Vilka har möjlighet att väcka talan om fastställande av faderskap till ett barn med en ogift mamma?

2017-08-01 i Faderskap
FRÅGA |Hej, mitt ex har nu 1 vecka efter att vi gjort slut sagt att hon är gravid. Vi bodde ihop under 5 månader. Hon vill inte ge mig något bevis över huvudtaget på att hon är gravid men säger att hon kommer föda barnet och jag kommer inte få vara delaktig över huvud taget. Vad har jag för rätt egentligen? har jag rätt till ett faderskapstest eller vårdnad om det nu skulle bevisa sig vara mitt barn.
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är endast barnet som kan väcka talan om fastställande av faderskap. En mamma som är vårdnadshavare får dock även föra barnets talan (FB 3:5). Du som anser sig vara pappa till ett barn som är fött av en ogift mamma har således inte möjlighet att själv väcka en talan om fastställande av faderskap. Du kan dock vända sig till Socialnämnden som kan väcka talan för barnets räkning, oberoende av mammans uppfattning._______________________________________________________________________________________________Om du anser att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma på min mail anna.hovstadius@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Underhållsbidrag

2017-07-31 i Underhåll
FRÅGA |Rebecca heter jag och har en son på 3 år, han bor på heltid hos mig och träffar inte sin pappa alls för tillfället men vi har gemensam vårdnad.Min son är just nu i behov av en ny vagn då den vi har är trasig.Vad gäller vid större inköp? Kan jag begära att han betalar hälften åtminstone? Jag är inkomstlös, pappan har tillgångar av flera bilar och svartjobb.Tack för svar mvh Rebecca
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Båda föräldrarna ansvarar gemensamt för underhållet åt sitt barn efter vad som är skäligt utifrån barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga, se 7 kap 1 § föräldrabalken (FB).När en av föräldrarna inte varaktigt bor med det barnet får denne föräldern fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, enligt 7 kap 2 § 1 st. FB. Du kan därför kräva att ditt barns pappa ska betala underhållsbidrag om barnet enbart bor hos dig. Bidraget kan då exemplevis täcka en ny vagn.Om pappan till barnet inte är villig att betala kan domstolen, enligt 7 kap 6 § FB, fastställa bidragsplikt.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Vem bestämmer vem som ska ha vad i en sambobodelning?

