Överklagande av bodelningsbeslut

2016-01-27 i Bodelning
FRÅGA |Jag har inte fått alla pengar efter en bouppteckning (skilsmässa) enligt mig. Hur bär jag mig åt?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du är missnöjd med resultatet kan du klandra bodelningen. Detta gör du genom att överklaga till hovrätten. Hur du gör det ska detaljerat stå beskrivet i bodelningsbeslutet.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Samboförhållanden, äktenskap och arv

2016-01-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo och jag har lite funderingar för vi vill helst flytta till ett större hus. Vi bor idag i ett litet hus jag ägde redan när vi träffades. Idag är jag "säker" om något händer min sambo, för vi är inte gifta och huset är min egendom. Saken är den att jag har inga barn, men min sambo har två, dvs det finns särkullebarn. Om vi bor kvar (och i stället bygger ut) men gifter oss, kan mitt hus skrivas som enskild egendom? Dvs det ingår in i hans barns laglott om något händer honom. Om vi köper nytt hus och flyttar, kan det skrivas på bara ena parten, d v s mig? Om vi inte är gifta alltså.Vad som bekymrar mig om vi köper nytt ihop eller gifter oss är att hans barn har rätten att ta ut sin laglott om något händer och då måste jag sälja huset för att lösa ut dem. Vi är över femtio år så då krymper ju ekonomin om några år då man går i pension och möjligheterna till att köpa nytt hus igen är obefintliga. Tänket skriva testamente till min sambos fördel och till hans barn tillsammans med mina syskonbarn som förmånstagare om min sambo inte finns kvar. Det är väl helt ok? Annars är det ju mina föräldrar och syskon som ärver mig eftersom jag inte har barn. Mycket tacksam för svar!
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om samboegendom finns i sambolagen (SamboL), regler om egendom i äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och arv samt testamente regleras i ärvdabalken (ÄB).Sammanfattning Huset ni bor i nu är inte samboegendom och kommer därför inte ingå i en bodelning om samboförhållandet upphör. Om ni köper ett nytt hus blir det som huvudregeln samboegendom men ni har möjlighet att skriva samboavtal där ni avtalar om att det inte ska vara det. Skulle ni gifta er har ni också möjlighet att skriva huset som din enskilda egendom. Eftersom du inte har några bröstarvingar kan du fritt testamentera din kvarlåtenskap. Sambo Huset ni bor i är inte samboegendom eftersom du ägde det innan ni träffades enligt 3 § SamboL. Det innebär, precis som du säger, att du är ”säker” om det skulle hända din sambo någonting eftersom det därför inte ska tas med i en bodelning. Om ni köper nytt hus utan att vara gifta är huvudregeln att denna blir samboegendom eftersom ni då skulle förvärva den för gemensam användning 3 och 5 §§ SamboL. Samboegendom ska ingå i en bodelning när ett samboförhållande upphör enligt 8 § SamboL. En sådan bodelning måste dock begäras av någon av samborna enligt 8 § och det är endast den efterlevande sambon som kan begära en sådan när samboförhållandet upphör på grund av att en sambo avlider enligt 18 § SamboL. Det innebär att om du köper ett nytt hus som ni ska bo i och din sambo avlider så kan inte hans barn begära bodelning av samboegendomen och du kommer därför få behålla huset. Det måste dock vara du som köper huset själv. Skulle ni köpa det ihop skulle hans del av huset vara en del av hans kvarlåtenskap om han avlider och då skulle barnen ha rätt att få ut sitt arv från honom. Skulle ni gå isär och du köpt huset själv men för er gemensamma användning så har han möjlighet att begära bodelning av samboegendomen och möjlighet att få del av dess värde.Om ni köper ett nytt hus har ni möjlighet att avtala om att detta inte ska ingå i en bodelning med anledning av att samboförhållandet upphör enligt 9 § SamboL. Detta avtal brukar kallas samboavtal och innebär att huset skulle förlora sin egenskap som samboegendom.