Underhållsskyldighet mellan f.d. makar

2012-10-06 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Min fru bestämde sig för att skiljas i mars i år efter 6,5 års äktenskap och 3 barn. Hon ville inte försöka på något sätt utan var helt bestämd. Vi har en hel del gemensamma skulder för först och främst saker vi köpt till hemmet men även andra saker som resor till exempel. Dom flesta står i mitt namn men hon har även en del i sitt namn. Hittills har jag hjälpt henne i en övergångsperiod och täckt kostnader när hennes pengar inte räckt. Men nu efter 6 månader känner jag att det räcker och jag måste kunna få gå vidare. Vad gäller? Har hon rätt till något från mig?
Emma Lampe |Hej och tack för din fråga! Det framgår inte av frågan om er skilsmässa gått igenom och om bodelning har skett (med tanke på den betänketid som ska föregå en skilsmässa om bara en av makarna vill skiljas eller när det finns barn under 16 år, såvida makarna inte levt åtskilda sedan minst två år). Det som kortfattat gäller vid bodelning är att efter skilsmässan fördelas den egendom som är giftorättsgods, efter att avräkning på vardera makes skulder skett, lika mellan de f.d. makarna (Se 7 kap, 9-10 kap och 11 kap 1 - 3 §§ Äktenskapsbalken) https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1 Huvudregeln är att efter att man skilt sig finns ingen underhållsskyldighet mellan f.d. makar. Det finns vissa undantag till den regeln och det som eventuellt skulle kunna vara aktuellt i detta fall är om din (f.d.) fru behöver/behövde bidrag till sitt underhåll under en viss övergångsperiod, då skulle det kunna bedömas som att hon hade rätt att få visst underhållsbidrag från dig med hänsyn till vad som kan anses skäligt. Huvudregeln är emellertid att när ett äktenskap upplöses försvinner det ekonomiska ansvaret makar emellan och något eventuellt undantag till denna huvudregel ska i sådant fall fastställas av domstol (se 6 kap. 7 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K6P7S1)

Fordran på motparten vid bodelning - motparten vägrar betala med hänsyn till underhåll av barn

2012-10-05 i Bodelning
FRÅGA |Mitt ex och jag gjorde en bodelning och bodelningsadvokaten kom fram till att mitt ex skulle betala mej 200 000kr. Gjorde upp en avbetalningsplan och hon har betalt 135 000kr men vägrar nu plötsligt att betala resten då hon anser att hon betalar mer för våra gemensamma barn som vi har delad vårdnad om. Jag tog det till kronofogden som nu lämnat ärendet till tingsrätten då hon bestrider kronofogden. Kan hon få rätt i tingsrätten? Jag tycker det hon tar upp inte har alls med bodelningen att göra.
Amanda Harrysson |Hej! Tack för din fråga! En bodelning sker med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta framgår av Äktenskapsbalken (ÄktB) 9 kap 2 §. Detta kallas för den kritiska tidpunkten och det har ingen betydelse om egendomsförhållandena ändras efter denna tidpunkt. En make, vars giftorättsgods överstiger den andre makens andel, ska lämna egendom eller betala pengar till den andre maken så att förhållandena jämnas ut. Detta framgår av ÄktB 11 kap 9 §. Enligt ÄktB 11 kap 11 § har en make som inte kunnat få ut sin andel en fordran på den andra maken för bristen (i detta fall 200 000 kr). Det finns inga bestämmelser som anger att underhåll av barn eller liknande skulle kunna minska den fordran. En annan sak är att du under vissa omständigheter kan bli förpliktigad att betala underhållsbidrag till barnen, eftersom föräldrar ska svara för barnens underhåll efter vad som är skäligt med hänsyn till barnens behov och föräldrarnas samlade inkomst, se Föräldrabalken 7 kap 1-2 §§. Detta har dock som du säger ingenting att göra med en fordran efter en bodelning, och kommer alltså inte att påverka hennes skuld till dig. Äktenskapsbalken hittar du här: https://lagen.nu/1987:230 Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Vänligen Amanda Harrysson

Samboavtal gällande del i bostadsrätt.