2017-07-31 i Bodelning
FRÅGA |När en avlider i ett samboförhållande där man äger bostaden tillsammans ärver ju särkullebarn även delar av lösöret. Vem bestämmer om vem som ska ha vad?Kan barnen välja och vraka eller löser man det med ersättning av värdet?
Hedvig Johansson |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Då en person i samboförhållande avlider ska det göras en bodelning om den efterlevande sambon begär detta (8 § SamboL). I en sådan bodelning ska samborna dela lika på all samboegendom. Samboegendom är gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, oavsett vem som köpt den (3 § SamboL). Det som däremot inte räknas som samboegendom går helt enkelt ”direkt” till den person som äger egendomen. Detsamma gäller om den efterlevande sambon inte begär någon bodelning alls, då ser man inte efter vilken egendom som är samboegendom eller inte utan endast vem som äger den. När egendomen har fördelats mellan parterna, antingen genom en bodelning eller inte, kan den avlidnes arvingar få ärva. Om egendomen fördelats genom bodelning är lottläggningen av betydelse, det vill säga vilken sambo som ska få vilken specifik egendom för att bägge ska få lika stora delar. Man ska som utgångspunkt få sin egen egendom som sin ”lott”. Den sambo som äger mest av det som utgör samboegendom kommer helt enkelt att få välja ut vilka saker hen vill överlåta till sin partner för att det ska bli jämnt. Detta gäller dock inte egendom som är uppenbart olämplig att överlåta, till exempel en livförsäkring. Sambon kan även välja att betala egendomens värde i pengar istället för att fysiskt lämna över egendomen. Om det är så att de samäger någon egendom, man kanske har köpt något tillsammans, har de rätt till halva var och samägandelagen kan bli tillämplig. Om båda personer har inkomster och hjälps åt med utgifterna i hushållet utgår man ifrån att allt bohag som införskaffas under samboförhållandet är samägt. Är det så att en sambo äger mer samboegendom än den andre och avlidit kommer den ”rikare” sambons särkullbarn, som du nämner, att få välja vilken egendom som ska behållas/lämnas bort. Om särkullbarnen vill behålla all egendom som den avlidne ägde är detta okej, så länge de kan betala motsvarande värde till den efterlevande. De har dock inte rätt att välja och vraka bland den andre sambons ägodelar. Det finns även en undantagsregel som kan vara bra att nämna. Den sambo som ”bäst behöver” bostaden eller bohaget kan få rätt att avräkna detta som sin lott, så länge det ses som skäligt. Detta innebär alltså att sambon måste kompensera den andre med pengar om så sker. Om det är så att samboförhållandet upphör på grund av att någon avlider kan endast den efterlevande sambon anses ”bäst behöva” bostaden eller bohaget, regeln gäller alltså inte till förmån för arvingar och liknande. Om den efterlevande anses ”bäst behöva” egendomen får alltså denne behålla den och i dessa fall kan alltså eventuella särkullbarn inte få välja fritt. Jag kan även nämna 18 § som ger en efterlevande sambo rätt att alltid få ut minst två prisbasbelopp ur bodelningen. Två prisbasbelopp motsvarar år 2017 ca 90 000 kr. Om en sambo får ut mindre än detta kommer denne alltså få ta från den andres ”sida” för att komma upp i detta belopp. Dessa pengar får sambon med full äganderätt och kan med andra ord begränsa arvingars/särkullbarns rätt att ärva. Sammanfattningsvis kan fördelningen av egendomen se annorlunda ut beroende på om man begär bodelning eller inte samt vilken egendom som räknas som samboegendom. Om fördelningen av tillgångar sker genom bodelning ska samborna dela lika på all samboegendom. Man räknar då samman all samboegendom och delar denna summa på två, hälften var. Parterna behåller i största möjliga mån sin egen egendom. Den sambo som i slutändan har mer samboegendom än den andre kommer behöva dela med sig av denna. Denna sambo får då välja vilken egendom som ska överlåtas till den andre eller om hen hellre vill betala värdet i pengar. Om det är den avlidne som har mest tillgångar kommer arvingarna att få ta motsvarande beslut. Det finns även en regel som säger att den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget ska få behålla detta. Denna regel kan dock bara användas till förmån för en eventuellt efterlevande sambo, inte av den avlidnes arvingar. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Omyndigt barn vill ej bo hemma

2017-07-31 i Underhåll
FRÅGA |Om man har gemensam vårdnad och barnet vill bo hos en annan familj av olika orsaker, vilka rättigheter har man som föräldrar då ? Vad gäller rent rättsmässigt. Barnet är 14 år.
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrar har ansvar att att se till så att deras barns behov av trygghet och omvårdnad tas om hand fram till att barnet fyller 18 år. Föräldrar är ansvariga för att barnen får den hjälp och den tillsyn de behöver och dom har både rättighet och skyldighet att bestämma i frågor som rör deras barn. Detta innebär att föräldrarna även får besluta om vart barnet ska bo. Trots att ett barn under 18 år inte är myndigt så är det viktig att lyssna på vad barnet vill. Barnets bästa ska alltid vara styrande vid beslut. Ni och barnet kan därför komma överens om barnet ska bo någon annanstans än hemma. Om ni nu håller med om att barnet mår bäst av att bo hos någon annan ett tag kan barnet få göra det. Dock har ni, så länge ni fortfarande står som vårdnadshavare, ansvar över att försörja barnet och se till så att barnet har det bra. Är svårt utifrån din brett ställda fråga att avgöra om det var det svaret du sökte. Hoppas att du fick lite vägledning i alla fall. Hör av dig igen om det är något mer konkret du funderar på.Med vänliga hälsningar,

