräldern som då för tillfället har uppsikt över barnet. När det kommer till "större" beslut som ska tas angående barnet, så ska besluten fattas gemensamt. Detta brukar vara beslut av mer ingripande betydelse, här brukar beslut om skola och boende tas upp som exempel. Just när det gäller resor till utlandet så skulle ett gemensamt beslut behöva tas om det exempelvis drabbar barnets skolgång eller i övrigt kan anses vara olägligt. Dock är det svårt att avgöra vad som ligger inom ramen för det gemensamma beslutfattandet när det just kommer till resor. En liten helgresa behöver inget gemensamt beslut, medan en större resa som denna bör fattas gemensamt. Det krävs i alla fall inget särskilt intyg från den ena föräldern till den andra. (finns inget i lagen som begär detta)Någon rättslig påföljd drabbar inte en förälder som driver igenom sin vilja i strid mot den andres. En vårdnadshavare som inte har deltagit i ett beslut har alltså inte någon möjlighet att påtala ett överskridande av den gemensamma beslutsrätten, utan är hänvisad till att väcka talan om ändring i vårdnadsansvaret i så fall. Hoppas det gav svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Utökat umgänge

2017-05-16 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej,Jag har idag gemensam vårdnad med mitt barns mamma, samt umgänge med barnet varannan helg, högtider och lov. Vårdnad och umgänge fick jag gå via domstol för att få. Det finns alltså en dom som beskriver när jag ska ha barnet och mellan Vilks tider.Det är också fritt fram för oss att göra tvärtom, t.ex mer umgänge eller mindre umgänge - så länge vi är överens om det. Tyvärr säger mamman alltid nej om jag vill ha barnet några timmar extra eller en extra övernattning. Hon har inget argument för detta mer än "för att jag säger det" och "domen reglerar umgänge".Så min fråga är: går det via domstol att ändra domen och lägga till t.ex "umgänge i domen är ett minimum. Ni har fritt att bestämma över mer umgänge". Eller kanske följande; "tjugo bonusdygn per år hos pappan utöver sedvanligt umgänge, så länge skolplikten inte står ivägen samt att mamman blir upplyst om detta minst sju dygn i förväg".Det är tråkigt, jobbigt och gör ont i själen när hon gör så här mot vårt lilla barn. Jag tycker att man skall vara generös när man som i mammans fall har barnet nästan 90% av tiden och inte ställa sig på tvären.
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur gör domstolen i sin bedömning?Någonting som alltid är viktigt att komma ihåg när det gäller frågor om barn, det är att domstolen alltid bygger sin dom på en individuell bedömning av vad som i det enskilda fallet verkligen är bäst för barnet. Av 6 kap 2 a § Föräldrabalken (FB) följer att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Med utgångspunkt för barnets bästa ska grundläggande rättigheter, såsom rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran, vägas in. Även barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling ska så långt som möjligt beaktas, såväl kortsiktiga och långsiktiga effekter för barnet. Därmed följer det av förarbeten och praxis att för att dessa behov bäst ska tillgodoses så har man ansett att en avgörande faktor för barnets bästa är att barnet har en nära och god kontakt med båda föräldrarna.(NJA 1989 s. 335 och prop 1981/82:168 s 66). När rätten ser över frågor om vårdnad, boende och umgänge så bedömer man mycket utifrån socialnämndens utredningar och upplysningar. Vilket leder till att rätten oftast kan fattar ett välgrundat beslut och den dom som rätten har fastställt till er, är oftast välavvägd beslut av vad som är bäst för barnet. Vad reglerar umgänget? 