Adoptivbarns rätt till arv

2016-07-20 i Adoption
FRÅGA |Hej. Mina föräldrar adopterade mig och ett barn till från Thailand för 40 år sedan. 5 år senare fick de en biologisk son. Hur är det med arvrätten biologiska barn vs. adopterade. Har vi samma rätt?
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten är precis likadan för biologiska och adopterade barn, det framgår av Föräldrabalken 4 kap. 8 §. Enligt Ärvdabalken 2 kap. 1 § har ni rätt att ta lika del i era föräldrars kvarlåtenskap. Detta förhållande kan endast rubbas genom testamente. Finns testamente som anger att exempelvis det biologiska barnet ska ärva större del av kvarlåtenskapen har ni oavsett rätt till eran laglott, vilken består av halva arvslotten. Finns inget testamente kommer ni tre barn att ta en tredjedel vardera. Hoppas att du fick svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med frågor om din rätt till arv är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Måste man vara gift för att adoptera en vuxen?

2016-07-20 i Adoption
FRÅGA |Måste man vara gift för att adoptera en vuxen person?
Felix Sjöberg |Hej!Nej, det måste man inte. Reglerna om adoption finns i Föräldrabalkens fjärde kapitel. För din fråga, se först och främst Föräldrabalken 4 kap. 1 § som stadgar att man eller kvinna som fyllt 25 år får antaga adoptivbarn om domstol godkänner det, i vissa fall kan sökanden vara under 25, men över 18 år. Om man däremot är gift måste man adoptera gemensamt, se 3 §. En annan sak är att adoptioner av vuxna personer är lite svårare att få godkända än adoptioner av barn. Anledningen till detta finner vi i 6 §, där det framgår att adoption ska godkännas om det är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra det, eller om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. De gånger som sökanden inte har uppfostrat barnet krävs det alltså en särskild anledning, i ett fall från 1989 uttalade Högsta domstolen att "normalt skall förhållandet vara av väsentligen samma innehåll som det som råder mellan föräldrar och barn". I målet nekades en person att adoptera sin systerson i syfte att lämna honom sin egendom i form av arv eftersom det inte visats att adoptionen skulle befästa den personliga relationen mellan sökanden och det potentiella adoptivbarnet (se fallet här, HD:s avgörande är längst ner). I ett annat avgörande medgavs dock vuxenadoption, HD påpekade dock att höga krav ska ställas upp, men de ansågs alltså uppfyllda i det fallet. Sökanden hade i det fallet svarat för ekonomiskt bistånd åt barnet och de hade haft väldigt tät kontakt med varandra under flera års tid.Sammanfattningsvis kan svaret på din fråga summeras såhär: Nej, man måste inte vara gift för att få adoptera en vuxen, men vuxenadoptioner är generellt svåra att få godkända.Hoppas att du tycker att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Gåva vid bodelning och arvsskifte

2016-07-19 i Bodelning
FRÅGA |Jag har fått en fastighet i gåva av mina föräldrar som enskild egendom, står skrivet i gåvobrevet. Om jag skulle gå bort före min maka, ärver hon då fastigheten eller ärver våra gemensamma barn den. Om så är fallet, vad ska jag då skriva för att min maka ska få behålla fastigheten?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser av intresse finns dels i ärvdabalken (ÄB), dels i äktenskapsbalken (ÄktB). Av 10:1, 7:1 och 7:2 ÄktB följer att det en make fått i gåva av någon annan än den andre maken inte ska ingå i en bodelning om gåvan mottagits med det villkoret att den ska vara enskild egendom. Eftersom fastigheten mottagits med sådant villkor kommer den inte ingå i en bodelning om du skulle gå bort. Istället kommer hela fastigheten ingå i din kvarlåtenskap vilket är den egendom som ska delas upp mellan de som är arvsberättigade efter dig. Av ÄB 3:1 följer - eftersom du och din make endast har gemensamma barn - att din make kommer erhålla all din kvarlåtenskap och därmed hela fastigheten. De gemensamma barnen kommer ha rätt till efterarv när din make sedan avlider. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Rätt till umgänge?

2016-07-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Min son har en son på ca 1 år som han inte har fått träffa på hela barnets uppväxt pga att han har alkoholmissbruksproblem. Mamman bestämmer hela tiden om han ska få ha någon kontakt, han får inte ens foton på pojken för att inte "foton ska hamna i fel händer" och soc har sagt att hon inte har några skyldigheter till någon umgänge med honom och om han nu skulle få för sig att vilja ta kontakt så skulle soc anmäla honom. Min son går i dagsläget på behandling mot missbruket och har hela tiden gjort som soc säger. Han har heller aldrig hotat eller varit dum på några vis. Så min fråga är, får både mamman och soc verkligen hindra honom umgänge/kontakt med sin son, då det inte heller finns någon domstolsbeslut på det. Samtidigt undrar jag också om mamman kan hindra mig i detta, då jag får inte heller ha någon kontakt.
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett barn har rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med och det är båda föräldrarnas ansvar att ett sådant fungerande umgänge kommer till stånd. Barnets vårdnadshavare ansvarar för barnets eventuella behov av umgänge med någon annan än föräldrarna t.ex. en farförälder som barnet har en nära relation till, se 6:15 Föräldrabalken. Detta innebär dock inget tvång för barnet eller någon rätt för föräldern att umgås med barnet utan barnets bästa ska alltid vara det som avgör frågor om umgänge. Frågor om barns umgänge kan vara mycket varierande och hänsyn ska alltid tas till förhållandena i varje enskilt fall. Därför är det svårt att säga vad som ska gälla i detta fall. Om barnet står under vårdnad av någon av föräldrarna kan de avtala om umgänge och få detta avtal godkänt av socialnämnden. Avtalet blir då verkställbart och föräldrarna kan ansöka om verkställighet hos tingsrätten. Om föräldrarna inte kan komma överens i frågor om barnets umgänge får de väcka talan vid domstol. För umgänge med dig kan socialnämnden väcka talan.

