Gemensam vårdnad, den ene föräldern bestämmer utan medgivande av den andre

2012-11-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, Jag ligger just nu i skillsmässa, det hela är spänt och ganska besvärligt. Jag flyttade ut, och då jag sa att jag skulle försörja henne tills skillsmässan går igenom så har jag inte råd till egen bostad ännu. Pga detta så låter jag barnen bo kvar i huset med mamman. Jag har alltid varit den som tagit hand om och ansvarat för barnen på kvällar och nätter samt helger. Så när jag tog ut skillsmässan så sa jag att jag ville fortsätta så, och att hon då kunde sova hos hennes föräldrar. Detta gick hon med på, men efter en stund så sa hon att hon inte ville att jag skulle natta dem längre (detta trots att vår son flera gånger ber om det)...hon säger då inför honom att "pappa ska åka hem till sig". Hon har också sagt att hon inte vill att jag tar med dem någon stanns på helgen längre inte till lekland eller till farmor, jag får bara träffa dem hemma i huset, och hon är i närheten. Det känns mest som att hon använder barnen som ett medel emot mig, och jag vet inte hur jag ska lösa det utan en öppen konflikt inför barnen. Vilka rättigheter har jag egentligen och vad kan jag göra?
Anonym X |Hej! Som jag förstår det har ni gemensam vårdnad om barnen och har begärt skilsmässa men denna har ännu inte "gått igenom" p.g.a. betänketiden då det finns barn inblandade. Då ni har gemensam vårdnad om barnen ska ni båda två gemensamt bestämma i frågor som rör barnen, ex. var de ska bo, hur och i vilken omfattning barnen ska träffa den förälder de inte bor med osv. Detta ska alltså vara gemensamma beslut fattade av er båda- mamman har alltså inte rätt att fatta alla baslut utan du har lika stor rätt att bestämma som hon. Du vill undvika en konflikt inför barnen- något jag har stor förståelse för och något som säkerligen är önskvärt. Dock så verkar den muntliga överenskommelsen du och mamman gjort inte fungera då mamman bryter mot denna varför behov kan finnas av en skriftlig överenskommelse gällande var barnen ska bo tills dess skilsmässan är färdig. I samband med skilsmässan kommer också en diskussion uppkomma gällande var barnen ska bo och hur vårdnaden ska se ut framöver, frågor som kan vara bra att redan nu diskutera och tänka över. Det kan därmed vara en idé att ta kontakt med en familjejurist eller någon annan kunnig utomstående person som kan hjälpa er att komma överens om hur ni vill att er och barnens relation och situation ska se ut fram till skilsmässan är färdig och även hur den ska se ut efteråt. På detta vis kan du och barnens mamma ses utan att barnen är med och med hjälp av en tredje person komma fram till en skriftlig överenskommelse om hur ni vill ha det, vad ni tror är bäst för barnen osv. Då en skriftlig överenskommelse eller avtal finns blir det också lättare att kräva sina rättigheter då ord inte längre står mot ord utan båda parterna har samma skriftliga dokument att utgå från. Hoppas detta hjälper dig vidare. Lycka till! Vänliga hälsningar,

