Bodelning vid äktenskapsskillnad

2016-02-28 i Bodelning
FRÅGA |Hejsan.Har en fråga gällande skulder/lån vid en skilsmässa. Vi har varit ett par i 14 år, och gifta dryga 4 år. har två barn tillsammans. Men nu är det ansökt om skilsmässa, hur blir det med lån som vi då har.Lån som vi står gemensamt på förstår jag att vi även fortsättningsvis kommer att dela på, men hur är det med lån och skulder som vi står enskilt på?? Skall även dom delas på??Det finns inga tillgångar, huset som vi ägde gemensamt såldes då maken ej va kreditvärdig att ta över lånen. Eva Norman0702741540egert.norman@gmail.com
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nu när ni står inför skilsmässa så leder det onekligen till frågan om hur bodelningen ska genomföras. Äktenskapsbalken uppställer de regler som blir gällande för hur ni ska fördela er egendom sinsemellan. Jag får i det följande utgå ifrån att ni inte har något äktenskapsförord.Om det är så att ni endast har enskild egendom, antingen genom förordnande i arv eller om ni skrivit äktenskapsförord om detta, så behövs ingen bodelning. Ni har då per definition ingen gemensam egendom att dela.Om det däremot är så, som jag misstänker att fallet är i er situtation, att ni inte har något äktenskapsförord och att ni har en del giftorättsgods (gemensam egendom) som ska delas, då kommer ni behöva göra en bodelning.Huvuddragen för en sådan bodelning är att ni gör av avräkning för vilka tillgångar och skulder ni har enskilt, för att sedan se till hur mycket ni bidrar till ert totala giftorättsgods. Först och främst ställer upp vilka tillgångar ni har respektive var för sig. Står du som ägare till en bil exempelvis, då för du upp den såsom tillgång för dig. Har ni tillgångar som är gemensamma "delar" ni på värdet av dessa tillgångar. Exempelvis brukar bohag var en sådan typisk tillgång som ska delas i uppställningen. Om ni uppskattar ert bohag till att vara värt 100 000 kr, då förfogar ni alltså över 50 000 kr vardera som ni sätter upp såsom tillgång på era respektive tillgångsposter. Efter det att ni lagt ihop era tillgångar var för sig, så ska ni dra av för era skulder och även det görs från era enskilda tillgångar (och görs på samma sätt som med tillgångarna). Har ni lån som ni står enskilt på, så drar ni av detta värde från era tillgångar. Har ni gemensamma lån så delar ni upp dessa.Därefter summerar ni era följande tillgångar och skulder var för sig och kommer därmed fram till hur mycket ni respektive bidrar till giftorättsgodset som ska delas er emellan. Här kommer en knepig detalj in dock och om någon part har mer skulder än tillgångar, och därmed ett negativt resultat, så jämkas detta till noll, för man ska inte kunna belasta den andra parten med skulder (Jag kan dock inte inom ramen för den här redogörelsen gå in djupare i det resonemanget utan får helt enkelt bara konstatera att det är så). För att lättare förklara hur en bodelning i princip fungerar så exemplifierar jag en bodelning enligt nedan. (A och B ska genomföra en bodelning av följande)A äger en bil värde 50 000 kr och A har studieskulder på 25 000 kr. B äger en båt värde 30 000 kr och har kreditskulder på 20 000 kr. A och B har gemensamt ett lån på 40 000 kr, det vill säga de har 20 000 kr i skuld vardera i det här lånet. A uträkning+ Bil 50 000 kr- Studieskuld 25 000 kr- Del av gemensamt lån 20 000 krTotalt 5 000 kr i giftorättsgods som tillskjuts bodelningspotten. B uträkning+ Båt 30 000 kr- Kreditskulder 20 000 kr- Gemensamt lån 20 000 krTotalt 0 kr i giftorättsgods som tillskjuts bodelningspotten. (enligt beräkning ovan har B egentligen ett underskott på 10 000 kr (30 Tkr i tillgångar minus 40 Tkr i skulder) men eftersom man inte kan bodela till sig skulder jämkar man resultatet till 0!)Enligt ovanstående bodelning så är det endast A:s giftorättsgods om 5 000 kr som ska delas, och därmed ska A och B ha 2 500 kr vardera efter bodelningen. I det här fallet innebär det att A ska betala 2 500 kr till B i bodelningen. Jag hoppas den här rådgivningen är hjälpsam i er bodelning. Om ni behöver ytterligare hjälp med att upprätta bodelningen så kan ni hyra en en jurist av oss som kan göra uppställningen åt er. I sådant fall är det bara att ni kontaktar mig på följande email; fredrik.norberg@lawline.seMed vänliga hälsningarFredrik Norberg