Lösa boendefrågan angående barn

2016-07-20 i Barnrätt
FRÅGA |Sambon och jag har separerat eller han kasta ut mig, och nu bor jag för tillfället hos min mamma 7 mil från där vi egentligen bor , och vi är överens om att ha våran son på 2 år varannan vecka . Men nu säger han att jag måste hitta ett boende innan jag får ha min son , är detta rätt ? Vi står båda som ägare på huset men han säger att det inte går att köpa ut mig av någon konstig anledning . Vart vänder jag mig ? Jag måste få hjälp! Jag är trots allt mamma och tycker själv att han inte borde kunna stoppa mig för att ha min son ?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I ditt svar kommer jag främst hänvisa till sambolagen (som finns https://lagen.nu/2003:376) och föräldrabalken (som finns https://lagen.nu/1949:381). Föräldrabalken kommer jag hädanefter att förkorta FB.Som kanske framgår av lagarnas namn så reglerar FB föräldraskap och sambolagen reglerar saker mellan sambor. För det första vill jag börja med att säga att om ni inte varit i domstol och fått vårdnaden ändrad så har ni båda vårdnad av barnet enligt 6 kap. 2 § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P2S1). Det är inte direkt relevant, men det betyder alltså att ni har gemensam vårdnad om inte en domstol säger något annat. Därefter är det möjligt att göra som ni gjort och komma överens om hur barnet ska bo enligt 6 kap. 14 a § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P14aS1). Vad ni däremot måste göra är att skriva avtalet över hur barnet ska på så det finns skriftligt sedan måste ni gå till socialnämnden med det så att de får godkänna det. Det framgår inte att ni gjort detta så jag antar att ni inte gjort ett skriftligt avtal eller fått det godkänt av socialnämnden. Skulle det vara så att ni faktiskt gjort ett skriftligt avtal och socialnämnden har godkänt det så kan inte han säga som han gör, att du inte kan ha barnet för att du bor hos din mamma. Det är något socialnämnden skulle ha undersökt och har de godkänt ert avtal när de visste att du bodde hos din mor så ska du ha barnet även om du bor hos henne. Men jag antar som sagt att ni inte varit till socialnämnden så jag tänkte skriva vad jag anser vore smartast för dig och bäst för barnet. För det första tycker jag att du ska försöka höra av dig till din före detta och säga att ni ska skriva ett avtal om er sons boende. Det behöver inte vara något märkvärdigt utan bara vilka ni två är, vem barnet är och hur ni önskar att barnet ska bo (alltså varannan vecka hos vardera förälder). Detta är det absolut bästa sättet för barnet att lösa sådana problem eftersom det går fort i jämförelse med allt annat och ger säkerhet till föräldrarna som i sin tur gör att de slipper stressa vilket kan gå ut över barnet.Är det så att han inte är samarbetsvillig, inte svarar när du ringer eller skriver eller allmänt svår att ha att göra med tycker jag att du ska höra av dig till socialnämnden och be dem att hjälpa dig komma med en lösning angående barnets boende. Detta måste kommunen erbjuda enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (se https://lagen.nu/2001:453#K5P3S1). Det framgår även att det är möjligt genom 6 kap. 18 § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P18S1). Då kommer de försöka hjälpa er att komma överens så att ni slipper bråka eftersom det i slutändan går ut över barnet. Förhoppningsvis löser ni det vid samtalen med socialnämnden, annars är sista utvägen att gå till domstol och så får de bestämma vad som blir bäst för barnet. Det är inget jag skulle rekommendera eftersom det tar lång tid, men det är en möjlighet. Jag kan inte säga vad domstolen skulle komma fram till eftersom jag inte har nog insikt i er situation men vanligast är att de dömer till gemensam vårdnad och växelvis boende. ---Detta kanske inte är prioriteringen i din fråga men jag tänkte också beröra huset ni äger gemensamt och vad som kan göras för att lösa det problemet.Att han säger att det inte går att köpa ut av dig av någon konstig anledning stämmer troligtvis inte, det är nog snarare en fråga om att han kanske inte har råd. Det är nämligen så att när ett samboförhållande upphör så ska en bodelning ske enligt 8 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P8S1). Det är viss skillnad på att bodela mellan sambor och de som varit gifta men skiljer sig. När samboförhållanden upphör att gälla så ska bara den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget (möbler, husgeråd osv.) delas. Denna bodelning ska göras om en före detta sambo vill det och då måste den säga till den andra sambon att den vill bodela. Det görs däremot på samma sätt som i giftermål, men det gäller bara bostaden och bohaget. Det är vid denna bodelning en sambo kan ta över lån och bostad från den andra sambon, i gengäld får den andra sambon pengar, att pengar kan utgå som vederlag står i 17 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P17S1). Se även andra stycket i samma paragraf som reglerar övertagande av bostad.Detta kan ni göra och komma överens om själva, och är något jag rekommenderar då det är möjligt eftersom att det går så mycket snabbare. Men skulle det vara så att det inte går att komma överens finns 26 § i sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P26S1). Som i sin tur hänvisar till bestämmelserna om bodelningsförrättare i äktenskapsbalken. Vad detta betyder är att en sambo som försökt bodela med den andra kan skriva till en domstol och begära att få en bodelningsförrättare som då hjälper er att dela på er egendom, så att någon får ta över huset, alternativt att det säljs om ingen kan ta över det. Jag bifogar en länk till domstolens hemsida där de förklarar lite om bodelning.Men som jag sa ovan tycker jag att ni ska försöka lösa det utan att att blanda in någon annan först eftersom det går både snabbare och blir billigare.Jag hoppas jag svarat på de frågor du hade, skulle det kvarstå några funderingar så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag så fort som möjligt.Länk till domstol.se bodelningssida: http://www.domstol.se/familj/bodelning/Vänligen,