Bodelning vid skilsmässa

2012-11-03 i Bodelning
FRÅGA |Bodelning /lön/aktiebolag Hej, jag ligger i skilsmässan. Bakgrund är att vi gifter 10 år, ingen giftförord, och har varken gemensamma bankkonto eller stor inköp till hushåll. Vi delar gemensam kostnader och ansvar för egen skulder i vardagar. Mina tillgång är bara min lön(hel tid) och en enskild firma(negativ resultat). Nu tycker han att han har rätt till halv av mina lön/sparande, medan jag tycket att det är egendom, vem har rätt? Måste jag redovisa honom hur jag använder min lön efter räkning innan och under betänketid? Min man äger ett hus innan giftermål och är egen företagare till ett 100% aktiebolag. Huset är hög belånad båda i hans privat namn och till aktiebolag, och han sparade en del av hans lön i företag under flera år. Jag är inte vara med i bolag. Nu går företag dåligt och han tycker att jag har ”rätt” till häften av aktiebolag och skulle betala del skulder.(fast han tyckte bolag hade ingenting med mig att göra när det gick bra). Har jag verkligen ansvar för hans skulder för huset och aktiebolag? Tack på förhand!
Alexandra Leppälä |Hej! Tack för din fråga. Grundtanken vid en skilsmässa, utan äktenskapsförord, är att man delar lika på all egendom som utgör giftorättsgods. Vid äktenskapsskillnad utför man en bodelning. Denna görs genom att man först räknar ihop en makes samlade tillgångar och sen drar av dennes skulder från dessa. Efter det räknar man ihop summorna och delar sedan lika. Angående dina sparanden utgör dessa giftorättsgods och ska därför ingå i bodelningen. Ifall du har skulder på grund av din enskilda firma kan dessa dras av mot giftorättsgodset. Detta är positivt då du då har färre tillgångar och således måste dela med dig av mindre. Då makar alltid själva råder över sina tillgångar har du aldrig en skyldighet att redovisa för dessa, varken under äktenskapet eller under betänketiden. Den lön som du fått innan betänketiden börjat löpa utgör dock giftorättsgods och ska därför delas lika. Lönen du får efter att talan om äktenskapsskillnad väckts och betänketiden börjat löpa utgör dock inte giftorättsgods och ska därför inte delas på. Huvudregeln för skulder är att varje make själv svarar för sina skulder. Du har alltså inget som helst ansvar för att betala hälften av hans skulder. Dessa kommer dock tyvärr att påverka bodelningen då han har rätt att räkna bort sina skulder från sina tillgångar och han därigenom kommer ha mindre, eller i värsta fall inget, giftorättsgods att dela på. Om din före detta makes ekonomiska situation är så dålig att han har blivit försatt i konkurs så måste man inte genomföra en bodelning och vardera make får behålla sitt giftorättsgods. Hoppas svaret var till hjälp! Med vänlig hälsning,

Från vilken tidpunkt ett arv ska ingå i bodelningen och faderskapets betydelse för arvsrätten

2012-11-02 i Bodelning
FRÅGA |Ett gift par skiljer sig. Makens pappa X dör innan brytpunkten dvs dagen för ansökan om skilsmässa.(Det är vid denna tidpunkt inte fastställt att maken är avkomling till X) Fastställandet av maken som avkomling till hans avlidne pappa görs efter brytpunkten. Innebär det att makens arv efter sin pappa inte ska ingå som giftorättsgods i bodelningen?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga! Makars egendomsförhållanden regleras i Äktenskapsbalken 7 kap och framåt. Se https://lagen.nu/1987:230. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid tidpunkten för att talan om äktenskapsskillnad väcktes, det vill säga den dag då ansökan eller stämningen kommer in till tingsrätten. Tillgångar som tillkommer efter den kritiska tidpunkten, till exempel ett arv, ska inte beaktas i bodelningen se 9 kap 2§. I det fall du beskriver är rättsläget dock betydligt mer oklart. En utgångspunkt inom arvsrätten är att rätten till andel i kvarlåtenskap uppkommer genom arvlåtarens död och inte genom själva arvskiftet. Som bröstarvinge har maken alltså rätt till sin andel i boet redan från faderns död. Inom familjerätten är det ibland också meningsfullt att skilja mellan biologiskt och rättsligt faderskap. Arvsrätten i 2 kap Äktenskapsbalken grundar sig på det _biologiska_ släktskapet. Fastställande av faderskap enligt 1 kap Föräldrabalken handlar om hur du fastställer en _rättslig_ fader. Att faderskapet inte är fastställt vid tidpunkten för dödsfallet bör alltså inte inverka på arvsrätten. Se Grauers, Folke Ekonomisk familjerätt s.226-227. Med tanke på att det ovan anförda och på att arvet skulle ha ingått i bodelningen om faderskapet hade varit fastställt innan den kritiska punkten så finner jag det troligt att arvet ska anses ingå i bodelningen (under förutsättning att det är giftorättsgods vilket det inte nödvändigtvis behöver vara). Mig veterligen så har det dock aldrig prövats i domstol. Med vänliga hälsningar