Samboegendom

2016-02-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!När samboegendom delvis förvärvas genom arv, delvis genom köp. Vad gäller vid bodelning? Tack!Vänligen,
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Samboförhållande regleras i sambolagen (2003:376). Vid bodelning ska samboegendomen fördelas mellan samborna med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphör (8 § SamboL). Med samboegendom avses sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL).Det finns dock undantag från vad som ingår i en bodelning. 4 § 3 p. SamboL:Egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda.Det innebär att om egendomen ärvdes med villkor att egendomen skulle vara sambons enskilda ska denna egendom inte ingå i bodelningen. Egendom som köps för sambornas gemensamma användning ska som huvudregel ingå i bodelningen. Det finns även möjlighet för samborna att avtala om vad som ska ingå i bodelningen, enligt 9 § SamboL.Se sambolagen, https://lagen.nu/2003:376.Hoppas svaret var till Din hjälp.Med vänliga hälsningar,

Adoption av underårigt styvbarn

2016-02-27 i Adoption
FRÅGA |Hej. Jag har ensamvårdnad av min dotter sedan sex år tillbaka (hon är 9,5 år nu). Pappan har inte träffat/pratat med henne på fyra år. Undrar nu hur stor chansen är att min man (som hon kallar pappa och har känt i fyra år) kan få adoptera henne. Om det finns en chans att han får det hur går jag tillväga?
Theresa Ermstål |Hej och tack för att ni vänt er till Lawline med er fråga.Till att börja med kan nämnas några grundläggande bestämmelser som måste vara uppfyllda för att en adoption ska få ske. För det första måste adoptanten som huvudregel vara fyllda 25 år men då det, som i ert fall, skulle röra sig om adoption av en makas barn räcker det att adoptanten är 18 år, 4:1 Föräldrabalken (här). Makar får som huvudregel inte adoptera annat än gemensamt, men den ena maken får med den andres samtycke adoptera dennes barn, 4:3 FB. Utifrån din beskrivning uppfyller ni således de grundläggande kraven för att få adoptera.I 4:6 1 st. FB föreskrivs att rätten ska pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Enligt bestämmelsen får tillstånd ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet eller det annars av hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Det här tar sikte på principen om barnets bästa som återfinns i FN:s barnkonvention artikel 3 (fullständig text här).Utöver ovanstående krav gäller som huvudregel att den som inte har fyllt 18 år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke, 4:5a 1 st. FB. Det här gäller dock inte om ena föräldern inte är vårdnadshavare. I en sådan situation, som jag förstår att det rör sig om i ditt fall, kan en adoption ske utan förälderns samtycke, 4:5a 2 st. FB. En förälder som ej är vårdnadshavare har alltså ingen juridisk rätt att motsätta sig adoptionen, rätten ska dock höra sådan förälder och undersöka dennes inställning till adoptionen, 4:10 3 st. FB. Även hur umgänget har sett ut med den förälder som är utan vårdnaden kan få betydelse i fallet. I NJA 1987 s. 628 har Högsta domstolen slagit fast att ett faktiskt umgänge mellan barn och biologisk far varit alltför sporadiskt för att barnets behov av umgänge med honom skulle vara skäl mot den planerade adoptionen. Du nämner att inget umgänge eller kontakt skett under fyra år och det här anser jag utifrån ovanstående rättsfall tala för en adoption även i detta avseende. Rörande det presumtiva adoptivbarnet får den som fyllt 12 år i princip inte adopteras utan att ha samtyckt till adoptionen, 4:5 FB. Är barnet under 12 år, som i ert fall, ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad, 4:6 1 st. in fino FB.I Sverige beslutas en adoption av tingsrätten efter ansökan. Domstolen prövar om den tilltänkta adoptionen är lämplig. Tingsrätten inhämtar yttrande från socialnämnden i den kommun sökande är folkbokförd. Föräldrabalken kompletteras således av 6 kap. Socialtjänstlagen (här) och i 6:6 SoL stadgas att socialnämndens medgivande krävs till adoption. Det socialnämnden gör är att söka klarlägga barnets inställning och redovisa den till rätten, 4:10 2 st. FB.Sammanfattningsvis kan alltså din make med största sannolikhet adoptera din dotter.På följande länk kan ni hitta blankett att fylla i och skicka till tingsrätten:http://www.mfof.se/Blanketter-och-Statistik/Blanketter/För ert intresse kan vara värt att veta att om adoption sker anses din dotter barn till din make (adoptanten) vilket innebär att denne ersätter den biologiske fadern även i arvshänseende, 4:8 FB. Detta leder till att barnet inte har någon lagstadgad rätt till arv efter sin biologiske fader, 2 kap. Ärvdabalken (här). Lycka till!