Äktenskap Om ni gifter er kan ni skriva äktenskapsförord, antingen innan vigseln eller under äktenskapet, om att huset ska vara din enskilda egendom enligt 7 kap. 3 § ÄktB. Också om ni köper ett nytt hus kan ni avtala om att det huset ska vara din enskilda egendom. Om ett hus är din enskilda egendom innebär det att den inte ingår i en bodelning mellan er enligt 10 kap. 1 § ÄktB. En bodelning ska förrättas när äktenskap upplöses enligt 1 kap. 5 § ÄktB vilket det gör när någon av makarna dör eller vid en skilsmässa enligt 9 kap. 1 § ÄktB. Skulle ett hus vara din enskilda egendom innebär det att detta inte skulle bli en del av din, om ni är gifta, makes kvarlåtenskap. Detta innebär att husets värde inte kan bli en del av hans barns arvslott eller laglott. Arvslott och laglott Din sambos barn är hans bröstarvingar och dessa tar lika lott i hans kvarlåtenskap om han avlider enligt 2 kap. 1 § ÄB. Dessa skulle som huvudregel ärva hälften av hans kvarlåtenskap var. Barnens laglott är halva deras arvslott. Om han har ett testamente t ex till förmån för dig skulle de oavsett ha rätt till denna laglott dvs 25 % av kvarlåtenskapen var. Skulle ett hus vara din enskilda egendom utgör det inte din sambos kvarlåtenskap och barnen kan då aldrig få del av det genom arv. Skillnaden om ni är gifta eller sambo är att makar som huvudregeln ärver varandra vilket inte sambor gör. Skulle ni vara gifta och du avlider skulle din, sambo (i så fall make) ärva all din kvarlåtenskap enligt 3 kap. 1 § ÄB. Dina föräldrar och syskon skulle sedan ha efterarvsrätt i din makes kvarlåtenskap när han dog enligt 3 kap. 2 § ÄB. Detta skulle inte vara fallet om ni fortfarande är sambo när du avlider utan då är huvudregeln, precis som du säger, att dina föräldrar ärver dig och om någon av dessa är avliden att dina syskon delar på den avlidnes förälderns lott enligt 2 kap. 2 § ÄB. Eftersom din sambo har särkullbarn skulle dessa ha rätt till sin arvslott om han avled även om ni var gifta enligt 3 kap. 1 § ÄB. Dessa kan dock välja att avstå sin arvsrätt till förmån för dig och sedan få efterarvsrätt i din kvarlåtenskap enligt 3 kap. 9 § ÄB.Testamente Om din sambo vill att hans barn inte ska dela på all kvarlåtenskap när han avlider utan endast ska ha rätt till sina respektive laglotter måste han skriva testamente till förmån för någon annan. Detta oavsett om ni gifter er eller fortsätter vara sambor. Han har då rätt att testamentera häften av sin kvarlåtenskap, resterande del utgör hans barns respektive laglotter enligt 7 kap. 1 § ÄB. Om han genom testamente inskränker barnens laglotter kan de begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Du kan helt fritt testamentera din kvarlåtenskap till förmån för din sambo eftersom du inte har några bröstarvingar. Du har också möjlighet att föreskriva att dina syskonbarn samt hans barn ska ha rätt till efterarv efter att din sambo innehaft och förfogat över lotten under sin livstid. Dessa blir i så fall testamenteriska efterarvingar. Din sambo kan då fritt förfoga över egendomen han får av dig genom testamente under sin livstid men inte reglera vad som ska hända med den, genom testamente, när han avlider.Om ni vill ha hjälp att skriva ett juridiskt korrekt samboavtal, äktenskapsförord eller testamente så kan ni få det enkelt via vår avtalstjänst.Hoppas det var svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,