Vårdnadshavare och förmyndare när föräldern med ensam vårdnad dör

2012-11-01 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, jag har en dotter på snart tre år som jag har egen vårdnad om. Hennes far har haft sporadisk kontakt med henne, dvs ca en gång var femte månad. Han hävdar att han och hans föräldrar kan komma och hämta henne när det passar dem och när de vill, trots att de inte hör av sig mer än 1 gång var femte månad. Nu har han sagt ifrån sig allt som har med henne att göra, alltså kontakt, besök osv. Han har aldrig betalat något för henne, inga kostnader för kläder, leksaker osv. Dessutom bryr han sig inte om födelsedagar eller julafton. Men underhåll får jag från FK, eftersom han vägrar att betala det. Det jag nu undrar är; Om jag går bort, kan vårdnaden om min dotter tillfalla min sambo som har funnits under hela hennes livstid eftersom jag har egen vårdnad? Och som är som en pappa för henne eftersom han betalar för henne och alltid finns vid hennes sida. Kan min sambo bli förmyndare över mina tillgångar tills dess att hon är 18 år, eller blir hennes pappa det automatiskt? Är jag skyldig honom att köra henne till han och hans föräldrar för de ska få träffa henne? Vilket de hävdar. Samt, MÅSTE jag låta dem hämta henne när de vill och ha henne ca en vecka trots att jag har egen vårdnad eller har de endast umgängesrätt och får träffa henne här hos mig? Han har mordhotat både mig och dottern ett par gånger, samt hotat med kidnappning så jag vill helst inte skicka iväg henne till dem. Jag konstant rädd att det ska hända något.
Pierre Olsson |Hej! I frågor om vårdnad, boende och umgänge så är 6 kap i Föräldrabalken tillämpligt https://lagen.nu/1949:381. Enligt svensk rätt så ska barnets bästa alltid vara avgörande och vid bedömningen om vad som är bäst för barnet så ska domstolen fästa särskild vikt vid risken att barnet eller någon i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller annars far illa. Man ska också fästa vikt vid barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna och hänsyn ska även tas till barnets vilja se 2a§. Vårdnaden Om en förälder som har ensam vårdnad av ett barn dör så ska rätten i första hand anförtro vårdnaden av barnet till den efterlevande föräldern, alltså din dotters far. Detta gäller dock under förutsättning att föräldern kan anses vara lämplig med utgångspunkt i barnets bästa. Om föräldern inte anses lämplig så ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses, se 9§ 2st. När man bedömer om den efterlevande föräldern ska få vårdnaden så ska man enligt propositionen till föräldrabalken ta hänsyn till barnets relation till föräldern och dess relation till någon annan vuxen, jag citerar: ”Om en förälder som ensam har vårdnaden om ett barn inte är lämplig som vårdnadshavare på det sätt som sägs i första stycket, ligger det närmast till hands att vårdnaden flyttas över till den andra föräldern. Har denna förälder inte visat något intresse för sitt barn kan det dock för barnet vara en lämpligare lösning att vårdnaden anförtros åt en eller två särskilt förordnade förmyndare. Detsamma gäller om barnet och den andra föräldern endast har haft en sporadisk kontakt med varandra och barnet har funnit en trygghet och gemenskap hos någon annan som är beredd att ta på sig ansvaret som vårdnadshavare. Det kan då vara lämpligare att denne anförtros vårdnaden.” Prop 1981/82:168 s 69, kursiveringar är gjorda av mig. Citatet beskriver egentligen fallet när en vårdnadshavare är olämplig och inte när vårdnadshavaren dör men det anses ändå vägledande i bedömningen se s.71 i samma proposition. Domstolar har också i praxis varit ovilliga att göra stora ingripanden i barns liv och betonar att kontinuitet är viktigt se t.ex. NJA 1986 s.338. Med utgångspunkt i hur du beskriver situationen så tror jag att domstolen skulle förordna din sambo som vårdnadshavare för din dotter istället för att föra över den till hennes far. Men då bedömningen alltid ska ske med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet i det enskilda fallet så är det väldigt svårt att ge ett säkert besked. Allt hänger egentligen på hur domstolen bedömer situationen. Det jag tycker att du ska göra i den mån du anser att ditt barn skulle ha det bättre om din sambo blir hennes vårdnadshavare är att du skriver detta i ditt testamente. I 10a§ finns det en regel som säger att domstolen ska ta hänsyn till döda föräldrars önskemål när de utser en vårdnadshavare. Regeln tar visserligen sikte på situationen när båda föräldrarna avlidit men domstolen kan eventuellt ändå ta med din åsikt i bedömningen när de beslutar om vårdnaden. Arvet Om jag har tolkat din fråga rätt så undrar du vad som händer med din dotters arv efter dig och om flickans far kommer att vara hennes förmyndare. Om din dotter är ditt enda barn så kommer hon att ärva hela din kvarlåtenskap enligt Ärvdabalken 2 kap 1§ och så länge hon är minderårig så kommer dessa tillgångar att förvaltas av hennes förmyndare enligt Föräldrabalken 9 kap 1§. Om du som du säger har ensam vårdnad om dottern så är du också ensam förmyndare enligt 10 kap 2§. Den som är vårdnadshavare för ett barn är i princip alltid också dess förmyndare. Om rätten bedömer att flickans far ska få vårdnaden av henne (se ovan) så kommer han också att bli hennes förmyndare, samma sak gäller om din sambo skulle bli utsedd till vårdnadshavare se 10 kap 2 och 3§§. Det går att hantera risken att din dotters far får förvalta hennes arv efter dig genom testamente. Jag rekommenderar därför att du anlitar ett juridisk expertis som hjälper dig att upprätta ett testamente. Umgänge Då jag inte vet hur processen gick till när du fick ensam vårdnad så kan jag tyvärr inte svara på om hennes far har umgängesrätt. Det jag kan svara på är att det inte finns någon generell umgängesrätt för föräldrar. Umgänge regleras i 6 kap Föräldrabalken och precis som när det gäller vårdnadstvister så är det barnets bästa som är avgörande. Enligt 15§ så har barnet rätt till umgänge med den förälder som han eller hon inte bor tillsammans med, det är alltså ingen rättighet för föräldern. Enligt samma paragraf så har du som vårdnadshavare också ett ansvar tillsammans med den andra föräldern att tillgodose ditt barns rätt till umgänge med föräldern den inte bor med, självklart med utgångspunkt i barnets bästa. Det finns två fall som det är möjligt att tvinga till sig umgänge. Det är dels om en domstol har beslutat att en förälder ska ha en viss umgängesrätt med ett barn och dels om föräldrarna skriftligen har kommit överrens om umgänge och socialnämnden har godkänt överenskommelsen 15a§. Som jag tolkar din beskrivning av situationen så finns det varken en dom eller en överenskommelse vilket innebär att det inte finns någon särskild form för umgänget utan det är upp till er två att reglera. Det finns inget som säger att du som vårdnadsförälder skyldig att köra ditt barn till umgängesföräldern. Du ska däremot enligt 15b§ ta del i resekostnaderna, huvudansvaret ska dock ligga på honom. Jag kan inte råda dig i hur du bör agera vad gäller ditt barns umgänge med fadern, lagstiftningens utgångspunkt är att föräldrarna i första hand själva ska komma överrens och att det är bra för barnet att ha kontakt med båda föräldrarna. Det du berättar om att han har mordhotat dig och hotat att kidnappa barnet är dock allvarligt och jag tycker att du bör anmäla hoten till polisen och kanske även be en åklagare att utfärda ett besöksförbud, du kan läsa mer här http://lawline.se/answers/12068. Du bör också fundera på att få frågan om umgänget avgjord av domstol om du känner att det inte finns någon möjlighet att komma överrens med fadern. Med vänliga hälsningar

