Vem får bostaden när samborelationen tar slut?

2014-10-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo äger en fastighet tillsammans i ett attraktivt område i Örebro. Vi ska separera och båda vill ha fastigheten. Hon vill inte sälja den till mig. Jag har ett särkullbarn, 21 år,som bor hemma och hon har ett, 19 år, samt så har vi ett gemensamt som också bor hemma,12 år. Jag har föreslagit att vi går ut på marknaden och den som betalar mest köper huset, hon, jag eller 3:e part. Jag har lite mer sparade pengar än hon men hon tjänar betydligt mer än jag, så vi är ungefär jämnstarka. Nu menar hon att en bodelningsförrättare kan ge den av oss som har störst behov av fastigheten rätt att köpa den. Båda av oss kan köpa något att bo i som alternativ. Vad stämmer i detta? Jag accepterar att jag inte får huset om vi kan sälja det för mer än jag är beredd att betala.
Siri Dunér |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När sambor flyttar isär sker vanligen en bodelning på liknande sätt som vid en skilsmässa mellan gifta makar. Antingen sköter ni själva bodelningen, det enda som krävs är att ni upprättar ett dokument skriftligen och skriver under båda två. Det är nämligen inte möjligt att registrera en bodelning mellan sambor hos Skatteverket. Kan ni inte komma överens går det bra att ansöka om en bodelningsförrättare hos tingsrätten. Ansökan kostar 900 kronor och utöver det betalar ni bodelningsförrättarens arvode, vanligen är han eller hon advokat. Skulle ni inte vara nöjda med den fördelning bodelningsförrättaren gör finns vidare en möjlighet att väcka talan vid tingsrätt mot beslutet.För sambors del är det samboegendomen, gemensam bostad och bohag, som ska delas lika. Bodelningen sker med utgångspunkt i sambornas ekonomiska läge så som det såg ut vid ”den kritiska tidpunkten”, det vill säga då samboförhållandet upphörde. Senare uppkomna skulder räknas exempelvis inte med. Vad gäller värderingen av egendomen finns ingen klar lagregel om hur den ska gå till. Det anses mindre lämpligt att utgå ifrån värdet den dag då samboförhållandet upphörde eftersom värdeförändringar kan ske fram till dess att bodelningen faktiskt förrättas. I tidigare rättsfall har domstolen istället för tidpunkten för separationen utgått ifrån tidpunkten för bodelningen. Vidare är det marknadsvärdet på egendomen eller det verkliga värdet som det också kallas som gäller. Det är möjligt att komma överens om värdet för att undvika dyra tvister och värderingar men har samborna svårt att enas är det vanliga att en värderingsfirma anlitas. Från det värde som fastställs brukar domstolen i regel räkna av ett latent mäklararvode och latent realisationsvinstskatt. Det värde på er fastighet som efter en sådan beräkning kvarstår är det som kommer att gälla när er samboegendom fördelas.Precis som din sambo säger kan en bodelningsförrättare bestämma vem av er som ska få bostaden på sin lott och alltså få bo kvar i den. Det finns en regel för hur frågan om den gemensamma bostaden ska hanteras, 16 § Sambolagen. Där anges att ”Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att en sambo skall få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.”. Den grundläggande principen som styr vilken sambo som ska få vad brukar kallas för behovsprincipen.Många olika faktorer beaktas vid behovsprövningen. Om den ena sambon vid separation ensam får vårdnaden om de gemensamma barnen har denne i regel störst behov av bostaden. Det samma gäller om barnen huvudsakligen ska bo hos den ena sambon. Närheten till barnomsorg och skolgång är andra relevanta faktorer. Vidare kan en sambos ålder, handikapp och hälsa i övrigt vara faktorer som bör tillmätas betydelse vid prövningen av om denne har störst behov av bostaden. Slutligen kan närheten till en sambos arbetsplats och möjligheterna att erhålla bostad på annat håll vara relevanta faktorer. Utöver behovsprövningen ska det även göras en skälighetsbedömning. Det innebär att även om den ena sambon anses ha störst behov av bostaden måste det med hänsyn till omständigheterna i övrigt anses skäligt gentemot den andra sambon att bostaden tilldelas den förste. Vid skälighetsbedömningen bör det beaktas om bostaden har ett särskilt affektionsvärde för den ena sambon, till exempel om det är dennes föräldrahem eller släktgård. Kort sagt blir det fråga om en helhetsbedömning där den ena sambons behov får vägas mot omständigheter som talar mot att han eller hon ska få bostaden på sin lott.Då jag inte vet mer om omständigheterna i er situation är det svårt att säga något närmare om vem av er som kan tänkas ha störst behov av bostaden i lagens mening men jag hoppas att du har fått svar på din fråga. 