Behålla efternamn efter äktenskapsskillnad

2016-01-27 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej Jag vill att min ex fru ta sin efternamn tillbaka. Jag vill inte att hon har min kvar. Hur kan jag tvinga henne att göra och är det möjligt att göra detta.
Angelica Ahlström |Hej! Tack för att du väljer att vända dig till lawline med din fråga. Regler kring efternamn finns i Namnlagen, den hittar du här. I samband med att ett äktenskap ingås har makarna rätt att byta efternamn. I 9§ står det att makarna kan välja mellan att antingen ha den enes eller den andre efternamn som gemensamt efternamn eller att var och en behåller sitt efternamn från tiden innan giftermålet. Den enda begränsningen är att makar inte får välja ett efternamn som någon har fått genom tidigare äktenskap. Som jag förstår din fråga så valde du och din maka att gemensamt ta ditt efternamn vid giftermålet. Din fråga rör huruvida din före detta maka har rätt att behålla ditt efternamn efter äktenskapsskillnad och om det finns någon möjlighet för dig att tvinga henne att byta efternamn. I tidigare lagstiftning fanns en rätt för make/maka att behålla ett efternamn förvärvat genom äktenskap så länge denne inte gifte om sig. När lagen sedan gjordes om uttalades i förarbetena att rätten att behålla ett efternamn som make/maka fått genom äktenskap skulle bestå (Prop. 1981/82:156, s 22). Enligt nuvarande Namnlagstiftning har alltså din före detta maka rätt att behålla ditt efternamn, den enda begränsningen är att din före detta maka inte har möjlighet att överföra ditt namn på maken i ett eventuellt nytt äktenskap.Detta innebär att din före detta maka har rätt att behålla ditt efternamn om hon vill. Hon har dock möjlighet att själv välja att byta efternamn till det hon senast bar som ogift. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Avräkning av skulder vid bodelning mellan makar

2016-01-26 i Bodelning
FRÅGA |Skulder vid skilsmässa.Två makar skall skilja sig. Anna och Kalle. Anna har 100000 i giftorättsgods. Kalle har inga tillgångar däremot 300000 i egna lån. Kommer Anna att få ta över 100000 av Kalles skuld? Alltså hamna på minus vid bodelningen.?
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Vardera maken får, enligt 11 kap. 2 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB), avräkna sina skulder från sitt giftorättsgods. Det eventuella överskott som blir kvar för respektive make ska ingå i bodelningen. Enligt 11 kap. 3 § ÄktB ska värdena läggas samman och sedan delas lika mellan makarna. I det fall giftorättsgodset inte räcker till för att täcka en makes skulder bestäms värdet av den makens del till noll kr. Detta innebär att en make aldrig behöver överta den andre makens skulder. I ditt fall innebär ovanstående att Anna vid en bodelning som huvudregel får utge 50 000 kr till Kalle. Med vänliga hälsningar

Separation och arv i samboförhållande

2016-01-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Vi är sambos och min sambo har ett barn sedan tidigare förhållande. Vi har gemensamt bolån där jag står på 1/10 och han 9/10 (ägardelar) Däremot står vi på 50/50 på lånet och i och med att vi är sambos så bör sambolagen gälla om vi separerar som gör att vi får 50/50 av lägenheten. Visst stämmer det? Ytterligare en fråga är om någon av oss dör. Vad händer då? Jag gissar att han ärver mig helt men vad händer om det är tvärtom. Ärver hans barn då 9/10 samt att jag får ta över hans lån?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man som sambor inte avtalat om något annat gäller sambolagen (SamboL) (se här). När ett samboförhållande upphör ska samboegendomen delas lika om någon av parterna begär det enligt 8 § SamboL. Samboegendomen består av sambornas gemensamma bostad och bohag om dessa har förvärvats för gemensamt bruk enligt 3 § SamboL (finns vissa undantag i 4 och 9 §§ SamboL, till exempel sådant som den ena sambon fått i gåva med villkor att det ska vara enskild egendom). Du och din sambo ska bara dela på sambogendomen, däribland lägenheten då jag uppfattar att ni köpt den tillsammans (för gemensamt bruk). Först räknar man ut era vardera andelar i samboegendomen, dessa kan ju vara olika om man köpt olika mycket saker till bohaget. När man beräknar andelarna räknar man av så mycket så att det täcker sambornas skulder som är att hänföra till samboegendomen. Detta innebär i ert fall att din sambo har ett större skuldbelopp att "täcka" eftersom att han står på en större del av lånet. Det värde som finns kvar efter skuldtäckningen ska delas lika mellan er. Med ledning av andelarna som räknats ut ska egendomen sedan fördelas mellan er på lotter. Detta innebär att den ena sambon kan behöva lämna egendom till den andra sambon för att sambon ska få den andel som hen har rätt till. Det är alltså inte säkert att lägenheten delas 50/50. Dessutom är det så att den sambon som bäst behöver bostaden har rätt att få behålla bostaden mot avräkning på sin lott och kanske då lämna annan egendom till den andra sambon. Att din sambo har barn kan vara ett skäl till att han bäst behöver bostaden. Ni kan självklart reglerar detta i ett samboavtal om ni inte vill att dambolagens regler ska gälla.När det gäller i fall någon av er skulle dö så ärver inte sambor varandra. För att sambor ska ärva varandra måste de skriva ett testamente. Din sambos barn kommer att ärva allt av honom enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB) (se här). Skulle det vara så att du dör ärver dina föräldrar enligt 2 kap 2 § ÄB (uppfattar det som att du inte har barn) eller syskon om föräldrarna inte skulle vara i livet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Bostad samboegendom om införskaffad innan sambolagens ikraftträdande?

