Möjligheter till ensam vårdnad

2014-07-21 i Barnrätt
FRÅGA |Hejsan. Jag funderar över det här med ensam vårdnad. Jag separerade från min sambo pga hans mussbruk. Han röker gräs och har gjort det i stort sätt dagligen i över 6 års tid. Han missbrukade även innan men inte lika ofta då hans dåvarande tjej inte ville det. Jag har sett hur han genom åren blivit alltmer apatisk. Det enda han lyckas sköta är hans jobb. I hemmet funkar absolut inget och han vägrar tro att det är drogerna. Kan jag ansöka om ensam vårdnad? Jag vet att han missbrukar. Har sett det pågå länge nog.
Ellinor Svensson |Hej och tack för din fråga. I svensk rätt utgår man från barnets bästa enligt 6:2a FB https://lagen.nu/1949:381Vid bedömningen fäster man särskilt vikt vid bland annat om barnet riskerar att fara illa. Föräldrarna ska även kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Som jag tolkar din fråga så finns en överhängande risk för att barnet far illa i och med pappans drogmissbruk, vilket är oroande. Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, ska rätten besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna, 6:5 FB. Denna fråga prövas på talan av en av föräldrarna. Huruvida du kommer få ensam vårdnad om barnet är väldigt svårt att svara på. Domstolen kommer att bedöma fallet utifrån vad som är bäst för barnet. Jag skulle råda dig att ta kontakt med en duktig familjerättsjurist och diskutera dina möjligheter till ensam vårdnad. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger. 

Vad som händer med arvet om arvtagaren inte lever

2014-07-20 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vem ärver min mor (änka sedan flera år) under följande förutsättningar:Min bror har precis gått bort. Han och jag var enda barnen. Han var gift i USA (inga barn) och han var både Svensk och Amerikansk medborgare. Ärver min brors änka i min brors ställe tillsammans med mig? Om så är fallet - hur stor andel kan testamenteras?Hälsningar!Kurt
Hedda Gejrot |Hej! Tack för din fråga!Av Ärvdabalken (ÄB) 1 kap 1§ framgår att man bara kan ärva om man lever vid arvlåtarens död. Eftersom din bror inte längre är i livet blir det därför hans arvingar som får hans del av arvet. Hans fru ärver inte honom. Då han inte har några barn kommer arvet gå till hans föräldrar, och om ingen av dem livet kommer hans del av arvet att tillfalla dig. Arvsordningen framgår av ÄB 2 kap (se framförallt 2 §).Tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor! Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637.Vänligen,

Överklagan av bodelningsförrättares beslut m.m.

2014-07-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej.Jag och min ex-man har haft en långdragen bodelningstvist och nu har äntligen bodelningsförrättarens beslut kommit. Jag tror dock att min ex-man kommer att överklaga det hela! Jag undrar då, om tingsrätten då tittar på vårt mål igen, tar tingsrätten hänsyn till bodelningsförrättarens beslut och tar det i beaktande eller börjar man om från början igen? Kan jag kräva att få hjälp med advokatkostnader i en ev överklagan?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Jag tänkte dela upp ditt svar på de frågor som kan utläsas av din skrift hit.Överklagan av bodelningsförättares beslutI enlighet med Äktenskapsbalken 17:8 st. 2 kommer tingsrätten att behandla din mans överklagan. Naturligen kommer tingsrätten att beakta vad bodelningsförättaren kommit fram till, men dennes beslut är inte på något sätt bindande för tingsrätten. Tingsrätten kan alltså mycket väl komma till ett annat beslut än bodelningsförättaren!Att handläggningen hos en bodelningsförrättare tillåts bli enkel och summarisk medför att två makar får stor frihet att vid fullföljd till domstol föra in nya frågor och nytt material i rättegången. En make kan - för att ta ett exempel -  i samband med att han klandrar förrättningen till tingsrätt äga framställa yrkande om att få överta bostad och bohag med stöd av ÄktB 11:8, även om han inte väckt övertagandefrågan inför bodelningsförrättaren. Det bör slutligen uppmärksammas att, i anslutning till vad som sades i föregående stycke, det tycks vara oklart om det finns en rätt att "anslutningsklaga" ett bodelningbeslut. Härmed avses i princip om också du - och inte bara din man som är den enda som överklagat - får framställa nya yrkanden i tingsrätten. Detta är emellertid en någon speciell situation som det just nu saknas anledning att spekulera kring. Sammanfattningsvis blir svaret på din fråga, att man på ett sätt "börjar om igen" samtidigt som såklart hänsyn tas till de handlingar som inkommer till tingsrätten, inklusive bodelningsförättarens beslut och motivering. TR:n gör dock en självständig prövning av vad som framkommer i målet och det är inte omöjligt att vissa förhållanden åberopas som tidigare inte varit föremål för prövning.Hjälp med advokatkostnaderVad avser rättegångskostnader är huvudregeln att den som förlorar målet skall betala både sina egna och motpartens kostnader. Man måste dock yrka på detta för att förlorande part skall bli betalningsskyldig. Du kan alltså inte kräva att din man hjälper dig med advokatkostnader, om din man vinner målet. Vissa undantag finns från huvudregeln men det saknas anledning att här spekulera i om dessa är för handen. Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.