Efterlevande makes rätt till jämkning

2014-10-25 i Bodelning
FRÅGA |kan man sätta testamente ur spel med 12.2 regeln? Min pappa har avlidit och vi håller på med bouppteckning. Han var omgift och hon har 3 egna barn. Jag är ensamt barn pa min pappas sida. Det finns inga gemensamma barn. Det finns ett testamente som säger att makarna ärver varandra och först när båda dött ärver alla 4 barnen lika delar, med ett udantag av en enskild egendom (arv från makans föräldrar) som till faller hennes 3 barn. Dvs jag ärver 25% av giftorättsgodset så eller så(genom laglott eller testamente). Nu vill hon åberopa ÄktB 12.2. Vad händer då? Sätts testametet ur spel? Och giforättsgodet delas enligt hennes önskan eller?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regeln i äktenskapsbalken 12 kap. 2 § (https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1) är en jämkningsregel som innebär att efterlevande make, alltså din pappas hustru, kan begära att vardera make ska behålla sin del av giftorättsgodset eller att viss egendom inte ska tas med i bodelningen. Den här regeln används till exempel om efterlevande make har större tillgångar än den avlidne. Troligtvis vill din pappas hustru behålla sin del av giftorättsgodset framför att utge denna till din pappas arvingar, i det här fallet dig. Det här resulterar i att det inte sker en bodelning där makarna tilldelas hälften var av giftorättsgodset. Du ärver den del av giftorättsgodset som är din pappas. Hustruns tillgångar behåller hon och kommer att ärvas av hennes arvingar vid hennes bortgång. Det tidigare inbördes testamentet hindrar inte att hustrun jämkar bodelningen och att makarna behåller sina delar av giftorättsgodset. Jag kan även påpeka att som särkullbarn (barn utom äktenskapet) har du rätt att få ut ditt arv direkt, ärvdabalken 3 kap. 1 § (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1). Du behöver då jämka testamentet enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken.Jag hoppas att det gav svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Tvångsförsäljning av fastighet vid skilsmässa

2014-10-24 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, Situationen är att jag står inför en skilsmässa. Jag och min fru äger gemensamt vårt hus. Jag är villig att köpa min frus andel i huset och bo kvar. Min fru vill inte bo kvar i huset ,men vill inte sälja sin andel till mig. Hon vill att vi skall sälja huset till utomstående. Är jag tvingad att sälja min andel ?
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avseende gemensamt ägda fastigheter gäller huvudsakligen lagen om samäganderätt enligt vilken en delägare kan tvinga ut fastigheten på offentligt auktion (se 6 § lag om samäganderätt). När det gäller makar/par som står inför skilsmässa gäller dock istället äktenskapsbalkens regler vilka är betydligt förmånligare. Enligt 7 kap. 5 § äktenskapsbalken (ÄktB) får inte den ena maken utan den andres samtycke sälja den gemensamma bostaden. Sådant samtycke ska lämnas skriftligen. Detta förutsätter att fastigheten som ni äger gemensamt också utgör er gemensamma bostad vilket normalt är fallet om fastigheten är avsedd som gemensamt hem och huvudsakligen används för detta ändamål (se 7 kap. 4 § ÄktB). Är så fallet är du inte tvingad att sälja din andel fram tills dess att bodelningen skett och det därigenom blivit bestämt vilken egendom som ska tillfalla vem.Det finns dock en möjlighet för domstolen att lämna samtycke till åtgärden även om ena maken inte samtycker (se 7 kap. 8 § ÄktB), men detta sker vanligen enbart om domstolen finner att skäl inte finns mot sådan åtgärd. Hoppas du fått svar på din fråga och har du fler funderingar är du mer än välkommen att ställa en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Försäljning av gemensamt bohag och makes samtycke

2014-10-23 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej ! Jag är gift, har en del tavlor i min ägo, köpta innan giftermålet. Tänker sälja några av dom. Min fråga, Behöver jag min frus samtycke till detta ? Vi ligger inte i skilsmässa , och vi lever tillsammans. Tacksam för hjälp. 
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågan om makars egendomsförhållanden behandlas i Äktenskapsbalken som du hittar https://lagen.nu/1987:230. I ÄktB 7:5 3p framgår att en make inte får sälja makarnas gemensamma bohag utan den andra makens samtycke. Gemensamt bohag definieras som möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet, ÄktB 7:4 2 st. Konst ingår i kategorin ”annat inre lösöre”. Detta gäller även om det rör sig om dyr konst som även kan ses som investeringsobjekt. För att sälja egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål krävs dock inget samtycke, ÄktB 7:4 4 st. Det innebär att tavlor som hänger i exempelvis ett sommarhus kan säljas utan samtycke från andra maken. Om de tavlor du avser att sälja normalt hänger i er permanentbostad behöver du däremot din frus samtycke innan du säljer tavlorna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Positiv faderskapstalen

