Bouppteckning, bodelning och arvsrätt

2016-10-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej min pappa gick bort i aug-16. Han var då omgift med en annan kvinna. Pappa ägde en gård innan de gifte sig och sen har de köpt ett hus på annan ort. Gården är nu såld och de bor/bodde i ett hus som de förmodligen har köpt ihop, de har dessutom ett gemensamt barn. Vad händer med arvet, jag har även storebror.
Johanna Matsdotter |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make dör och arvet ska fördelas börjar man med att göra en bodelning, bodelningen i sig föregås oftast av en bouppteckning. Nedan ska jag försöka att förklara hur bouppteckning, bodelning och fördelningen av arvet går till. När en make dör görs en bouppteckning av den avlidne och den efterlevande makens gemensamma tillgångar, d.v.s. giftorättsgodset. Huvudregeln är att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som till följd av bl.a. äktenskapsförord eller gåva från annan än maken, med villkor om att den ska vara enskild, är enskild (se 7 kap. 1-2 §§ ÄktB). Det innebär att all egendom en make äger som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Detta gäller även egendom som varje make tar med sig in i äktenskapet. När en bouppteckning gjorts är nästa steg bodelningen. När bodelning sker vid den ena eller båda makarnas död, så ska deras giftorättsgods fördelas på lotter mellan makarna i enlighet med deras andelar. Det är den faktiska egendomen som kallas lotter och andelarna är det ekonomiska värde som varje make har rätt till (se 9 kap. och 10 kap. 1 och 4 §§och 11 kap. ÄktB). Utgångspunkten för bodelningen görs i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (se 9 kap. 1 och 3 §§ ÄktB). När bodelning görs med anledning av den ena makens död ska kvarlåtenskapen från den avlidne maken tillfalla dennes bröstarvingar. I detta fall så tillfaller kvarlåtenskapen alltså dig, din storebror och ert halvsyskon (se 2 kap. 1 § Ärvdabalken). Jag ska i det följande illustrera ett exempel.Den avlidne maken har tre bröstarvingar varav, som i ert fall, två är särkullbarn och ett är gemensamt med den efterlevande maken. Den avlidnes kvarlåtenskap uppgår till 100 kr. Arvslotten för vardera bröstarvinge är då en tredjedel av hela kvarlåtenskapen, d.v.s. 33,33 kr. Ni som bröstarvingar till er pappa ärver alltså en tredjedel var av hans kvarlåtenskap. Det framgår inte av din fråga, men skulle det finnas ett testamente som säger att hela er pappas kvarlåtenskap skall gå till den efterlevande maken är det utan verkan om ni som särkullbarn jämkar det. Laglottsskyddet innebär att ni som särkullbarn alltid har en rätt att få ut åtminstone era laglotter, laglotten är alltså hälften av arvslotten (se 7 kap. 1 § ÄB). Resten av arvslotten kommer ni då att behöva vänta på att få ut till dess att även den efterlevande maken dött.Sammanfattningsvis innebär detta att både du, din storebror och ert halvsyskon kommer att ärva er pappa. Ni som särkullbarn kommer att kunna få ut hela era arvslotter direkt om ni väljer att inte lämna något till den efterlevande maken och under förutsättning att det inte finns något testamente som begränsar ert arv till endast laglotten. Det gemensamma barnets arvslott kan denne inte få ut förrän även den efterlevande maken dött. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor men behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger!