Verkan av äktenskapsförord

2014-07-18 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |I ett äktenskapord står min fars nya fru, vi hans enda barn. Huset vi växte upp i är enskild ägodel o ska ej utgå giftodel till henne av den. Juristen säger vi ärver 50% men ärver vi inte 100%??? Verkar underligt
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Enligt 7 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken kan makar genom ett så kallat äktenskapsförord avtala om att egendom som tillhör eller som kommer att tillfalla någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom. Detta gör, så som du nämnt, att den egendom som äktenskapsförordet omfattar, enligt 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken inte ska ingå i en framtida bodelning, då egendomen inte längre utgör så kallat giftorättsgods.Om ett giltigt äktenskapsförord rörande huset har skrivits mellan din far och hans nya fru kommer därför huset inte att ingå i den bodelning som enligt 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken ska göras om din far eller hans nya fru avlider. Detta leder till, om det är din far som avlider, att 100 % av huset kommer att ingå i din fars så kallade kvarlåtenskap, det vill säga den egendom som du och dina syskon kommer att ta arv ifrån.Det bör dock noteras att äktenskapsförordet måste ha skrivits mellan din far och hans nya fru. Om det exempelvis skrevs mellan din far och din mor så slutade äktenskapsförordet att gälla i och med att deras äktenskap tog slut. Om din far inte skriver ett nytt äktenskapsförord mellan honom och hans nya fru kommer huset i hans nya äktenskap att vara giftorättsgods och därmed omfattas av en framtida bodelning. Vid en bodelning på grund av att din far avlider kommer ni då endast att ärva 50 % av huset.Hoppas att detta ger någon klarhet! Med vänlig hälsning

Äktenskap och äganderätt

2014-07-21 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Sedan 1981 äger jag ett hus som jag byggde med min dåvarande man. Vi skildes 1991. Jag gifte om mig 1996 och min nuvarande man flyttade hit till mitt hus. Äger han då automatiskt halva huset i och med att vi gifte oss? På alla papper står jag som ensam ägare.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Enligt 1 kapitlet 3 § Äktenskapsbalken råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. Det faktum att två personer gifter sig med varandra innebär med andra ord inte att makarna därmed får samäganderätt till varandras egendom. Du äger därför fortfarande hela huset själv.Om ni skulle skilja er kommer dock huset, förutsatt att det utgör så kallat giftorättsgods, enligt 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken att ingå i den bodelning som därmed ska göras mellan er.Med vänlig hälsning   

Underhållsskyldighet gentemot sambo m.m.

2014-07-19 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har 4 barn men 2 av dom har hon sen tidigare och jag har en sen tidigare och vi har en gemensam. Jag är den enda som jobbar och hon är föräldraledig nu men har varit arbetslös tidigare. Alltså är jag den enda som har lön för hennes föräldrapeng är ju inte så mycke. Därför har det blivit så att jag betalar allt här hemma. Hyra, lån på lägenhet, ström, bil, bensin, försäkring på bilen maten och allt till våran gemensamma dotter trots att hon får barnbidraget. Hela min lön äts upp av detta så varje månad får jag lov att låna pengar av mina föräldrar. Ska det verkligen va så? Min sambo säger att jag är försörjningsskyldig till alla som bor här eftersom jag är den enda som har jobb. Det enda hon betalar för sina äldre barn är kläder och nöjen. Resten som mat m.m betalar jag. Finns det bidrag eller nåt liknande för jag håller på att bli tokig. Får det att få svaret på mail så att jag har det svart på vitt hade det varit toppen. Tack på förhand
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Du är självklart skyldig att, såsom framgår av 7 kapitlet 1 § Föräldrabalken, betala underhåll för dina egna barn, det vill säga för ditt barn som du har med en annan och för det barn som du har gemensamt med din sambo.Vad gäller det barn som du har med en annan så är barnets moder enligt 7 kapitlet 2 § Föräldrabalken skyldig att betala underhållsbidrag till barnet. Bidragets storlek varierar beroende på en mängd olika faktorer som regleras i 7 kapitlet 1 - 4 §§ Föräldrabalken. Om barnets moder av någon anledning inte kan eller vill betala underhållsbidrag kan du enligt 18 - 19 kapitlet Socialförsäkringsbalken ansöka om så kallat underhållsstöd av försäkringskassan. Ett underhållsstöd utgår med 1 273 kronor i månaden per barn. Vad gäller din sambos två barn så är du underhållsskyldig för dem enligt 7 kapitlet 5 § Föräldrabalken då du bor med dem och du har ett barn tillsammans med deras moder, det vill säga din sambo. Denna underhållsskyldighet aktualiseras dock bara om barnens far inte kan betala underhåll till dem. Om barnens far inte kan betala underhåll för barnen finns dock likväl en möjlighet för dig att slippa betala underhåll. Din sambo kan nämligen ansöka om så kallat underhållsstöd av försäkringskassan. Reglerna om underhållsstöd finns, såsom nämnts, i 18 - 19 kapitlet Socialförsäkringsbalken.Till skillnad från makar, som enligt 6 kapitlet 1 - 2 §§ Äktenskapsbalken  har en viss underhållsskyldighet gentemot varandra, så finns ingen underhållsskyldighet mellan sambor. Du är med andra ord inte skyldig att försörja din sambo.Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med försäkringskassan så att ni närmare kan gå igenom din situation samt utreda vilka möjligheter som finns för att1. få underhållsstöd för det barn som du har med en annan eller underhållsbidrag från barnets moder2. din sambo ska kunna få underhållsstöd för de barn som hon inte har med dig eller underhållsbidrag från barnens far3.du ska kunna få andra bidrag, exempelvis bostadsbidragHoppas att detta kan vara till någon hjälp!Med vänlig hälsning