2014-10-25 i Faderskap
FRÅGA |Hej! Jag hade en relation med en man ,jag blev gravid ,när han får veta det ,han försvann,från förra året vi här ingen kontakt . Nu mitt barn här 2 å 1/2 månader. Bara jag är skrivit som föräldrar i papper,han inte . Den man (biologiska pappa ) tagit kontakt med Barn å familj,han vill göra DNA test. Mina frågor är: 1.Biologiska pappa eller Barn å familj kan kräva mig att acceptera DNA test ? 2.Om jag acceptera inte DNA test kan jag tappar underhållstöd? 3.Jag måste skriva den man som pappa i pappers?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Dina frågor rör positiv faderskapstalan och jag ska gör mitt bästa för att svara på dina frågor för att de ska bli så tydliga som möjligt.1. Den biologiska pappen eller hans familj kan inte kräva att ett DNA test görs, eftersom pappan inte har en möjlighet att föra en så kallad positiv faderskapstalan, se 3:5 FB jfr med 1 § lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap. Däremot är Socialnämnden skyldig att utreda vem som är fadern till barnet och se till att faderskapet fastställs, se 2:1 FB. Detta innebär att Socialnämnden kan föra talan om ett fastställande av faderskapet till barnet, vilket kan göra att ett DNA-prov kan komma att krävas, jfr 2:1, 3:5 st 2 FB samt 1 § lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap. 2. Du kan tappa rätten till underhållsstöd om du utan giltigt skäl vägrar se till att faderskapet klargörs, se 18:8 Socialförsäkringsbalken. Att inte medverka till att det klarläggs vem som är fader till barnet kan alltså göra att du tappar rätten till underhållsstöd.3. Du måste inte medverka till att faderskapsfrågan klarläggs och du måste därför inte uppge vem som är fadern, eftersom att det inte är straffsanktionerat att inte medverka till att det klarläggs vem fadern är. Du riskerar dock att tappa rätten till underhållsstöd (se svar på fråga 2.)FB finner du här.Socialförsäkringsbalken finner du här.Lag om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap finner du här.Hoppas jag svarade på din fråga.Mvh,

Delad handpenning, gemensam bostadsrätt

2014-10-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min flickvän köpte en bostadsrätt i juli och gick in med halva handpenningen var, nu har det tagit slut oss emellan, hur fungerar det då? Ska en köpa ut den andre eller ska vi sälja lägenheten? Får man ens sälja lägenheten efter så kort tid? Tacksam för svar
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om ni köpte bostaden för att använda den tillsammans i ert samboförhållande utgör lägenheten samboegendom enligt 3 § sambolagen, förutsatt att ni var sambor enligt 1 §. Om någon av er begär det inom ett år ska samboegendomen delas mellan er enligt 8 §. Huvudregeln är enligt 14 § att samboegendomen delas lika, undantag gäller bland annat om den ena har skulder som överstiger dennes tillgångar som inte är samboegendom eller om skulderna är hänförliga till samboegendomen. En förutsättning för en bodelning enligt sambolagen är som nämnt att någon av samborna begär det. Det står er fritt att lösa situationen på det sätt som ni finner mest lämpligt. Det finns ingen lagstiftning som tvingar er till varken det ena eller det andra alternativet så länge ni är ense. Det finns inte heller något hinder mot att ni säljer lägenheten efter så pass kort tid som passerat. Om ingen av er ansöker om bodelning och ni förblir delägare av egendomen enligt lagen om samäganderätt 1 § kan dock endera parten ansöka om en försäljning genom offentlig auktion enligt 6 §.Vänliga hälsningar,

För sen klander av beslut från bodelningsförrättare

2014-10-23 i Bodelning
FRÅGA |Har varit jätte sjuk och missade att överklaga beslut från bodelningsförrättare inom 4 veckor. Hur går jag vidare?
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,Huvudregeln är att bodelningsförrättaren upprättar en skriftlig handling som undertecknas och delges dig och din före detta. Ifall ni skulle godkänna skiftet blir det omedelbart gällande. Vill någon av er istället klandra (dvs överklaga) skiftet ska talan väckas mot den andra parten (klander av bodelning) inom fyra veckor från delgivningen (ÄktB 17:8 2 st). Tingsrätten har då att ompröva förrättningen och eventuellt fördela på annat sätt. Även återförvisning till bodelningsförrättaren kan förekomma.Under vissa speciella omständigheter kan tingsrätten välja att beakta en sent inkommen klandertalan, exempelvis om det finns en ursäkt till varför talan är sent inkommen (som att du har varit väldigt sjuk - det är dock bra att se till att du har ett läkarintyg eller något liknande för att bevisa att du varit så sjuk att du inte kunnat klandra). Rätten kan också i vissa fall ogiltigförklara hela bodelningen trots att fyra veckor gått om exempelvis bodelningsförrättaren gjort ett väsentligt formellt fel. Det är dock viktigt att poängtera att dessa undantag sker väldigt sällan i praktiken men du borde i alla fall kunna försöka. Vid ytterligare frågor råder jag dig att kontakta en familjejurist (se länk nedan).Vänliga hälsningar,

