Förfoganderätt över barnpension

2015-11-07 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, min pappa dog när jag var tretton (fem år sen) och jag fick därmed barnpension. Räknas barnpensionen som arv(alltså bara mina pengar) eller hade min mamma rätt att ta de pengarna?
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnpension räknas inte som arv utan som pension, vilket ses som en form av ersättning. Barnpension betalas ut direkt till barnet. Vårdnadshavaren har kontroll (förfoganderätt) över pengarna fram tills dess att barnet fyllt 18 år (blivit myndigt) eller tills dess att barnet fyllt 20 år om barnet studerar på gymnasiet eller motsvarande nivå. Detta innebär att vårdnadshavaren sedan barnpensionen började betalas ut har möjlighet att fritt använda pengarna.Din mamma har alltså haft rätt att använda pengarna som utbetalats i form av barnpension fram tills dess att du uppnår/uppnått myndig ålder, dvs. 18 år.Vänligen,

Förhindrande av umgänge trots domstolsbeslut

2015-11-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hejsan! Det är så att jag och mitt ex har en son på 6 år, vi har ett domstolsbeslut. Gällande umgänge och jag har inte släppt iväg han några tillfälle, för några olika stjäl, psykiska problem våld i hemmet, men han har stämp mig nu, gällande att jag har bryttit domstolsbeslutet. Kan åklagare besluta att barnet får åka endån?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. i föräldrabalken. Du skriver att ni har fått ett domstolsbeslut vilket stadgar att ditt ex har rätt till umgänge med er son. Enligt 15 § har barnet rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor med. 15a § stadgar att rätten får besluta om umgänge mellan förälder och barn. När man tar beslut som rör barn ska man alltid ta hänsyn till vad som är bäst för barnet. Två aspekter som man tar särskild hänsyn till vid bedömningen är om barnet riskerar att fara illa, samt barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna, se 2a §. Jag känner inte till omständigheterna i det förevarande fallet och kan därför inte uttala mig om dem. Jag förutsätter att rätten har gjort en grundlig utredning och därefter fattat det beslut som man bedömt varit bäst för ert barn. Om man utan fog hindrar sitt barn från att träffa den andra föräldern, trots ett domstolsbeslut som berättigar till umgänge, kan man göra sig skyldig till umgängessabotage. I värsta fall kan umgängessabotage leda till att man förlorar vårdnaden om barnet. Återigen känner jag inte till alla omständigheter i ert fall, utan jag svarar bara utifrån generella termer. Om du befarar att ditt barn far illa är det naturligtvis en omständighet som man måste ta på allvar. Jag råder dig att ta kontakt med någon som kan ge dig mer personlig rådgivning, förslagsvis Familjens jurist som vi på Lawline har nära samarbete med. Om du vill kan du boka tid direkt på vår hemsida.Undrar du något mer är du välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Samägande av bostadsrätt utan att vara sambo

2015-11-06 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag undrar hur sambolagen fungerar i mitt fall då jag men aldrig min sambo varit skriven på adressen där bostadsrätten ligger som vi haft sen 2007. Vi står båda på lånen men sambon har under våra 25 år tillsammans bott och varit skriven ute i Sthlms Skärgård. Han har bara övernattat i bostadsrätten när han ska vidare på arbete på fastlandet eller uträtta ärenden inne i stan.Vi har 2 gemensamma barn som jag uppfostrat själv, alltid haft separat separat ekonomi och ska nu gå isär. Min fråga är om halva bostaden och hälften av allt lösöre som jag köpt helt själv är till hälften hans?Med vänlig hälsningSussie
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!För att omfattas av sambolagen krävs det att man är sambor enligt lagens mening. I 1 § stadgas det att med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Att leva i en parrelation utgör således inte samboskap, såvida man inte bor tillsammans i ett gemensamt hushåll. Du skriver att du och din partner bor på separata adresser, därmed är ni inte sambor och samlagens bestämmelser blir inte tillämpliga för er del. Eftersom sambolagen inte är tillämplig kommer inte reglerna om bodelning att aktualiseras. Istället kommer ni att omfattas av lagen om samäganderätt då ni båda två står på lånen för bostadsrätten. Enligt 1 § äger ni lika stor del av bostadsrätten, såvida inget annat är föreskrivet. Har ni tagit lika stora lån för bostaden har ni båda rätt till hälften av värdet av bostaden om ni exempelvis skulle sälja den. Lösöret, bohaget, som du köpt för dina pengar är din egendom. Bohaget är inte införskaffat för gemensamt bruk och eftersom ni inte omfattas av sambolagen kan din partner inte heller göra anspråk på detta med stöd av bestämmelserna i denna lag. Sammanfattningsvis blir inte sambolagens regler om bodelning aktuella eftersom ni inte utgör sambor enligt lagens definition. Ni är likväl gemensamma ägare till bostadsrätten då ni båda har tagit lån för den, enligt lagen om samäganderätt. Lösöret som du köpt är din egendom.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Undrar du något mer är du välkommen att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Sambor/samäganderätt, fråga om vinstfördelning vid eventuell försäljning av gemensam bostad