6 kap.15 § FB stadgar att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att umgänge kommer till stånd i den mån det är möjligt. Om en förälder utan godtagbara skäl hindrar, begränsar, eller på olika sätt försvårar för barnet att träffa den andra föräldern, föreligger umgängessabotage. Det kan till exempel vara att inför umgängestillfällen hävda att barnet är sjuk, inte bereda tillfälle att träffa barnet och att detta är av återkommande karaktär. Begreppet är alltså vitt tolkat och får bedömas från fall till fall. Dock verkar det inte som i ert fall att modern hindrar något umgänge inom ramen av vad som följer av domen. Hon kan därför inte sägas sabotera umgänget. Eftersom det redan finns en dom på området, så skulle man om modern hindrar umgänget inom ramen för vad som är bestämt i domen, istället ansöka om verkställighet.Denna "extra" tid du är ute efter kan ni helt och hållet själva komma överens om, domen sätter bara minimigränserna. Det går att pröva frågan på nytt, dock är jag rädd för att domstolen inte kommer ändra i sitt beslut eftersom att frågan redan har behandlats en gång. Har det inte gått lång tid sedan domen, har ni båda följt det som framkommer av domen, så kommer domstolen inte att pröva frågan på nytt. Vad får barnets vilja för betydelse? Umgänge med sina föräldrar är en rätt som tillfaller barnet, och inte en rätt som tillfaller föräldrarna. Ju äldre och mognare barnet är, ju större hänsyn tar rätten till barnets vilja. Det framgår inte hur gammal ert barn är, men socialnämnden och rätten har troligtvis gjort en helhetsbedömning. Sammanfattningsvis: Domstolen kommer troligtvis inte pröva frågan på nytt. Dock är det bästa om ni själva skulle kunna komma överrens om ett avtal med hjälp av socialnämnden och på så sätt försöka utöka ditt umgänge med barnet. Annars finns det tyvärr inte så mycket att göra mer än att ni får försöka vara flexibla komma överens på egen hand. Hoppas det gav svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Verkan av att en andel i egendom är enskild egendom

2017-05-16 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej, jag undrar vad det betyder när det står i äktenskapsförordet " All egendom NS nedan förtecknar ska vara enskild egendom i vilken den andra maken inte äger giftorätt" . Här finns en gemensam bostad som båda äger halva på.I stycket Avkastning och surrogat; "all egendom som kan komma att träda istället för NS ovan angiven egendom ska utgöra enskild egendom"Till saken finns även ett testamente. Barn på var sitt håll. Hur funkar detta vid dödsfall och skilsmässa?vänliga hälsningar
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om enskild egendom och äktenskapsförord finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Du kan hitta den lagen här. Jag kommer också gå in på regler om arv och testamenten i ärvdabalken (ÄB) som du kan titta närmre på här.Verkan av att något blir enskild egendomOm ett äktenskap upplöses ska makar göra en bodelning. Bodelning kan också göras under ett äktenskap om makarna kommer överens om det (ÄktB 9 kap. 1 §). En bodelning görs för att dela upp makarnas egendom mellan dem. Det är makarnas giftorättsgods som ingår i en bodelning (ÄKtB 10 kap. 1 §). All egendom som makarna äger tillsammans eller var för sig är giftorättsgods om den inte gjorts till enskild egendom genom exempelvis ett äktenskapsförord (ÄktB 7 kap. 1-2 §§). Enskild egendom ingår alltså inte i en bodelning och den som äger egendomen behåller den själv. Även andelar av egendom, exempelvis en fastighet, kan göras till enskild egendom.Att sådant som träder i stället för enskild egendom också blir enskild egendom betyder helt enkelt att om enskild egendom inte längre finns kvar men har ersatts med något annat, så förblir ersättningen enskild egendom och ingår inte i en bodelning. Till exempel betyder det att om någon äger en fastighet som är enskild egendom och fastigheten säljs, så blir pengarna som erhålls vid försäljningen enskild egendom.Makes enskilda egendom vid dödsfallOm en make avlider upplöses äktenskapet och innan den avlidnes kvarlåtenskap fördelas mellan personens arvingar enligt lag eller testamente måste en bodelning göras (ÄktB 9 kap. 1 §). Makarnas giftorättsgods fördelas då mellan den efterlevande maken och dödsboet. När det är gjort ska giftorättsgodset som tillfaller dödsboet samt egendom som den avlidne ägde men inte ingick i bodelningen – den avlidnes kvarlåtenskap - fördelas mellan den avlidnes arvingar och testamentstagare. Utgångspunkten är att den avlidnes bröstarvingar, alltså barnen, ärver kvarlåtenskapen (ÄB 2 kap. 1 §). Om den avlidna var gift ska istället den efterlevande maken ärva all kvarlåtenskap. Efterlämnar den avlidna särkullbarn – ej gemensamma barn – har dock den efterlevande maken bara rätt till särkullbarnets arvslott om barnet väljer att avstå sitt arv. Den efterlevande maken har alltid rätt att ärva så mycket av kvarlåtenskapen att det tillsammans med egendomen som erhölls i bodelningen och den efterlevande makens egna enskilda egendom uppgår till 4 prisbasbelopp (179 200 kr år 2017). Testamenten som inskränker den här rätten är utan verkan (ÄB 3 kap. 1 §). Om särkullbarn avstår sin arvsrätt till förmån för en efterlevande make har de istället rätt till efterarv från den efterlevande maken när denne avlider (ÄB 3 kap. 2 §).Finns det ett testamente ska kvarlåtenskapen fördelas enligt testamentets innebörd. Ett testamente är inte giltigt om det skulle inkräkta på en makes rätt att få sammanlagt 4 prisbasbelopp. Skulle ett testamente betyda att en bröstarvinge inte kan få sin laglott – hälften av dess arvslott – kan denne begära jämkning av testamentet och få sin laglott (ÄB 7 kap. 3 §). En bröstarvinge kan på så sätt aldrig göras arvlös, utan har alltid rätt till hälften av sin arvslott. Vad gäller andelen i bostaden?Enligt villkoren i äktenskapsförordet du beskriver görs NS andel i bostaden till enskild egendom. Skulle makarna som berörs av förordet skilja sig måste de göra en bodelning där de fördelar giftorättsgods. Giftorättsgods är allt som inte gjorts till enskild egendom. NS andel i bostaden skulle alltså inte ingå i en bodelning, utan NS behåller andelen själv. Om NS genom en bodelning får den andra andelen av bostaden kommer hela bostaden att vara NS. Skulle den andra andelen av bostaden utgöra den andra makens enskilda egendom eller tillfalla den andra maken genom en bodelning kommer NS och den andra maken att bli delägare till bostaden.Om NS avlider kommer det först göras en bodelning och NS andel – precis som angetts ovan – kommer inte ingå utan tillfaller dödsboet och blir en del av NS kvarlåtenskap. Beroende på vad som sker med den andra andelen av bostaden kan antingen den efterlevande maken och dödsboet bli delägare av fastigheten, eller så kan dödsboet få hela bostaden. Efter bodelningen ska NS kvarlåtenskap fördelas. Utgångspunkten är att särkullbarn får sitt arv direkt om de inte avstår sin arvslott till förmån för efterlevande make. Den efterlevande maken har alltid rätt till att sammanlagt få 4 prisbasbelopp efter bodelning och fördelning av kvarlåtenskap oavsett särkullbarn och eventuellt testamente. Kvarlåtenskap som inte direkt tillfaller särkullbarn ärvs av den efterlevande maken. Om testamentet anger att kvarlåtenskapen ska fördelas på ett annat sätt kommer testamentet att gälla först och främst med undantag för om det inkräktar på makens rätt till 4 prisbasbelopp, eller bröstarvingars rätt till sin laglott. Andelen i bostaden som är enskild egendom kommer alltså ingå i NS kvarlåtenskap och kan antingen tillfalla särkullbarn, efterlevande make eller någon annan beroende på de exakta familjeförhållandena, övrig egendom och testamentets formulering. Det går därför tyvärr inte att ge ett exakt svar på vad som händer i det fallet.Skulle något träda i bostadens ställe kommer den egendomen behandlas på samma sätt. Det kan till exempel röra sig om en summa pengar om bostaden säljs.Vid behov av ytterligare hjälpOm det uppstår oklarheter vid tolkning av ett äktenskapsförord och/eller testamente vid en skilsmässa eller dödsfall kan det vara bra att ta kontakt med en jurist som hjälper till med bodelning och fördelning av arv. Är man osäker på hur man vill utforma äktenskapsförord eller testamente kan det också vara bra att ta hjälp av en jurist. Vill du boka tid med en jurist kan du göra det hos oss på Lawline här.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp. Vänliga hälsningar,