Vem har rätt till bostaden när samboförhållande upphör?

2014-03-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo vi har separerat och vi tog bostadslån tillsammans, men jag äger inte huset, vi satsade mycket på huset för att bygga till, köpa förrådet, staket, grinden, verktyg och alla olika bygg material osv. Min fråga är om jag har någon rätt till huset? Eller kan hon kasta mig ute och kommer jag att förlora allt? Tack så mycket. 
Sanna Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur er egendom och er bostad ska delas upp i anledning av er separation regleras i Sambolagen, den hittar du https://lagen.nu/2003:376.Egendomen och boendet ett par har köpt under den tid de har bott tillsammans för att användas gemensamt räknas som samboegendom. Det är samboegendomen som delas mellan parterna vid en separation, se 3 §. Även egendom som förvärvats just innan paret blev sambor med syfte att brukas gemensamt kan även detta anses vara samboegendom. Vem som står som ägare till bostaden är inte avgörande för om bostaden är att anse som samboegendom eller inte, utan det är när bostaden förvärvades. Utifrån din fråga så kan jag inte riktigt avgöra om bostaden är köpt innan eller efter du och din sambo flyttade ihop? Eftersom ni tog bostadslån tillsammans så antar jag att ni har köpt bostaden tillsammans? Har ni köpt bostaden när ni har bott tillsammans eller strax innan ni flyttat ihop med syfte att bostaden ska vara er gemensamma bostad så ska den ingå i en bodelning. Om din sambo hade bostaden redan innan ert förhållande, eller innan ni planerade att bo ihop så är bostaden inte att anse som samboegendom. Gällande huset så kommer det faktum att du renoverat troligen inte påverka vem som har juridik rätt till fastigheten vid en bodelning. Har din sambo förvärvat huset innan ert samboförhållande inleddes så är huset inte att se som samboegendom. I rättsfall så har man likställt den ekonomiska vinningen vid renovering med en gåva till sambon (NJA 1986 s.513).Om skulden du har tagit går att hänföra till samboegendom så får du dra av den i bodelningen annars ska skulden främst betalas med annan enskild egendom du har. Har du inte annan egendom som är tillräcklig för att täcka skulden så kan du dra av den i en bodelning när samboförhållandet upphört, se 13 §. Jag hoppas att jag besvarade dina frågor.Vänligen, 

Skulder vid äktenskap.

2014-03-20 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Då vi är i startgroparna och skall gifta oss men förbli särbos så är min fråga ang skulder som jag har med mig sedan innan, kan kronofogden göra en utmätning av min blivande makes hem/tillgångar och/eller på min lön? Om så är fallet finns det något vi kan skriva innan som är lagligt gällande, även om vi väljer att bli sammanboende?
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga. Jag besvarade tidigare en fråga som i mycket liknar din och hänvisar dig därför vidare till den http://lawline.se/answers/skulder-vid-giftermal Notera att eftersom ni i dagsläget är särbos så torde min diskussion i hänvisad fråga rörande utmätning i gemensamt bohag inte bli aktuell för er del. I den mån ni senare blir samboende är denna diskussion dock relevant.Vänlig hälsning,

Rätt till kvarboende vid avslutat samboförhållande?

2014-03-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Har en fråga om sambolagen. Jag och min kille är sambor och har levt ihop i två år. Jag flyttade in i hans bostadsrätt men är inte skriven där och har hyrt ut min hyresrätt. Nu ska vi få barn om några månader, jag är äntligen gravid efter flera IVF-försök men har komplikationer efter IVF. Problemet är att nu har min sambo ångrat sig och vill inte bli förälder och kräver att jag flyttar ut omgående. Frågan är hur lång tid får jag på mig att flytta. Vad har jag för rättigheter i min situation? 
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På grund av att du flyttade in i din sambos bostadsrätt som han hade sedan tidigare, så räknas inte bostadsrätten som samboegendom enligt 3§ sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P3S1) då den inte har införskaffats för er gemensamma användning. Detta innebär att du egentligen inte har någon rätt att bo kvar i lägenheten efter att ert samboförhållande har tagit slut. Din sambo har möjligheten att ansöka om avhysning hos Kronofogdemyndigheten för att förmå dig att flytta ut vid din vägran.I 22§ sambolagen finns dock en bestämmelse som handlar om övertagande av bostad i vissa fall. Den stadgar att en sambo kan ha rätt att överta en hyres- eller bostadsrätt när samboförhållandet upphör trots att bostaden inte är samboegendom, om denna sambon bäst behöver bostaden och att ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans så gäller detta endast om synnerliga skäl talar för det. För att få reda på vad som avses med synnerliga skäl får man undersöka lagens förarbeten. Där (i proposition 1973:32 s.169) kan man faktiskt läsa följande: ”Kravet på synnerliga skäl gäller i princip även det speciella fallet att parterna inte vid upplösningstillfället har några gemensamma barn men kvinnan är havande med barn som mannen har avlat. I ett sådant fall torde synnerliga skäl i och för sig få anses föreligga, om en prövning enligt huvudregeln i paragrafen leder till att kvinnan bör få överta bostaden.” Detta uttalande innebär att det finns förutsättningar för att du ska ha rätt att helt överta bostaden från din sambo. Viss tveksamhet kan kanske uppstå eftersom att det i ert fall rör sig om provrörsbefruktning, men detta är upp till domstolen att bedöma. Övertagande av bostad kräver givetvis att du ersätter honom för bostadens värde. Ett sådant anspråk måste framställas till domstolen inom ett år från att samboförhållandet tagit slut, eller inom tre månader från det att du flyttat från lägenheten.Kopplat till denna bestämmelse finns 31§ i sambolagen. Av den framgår att om du skulle göra anspråk på att överta bostaden enligt möjligheten ovan, så kan domstolen bestämma vem av er sambos som har rätt att bo kvar i bostaden fram till det att frågan om övertagandet av bostaden är helt utredd, eftersom att detta kan ta lite tid. Om då den ena sambon får rätten att tills vidare bo kvar i bostaden, så blir den andra sambon skyldig att genast flytta därifrån. Hoppas att detta klargjorde din situation! Med vänliga hälsningar, 