Sammanblandning av egendomsslag

2012-11-05 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan ärvda pengar med testamente att vara enskild egendom i någon form övergå till giftorättsgods. Hur särredovisat skall arvet vara under äktenskapstiden.
Joel Sandin Persson |Hej, Jag tolkar din fråga som att du undrar om dina pengar, som utgör enskild egendom genom villkor i testamente, kan, genom en sammanblandning med giftorättsgods, förlora sin karaktär som enskild egendom. Svaret är ja. Högsta domstolen har prövat frågan i ett mål från 1992 där dem kom fram till följande. I det aktuella fallet hade ena maken satt in bankmedel, som utgjorde enskild egendom, på ett bankkonto där han och hans fru förvarade bankmedel som utgjorde redas gemensamma giftorättsgods. Emellertid omvandlas inte den enskilda egendomen automatiskt till giftorättsgods vid sammanblandningen. Högsta domstolen sa att, den delen av bankmedlet som utgjorde makens enskilda egendom borde kunna förbli dennes enskilda egendom så länge makarna, genom bokföring eller på annat sätt sinsemellan håller de olika egendomsslagen isär. Att döma av ovanstående rättsfall torde det avgörande för om den enskilda egendomen förlorar sin karakrär så som sådan inte vara sammanblandningen i sig, utan om man kan visa att egendomsslagen hålls isär. Mitt bästa tips till dig, med tanken på att det för övrigt inte finns någon tydlig generell reglering i frågan, är att hålla isär pengarna från ditt eller ert gemensamma giftorättsgods. Det aktuella rättsfallet heter: NJA 1992 s. 773 Har du några ytterligare funderingar är du givetvis välkommen att ställa en ny fråga! Med vänliga hälsningar,