Barn vill inte umgås med fadern

2017-07-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en son på 7 år och bor hos mig på heltid och varannan helg hos sin pappa och börjar med två veckor under semestern detta år! Min son har allt oftare blivit ledsen när han har varit där då han saknar mig och nu ska han åka till sin pappa och vara där en vecka men sonen vill inte och är jätte ledsen och säger att han inte vill åka till sin pappa igen och vara där en vecka pga saknade efter mig! Jag och sonens far gick isär när sonen bara var två månader gammal och har haft varannan helg sen 1 års ålder och 1 vecka på semestern! Jag är helt förtvivlad och känner att jag sviker min son när han blir tvingad och åka till sin pappa när sonen absolut inte vill och är helt förstörd! Gör pappan rätt att tvinga sonen att åka iväg? Det har hänt att pappan tvingat sonen ut i bilen och släpat ut han när han gråtit och varit helt förstörd. Vad ska jag göra och vad kan jag göra? Mvh en upprörd mamma
Mariam Ghazaryan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så ska i alla lägen barnets bästa tas hänsyn till när det kommer till frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. Man tar även hänsyn till barnets vilja med visst beaktande av ålder och mognad, 6 kap. 2a § FB. Umgängesrätten är barnets rättighet och inte föräldrarnas. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att umgänget med föräldern som barnet inte bor med så långt som möjligt tillgodoses. Du som boförälder kan också med fördel uppmuntra barnet till umgänge med fadern, 6 kap. 15 § FB. Av förarbeten framgår att det är barnets intresse som i störst utsträckning ska tillgodoses, en förälder har alltså ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn och barnet har heller ingen plikt att umgås med en förälder. Beslutet ska enbart grunda sig på vad som är bäst för barnet i fråga - och man beaktar samtliga omständigheter i varje enskilt fall. Man tar idag också mycket större hänsyn till barnets egen vilja i t.ex. domstol, också med beaktande av mognad och ålder, SOU 2005:43. Med tanke på att det är en mycket komplex fråga så framkommer inget direkt svar ur rättspraxis heller utan bedömningen kan vara mycket olika från fall till fall beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Sammanfattningsvis, så ska man inte utsätta barnet för vad som inte kan anses vara för dennes bästa och barnet har heller ingen plikt att umgås med en förälder. Förslagsvis kan eventuellt du och pappan komma överens och avtala om detta på egen hand, alternativt söka hjälp av rätten. Hoppas detta besvarade din fråga! Varmt välkommen att återkomma vid fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Särkullbarn - rätt att taga arv?

2017-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min mamma och pappa är gifta och har svenskt medborgarskap. De bor med deras två barn i Sverige. Min pappa har haft två barn Sverige med en annan kvinna men de bor i Irland. Min fråga är då om dessa särkullbarn har rätt till arv? Båda har svenskt och irländskt medborgarskap.
Robert Green |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv regleras i 1958:637 ärvdabalken. Enligt 7 kap har bröstarvingar rätt till laglott. Eftersom din pappa har två andra barn ärver även dem efter honom. Om din pappa avlider görs först en bodelning där hälften av all giftorättsgods hamnar på din pappas sida. Särkullbarn har sedan rätt att direkt få ut sitt arv av pappans del. Sammanfattningsvis har dessa särkullbarn rätt till arv eftersom de är bröstarvingar till din pappa. Bröstarvingar har alltid rätt till arv.Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom vid eventuella funderingar. Vänligen,

