Giftorättsegendom

2014-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej Jag och min nuvarande man köpte en lägenhet då vi inte var gifta eller bodde ihop och hade separata adresser. Jag betalade hela summan men skrev över 25% till honom vid köpet. Detta skedde 2005. Han fick flytta in dit medan jag bodde kvar där jag bodde. Vi fortsatt att leva separate och på olika adresser tills vi gifte oss 2 år senare dvs 2007. Idag vill han skilja sig och kräver 50% vid försäljning av denna lägenhet. Har han rätt till det eller de egendom vi har skaffat efter giftemål dvs efter 2007 som delas 50-50. Jag skrev inte äktenskapsförord innan giftermålet. Hälsningar
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga.Enligt Äktenskapsbalken (ÄktB) 7 kap. 1 § är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Vad som räknas till enskild egendom framgår av samma kapitels 2 §. För att egendom ska anses som enskild måste den ha blivit det i en rättshandling, via ett äktenskapsförord, villkor i gåvobrev, uttryckt i testamente om det gäller ett arv, vara utbetalning via förmånstagarförordnande i olika typer av försäkring eller vara surrogat till nämnd egendom. Det man tar med sig in i äktenskapet är alltså giftorättsgods om inget annat är avtalat. I ert fall har du inte skrivit något äktenskapsförord, och hela huset blev i samband med äktenskapet giftorättsgods. Av det sammanlagda giftorättsgodset får vardera maken 50% vid en bodelning (11 kap. 3 § ÄktB). Det behöver inte innebär att din man får just 50% av själva bostadsrättens värde. All giftorättsegendom läggs ihop, men först har vardera make rätt till så kallad skuldtäckning enligt 11 kap. 2 § i ÄktB. Dina tillgångar läggs alltså ihop, sedan dras dina skulder av från värdet för tillgångarna. Det som återstår är ditt giftorättsgods. Din make gör likadant med sina tillgångar. Om någon make har mer skulder än tillgångar så blir den makens giftorättsgods 0. Det kan aldrig bli minus, man behöver aldrig betala den andres skulder. När respektive makes gifträttsgods efter skuldtäckning är fastslaget så läggs giftorättsgodset ihop, och sedan delas summan på två, vardera make får 50%. Det spelar alltså ingen roll att du köpte bostadsrätten innan ni gifte er, eller att du äger 75% av den, den är giftorättsgods och ingår i bodelningen. Vänligen,

Enskild egendom och arv

2014-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Min sambo och jag har en gemensam son och min sambo har tre barn sedan tidigare. Vi bor i ett hus där jag ensam står på lånen och som 100% ägare. Vi vill gifta oss och undrar hur vi ska gå tillväga för att utelämna hans andra barn när det kommer till vårt hus. Om vi gifter oss och det händer min sambo något, hur blir det då med vårt hus vid arvet?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Om du och din sambo gifter er och din sambo sedan avlider ska, enligt 23 kapitlet 1 § andra stycket Ärvdabalken, en bodelning göras mellan er innan ett arvskifte efter din sambo (numera make) kan äga rum. Om din fastighet utgör giftorättsgods kommer den då att ingå i bodelningen varmed det finns en risk för att, beroende på dina och din makes övriga egendoms- och skuldförhållanden, en del av fastighetens värde kommer att tillfalla din makes dödsbo och därmed även din makes tidigare tre barn, se 7 kapitlet 1 § och 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken samt 2 kapitlet 1 § och 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken.För att undvika en sådan situation kan du och din sambo inför giftermålet skriva ett äktenskapsförord där ni kommer överens om att fastigheten ska utgöra din enskilda egendom, se 7 kapitlet 1 - 3 §§ och 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken. För att ett sådant äktenskapsförord ska bli giltigt krävs att det registreras hos skatteverket, vilket görs genom att en ansökan om registrering tillsammans med det undertecknade äktenskapsförordet skickas in till skatteverket, se 7 kapitlet 3 § andra - tredje stycket och 16 kapitlet 1 - 2 §§ Äktenskapsbalken.Hoppas detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning

Samboavtal avseende fastighet inköpt för gemensamt bruk

2014-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Vi är sambo och har köpt en fastighet där vi står som ägare 50/50. Vi delar således lika på lånen. Jag har gått in med hela insatsen som krävdes, 1.200.000 av 5.000.000. Vad bör vi skriva som dokumenterar att jag har rätt till motsvarande del i händelse av separation? Kan ett samboavtal reglera detta? Tack på förhand.
Linnea Ranvinge |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samboförhållanden regleras enligt sambolagen. Vid en eventuell separation delas all s k samboegendom lika mellan samborna (se 8 § sambolagen). Sådan egendom utgörs av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk (se 3 § sambolagen). Då ni köpt fastigheten för gemensamt bruk, men du trots detta lagt hela insatsen är det, som du skriver, klokt att upprätta ett s k samboavtal er emellan. Avtalet ska upprättas skriftligen och undertecknas av bägge samborna (se 9 § sambolagen). Där kan framgå att bodelning inte ska ske alls eller att viss egendom ska tillfalla den ena. I det här fallet vore det förslagsvis rimligt att den del av fastigheten som motsvarar din insats undantas från en eventuell framtida delning av den gemensamma bostaden och enbart tillfaller dig. Detta såvida inte någon del av lånen - som ni ju delar lika - är hänförlig till insatsen. Om du vill ha mer konkret hjälp rekommenderar jag att du bokar en tid med en jurist som kan upprätta samboavtalet åt er (detta kan du enkelt göra på http://lawline.se/boka).Hoppas du känner att du fått svar på dina funderingar!Vänliga hälsningar,

Jämkning av underhåll

2014-09-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej jag betalar fn 3000kr i månaden som underhåll för min son(17år). Han är folkbokförd på min ex-frus adress. Beloppet beslutades av domstol under en period då jag hade betydligt högre inkomst. Jag undrar om jag nu 1. kan se över underhållets storlek? 2. vem jag ska vända mig till? 3. om jag kan räkna ut hur mycket jag borde betala. Tack på förhand Valter
Kim Shaw |Hej,Som jag förstår din fråga vill du jämka det fastställda underhållet. Frågor om underhåll och jämkning regleras i 7 kapitlet föräldrabalken (FB). Enligt 7 kap 10§ FB kan en dom om underhåll jämkas om ändring i förhållandena föranleder det. Således kan ett underhåll jämkas. Om du vill få till en jämkning av underhållet ska du vända dig till tingsrätten.Underhållsbidraget bestäms efter ett antal faktorer. Dessa faktorer kan i ett övergripande perspektiv delas upp i, dina behov och ditt barns behov. Försäkringskassan har ett hjälpmedel på internet där man kan få hjälp med att räkna ut underhållet, Beräkning av underhåll. Hoppas detta var till din hjälp.

Enskild egendom, surrogat och risk för sammanblandning.

2014-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Jag ska enligt testamente ärva mina föräldrars tillhörigheter som enskild egendom. Jag är gift o vi har tre gemensamma barn, min man har oxå tre särkullsbarn. Vad händer om jag säljer fastigheten o sätter pengarna på ett speciellt konto, är det då fortfarande enskild egendom? Vad händer om jag investerar pengarna i vår gemensamma egendom? Vad händer om jag dör först med dessa pengar? Mvh
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2 § är även det "som trätt istället för" enskild egendom att se som enskild egendom. Så om du säljer en fastighet så träder pengarna du får för den i dess ställe, och även pengarna är enskild egendom om fastigheten var det. Däremot är avkastning av enskild egendom (t ex utdelning på aktier) som huvudregel giftorättsgods, om det inte föreskrivits i rättshandlingen (t ex testamentet) att även avkastningen ska vara enskild egendom. Om du investerar enskild egendom i giftorättsgods (gemensam egendom) så riskerar det att ske en sammanblandning. I NJA 1992 s. 773 hade en make satt in pengar som var enskild egendom på makarnas gemensamma transaktionskonto/lönekonto. Högsta domstolen ansåg i det fallet att den enskilda egendomen förlorat sin karaktär av enskild egendom då den inte hölls isär från giftorättsgodset. I fallet så uteslöt inte domstolen att de ändå kunde varit enskild egendom om det förts bokföring eller liknande, men att så inte skett i detta fall. Så länge du har pengarna på ett konto som inte är ert gemensamma är pengarna för försäljningen fortfarande din enskilda egendom. Men om de sammanblandas med giftorättsgods riskerar de att inte ses som enskild egendom längre utan bli giftorättsgods. Det krävs dock en bedömning från fall till fall vilket också påpekas av Högsta domstolen. På samma sätt så anses enskild egendom kunna sammanblandas och tappa karaktären av enskild egendom om de t ex används för att förbättra eller renovera ett hus som är giftorättsgods. Även här kan noggrann redovisning underlätta, men det säkraste är att se till att hålla isär enskild egendom och giftorättsgods.Vad gäller din sista fråga, vad som händer med din enskilda egendom om du dör före maken, så i samband med dödsfallet kommer en bodelning att göras enligt Äktenskapsbalken.Om du inte skrivit något testamente, så kommer din enskilda egendom och din del av giftrorättsgodset tillfalla din make med fri förfoganderätt men inte äganderätt (se 3 kap 1 § Ärvdabalken). När den efterlevande maken avlider så ärver era gemensamma barn via efterarv din del. I samband med bodelningen räknar man ut hur stor andel av den totala förmögenhetsmassan för den efterlevande maken som utgörs av din del av giftorättsgodset och din enskilda egendom. Denna andel är den andel som dina barn ärver via efterarv ( 3 kap. 2 § Ärvdabalken). När sedan den kvarvarande maken dör används andelen/procenten för att räkna ut hur stor del av hans kvarlåtenskap som era tre barn via efterarv ska ha. Det som blir kvar kommer hans sex barn (era tre gemensamma och hans tre särkullsbarn) att få dela på. Era gemensamma barn är alltså tillförsäkrade att få sitt arv efter dig, men de är försäkrade en viss andel, inte en viss summa.Det är möjligt för dig att via testamente förordna på annat vis, t ex att era barn ska få ut din enskilda egendom direkt vid din död, istället för att vänta på att även den kvarlevande maken ska avlida. Vänligen, 