Behöver man betala för myndiga barn som bor hemma?

2016-02-26 i Underhåll
FRÅGA |Hej, Jag är sambo med en man som har en 20 årig son. Jag har själv 2 barn i tonåren. Hans son bor här med oss. Sonen arbetar och får lön varje månad. Äter här dagligen ett par gånger. Jag betalar maten och min man lån, ström mm. Men är det min skyldighet att betala hans sons mat? Jag har även 2 barn till som har flyttat hemifrån och sköter sig själva.
Terese Vestergård |Hej och tack för din fråga! Det är barnets vårdnadshavare, troligtvis din sambo, som står för att sonens behov (omvårdnad, trygghet och god fostran) ska bli tillgodosedda enligt 6 kap. 2§ Föräldrabalken. Men i paragrafens första stycke (här) står det att man enbart som vårdnadshavare har vårdnad tills dess att sonen är 18 år gammal. Det ska tilläggas att även barnkonventionen (artikel) ser barn som barn till dess man fyllt 18 år, efter det är man vuxen. Det enda undantag jag finner är ifråga om underhåll (här) där vårdnadshavaren kan behöva betala underhåll till sitt barn då denne fortfarande går i skolan. Här menas i vart fall gymnasieskolan se (NJA 1990 s.49) Sammanfattningsvis är sonen myndig och varken du eller din sambo behöver betala för sonen, då han arbetar och inte verkar kvalificera för underhåll från din sambo. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med varma hälsningar