2016-01-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vad jag förstår utgör bostad som anskaffats av sambor för att de gemensamt ska bo där som samboegendom även om bara den ene sambon står som ägare eller har betalat den.Gäller detta även om bostaden är införskaffad innan sambolagen trädde i kraft?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att bostad som är införskaffad för gemensamt bruk räknas som samboegendom. Sambolagen trädde i kraft den 1 juli 2003. Om ett samboförhållande har upphört före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Sambolagen är alltså tillämplig på samboförhållanden som fortfarande består vid ikraftträdandet. Så om ni blev eller fortsatt vara sambor (inte flyttade isär innan) efter 1 juli 2003 utgör alltså bostaden samboegendom.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Namnbyte för barn under 18 år

2016-01-27 i Barnrätt
FRÅGA |HejMin dotter är 16 år och pratar om att byta till moderns efternamn. Vi är skilda sedan 2 år och har gemensam vårdnad. Behöver vi skriva på något som föräldrar eller kan hon byta efternamn utan vår inblandning?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur och vem som får byta namn står stadgat i namnlagen (se https://lagen.nu/1982:670). I den 5 paragrafen i namnlagen så står att ett barn som fått ena förälderns namn antingen genom 1 §: anmälan vid födsel eller 49a §: den som registrerat ett namn den fått i ett annat land och registrerat den i Sverige får byta sitt efternamn till ett annat efternamn som en förälder har. Har barnet som i detta fall faderns efternamn får den byta till moderns efternamn enligt denna paragraf.Detta beslut måste barnet göra med godkännande av båda vårdnadshavarna, så har ni gemensam vårdnad måste ni båda gå med på namnbytet. Namnbytet ska anmälas till skatteverket för att vara giltigt, i denna anmälan ska vårdnadshavarna skriva under (se länk till blankett nedan).Att byta till föräldrarnas efternamn får barn göra så många gånger de vill under tiden de är under 18 år. Efter de fyllt arton får de endast göra det en gång. Detta står inte i lag men på skatteverkets hemsida (länk till denna information nedan).Blankett för namnbyte finns här: https://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/blanketterbroschyrer/blanketter/info/7630.4.39f16f103821c58f680007056.htmlYtterligare information angående namnbyte: https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/efternamn.4.76a43be412206334b89800020669.html

Avstånd mellan föräldrar med gemensam vårdnad

2016-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och pappan till mina barn har gemensam vårdnad, men, han bor över 14 mil bort och träffar barnen varannan helg. Mer än två timmar går åt till att bara resa dit han bor för dom åker kommunalt. Min fråga är ifall det finns några riktlinjer över hur långt bort ifrån barnen man "får" flytta? Mvh mamman
Josefine Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 kapitlet 13 § Föräldrabalken (FB) ska ni som vårdnadshavare tillsammans bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Enligt 6 kap 13 § 2st FB får den ena vårdnadshavaren som huvudregel inte ensam ta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid. Ett beslut av pappan att flytta långt bort som påverkar barnens bosättning varannan helg kan vara ett sådant beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, som ni vårdnadshavare ska ta gemensamt.Det går rimligtvis inte att tvinga pappan att flytta närmre barnen. Det bästa vore om ni gemensamt kan komma överens om en lösning. Går inte det, kan ni få hjälp av socialnämnden i er kommun att träffa avtal om vårdnad, boende och/eller umgänge enligt 6 kap 17 a § FB eller nå enighet med hjälp av samarbetssamtal enligt 6 kap 18 § FB. En sista utväg är att väcka talan i domstol för att få till ändring i vårdnaden, boendet och/eller umgänget. Vid sådana beslut är barnets bästa alltid avgörande. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,