2015-11-04 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga när det gäller sambolagen och vinsten vid försäljning av gemensam bostad.Har läst på vissa ställen att enligt sambolagen paragraf 3 att vinsten ska delas lika oavsett insatsen, stämmer det?I detta fall, 20 års gemesam bostad men olika insats vid köpet för 20 år sedan.Vad gäller nu vid en försäljning? vinst enligt % på insatsen eller 50/50?
Arash Gh Shali |Hej Anncatrin! Jag uppfattar din fråga såhär; "Hur kommer vinsten av försäljningen av er gemensamma bostadsrätt att fördelas mellan er när ni säljer bostaden vid tiden då ni fortfarande är sambos"? (Jag utgår ifrån att det handlar om en bostadsrätt)För att tillämpa sambolagen vid fördelning av s.k. samboegendom måste fördelningen ske genom bodelning. Bodelning under bestående samboförhållande är utifrån sambolagen dock inte möjligt. Bodelning mellan sambor kommer endast i fråga när samboförhållandet upphör, antingen genom separation eller att den ena sambon avlider. Detta gäller oavsett om det skulle vara av värde att utreda huruvida ägandeförhållandena förhåller sig mellan er två. Så på denna fråga kommer inte sambolagen bli aktuell att tillämpa. Reglerna i "Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt" kan däremot vara till hjälp. Lagen är analogt tillämplig på bostadsrätter. För att avgöra på vilket sätt vinsten kommer fördelas mellan er två måste jag först redogöra lite grundläggande vad som gäller om andelar av egendom som samägs av flera personer. I första hand kan man säga att samäganderättslagen är en lag som är tillämplig på så sätt att den förutsätter att samäganderätt redan föreligger av viss egendom. Det vill säga att lagen inte är till för att klargöra när samäganderätt uppkommer, utan detta är en förutsättning som måste vara uppfyll för att lagen överhuvudtaget kan vara tillämplig. (Vi utgår alltså ifrån att det finns en samäganderätt)Storleken av varje persons andel i en egendom kan bestämmas av parterna själva enligt lagen. Det råder alltså avtalsfrihet och även om din sambo lagt ner mer pengar i bostadsrätten än Du och vice versa, så kan ni ändå komma överens om en ägarandel som inte motsvarar vardera parts insats. Storleken av andelar kan alltså visas genom ett uttryckligt avtal eller på annat sätt. Om det inte finns en överenskommelse om ägarandel mellan er så kan storleken av era andelar också fastställas genom att ni visar hur mycket ni var för sig lagt ut i pengar, arbete osv. Finns det inget underlag som kan visa ägarandelen så presumeras ni äga lika mycket andelar i bostadsrätten, alltså 50/50. Skulle ni nu sälja bostadsrätten och ni inte kommer överens om hur stor andel varje person äger av bostaden så kommer försäljningsbeloppet att delas lika mellan er, därmed inräknad vinst av försäljningen. En annan sak är om ni separat avtalat (muntligt eller skriftligt) om hur vinstfördelningen ska se ut vid en eventuell försäljning av bostaden. I så fall borde en oenighet om innehållet i detta avtal avgöras utifrån allmänna avtalsrättsliga regler, dvs. ett område som inte är reglerad uttryckligen i lag. Skulle det handla om att ni nu vill separera så hade i och för sig sambolagen blivit tillämplig. Om bostaden i det fallet utgör eran gemensamma bostad, och ni vid tidpunkten för förvärvet av bostaden förvärvat den för gemensam användning utgör bostaden i så fall samboegendom. Det är ENBART samboegendom som kan bli föremål för bodelning och för att bodelning ska kunna komma i fråga så förutsätts det också att en er framställer begäran om detta. Ägarandelen kommer vid en eventuell bodelning I princip bara ha betydelse för när man ska dra av skulder från varje sambos egna samboegendom (ägarandel) innan man fördelar all samboegendom lika mellan samborna. I denna situation har Du delvis rätt i att bostadens värde kommer att fördelas lika mellan er om ni säljer den och där vinsten även kommer inkluderas. En nackdel med en bodelning kan vara att din sambon har höga skulder, exempelvis att skulderna motsvarar dennes ägarandel i bostaden. Det skulle innebära att dennes skulder först skulle dras av och att ni i så fall skulle dela lika på din andel av bostaden. I sådant fall ska du begära att få behålla mer av din egendom. Denna begäran skulle du troligen ha framgång med eftersom det med hänsyn till ett sådant egendomsförhållande er emellan, där din sambos skulder är höga, kommer anses vara oskäligt att dela värdet av samboegendomen lika er emellan.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen, Arash Gh Shali