Underhållsskyldighet för barn över 18 år?

2016-07-19 i Underhåll
FRÅGA |Min son har gått gymnasiet,3 år.Ska nu söka in på yrkesskola, ska jag fortsätta betala underhåll? Han är 19 år.Mvh Carina
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I föräldrabalkens 7 kap 1 § 2 st regleras föräldrars underhållsskyldighet. Där stadgas att underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Dock görs undantag från huvudregeln. Ett barn som fyllt 18 år och fortsätter att studera på grundskole- eller gymnasienivå eller i en yrkesskola har också rätt till underhåll fram tills skolgången avslutas, dock längst till dess att barnet fyllt 21 år. Således ska du fortsätta betala underhåll till din son tills han fyller 21 år eftersom han ska påbörja studier på yrkesskola.Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Vänligen,

Renovering av hus som inte är samboegendom

2016-07-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag har varit sambo med min kille i 8 år. Han köpte hus strax innan vi träffades och 2 år efter det flyttade jag in.Huset var nästan klart när jag flyttade in men renoveringen och ombyggnationer fortsatte även efter det. Efter min inflyttning renoverade vi kök ( byggde ut och köpte nya köksmöbler för ca 120 000 ), gjorde om badrummet för ca 100 000, byggde om gäststuga och byggde altan för ett antal tusen till. Min sambo bekostade alla dem grejerna , jag hjälpte bara rent fysiskt. Nu, när vårt förhållande har spruckit och jag är tvungen att leta efter en egen bostad, undrar jag om de ovannämnda sakerna ska delas upp enligt sambolagen. Jag vill veta om jag kan kräva en ekonomisk kompensation som motsvarar 50% av kostnader på ovannämnda saker. Vore tacksam för ert svar.
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad som utgör samboegendom framgår av 3§ och 5§ Sambolagen. Egendom som köpts innan samboskapet utgör normalt inte samboegendom. Huset utgör alltså inte samboegendom om man inte kan göra bedömningen att huset köptes med avsikt att ni skulle bo i det gemensamt. Du har då heller ingen rätt till ersättning för det arbete eller eventuella utgifter du haft i samband med renoveringarna. Bohag och möbler som ni köpt för gemensam användning utgör samboegendom och ska ingå och fördelas 50/50 om ni gör en bodelning enligt sambolagen.

Övertagande av hyresrätt efter samboförhållande

2016-07-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag har gått isär med min pojkvän och vi hade precis flyttat till en hyresrätt tillsammans. Nu vill vi båda ha lägenheten.En dyr lägenhet som jag inte kan stå själv på på kontraktet pga för lite inkomst (75procent) men han kan (han har heltid).Jag har barn men det har inte han. Han bor helt själv. Jag är ensamstående. Men vill ha lägenheten och skaffa en inneboende att bo med. Jag har nära till dagis och det skulle vara bra att ha plats till mig och mitt barn. Vill inte att mitt barn ska behöva flytta runt en massa.Vem har rätt till lägenheten?
Frida Österlind |Hej och tack för din fråga!Om ni bott ihop i mer än sex månader gäller sambolagen.Enligt lagen ska den av er som har bäst behov av lägenheten få ta över hyresrätten (16 §). En typisk sådan situation är när den ena sambon har barn. Eftersom du har barn borde det därför vara du som har bäst behov av lägenheten.Jag hoppas detta var svaret på din fråga!Vänligen,