2012-10-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo ska köpa en större lägenhet i Stockholm. Kontantinsatsen kommer jag betala med delar av ett för-arv efter en av mina föräldrar. Nu undrar jag hur man enklast gör detta juridiskt, då jag och min sambo inte är gifta (men har barn). Jag måste försäkra mig om att, vid en eventuell försäljning/separation, mitt arv stannar hos mig. Vet ni hur man kan göra detta på bästa sätt? Bör vi skriva ett papper om att jag lagt in kontantinsatsen och sedan får tillbaka den vid en försäljning, eller ska jag äga mer (typ två tredjedelar) av lägenheten? Eventuellt kan min mamma kanske (som har pengarna efter min pappa) gå in och äga en tredjedel? Vad rekommenderar ni? Tack på förhand! Mvh Emma
Henrik Vinge | Sambolag (2003:376) 4 § stadgar att: "Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning […]". Vid ett samboförhållandes upphörande kan någon av parterna begära bodelning (12 §). Då sammanräknas all samboegendom och delas efter avdrag för skulder i två lika delar (13 §). Ovanstående regler är disposition och kan alltså avtalas bort. Ofta benämns detta samboavtal. I ert fall skulle man exempelvis kunna avtala om att bostaden inte skall ha status såsom samboegendom. Den undantas därmed från ett eventuellt bodelningsförfarande. Reglerna i Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt är fortfarande tillämpliga. Viktigt är alltså att ni också förutsätter hur stora delar av försäljningsvärdet som skall tillfalla respektive part. Detta kan göras på olika sätt, inbördes eller genom att ni övertar olika andelar av bostadsrätten i föreningen. Det går att som lekman lösa problemet du beskriver men som en tumregel skulle jag säga att känner man inte till reglerna kring ett förfarande är en juristtimme ofta väl investerade pengar. Vänliga hälsningar, Henrik Vinge

Kompensation vid skadestånd på grund av brott

2012-10-02 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |En gift man förgriper sig på ett barn och döms till fängelse och skadestånd. Mannens fru vill på grund av mannens brott skiljas. Räknas skadeståndet som en gemensam skuld då mannen tilldömdes den då han var gift?
Emily Töyrä |Hej, Även i ett äktenskap bär vardera make sina skulder och ett skadestånd som detta bör därför inte bli en gemensam skuld utan mannens egna. Det är däremot helt riktigt att skulder påverkar bodelningen genom att giftorättsgodset fördelas med tanke på att makarna ska kunna täcka sina skulder. Man kan därför i princip säga att kvinnan får betala en del av mannens skadestånd även i dessa känsliga mål. Det finns dock en kompensationsregel i 11 kap 4a § Äktenskapsbalken som ger maken rätt till kompensation om ett skadestånd som kommer av ett brott ska betalas med giftorättsgods. Det saknar betydelse vilken person eller egendom som brottet har riktat sig mot. För att kompensation skall komma i fråga krävs att den skuld som uppkommit på grund av brott faktiskt påverkar vad som går till delning från makens sida. Om exempelvis den skyldiga maken har vanliga skulder som uppgår till värdet av makens giftorättsgods, saknar det betydelse för beräkningen av makarnas andelar att maken därutöver har skulder som uppkommit genom brott. Av andra stycket framgår att en make har rätt till kompensation endast i de fall då den andre makens skuld uppkommit inom tre år innan giftorättsgemenskapen upphörde. Såsom jag uppfattar din fråga så bör kvinnan kunna få kompensation för den påverkan som denna skuld har på giftorättsgodset, på ett sådant sätt att skulden över huvudtaget inte påverkar bodelningen. Dn får mannen själv stå för och det bör alltså inte dras av någonting för denna skuld på bodelningen. Med vänlig hälsning,

Barnets umgängesrätt

2012-10-05 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har ensam vårdnad om min dotter på snart 2 år, vi bor tur och retur ca 16 mil från barnets pappa. Vi kommer inte överens om umgänge- och umgängesresor. Dottern går heltid på förskolan hos mig, jag studerar och pappan är arbetslös. Vad är rimlig umgänge för min dotter? Hur gör vi bäst upp med resorna? Kan jag anlita en advokat om jag inte tycker hans förslag är bra för dottern?
Giulia Cilio Burman |Hej och tack för Din fråga! Enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken (FB) har barnet rätt till umgänge med en förälder som han eller hon inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och är således inte någon absolut rättighet för föräldern. Det är barnets intressen och behov som är avgörande. Ni som föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses oavsett om någon av föräldrarna beter sig illa mot varandra och/eller inte kan kommunicera med varandra. Detta innebär att även du har ett ansvar att se till att ditt barn umgås med sin pappa, trots kommunikationsproblemen som kan tänkas föreligga er emellan. Detta är något som många vårdnadshavare förbiser och inte lägger något större tyngd vid, men vid en eventuell vårdnadstvist, eller umgängestvist, ser domstolarna generellt sett väldigt hårt på huruvida boendeföräldern motverkat ett umgänge med icke-boendeföräldern till skillnad från om boendeföräldern aktivt främjat umgänget och gjort sitt bästa för att få detsamma att fungera väl. Dessa situationer är självklart aldrig lätta att komma till rätta med och tyvärr så är det bara du och ditt barns pappa som kan komma överens om vad ett rimligt umgänge för din dotter skulle kunna vara. Hur mycket vill han träffa henne och hur mycket är det rimligt utifrån dina och framförallt barnets förutsättningar att faktiskt, rent praktiskt träffas? Det är svåra frågeställningar och det kräver mycket arbete från er sida som föräldrar. Av min erfarenhet från vårdnadstvister i domstolen så kan jag säga att det alltid är bäst för barnet när föräldrarna tillsammans kommer överens om en gemensam lösning. Det blir aldrig bättre av att någon utomstående ska bestämma åt er. Självklart kan det vara en bra idé att anlita ett ombud eller en advokat, men det viktigaste är ändå att i så hög utsträckning som möjligt upprätthålla de goda relationerna föräldrar emellan och att försöka komma överens. Tur och retur 16 mil är förstås ingenting man kan göra ofta, men en gång i månaden var? Det är uppoffringar som man måste vara beredd att göra som förälder. Varannan gång var och att barnet får träffa sin pappa så ofta som möjligt är allt jag kan säga. Det finns ingen absolut regel utan det är upp till föräldrarna att se till att det fungerar och att det blir till det bästa för barnet. Hoppas det här svaret var en liten hjälp på vägen. Du är varmt välkommen att höra av dig igen om Du undrar något mer! Med Vänliga Hälsningar, Giulia