Skänka fast egendom till barn eller ge motsvarande värde i pengar?

2015-11-07 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi tänker ge eller sälja vårt hemman på ca 30 ha till vår ena dotter och ge vår andra dotter motsvarande i pengar. Vilket är bäst: att sälja hemmanet (och ge den dottern samma summa som dotter två) eller att skänka dotter 1 hemmanet?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det framgår inte hur gammal dina döttrar är. Om dottern som du hade tänkt skänka hemmanet till är under 18 år gäller följande.För att ett barn ska kunna motta en gåva krävs det 1. Att barnet förstår gåvans innebörd. (I ett rättsfall fann högsta domstolen att en 12-åring inte förstod innebörden av en gåva av en fastighet).2. Att gåvan är till nytta för barnet (dvs att gåvan inte innebär något betungande moment såsom att barnet åläggs att göra något eller skuldsätts.)Om barnet inte kan motta gåvan pga ovanstående måste barnets förmyndare (ni) motta gåvan för barnets räkning. Men förmyndarna anses inte kunna motta gåvan för barnets räkning om det är förmyndaren själv som givit gåvan. Då måste en god man tillsättas för att motta gåvan å barnets räkning fram tills barnet blir myndigt. Se FB 12:8 st 1 och FB 11:2 st 2.https://lagen.nu/1949:381Enligt FB 14:11 st 1 p1 krävs överförmyndarens samtycke för att fast egendom ska få skänkas till en minderårig, just eftersom gåva av fast egendom innebär att gåvotagaren skuldsätts och barn generellt sett inte får skuldsättas. Det gäller även om en god man tillsätts. Överförmyndaren ska samtycka till skuldsättningen enligt FB 14:13 st 1 p 1 dels till överlåtelsen av fastigheten, dels till skuldsättningen.Om din dotter är vuxen finns det såklart inga begränsningar, så länge dottern vill motta gåvan. Som svar på din fråga om vad som är bäst skulle jag rekommendera att ni säljer hemmanet, skänker köpeskillingen till dottern och ger den andra dottern en lika stor summa. Det luriga med fastigheter är att de kan stiga och sjunka i värde på ett sätt som kan vara svårberäkneligt för gemeneman. Genom att sälja nu och ge döttrarna samma summa, hindrar ni att dottern som får hemmanet i realiteten får en större eller mindre summa än den andra dottern. Därmed åläggs ena dottern inte heller några skyldigheter och pengarna växer stabilt på banken.Vänligen,

Makars ansvar för varandras skulder

2015-11-06 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Vad är makarnas ansvar för varandras och gemensamma skulder?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Bestämmelser om makars samlevnad regleras i äktenskapsbalken. I 1 kap. 3 § stadgas att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Man ansvarar således inte för skulder hänförliga till den andra maken. Det finns dock en situation där den ena make indirekt kan behöva svara för den andra makens skulder. Om den ena makens skulder skulle överstiga dennes tillgångar kan utmätning bli aktuell enligt utsökningsbalkens 4 kap. Enligt 19 § anses gäldenären vara ägare till lös egendom som finns i makars gemensamma besittning, om det ej görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen om samägande och om det inte heller framgår att egendomen tillhör den andra maken. Detta innebär att lös egendom som tillhör den ena maken, men som finns i makarnas gemensamma besittning, kan utmätas om man ej kan bevisa att egendomen endast tillhör den ena maken. Vill man försäkra sig om att viss egendom ska vara den ena makens enskilda, kan det därför vara klokt att upprätta ett äktenskapsförord enligt 7 kap. 3 § i äktenskapsbalken. För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt krävs det att det är skriftligt, undertecknat av makarna, samt ingivet för registrering hos Skatteverket. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Hör gärna av dig om du undrar något mer!Med vänliga hälsningar,