Bodelning av fastighet där ena sambon avlider

2017-07-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Om båda står för lånen,den ena avlider fastigheten säljs, lånen löses, delas då överblivna summa upp? Vi är sambos.
Douglas Nordström |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline!Om någon av samborna avlider upphör samboförhållandet och allt som utgör samboegendom ska delas upp mellan parterna. Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning, 3 § Sambolagen. I och med att ni båda står på lånet av fastigheten utgår jag ifrån att ni har förvärvat fastigheten tillsammans för gemensam användning. Dold samäganderättTill samboegendom räknas dock inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål, 7 § Sambolagen, så om fastigheten är ett landställe eller dylikt kommer denna inte att utgöra samboegendom. Om ni dock har förvärvat fastigheten under förutsättningen att den ska samägas och båda har bidragit ekonomiskt spelar det egentligen ingen roll om ni båda eller om bara en av står som ägare i och med den juridiska termen ”dold samäganderätt”, vilken innebär att ni i detta fall anses samäga fritidshuset och ska vid en bodelning dela på det emellan er.BodelningOm ett samboförhållande upphör genom att en av samborna avlider måste en begäran om bodelning framställas senast vid bouppteckningen, 8 § 2 st. Sambolagen.Enligt 16 § 2 st. Sambolagen ska den sambo som bäst behöver bostaden få denna egendom på sin lott vid bodelningen. Ett krav för detta är dock att detta med hänsyn till omständigheterna kan anses som skäligt. Om en sambo övertar bostaden utan att tillgodose den andra sambon med egendom ur samboegendomen ska den övertagande sambon erlägga motsvarande summa i pengar, 17 § 2 st. Sambolagen. Om den ena sambon har avlidit gäller rätten att överta bostaden endast för den efterlevande sambon, 18 § Sambolagen. SammanfattningOm den ena av samborna avlider och fastigheten säljs kommer denna del att, tillsammans med övrig samboegendom, att delas upp mellan efterlevande sambon och den avlidnes dödsbo 50/50. Om fastigheten inte säljs har efterlevande sambo rätt att få denna på sin del i bodelningen och måste då antingen lämna motsvarande del av samboegendomen eller i pengar. Vid denna variant måste lånet på fastigheten helt skrivas över på övertagande sambon hos banken. I övrigt så råder jag dig att kolla igenom sambolagens bestämmelser för att få en bättre överblick av vad som gäller vid samborelationer. Hoppas du fick svar på din frågaVänligen,

Bidrag till barn - vem råder över dessa?

2017-07-31 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Min make och jag har hans barn varannan vecka. Föräldrarna har således gemensam vårdnad. Det ena barnet har barnremautism och mamman har sökt diverse bidrag för resor. Detta har kommit maken till vetskap först senare. Vad är rätt i detta fall? Bör pengarnas syfte bestämmas av barnet, hen är 15 år och det går in på dennes konto? Eller ska det delas föräldrarna lika? Tacksam för svar!
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått din fråga rätt så undrar du vem som har rätt till resebidrag som betalas ut på grund av att ert barn har en funktionsnedsättning.Fram tills att barnet har fyllt 18 år gäller generellt att barnets förmyndare (vanligtvis vårdnadshavarna) ska förvalta barnets egendom och på så sätt ansvarar för barnets ekonomiska förhållanden. Innan 18 års ålder är barnet omyndig och får därför inte själv råda över sin egendom (undantag finns, se 12 kap 1 § 2 st. föräldrabalken (FB)), enligt 9 kap 1 § FB.Innebörden av att förvalta barnets egendom är förmyndarna ansvarar för att barnets tillgångar i skälig omfattning ska används för barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt för barnet, se 12 kap 1 § 1 st. FB.I fallet här bör således båda föräldrarna ansvara för att bidragspengarna kommer till användning där det tillgodoser barnets behov på bästa sätt. I och med att det finns ett behov av särskilda resor kan föräldrarna därför bestämma att det bidrag barnet får in på sitt konto används till just dessa resor även om barnet vill använda pengarna till något annat.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,