Ensam vårdnad av barnen

2014-10-22 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har två barn 7, 13 år. Deras pappa valde att flytta till Sydamerika för 11 månader sedan då vi separerade. Han har under denna tid inte visat något intresse för barnen. Försvårat för mig gällande pass, flyttanmälan. Barnen har bönat och bett att han ska komma hem och även jag. Han har inte för avsikt att bo i Sverige utan endast hälsa på. Han har avsagt sig ansvaret och bett att jag ska ta vårdnaden så han slipper oss sen ångrar han sig och säger att han vill hamna i rätten för att det ska kosta mig. Han ställer ultimatum till barnen som att om de är med min nya kille är han inte deras pappa och jag bor med min nya kille som barnen älskar. Han lovar barnen att komma och har gjort minst 5 gånger men han kommer inte. När jag försöker resonera skriver han bara elaka saker och kränkningar till mig som person. Innan han åkte försökte han ta sitt liv och tvingade då vår son att sitta och prata med honom i timmar i telefon för han mådde så dåligt. Det är en lång historia bakom men ett skäl till separation var att han inte var snäll mot sonen. Säger att barnen svikit honom mm. Jag skulle helst vilja att han hade barnen också men det kommer inte att hända. Jag kan inte ens öppna ett sparkonto till barnen. Vad ska jag göra? Barnen mår inte bra av detta och jag känner att situationen med gemensam vårdnad är ohållbar. nu efter 11 månader vill han ha barnen till Colombia över jul och nyår och de vill såklart dit men jag är rädd att han inte släpper hem dem. Han håller absolut ingenting av de han lovar. I s in ADHD utredning framkommer det också att han inte har något större intresse för barnen. Han vill alltså komma åt mig och bara bråka. Vid tillfällen jag arbetade kväll fick sonen ofta gå till sina morföräldrar för pappan kunde säga så elaka saker. Jag gjorde en polisanmälan om detta och det lades ner. Även en socanmälan som inte ledde någonstans eftersom barnen är med mig. Jag har inte råd med en advokat. vad ska jag ta mig till. Har jag goda chanser till ensam vårdnad för såhär kan jag och barnen inte ha det. 
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Du och dina barn tycks ha en turbulent vardag med en del konflikter. Detta drabbar alla inblandade, men främst barnen. Utgångspunkten för hur vårdnaden ska bli, är vad som är barnets bästa. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.Om vårdnaden står på båda föräldrarna och vill någon av föräldrarna ändra vårdnaden, ska rätten besluta om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Vid bedömningen om vårdnaden ska anförtros en av föräldrarna beaktas särskilt föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det krävs inte att föräldrarna har samma uppfattning beträffande olika frågor, dock så måste de kunna hantera sina delade meningar på ett sådant sätt att det inte påverkar barnet negativt. Om föräldrarna inte kan sätta barnets bästa framför sina konflikter, påverkar detta bedömningen av vårdnaden.Om ni inte vill att domstolen ska avgöra frågan om vårdnaden av barnet, kan ni skriftligt avtala om ensam vårdnad. Detta avtal måste godkännas av socialnämnden (6 kap. 6 § föräldrabalken).Som jag uppfattar det, låter barnens pappa konflikterna mellan honom och dig även drabba barnen. Det är vidare problematiskt att pappan försvårat för dig gällande bland annat flyttanmälan och tillverkningen av pass. Detta påverkar bedömningen i negativ riktning för pappan. I din frågeställning klargörs inte hur barnen känner för pappan, dig och situationen som den är, även om du beskriver att du uppfattar situationen som ohållbar. Barnen, i alla fall det äldsta barnet, har nått en sådan mognad att hans vilja är ytterst relevant och avgörande. Vill barnen umgås och bo med pappan? Med anledning av att pappan flyttat till Sydamerika, blir det i realiteten du som har hand om vårdnaden. Kärnan är alltså att fokus sätts på barnets bästa för att bedöma hur vårdnaden ska fördelas. Du kan ansökan hos tingsrätten om ensam vårdnad. Som läget är nu, där barnen hamnar i kläm på grund av pappans ovilja att samarbeta och agera som en pålitlig förälder, så har du chansen att tilldelas ensam vårdnad. För att hålla nere dina eventuella rättegångskostnader, måste du inte anlita en advokat eller så kan du endast rådgöra med en advokat i en begränsad omfattning. Huvudregeln i vårdnadsmål är att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader (6 kap. 22 § föräldrabalken). Hoppas det löser sig och att du och dina barn får en mer stillsam vardag. Vänliga hälsningar,