Sambors ansvar under bodelning avseende hyreskontrakt

2016-02-28 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min sambo ska flytta isär och båda står på hyreskontraktet. Min fråga är kan hon flytta mitt i månaden utan att betala sin del av hyran???
Fredrik Norberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställning. såsom du beskriver situationen så kan jag man ställa sig frågan om din före detta sambo antingen har ett visst underhålls ansvar i egenskap av sambo, eller om hon har en uppsägningstid att beakta med anledning av hyreskontraktet. Först och främst kan vi klargöra situationen för när ert samboförhållande upphör. Det finns inga regler om vilket (ekonomiskt) underhållsansvar ni har gentemot varandra varken under eller efter er sambotid (bortsett från situationer som handlar om gemensamma barn). Detta är upp till samborna att komma överens om sinsemellan. För frågan om din före detta sambo har en skyldighet att betala hyran för viss tid enligt hyresavtalet kan följande sägas. Som du beskriver står ni bägge på hyresavtalet och om ingenting annat däri avtalats, så är ni båda gemensamt ansvariga för att ni uppfyller er del av avtalet, det vill säga solidariskt ansvariga. I det här fallet handlar det primärt om att ni är solidariskt betalningsansvariga för att hyran betalas. Innebörden av detta är att om din före detta sambo inte betalar hyran, så kan hyresvärden kräva hela hyran av dig. För sådan kostnad som du blir krävd på, som egentligen ankommer på din före detta sambo, har du en s.k. regressrätt och har rätt att kräva ersättning för av din före detta sambo. I det här fallet ser jag emellertid en annan lösning och med beaktande av ovanstående. Om det är så att ni i och med att ert samboförhållande upplöstes, även bestämde er för att säga upp hyreskontraktet, då har ni ett delat ansvar att betala hyran tills dess att uppsägningstiden löper ut. Ni har då ett kontraktuellt delat ansvar för att betala hyran tills dess att avtalet löper ut. Om din sambo inte betalar sin del under denna tid så har du rätt att kräva ersättning genom sin regressrätt. Om det däremot är så att du kommer bo kvar i lägenheten och stå kvar på hyreskontraktet, då är det snarare fråga om att din före detta sambo frånträder hyresavtalet med omedelbar verkan, och du övertar hyreskontraktet och dess förpliktelser i dess helhet. Om din före detta sambo skulle ha något ansvar efter det att hon frånträder avtalet, så måste ni avtala om detta. Det kräver alltså en överenskommelse er emellan för att du ska kunna kräva någon ersättning. När din sambo frånträder avtalet så sker det oftast med omedelbar verkan, eftersom hon då inte längre åtnjuter någon nyttjanderätt till lägenheten, så är de inte heller rimligt att hon ska betala någon hyra för den tiden. Det går dock, som jag nämnt, att komma till en annan överenskommelse men det är inget man kan kräva. För att summera kan vi konstatera följande; Det finns inget underhållsansvar du kan avkräva din före detta sambo enligt sambolagen. Vad avser hyreskontraktet så kommer ni, förutsatt ni inte avtalar om annat, för de fall ni säger upp hyresavtalet ha ett delat betalningsansvar under uppsägningstiden. För det andra fallet, där ni inte säger upp hyresavtalet och ena parten tar över hyreskontraktet, så har den frånträdande parten med omedelbar effekt inte längre något ansvar enligt hyresavtalet. Jag hoppas den här rådgivningen har varit till hjälp och jag önskar er lycka till!Med vänliga hälsningarFredrik Norberg

Juridiska skillnader mellan samboskap och äktenskap

2016-02-27 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi är sambo och har båda barn men inga gemensamma.Vad blir skillnaden om vi skulle gifta oss?Vi äger ett hus gemensamt och har båda, var och en, annan förmögenhet.Hur påverkas det vid giftemål?Vi har inte skrivit testamente.Jag har två barnkullar (2+1barn). Ärver varje barnkull lika del?Kan jag skriva testamente så att mina 3 barn ärver lika stora delar efter mig?Skånetös
Josefine Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en hel del juridiska skillnader mellan samboskap och äktenskap. Till exempel har ni som sambor ingen underhållsskyldighet gentemot varandra till skillnad från makar, se 6 kapitlet Äktenskapsbalken (ÄktB). Vidare utgör sambors gemensamma egendom så kallad samboegendom enligt 3 § Sambolagen, vilket i princip endast inkluderar gemensam bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning. Som gifta är utgångspunkten enligt 1 kap. 3 § ÄktB att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Vid en bodelning i samband med äktenskapsskillnad eller någon av makarnas död ska makarnas giftorättsgods ingå. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB. 7 kap. 2 § ÄktB anger vad som är enskild egendom. Exempelvis kan ni genom äktenskapsförord föreskriva att viss egendom istället ska vara enskild. Makars egendom är alltså som huvudregel är giftorättsgods. Sambor ärver inte varandra automatiskt, utan det krävs att ett testamente upprättas. Gifta ärver däremot varandra utan att något testamente behöver upprättas, före gemensamma barn. Eftersom ni inte har några gemensamma barn, kommer (om ni gifter er) dina barn att få ut sina arvslotter direkt vid din bortgång, och din partners barn kommer att få ut sina arvslotter direkt vid hans bortgång. Detta framgår av 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB).Dina tre barn ärver lika stora delar efter dig. Det har ingen betydelse att du inte har fått alla tre med samma person. Enligt 2 kap. 1 § ÄB är dina bröstarvingar dina närmaste arvingar, som ska få lika lott. I praktiken blir det alltså så att ni som gifta inte ärver varandra, eftersom era barn kommer att få ut sina arvslotter direkt. Således blir det för er ingen skillnad arvsmässigt om ni gifter er eller inte. Däremot finns det en skyddsregel för efterlevande make i 3 kap. 1 § ÄB (den så kallade basbeloppsregeln). Regeln innebär att efterlevande make har rätt att utfå egendom motsvarande fyra prisbasbelopp. I detta värde ingår dock den egendom som efterlevande make redan har fått vid bodelningen samt eventuell enskild egendom. Det är alltså bara när värdet av efterlevande makes egendom inte motsvarar fyra prisbasbelopp som särkullbarnens arv inskränks. Skulle du och din partner testamentera bort er egendom till varandra, har era barn rätt att begära jämkning för att få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten utgör hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Skuldtäckning vid skilsmässa