Vårdnad samt umgänge vid alkoholproblematik

2014-09-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Min sambo har valt att lämna mig och mina två barn (han är inte biologisk far till dem). Vi väntar ett gemensamt barn i november i år. Han säger att han ska ha varann vecka när jag slutat amma. Han är just nu deprimerad och har ett alkoholmissbruk som jag har begärt att han tar itu med. Han har 2 barn sedan innan som han har varannan vecka. Hans exfru vet om hans missbruk men låter honom sköta det på sitt sätt. Under tiden jag levt med honom så han han druckit sig till sömns var och varannan dag, det var när jag satt stopp för pengar han valde att flytta. Hur gör jag med vårdnad och umgänge när han har ett missbruk!? Kan jag begära att han tar hjälp och terapi innan han får ha barnet själv? Har begärt det av honom redan nu men han vägrar.. Han hamnade även i fyllecell för bara några veckor sedan! Jag är nervös över tanken att lämna min baby med någon som super sig till sömns och inte vaknar om man så skriker rakt i hans öra! Tacksam för svar! 
Andrea Kaalhus |Hej,Tack för din fråga!Frågan om vårdnad av barn behandlas i Föräldrabalken som du hittar https://lagen.nu/1949:381. När ditt barn föds kommer du automatiskt bli ensam vårdnadshavare då du och barnets pappa inte är gifta med varandra, FB 6:3. Om barnets pappa vill att ni ska ha gemensam vårdnad, och du inte vill gå med på detta, måste han väcka talan om ändring av vårdnaden FB 6:5. När en domstol ska besluta om vårdnaden skall barnets bästa vara avgörande, FB 6:2a. Att barnets far har alkoholproblem kan komma att påverka bedömningen av vad som är bäst för barnet. Alkoholproblemen kan ju också delvis styrkas av att han har blivit omhändertagen på grund av berusning nyligen. Jag tror därför att du i nuläget har ganska goda chanser att få behålla ensam vårdnad. Vill fadern ha umgänge så finns det möjligheter att avtala om detta med hjälp av socialnämnden. Det är möjligt att få umgängesstöd, det vill säga att en person som socialnämnden utser är med när fadern har umgänge med barnet för att se till att allt går bra, FB 6:15a. Man kan också få stöd från socialnämnden med så kallade samarbetssamtal, där du och barnets far gemensamt försöker komma överens om en lösning kring vårdnad och umgänge. Då kan du få tillfälle att ta upp frågan om eventuell behandling för alkoholmissbruket. Sammantaget kan man säga att det alltid är svårt att sia i hur det ska gå i frågor som rör vårdnad och umgänge, då det är många faktorer som ska vägas samman för att komma fram till vad som är bäst för barnet. Som utgångspunkt har du dock ensam vårdnad, och om det går att belägga att barnets far har så allvarliga alkoholproblem som du beskriver så är det något som kan göra att han inte anses vara lämplig att ha vårdnaden om eller ett omfattande umgänge med ett spädbarn, då han kan brista i uppmärksamhet och barnet riskerar att fara illa. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Närståendeadoption