Samboavtalets skydd mot särkullbarns arvsanspråk

2014-03-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |För snart ett år sedan köpte jag en bostadsrätt för min sambos och mitt gemensamma bruk. Jag har betalat 100% och står som 100% ägare på kontraktet. Vi är båda överens om att detta är min enskilda egendom och har upprättat ett så kallat strikt samboavtal för att förtydliga detta. Min sambo har dock tre särkullsbarn och jag är nu orolig att de ska ha rätt att kräva del av min bostadsrätt som sitt arv, om min sambo skulle avlida före mig. Är det strikta samboavtalet tillräckligt för att skydda mig från eventuella krav från barnen?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att ni är sambos så är det sambolagen som reglerar ert förhållande. I normala fall anses en bostad som förvärvats för gemensamt bruk av sambos vara samboegendom (3§, se https://lagen.nu/2003:376#P3S1). Sambolagen är dock en dispositiv lag (med undantag från 22§) och kan därför avtalas bort genom samboavtal. För att avtalet ska gälla så måste det upprättas skriftligen och undertecknas av båda samborna, 9§. Ingen registrering hos Skatteverket eller annan myndighet krävs. Om ni har följt dessa formkrav, så har ni alltså ett giltigt samboavtal som innebär att bostadsrätten är din enskilda egendom. Eftersom att egendomen då inte på något sätt tillhör din sambo i juridisk mening, så är det inte heller någonting som är möjligt för dennes särkullbarn att ärva eller kräva del av. Som direkt svar på din fråga så är därmed samboavtalet tillräckligt för att skydda dig från deras eventuella arvsanspråk.Med vänliga hälsningar, 

Skolarbete svaras ej

2014-03-22 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |1. Tycker du att lagen följs som den ska i verkligheten under en skilsmässa? 2. Har du någon gång vart med om att lagen inte följts vid en skilsmässa? 3. Tycker du att de flesta skilsmässor ”slutar” rättvist? 4. Hur går en skilsmässa till i en rättssal? 5. Ser du någon förändring i antalet skilsmässor nu, och för 10 år sedan?Mycket tacksam om ni svarar, då dessa frågor hjälper mig med mitt Gymnasiearbete!
Farhad Niroumand |Hej,Lawline hjälper ej till med skolarbete. Dina svar hittar du i din kurslitteratur och i artiklar.Med vänlig hälsning,

Faderskap och arv

2014-03-19 i Faderskap
FRÅGA |Hej!Jag är har bestämt mig för att avsluta mitt förhållande med min flickvän som är gravid. Vi är varken gifta eller sambos. Jag vet att jag blir skyldig att betala underhåll i 18 år på en viss summa som beror på min inkomst. Jag vill inte ha någon kontakt med barnet eller min flickvän. Så jag undrar om jag äger en bostadsrätt och har olika tillgångar och om jag dör kommer barnet att ärva något? Jag vill inte att en enda krona ska till barnet eller min flickvän utan de ska gå till min framtida kompletta familj. Ska jag skriva ett testamente att alla mina tillgångar ska till min familj såsom syskon och föräldrar? Ingen utomstående. Tack för hjälpen!
Evelina Kassberg |Hej, och tack för din fråga.Genom att du och din flickvän inte är gifta så måste faderskapet fastställas genom dom eller bekräftelse enligt 1 kap 3 § Föräldrabalken (https://lagen.nu/1949:381). Bekräftelse sker skriftligt, med två vittnen och ska godkännas av socialnämnden och modern enligt 1 kap 4 §. Ska faderskapet fastställas genom en dom sker en genetisk undersökning enligt 1 kap 5 §. Om faderskapet ej fastställs så föreligger ingen arvsrätt för barnet. Om faderskapet däremot fastställs så föreligger arvsrätt för barnet. Bröstarvingar är de närmsta arvingarna enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637). Oavsett vad du skriver i ett testamente har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott enligt 7 kap 1 §. Det är alltså inte möjligt att utesluta en bröstarvinge genom ett testamente. Laglotten är halva arvlotten som barnet annars skulle ärvt. Om du således har tre stycken barn är deras arvlott en tredjedel var. Har du testamenterat bort ena barnets arvsrätt så har det barnet alltid rätt till hälften av en tredjedel.Med vänlig hälsning, 