Resekostnader vid umgänge med barn

2015-11-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har igenom ett avtal, fastslaget av tingsrätten mina barn varannan helg! Betalar underhåll varje månad och har gjort under 4 års tid. Det är c:a 6 mil, T o R mellan våra bostäder. Jag hämtar och har fått lämna mina barn hela tiden. Under fyra års tid har hon kanske lämnat eller hämtat max 10 ggr. Finns det inget som säger, varannan vägsprincipen?Kan jag kräva att hon skall ersätta mig per mil, för ett håll? Eller kan man göra avdrag på underhållet? Det står inget i avtalet, och hon säger att dom helger jag har barnen, får jag lösa med skjuts själv.
Stina Jansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om umgänge och resekostnader föranledda av umgänge finns i föräldrabalken (FB) 6 kap. Du hittar reglerna här.Som huvudregel gäller att det är den föräldern som ska umgås med sina barn, det vill säga den som inte stadigvarande bor tillsammans med dem, som har det primära ansvaret för kostnader som kan uppstå i samband med detta. Eftersom att dina barn bara bor hos dig varannan helg anses de vara stadigvarande bosatta hos deras andra förälder och det är du som anses vara den förälder som ska umgås. Detta innebär alltså att det som huvudregel är du som ska stå för resekostnaderna som föranleds av att du hämtar och lämnar dina barn före och efter umgänge med dem. Det finns dock möjlighet att dina barns andra förälder ska ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnens behov av umgänge tillsammans med dig. Detta framgår av FB 6:15b 1 st, se här. Däremot, för att detta ska bli aktuellt krävs att kostnaderna är någorlunda höga och att avståndet mellan din bostad och barnens bostad är relativt långt, närmare bestämt minst 10 mil. Det vill säga 10 mil är ett minimiavstånd för att det ska bli tal om en fördelning av resekostnader mellan föräldrar i samband med umgänge. Eftersom att du i detta fallet bor cirka 6 mil från dina barns bostad finns det ingen möjlighet för dig att med domstolens hjälp få till stånd en fördelning av de resekostnader du har i samband med umgänget med dina barn.Observera att ovan nämnda redogörelse gäller det fall då domstolen skulle besluta om resekostnaderna. Det finns ingenting som hindrar att du och dina barns andra förälder kommer överens om att du ska få viss ersättning för resekostnaderna, eller att ni på annat sätt kommer överens om att dela upp hämtning och lämning av barnen. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga!

Ska personbevis bifogas ansökan om adoption?

2015-11-04 i Adoption
FRÅGA |Hej, jag ska ansöka om att adoptera min styvdotter som jag levt tillsammans med i drygt 30 år. Jag är gift med hennes biologiska mor sedan 32 år. Ska min fru, dvs hennes biologiska mor också skaffa ett personbevis och vara med på ansökan till tingsrätten eller är det jag ensam som ansöker tillsammans med styvdottern?
Stina Jansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i Föräldrabalken (FB) 4 kap. Du hittar reglerna här. En ansökan om adoption ska undertecknas av samtliga, det vill säga av både adoptanten och adoptivbarnet. Eftersom att du avser att adoptera din makas barn är du i detta fallet ensam adoptant, varför ansökan bara behöver innehålla din och din styvdotters namnteckning. Därutöver ska adoptantens och adoptivbarnets personbevis bifogas ansökan. Även i detta fallet, eftersom att du är ensam adoptant, räcker det alltså att bifoga ditt och din styvdotters personbevis till ansökan. Personbevis beställs hos Skatteverket. Beställningen görs enklast via internet, men kan också göras via telefon. Information om beställning av personbevis hittar du på Skatteverkets hemsida, se här.Utöver ovan nämnda krav vill Tingsrätten även ha namn, adress och telefonnummer till din styvdotters biologiska föräldrar, det vill säga din fru och din styvdotters andra förälder. Tingsrätten är nämligen skyldig att ta kontakt med dem och få deras åsikt.Om du fortfarande är osäker på vad som ska ingå i ansökan om adoption eller har andra funderingar avseende adoptionen är du välkommen att kommentera i kommentarsfältet nedan.Lycka till!