2014-09-29 i Adoption
FRÅGA |Hej Jag och min fru (vi är båda kvinnor) vill ha barn och funderar på heminsemination genom privat donator. Vad krävs av donatorn för att den som inte bär barnet ska få adoptera det? Vad krävs att den som inte bär barnet för att få genomföra en närståendeadoption? Mvh Undrande
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Jag har förstått det som att du med "heminsemination genom privat donator" avser att t ex en god vän eller liknande ska ställa upp som donator och att ni själva ska sköta inseminationen. Svaret är utefter dessa förutsättningar.När det gäller adoption får man titta i Föräldrabalkens 4:e kapitel. I 3 § står i sista meningen "Den ena maken får också annars med den andres samtycke adoptera dennes barn eller adoptivbarn eller eget barn." Bestämmelsen finns där för att huvudregeln är att makar måste adoptera gemensamt. Så såvida din fru samtycker får du adoptera hennes biologiska barn, och omvänt såvida du samtycker får hon adoptera ditt biologiska barn. Den av er som burit och fött barnet måste helt enkelt godkänna att den andra av er adopterar. Men givetvis måste även barnets andra biologiska förälder (i ert fall donatorn) samtycka, vilket man hittar i 5 a § där det bland annat står att "Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke." Så barnets far (donatorn) måste även han samtycka till adoptionen. Sen ska enligt 6 § rätten pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd ges bara om adoptionen är till fördel för barnet och om den som ansöker om att få adoptera vill uppfostra barnet (eller har uppfostrat det) eller det av annan anledning med hänsyn till personligt förhållande mellan den som ansöker och barnet finns särskild anledning att få adoptera. Om man kan tas även hänsyn till barnets vilja, om barnet är moget nog att ha en åsikt och vilja. Barnets samtycke behövs inte för barn under 18 år men det tas med i bedömningen vad barnet vill. (Efter 18 år behövs bara barnets samtycke, inte föräldrarnas). Just när det gäller heminsemination med privat donator är det värt att komma ihåg att en adoptionsansökan inte får inte bifallas om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning. Dessutom är det viktigt att veta att om barnets far (donatorn) skulle ändra sig och när barnet är fött inte längre vilja avsäga sig föräldraskapet och motsätter sig adoptionen så har han full juridisk rätt till detta, och då kan inte en (närstående)adoption ske. Även om ni skulle ha avtalat innan om att han ska avsäga sig faderskapet etc, så är ett sådant avtal inte juridiskt bindande. Så svaret på din fråga är att det av donatorn krävs att han efter barnets födelse godkänner att den av er som inte burit barnet får adoptera det, och därmed avsäger sig sitt faderskap. Av den av er som inte bär barnet krävs att hon ansöker om (närstående)adoption, och att denna beviljas även av barnets mor. Just det är ju i ert fall inget problem.Hoppas du fick svar på dina frågor. Vänligen, 