Stödperson vid samtal med socialsekreterare

2016-10-31 i Barnrätt
FRÅGA |Får socialsekreterare prata med barn om deras upplevelser av misshandel av mamman. Utan att någon stödperson för barnet finns närvarande?
Maria Pettersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget som säger att en stödperson måste vara med när en socialsekreterare pratar med barnet. Dock är det en möjlighet som barnet eller vårdnadshavaren har om de känner sig tryggare med att möten med socialsekreteraren sker tillsammans med en stödperson. Socialnämnden har ingen rätt att neka att en stödperson är med. Sett ur ett barnrättsperspektiv finns det däremot starka skäl som talar för att socialnämnden måste lyssna på barnet och informera barnet om att möjlighet till stödperson finns. Frågan är alltså om antingen vårdnadshavaren eller barnet har gjort anspråk på att en stödperson ska vara närvarande och ifall Socialnämnden inte har respekterat det, i så fall är det inte okej. Det finns ett omfattande dokument från socialstyrelsen där du kan läsa mer om vad som gäller. Du hittar det genom att klicka här.Hoppas att mitt svar var till hjälp! Behöver du vidare rådgivning finns det möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister här.

Efternamnsbyte för barn

2016-10-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej,När mina barn föddes fick de mitt & deras pappas efternamn. När vi gjorde slut & jag flyttade till Sverige så tog jag bort pappans efternamn. Nu ska jag gifta mig & ska byta efternamn. Vill att mina barn ska ha samma efternamn som jag, även fast min blivande man inte adopterar mina barn? Kan mina barn vägra ta min blivande mans efternamn? Måste deras pappa godkänna att dem byter efternamn?Mvh
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett efternamn som ett barn förvärvat vid födseln kan genom en anmälan till Skatteverket bytas till ett annat efternamn som bärs av någon av föräldrarna enligt 5 § 1 st. namnlagen (1982:670) (NL) (https://lagen.nu/1982:670#P5S1). Anmälan om byte av namn ska göras av vårdnadshavarna och båda föräldrarna ska underteckna anmälan. Är barnet mellan 12 och 18 år ska det själv samtycka till namnändringen.Om barnen är under 18 år och du är ensam vårdnadshavare, krävs för byte av barnens efternamn som de fått efter sin pappa, att pappan samtycker till namnbytet eller att en domstol har funnit att namnbytet är förenligt med barnens bästa, se 5-6 §§ NL (https://lagen.nu/1982:670#P5S1) och (här).Om ni båda är vårdnadshavare, alltså både du och barnens pappa, ska ni skriva en anmälan till Skatteverket som samtycks av barnen om de är över 12 år. Anmälan lämnas in till ert skattekontor. Skatteverkets blankett om namnändring hittar ni här.Då man genom ett äktenskap med en ny make eller maka tagit dennes efternamn och önskar att även barnen skall få detta efternamn, krävs dessutom den nya makens eller makans samtycke, se 5 § NL (https://lagen.nu/1982:670#P5S1).Samanfattningsvis kan sägas att dina barn kan få din nya makes efternamn om din nya make samtycker till detta, samt om barnens pappa samtycker till efternmansbytet om det innebär att efternmanet de fått från honom kommer tas bort. Dina barn kan vägra efternamnsbytet om de är över 12 år, eftersom det från denna ålder krävs även deras samtycke för att få till ett efternamnsbyte.Jag hoppas att ovanstående har gett svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Utformning av äktenskapsförord/testamente

2016-10-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Min man och jag är överens om att om någon av oss blir dement ska den som är frisk få sköta hela ekonomin, t.ex. Sälja en fastighet etc. Om båda vill vi att våra barn ska sköta detta. Finns det något sätt att skriva på detta medan vi är friska? Det kanske finns färdiga underlag?Vänliga hälsningar Lena Klingberg
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Något färdigt underlag finns det inte för det du önskar skriva, och inte heller reglerat i lag. Däremot är det ju fritt att avtala om vad som helst. Smidigast är att föra in en sådan önskan i antingen ett testamente eller i äktenskapsförord. Om du vill så kan jag sätta dig i kontakt med en av våra familjerättsliga jurister som kan hjälpa dig att upprätta det. Du kan maila mig dina kontaktuppgifter så skickar jag dem vidare till en av våra jurister.Min mail är: anna.pieschl@lawlinse.seMed vänlig hälsning