Bodelning under äktenskap m.m.

2014-07-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Om makar förrättar bodelning innan ett dödsfall så att den ena maken äger fastigheten och lånen står kvar på båda när dödsfallet inträffar är detta en laglottskränkning? I bouppteckningen finns det efter denna bodelning endast skulder kvar i dödsboet. Vidare har den efterlevande maken lagt till efter bouppteckningsdagen att denne vill behålla hela sitt giftorättsgods? Kan man göra så?
Märta Ahlén |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt: vid beräkningen av makars andelar i boet vid bodelning under pågående äktenskap föreskriver 11 kap. 2 § 1 st. Äktenskapsbalken (kort ÄktB, se: https://lagen.nu/1987:230) att: ”Vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade [...] anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes [...]. 9 kap. 1 § 2 st. avser anmälan till skatteverket om att bodelning kommer förrättas under äktenskap. Med andra ord: vardera makens skulder ska i bouppteckningen upptas till det värde de hade på dagen för nämnda anmälan (den s.k. kritiska tidpunkten). Genom att avräkna detta ”skuldvärde” från respektive makes giftorättsgods får man fram hans eller hennes behållna nettoförmögenhet. Men vad gäller när det, istället för individuella skulder (”vardera makens skulder”), rör sig om gemensamma skulder, bolån? Jo, om båda makarna svarar för en skuld får den fördelas mellan dem vid bodelningen och vardera maken svara för den del av skulden som belöper på honom eller henne. Är exempelvis värdet på bostaden 1 miljon och ni har ett gemensamt lån på 500 000 kronor har ni ett nettovärde på 250 000 kronor var, vilket tillräknas er respektive lott. Sedan var och ens skulder räknats av mot tillgångar bestämmer makarna vem som ska få vad av det som blir kvar. Skulle värdet av en makes tillgångar/saker överstiga giftorättsandelen (”lotten”) kan maken välja att behålla sin egendom och istället utge mellanskillnaden i pengar till den andre maken. Detta är givetvis vad som många gånger sker i praktiken, att på den ena makens lott läggs saker som överstiger värdet av själva lotten. I det läget måste mellanskillnaden regleras i pengar till den maken med saker till ett mindre värde. Vid fördelningen av egendomen på lotterna är det vanligt att den make som ska ta över bostaden också övertar bolånen, dvs. ”löser ut” den andre maken genom att befria vederbörande från den del av bolånet som belöper på honom eller henne. I praktiken sker detta efter överenskommelse med banken som då höjer lånebeloppet, motsvarande den del som ”belöpt” på andra maken, varefter det kommer att stå som ensam låntagare.Hur ni kommer fram till att tillgångarna ska fördelas mellan er skriver ni ner i ett s.k. bodelningsavtal. Däri ska framgå vad som beslutats om den gemensamma bostaden och övertagande av lån. Skall mellanskillnad vid lottläggning regleras genom att lånen övertas kan detta formuleras i termer av: ”ingen bodelningslikvid utöver övertagande av de gemensamma lånen skall utges på grund av övertagande av fastigheten.”Vid bodelningsavtal under äktenskapet måste bodelningsavtalet registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.Jag måste säga att jag inte riktigt förstår hur den här bodelningen gått till. Hur kan ni båda stå kvar på lånen sedan endera maken övertagit bostaden? Normalt låter ju den som övertar bostaden i en bodelning också skriva över lånen på sig. Åtagande av lånen är inte sällan ett krav för att ett övertagande ska kunna äga rum: för att få överta bostad som tillhör den andra maken måste maken också överta eventuella skulder som belastar bostaden, se 11 kap. 8 § ÄktB. Skulle du kunna beskriva lite utförligare vad som skett? Du frågar om det som förevarit resulterat i en laglottskränkning och för att ge ett detaljerat svar hade