Andel vid bodelning.

2014-03-18 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Vi ligger i skilsmässa nu! Min man och jag har haft väldig nivå skillnad på våra inkomster. Han har hela tiden fått jobba medan jag har jobbat 75% och det har alltid varit jag som tagit hand om våra två barn (11+9år) när dom varit sjuka mm. Under dom 12 åren vi varit tillsammans (3år som gifta) så har han lovat att spara en summa till mig varje månad för framtida pension, men detta har han inte gjort. Dessutom har jag betalat av en del saker åt honom av min mammas arvspengar. Han får nästan ut 30 000:- i månaden medan jag är arbetslös sedan ett år tillbaka då jag och sju andra anställda blev uppsagda. Min man och jag jobbade på samma jobb under 5 år. Nu är Vårat hus sålt och det blir än del pengar över så nu till min fråga. Har jag någon rätt att få ut mer än hälften av honom efter alla utlägg jag gjort och hans höga inkomst?? Vad skulle ni råda mig till? Med vänliga hälsningar Cecilia Oskarsson
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga.Precis som du antyder så är principen vid bodelning att en 50/50 delning ska göras. Detta kommer till uttryck i 11 kap. 3§ äktenskapsbalken. Detta är just för att lagstiftaren har velat motverka att den part i äktenskapet som har arbetat mer, medans kanske den andra har tagit ett större ansvar i hemmet, ska dra nytta av det vid bodelning. Detta liknar således mycket den situationen du beskriver. I lagstiftarens ögon så är således en 50/50 delning vad som anses som en rättvis delning vid äktenskapets upplösande. Eftersom din man har arbetat mer än dig och med en högre inkomst så har ju du s.a.s. redan ''tjänat'' på en hälftendelning. Lagstiftaren har dock inte gått så långt att han har tagit hänsyn till exempelvis möjlighet att försörja sig efter äktenskapet som anledning för att att en make ska få mer än sin 50% andel. Det finns dock en jämkningsregel där en strikt hälftendelning kan frångås, denna återfinns i 12 kap. 1§ äktenskapsbalken, men regeln är tillämplig främst vid kortvariga äktenskap och där ena maken exempelvis har en omfattande förmögenhet. Den är således inte tillämplig utifrån de omständigheter du här har beskrivit. I den mån fallet är sådant att din man har undandragit en större mängd egendom från bodelningen genom ett äktenskapsförord kan även detta anses som en grund till jämkning, huvudregeln är dock att avtal ska respekteras och utifrån de omständigheter du beskriver så verkar det inte finnas en snedfördelning genom äktenskapsförord. 12 kap. 3§ äktenskapsbalken. Mitt råd till dig är således att du försäkrar dig om att du får din rättmätiga andel. Vill du själv läsa om äktenskapsbalkens regler kan du göra det https://lagen.nu/1987:230Vänligen,

Enskild egendom

2014-03-17 i Bodelning
FRÅGA |Min fru har ensam lagfart på vår fastighet. Hon hade köpt fastigheten innan vi gifte oss. Kan den under några omständigheter behandlas som komma att behandlas som enskild egendom vid arvskifte? Vi har inga gemensamma barn hon har särkullbarn.
Emelie Piironen |Hej, och tack för din fråga. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, 7 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1. Vad som är enskild egendom regleras i 7 kap 2 § https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1. Makar kan även genom äktenskapsförord bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara makens enskilda egendom, 7 kap 3 § https://lagen.nu/1987:230#K7P3S1. Om den döde var gift ska först bodelning förrättas innan arvet kan skiftas, 23 kap 1 § 2 st Ärvdabalken https://lagen.nu/1958:637#K23P1S2. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap 1 § ÄktB https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1. Om din frus fastighet inte utgör enskild egendom genom någon av dessa bestämmelser så är fastigheten giftorättsgods och ska ingå i en bodelning.  Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,