Latent skatt vid bodelning av bostad

2016-10-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo ska separeras och han vill köpa ut mig från bostaden.Vi båda står på bostaden och lånet.Vi köpte bostaden för 1 395 000 varav 210 000 kr var kontant insats där vi la in 105 000 kr var.Lånen hos banken för nuvarande ser ut så här:80 000 :- rörlig379 800 :- fast Ränta: 2,97% 2016-12-14783 000 :- fast Ränta: 3,27% 2017-12-14Total ränta som vi kom fram till som vi måste betala eftersom vi båda ska byta bank är 28 400kr.Bostaden är idag värderad till 2 400 000 kr.Jag och min sambo ska göra en bodelning och han ska köpa ut mig så snart som möjligt.Vi vill veta exakt hur mycket han ska betala mig efter att han har tagit över lånet utifrån marknadsvärdet idag.Ska jag betala vinst skatt till honom då vi gör en bodelning?
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL) är en bodelning är skattefri. Däremot skall hänsyn tas till den latenta skatten eftersom sambon som övertar bostaden övertar även den andra partens skatteskuld därför måste kompenseras för denna framtida skuld. En hypotetisk försäljning och beräkning av kapitalvinst skall göras för att kunna få fram den latenta skulden.Kapitalvinsten räknas ut enligt 44 kap. 13 § IL som följande:Försäljningspris, vilket blir marknadsvärdet 2,4 mkrMinus andra kostnader t.ex. räntekostnader 28 400 kr (42 kap. 1 § 2 st. IL).Minus omkostnadsbeloppet 1 395 000 kr (44 kap. 14 § IL)I omkostnadsbeloppet ska det egentligen även ingår andra kostnader såsom förbättringskostnader, vilket jag har inte tagit med här eftersom jag inte känner till om ni har några. Se 45 kap. och 46 kap. IL för detaljerad information om vad räknas in i omkostnadsbeloppet för fastigheter respektive bostadsrätter. Från detta dras av 22 % för latent skatt. Därefter delas summan i två delar för att motsvarar din ägandeandel och din sambos ägandeandel. Skillnaden mellan din del och lånet som sambon övertar blir beloppet som han ska betala dig. Med vänlig hälsning,

Lämplighetsbedömning av förvaltare

2016-10-31 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej! Jag är god man åt min son som egentligen är i behov av förvaltare. Vi anhöriga vill ha en speciell person som förvaltare. Vi är alla överens och personen uppfyller kraven. Finns det någon risk att överförmyndarnämnden utser någon annan förvaltare än den vi föreslår. Känns viktigt för familjen att detta blir rätt förvaltare för vår son och bror som har stora funktionshinder. Mvh Karoline
Maria Pettersson |Hej ocht tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor kring god man och förvaltarskap regleras i 11 kap. Föräldrabalken. Din fråga rör egentligen lämplighetsbedömningen av en förvaltare och denna ligger ytterst på domstolen. Med lämplighetsbegreppet förstås att förvaltaren ska ha de kvalifikationer som krävs i just den enskilda specifika situationen. Man kan exempelvis titta på om det huvussakliga uppdraget går ut på att sörja för den personliga omvårdnaden eller om det handlar om en mer omfattande ekonomisk förvaltning. I det sistnämnda fallet kan faktorer som att förvaltaren ska vara ekonomiskt eller juridiskt kunnig vara avögrande i lämplighetsbedömningen. Det framgår av 11 kap. 12 § Föräldrabalken att om den enskilde (den som förvaltare ska anordnas för) föreslår en förvaltare ska rätten förordna denna till uppdraget om de finner honom eller henne lämplig. Enligt 11 kap. 16 § Föräldrabalken ska som huvudregel make, sambo och barn höras när det fäller förordnande av förvaltarskap för den enskilde. Finns inte någon sådan anses behov finnas att i stället inhämta yttranden från andra nära anhöriga vilka kan vara både släktingar eller andra närstående personer till den enskilde. Av 11 kap. 17 a § Föräldrabalken framgår att rätten kan överlåta år överförmyndaren att inhämta yttranden och göra de utredningar som behövs för att fastställa förvaltarskapet, samt att de på rättens begäran får framställa förslag på förvaltare de anser vara lämpliga. Sammanfattningsvis bör man kunna konstatera att era yttranden som anhöriga kommer att behövas och därmed vägas in i bedömningen, samma sak gäller yttranden från överförmyndaren. Dock är det i slutändan rätten som bestämmer om förvaltaren är lämplig för uppdraget eller inte - alltså finns det en risk för att en annan förvaltare än den ni anser vara lämplig utses. Hoppas att mitt svar hjälpte er och om ni behöver vidare rådgivning kan ni boka tid med en av våra jurister genom att klicka här.