2016-02-27 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |HejJag separerade för ett tag sedan.Min fråga är under tiden vi var sambo så pluggade min dåvarande flickvän och tog studielån. Ska jag betala hälften av hennes studielån nu när vi separerat? Vi var även gifta något år men det var efter studierna var avslutade.
Jesper Lublin |Hej och tack för din fråga.Jag kommer i mitt svar anta att du och din före detta fru står inför bodelning pga äktenskapsskillnad. Alltså att ni precis har genomgått skilsmässa.I Äktenskapsbalken regleras skuldtäckningen mellan makar. Med skuldtäckning menas att ena makens anspråk på att få vara med och dela på den andra makens giftorättsgods tillgodoses först efter det att den andre makens skulder dragits av från makens egna giftorättsgods. Om det skulle vara så att den ena makens skulder övergår makens tillgångar blir dennes "bidrag" i bodelningen 0 kronor, man anger aldrig ett minustal. Dvs, om den ena makens skulder uppgår till ett värde om 1 000 000 kr och tillgångarna uppgår till 500 000 kr, blir den makens "bidrag" i bodelningen 0 kronor och inte - 500 000 kr.För dig innebär det att du inte kommer att behöva stå för din föredettas skulder men de kommer att förminska de tillgångar hon adderar till det ni ska dela lika på.Hoppas detta har gett dig mer klarhet.Med vänlig hälsning,

Fråga om sambo kan överta bostad vid dödsfall alternativt separation

2016-02-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag ska bli sambo måste jag stå på lägenhetskontrakter? Eller har jag rätt att stanna kvar i lägenheten vid dödsfall?
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det beror på om ni ska förvärva lägenheten tillsammans eller om din sambo redan står på lägenhetskontraktet och du flyttar in. Om ni förvärvar lägenheten tillsammans för gemensamt bruk så spelar det enligt § 3 i sambolagen ingen roll vem av er som står på lägenhetskontraktet. När ett samboförhållande upphör ska samboegendomen delas om någon av samborna begär det, och den person som bäst behöver den gemensamma bostaden har då rätt att få denna, 16§ 2 st. sambolagen.Om din sambo redan står som ägare av lägenheten gäller istället 22 § i sambolagen. Den är framför allt tillämplig på en lägenhet som samborna har använt som gemensam bostad men som inte har förvärvats för gemensam användning. I paragrafen stadgas att: "Om den ena sambon äger den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör." Se: https://lagen.nu/2003:376Rätten att överta bostaden gäller endast till förmån för den efterlevande sambon när samboförhållandet har upphört på grund av dödsfall. Om en hyresgäst dör har alltså efterlevande make eller sambo som bor i lägenheten rätt att överta hyresrätten enligt rättpraxis. Om ni däremot separerar kan det bli svårare för dig att överta lägenhetskontraktet. En sambo får ta över hyresrätten om det skulle vara skäligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans krävs dessutom att den övertagande sambon har synnerliga skäl till att ta över hyresrätten.Det kan därmed bli så att du i värsta fall kan stå utan bostad vid en separation. Du behöver alltså inte stå på lägenhetskontraktet men det kan bli väldigt svårt för dig då att få ta över lägenheten ifall endast din sambo står på lägenhetskontraktet. Men om ni har förvärvat lägenheten för gemensamt bruk så spelar det i princip ingen roll vem som står på kontraktet. Vid en separation kommer det istället den av er som bäst behöver lägenheten att stå kvar på lägenhetskontraktet. Det ska påpekas att sambor får lov att avtala bort de här reglerna genom ett s.k. samboavtal, 9§ sambolagen. Om du och din sambo är överens kan ni alltså på förhand avtala om vad som ska hända med bostaden om ni skulle separera.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Hälsningar,