jag behövt svar på den frågan ovan. Teoretiskt föreligger det dock inget hinder mot att genom bodelning under äktenskap minska särkullbarns anspråk på arv, inte sällan är det just detta som är själva syftet med åtgärden. Vidare: verkan av en bodelning under äktenskapet är att egendomsförhållandena ska regleras igen vid dödsfall/skilsmässa endast i den mån de har ändrats. Om makarna gjort bodelning under äktenskapet så att var och en efter bodelningen äger 1,5 miljoner kr så kan inte någon få mer än 1,5 miljoner i den bodelning som görs efter första makens död, givet att egendomsförhållandena är desamma. Du skriver att det i bouppteckningen efter denna bodelning endast finns skulder kvar i dödsboet och jag frågar mig vilken fördelning som kommit till stånd här? Den ena maken har alltså fått bostaden på sin lott, utan att överta lånen på bostaden, medan den andra maken har mer skulder än tillgångar? Även här hade jag varit i behov av lite mer detaljerad information. Egendom får givetvis inte undandras borgenärer och en bodelning kan återvinnas om en av makarna därmed försätts i konkurs (se 13 kap. 1 § ÄktB). Om ”den dödes skulder” generellt gäller 21 kap. Ärvdabalken (kort ÄB, se: https://lagen.nu/1958:637), se särskilt 21 kap. 4 § 1 st. ÄB om att bodelning eller arvskifte ska gå åter i sin helhet när den dödes skulder uppgår till eller överstiger hans tillgångar.Du skriver vidare att ”den efterlevande maken lagt till efter bouppteckningsdagen att denne vill behålla hela sitt giftorättsgods” och jag tolkar detta som att den ene maken efter bodelningen som skett under äktenskapet låtit göra den därigenom förvärvade egendom till enskild – med verkan att den inte ska ingå i en kommande bodelning. Upprättande av äktenskapsförord upptas i 7 kap. 3 § ÄktB och ska bl.a. följa vissa formkrav för att kunna göras gällande. Så länge som äktenskapsförordet möter dessa krav finns det alltså inget som hindrar att det som utfåtts vid en bodelning under äktenskapet görs till enskild egendom. Är emellertid effekterna av sådant äktenskapsförord oskäliga får det enligt 12 kap. 3 § jämkas eller lämnas utan avseende.Jag hoppas att du med detta fått en insikt i vad som gäller. Du är välkommen att höra av dig till mig på martaahlen24@gmail.com med kompletterande information och uppföljande frågor och svar. Önskar dig en fortsatt trevlig helg!Vänligen

Fråga huruvida en förälder får bestämma vem barnet ska träffa

2014-07-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag och mitt ex har en dotter på 10 år och vi har gemensam vårdnad,vi bor i samma stad. Jag har börjat träffa en gift kvinna med barn och hon ska skiljas så småningom och mitt ex vill inte att min dotter träffar henne. Vad är det som gäller då,kan hon neka mig, att min dotter inte får träffa henne. Varför vet jag inte, om hon är svartsjuk eller om det är för att min nya är gift än. Min dotter tjatar och tjatar att hon vill träffa min nya oftare men vet inte vad jag ska göra då. Vad säger lagen om det och vilka skyldigheter har man då. Min dotter far inte illa av att träffa den nya. Ska exet få bestämma vilka personer min dotter ska få träffa när det är min vecka.
Ellinor Svensson |Hej! Tack för din fråga. Ni är båda vårdnadshavare för eran dotter. Enligt 6:11 och 6:13 FB https://lagen.nu/1949:381så har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Detta ställer krav på att ni som föräldrar kan samarbeta. Barnets bästa är utgångspunkten i svensk barnrätt, 6:2a FB. Om din dotter inte far illa av att träffa den nya kvinnan finns inget lagstöd som ditt ex kan använda sig av för att förhindra att dottern träffar den nya kvinnan. Din dotter är 10 år, om det är hennes önskemål och vilja att träffa den nya kvinnan så bör ditt ex respektera detta. Du kan kontakta socialnämnden för att få råd och hjälp, 6:14 FB.