Gåvobrev, inte förskott på arv

2016-10-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Gåvobrev.Min far vill ge min bror och mig en summa pengar, detta skall inte vara ett förskott på arv.Vad ska brevet innehålla för att vara giltigt? Hur skall han formulera brevet?Skall brevet bevittnas av andra?
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När det gäller gåvobrev finns det inga formkrav, det finns alltså inga krav på vad gåvobrevet ska innehålla för att vara giltigt. Dock kan det vara väldigt bra att skriva ett gåvobrev, speciellt då gåvan inte ska vara förskott på arv. Om det inte framgår att gåvan inte ska ses som förskott på arv kommer den nämligen att räknas som just det. I gåvobrevet bör alltså tydligt framgå att gåvan inte ska ses som förskott på arv och även vad gåvan består av, vem som är gåvogivare och gåvomottagare. När det gäller om gåvobrevet ska bevittnas krävs inte att så sker då som ovan nämnt det inte finns några krav på vad ett gåvobrev ska innehålla. Däremot kan det vara bra att trots allt bevittna gåvobrev då det kan vara bra som bevis om en tvist senare skulle uppstå. Det finns alltså inga krav på vad gåvobrevet ska innehålla och man kan formulera ett gåvobrev som man vill, viktigt är dock att man är tydlig med vad man avser. Då gåvan kommer att ses som förskott på arv om inte annat framgår är det dessutom viktigt att göra ett gåvobrev i ett fall som ert, ärvdabalken 6:1. Det krävs alltså inte heller vittnen men det kan ändå vara bra om en tvist senare skulle uppstå. För att få hjälp att skapa ett juridiskt korrekt gåvobrev kan du använda vår avtalstjänst som du hittar här. MVH

Vårdnadshavare

2016-10-30 i Barnrätt
FRÅGA |Min fråga till er är: Kan en mor som är ensam vårdnadshavare till ett barn (fader okänd) skriva över vårdnaden till sin mor alltså barnets mormor och hur ska hon i så fall gå tillväga för att ge mormodern särskild förordnad vårdnad om barnet? Vart vänder hon sig och vilka hinder kan finnas på vägen?
Grete Gøtzsche Frederiksen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Regler om vårdnad hittar du i Föräldrabalken (FB), se här.Det är som huvudregel föräldrarna som har vårdnaden om ett barn om inte rätten anförtrott vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (FB 6 kap 2 §). Det är med andra ord alltid rätten som utser eventuella särskilt förordnade vårdnadshavare så det är alltså inte möjligt att skriva över vårdnaden på någon annan. När rätten ska besluta om att förordna en vårdnadshavare så ska barnets bästa vara avgörande (FB 6 kap 2a §). Eftersom det nästan alltid är bättre för barnet att föräldrarna har vårdnaden så är det bara i vissa undantagsfall som det sker t.ex. vid grövre missbruk eller försummelse från förälderns sida eller om denne är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden, t.ex. på grund av sjukdom (FB 6 kap 7 och 8a §§). Det finns inte heller möjlighet för en förälder att bli entledigad som vårdnadshavare (FB 6 kap 10b §). Det är dock möjligt för föräldrarna att avtala sinsemellan om vem av dem som ska ha vårdnaden eller om den ska vara gemensam (FB 6 kap 6 §).Hoppas du fått svar på det du undrade över! Vänliga hälsningar,