Makes skulder.

2012-10-03 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |En gift man förgriper sig på ett barn och döms till fängelse och skadestånd. Mannens fru vill på grund av mannens brott skiljas. Räknas skadeståndet som en gemensam skuld då mannen tilldömdes den då han var gift? // Maria
Henrik Vinge |Varje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder, trots att de ingått äktenskap. Gemensamma skulder uppkommer på samma sätt som för icke-gifta människor, alltså i princip genom att de ingår avtal gemensamt eller döms till solidariskt skadeståndsansvar. Se Äktenskapsbalk (1987:230) 1 kap. 3§. Vänliga hälsningar, Henrik Vinge

Avtal om bodelning

2012-10-03 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Är lagen om bodelning vid äktenskapsskillnad dispositiv? Jag om min f.d. fru har skrivit ett avtal om fördelning av alla större tillgångar, båda har skrivit under detta avtal. Inte helt 50/50 fördelning, men båda har godkänt detta. Det står också att lösöret ska fördelas enligt separat lista. Då vi inte lyckats komma överens om lösöret så vägar hon fullfölja avtalet. Har tidigare funnits en av tingsrätten utsedd bodelningsförrättare som begärde sig entledigad p.g.a. att han inte kunde komma någon vart med min f.d. fru. Hon vägrade samarbeta. Är avtalet vi skrivit giltigt eller måste en bodelning göras helt med 50/50-fördelning?
Filip Henriksen |Hej! *Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor.* När ett äktenskap upplöses säger äktenskapsbalken att bodelning skall förrättas mellan makarna (1). Detta är således en *tvingande bestämmelse*. Däremot behövs inte bodelning om Ni endast skulle ha enskild egendom. Av ditt svar verkar en sådan situation inte vara för handen varför bodelning enligt äktenskapsbalken måste företas. Enligt svensk rätt är ett avtal om bodelning endast giltigt om det har formen av ett äktenskapsförord (2). Detta är ett avtal i sig men som har skickats in till Skatteverket och blivit registrerat(3). Om ni inte har registrerat ert avtal är det därmed inte ett äktenskapsförord och utgör inte rättslig grund för bodelningen. Däremot skulle detta avtal, beroende på hur det är utformat, kunna tjäna som bevismedel för vem som äger lösöret. Tanken vid bodelning av lösöret är att du på din lott skall få lösöret som du har äganderätt till(4). *Slutsats* Om ert avtal således *inte* är ett äktenskapsförord skall er egendom fördelas lika. Du har rätt att (se punkt 4) få din egendom på din lott. Avtalet kan möjligen tjäna som bevismedel för vem som äger vad och således på vems lott visst lösöre skall läggas. (1) se 9 kap. 1§ äktenskapsbalken (2) se 7 kap. 1§ 1st äktenskapsbalken (3) se 7 kap. 1§ 3st äktenskapsbalken (4) se 11 kap. 7§ 1st 2p äktenskapsbalken *Allt gott!* Filip Henriksen

Bodelning vid äktenskapsskillnad

2012-10-02 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Gift sedan 1993 nu väntar skiljsmässa och bodelning. Jag har för några år sedan ärvt, efter min avlidne far, en femtedel av ett fritidshus i Finland. Övriga delar äger mina syskon. Ska min del av fritidshuset värderas och vara en del av bodelningen?
Hanna Wingren |Hej och tack för din fråga! I en bodelning ska ert och er makas giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är sådan egendom som inte är er enskild egendom. Om din andel i fritidshuset enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda så är det din enskilda egendom och ska alltså inte ingå i bodelningen. Har inget förbehåll gjorts om att egendomen ska vara din enskilda så ska den ingå i bodelningen. Vänliga hälsningar,