Bodelning enligt sambolagen och enskild egendom

2014-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej ! Efter 10 år som Sambo (inget samboavtal) sålde jag förra året mitt släkthem vilket jag fått via gåvobrev som min enskilda egendom för 24 år sedan. Gåvobrevet säger att även det som kommer i dess ställe ska utgöra min enskilda egendom. Av pengarna från huset använde jag 1.8M till kontantinsats för en Bostadsrätt för 10.5M, min sambo la inte in ett öre. Vi står bägge som ägare och låntagare på lånen (8.7M). Tanken var att jag efter försäljning av en annan fastighet skulle stoppa in ytterligare 800K för eliminera topplån men det hände aldrig. Efter knappt ett år boende i BR så separerade vi istället.Min inställning är att kontantinsatsen utgör min enskilda egendom varandes surrogat för ursprungsgåvan och att den skall räknas av från nettot vid försäljning av lägenheten (analogi med NJA 1995 s. 526). Även om Sambolagen inte inkluderar något om avkastning på enskild egendom så vill jag ha jämkning enligt 15 § där jag åberopar Örjan Teleman Ds 2005:34 Bodelningsreglerna i Sambolagen: "Har den ena maken fört med sig en bostad eller bohag in i förhållandet och har denna egendom under den tid då samboendet varat, bytts ut mot annan bostad eller annat bohag, ingår den nya egendomen vid en bodelning trots att den ursprungliga bostaden eller bohaget inte skulle ha gjort det. Har egendom erhållits genom arv, testamente eller gåva med villkor om att egendomen skall vara mottagarens enskilda skall dock denna inte ingå vid en bodelning. Detsamma gäller sådant som trätt i stället för sådan egendom, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling som gjort egendomen enskild (4 § SamboL). Till skillnad från äktenskapsbalken reglerar sambolagen inte vad som skall gälla beträffande avkastning av sådan enskild egendom. Med hänsyn till att endast bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning ingår i en bodelning torde det i praktiken ytterst sällan uppkomma den situationen att man måste ta ställning till hur avkastning av egendomen skall behandlas. Därför har heller inte någon uttrycklig lagreglering ansetts nödvändig. Enligt förarbetena har dock angetts att äktenskapsbalkens principer i frågan får användas analogt om frågan någon gång skulle komma att aktualiseras39. Den femårsschablon som normalt bör tillämpas för gifta personer och som räknas från äktenskapets ingående (dock med samboendetid dessförinnan inräknad) tillämpas i princip inte på sambor. Det finns dock en situation där man kan snegla på schablonen, nämligen om egendom som har förvärvats före samboförhållandet byts ut under förhållandet mot annan egendom som utgör samboegendom och som därför kommer att ingå vid en framtida bodelning. Upphör samboförhållandet kort tid (jfr femårsgränsen) efter detta egendomsbyte kan det ofta anses oskäligt att likadela värdet av egendomen. I sådana fall kan det finnas skäl att jämka."Hur kommer (bör) en bodelningsman se på detta ? Lägenheten i sig torde utgöra samboegendom, eller ?
Filip Henriksen |Hej,Stort tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Den första frågan som skall utredas är huruvida bostadsrätten, som ni båda äger och gemensamt har belånat, utgör samboegendom. Enligt 3 § sambolagen är samboegendom bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, om inte annat följer av 4 § eller 9 § samma lag. Det står klart att du och din tidigare sambo har förvärvat bostadsrätten för gemensam användning. Anledning saknas att ifrågasätta detta varför bostadsrätten fortsättningsvis förutsätts vara samboegendom.Frågan är då om det penningbelopp du erhåll, som trätt i stället för försäljningen av ditt släkthem, och som sedermera användes för att köpa bostadsrätten är skall ingå i bodelningen (eftersom det är din enskilda egendom). Viktigt att notera är att rena pengar, en kontantinsats exempelvis, inte räknas som samboegendom, eftersom samboegendom endast är bostad och bohag.Det penningbelopp du erhöll från släkthemsförsäljningen är din enskilda egendom. När du valde att placera en del av dessa pengar blev bostadsrätten i sin helhet samboegendom eftersom den utgör er gemensamma bostad. Huvudregeln är att en kontantinsats som en sambo investerar i det gemensamma hemmet inte fås tillbaka vid en kommande bodelning. Anledningen till detta är just att en kontantinsats inte utgör samboegendom. Men om denna kontantinsats utgör sambons enskilda egendom blir saken annorlunda. Enligt 4 § sambolagen ingår inte i samboegendom sådan egendom som blivit enskild exempelvis genom gåva (4 § 1st 1p. sambolagen) eller som trätt i dess ställe (4 § 1 st. 4p sambolagen). När sambolagen talar om egendom är det i huvudsak egendom som kan utgöra samboegendom (dvs. bostad och bohag). Emellertid är den juridiska litteraturen enig om att även penningbelopp som är enskild egendom (exempelvis din kontantinsats) faller under 4 § sambolagens bestämmelser. Sammanfattningsvis betyder detta att bostadsrätten är samboegendom. Din kontantinsats har du därför rätt att få tillbaka, just på grund av att kontantinsatsen är din enskilda egendom. Hade den inte varit din enskilda egendom hade din rätt att få tillbaka kontantinsatsen gått förlorad. Jag skulle rekommendera dig att kontakta Familjens jurist för vidare rådgivning i frågan, och eventuellt också som partsombud. Du kan boka via oss på Lawline genom http://lawline.se/bokaHar du fler frågor som anknyter till detta, eller om du inte förstår svaret, skall du givetvis mejla oss på info@lawline.se