Hävande av faderskap

2012-11-03 i Faderskap
FRÅGA |Tänk dig följande situation: http://www.youtube.com/watch?v=0GbKwmcNxHQ Dvs ett gift par får ett barn - båda anser att det är deras - och ingen faderskapsprocess initieras. Skulle barnet i det här läget kunna initiera en faderskapsprocess senare?
Victoria Nilsson |Hej! Ett barn har enligt 3:2 Föräldrabalken rätt att väcka talan om hävande av faderskap. Barnet kan således senare initiera en faderskapsprocess. Om barnet fortfarande skulle vara omyndig kan en förmyndare eller förordnad god man föra barnets talan enligt 3:4 Föräldrabalken. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Vänliga hälsningar,

Sambobodelning

2012-11-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Har separerat från min sambo efter 1år o 4mån förhållande. Vi har bott i min hyresrätt. Ja har betalt alla räkningar dvs hyra, el, bensin, internet, boxer, försäkringar etc. Vi har delat lika på matinköp. Min sambo har köpt en hel del möbler o annat till hemmet men långt ifrån allt. Har min sambo rätt till mer saker vid bodelning än mig pga den korta tid vi varit tillsammans? Ja har en kreditkortsskuld för saker vi gjort gemensamt, klädinköp, heminredning osv. Vi kom överens om att vi skulle dela på skulden innan den togs. Nu när vi ska separera vägrar min sambo hjälpa till med betalningen. Kan ja kräva att min sambo är med o betalar eller är ja körd? Min sambo har bott i min hyresrätt i 3mån efter separationen medans ja bott på annat ställe. Sambon vägrar betala hyra, el el internetkostnad. Är detta något ja kan kräva att min sambo betalar eller är ja körd? Vi hade en muntlig överenskommelse att sambon skulle betala. En sista fråga. Min sambo har tagit gemensamma saker från lägenheten innan bodelningen är gjord. Hur bär ja mig åt för att få rätsida på det?
Cecilia Lindström |Hej! Tack för din fråga! Den lag som gäller för dig är Sambolagen, den gäller även för relativt korta förhållanden, det har i rättsfall bedömts tillräckligt med ett par veckor. Då ni inte har skrivit något avtal reglerar den hur ni ska bodela. Enligt 8 § denna lag ska då alla samboegendom delas, jämt och rättvist, mellan er. Den egendom som klassificeras som samboegendom är bostad och bohag, då ni hade en hyresrätt är det alltså bara bohaget, dvs. möblerna som ska delas. Detta ska göras helt jämt, ni har rätt till samma värde. Det finns vissa undantag och det är om det finns egendom som man ärvt med villkor att det ska vara personens enskilda. Vad gäller dina skulder ska dessa enligt sambolagen avräknas *innan* samboegendomen delas, det innebär alltså att bodelningsmannen kommer räkna samman värdet av all egendom, sen kommer skulderna dras av och sen kommer egendomen att delas lika. Värdet av sakerna räknas från den dag ni separerat, det spelar alltså ingen roll att din sambo tagit saker redan, dessa ska också räknas som samboegendom. I vissa fall har den andra sambon rätt att överta hyresrätten, detta gäller särksilt om ni har barn och den ena sambon bor kvar med dessa, i andra fall krävs synnerliga skäl, det ska alltså finnas något mycket allvarligt tungt vägande skäl för att din sambo ska ha rätt att bo kvar i din hyresrätt. Det är svårt att svara på din fråga om vad du ska göra då han inte betalar, det du kan göra är väl helt enkelt att be denne flytta ut om han/hon vägrar betala, om denne inte gör det kan du få hjälp med avhysning från kronofogden. Om du inte är intresserad av att ha kvar hyresrätten själv kan du ju helt enkelt säga upp den så att du inte längre står på räkningarna. Hoppas detta varit till hjälp, återkom gärna om du hade fler frågor, MVH Cecilia

Beräkning av bodelning - samboförhållande

2012-11-01 i Bodelning
FRÅGA |Om en sambo har tagit lån på 10000000 och den andre har betalat sin del kontant för köp av ett gemensamt boende hur gör man då när förhållandet tar slut. Hur gör den som har lånet och den som har betlalt sin del inte vill sälja.
Maria Lindgren |Hej! När ett samboförhållande upphör ska en bodelning göras om en av samborna begär det. Hur bodelningen ska gå till och hur beräkningen ska göras framgår av sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376). En bodelning innebär att er samboegendom fördelas mellan er. Med samboegendom avses bland annat gemensam bostad som införskaffats för gemensamt bruk (se §8 samt §3 och §5 sambolagen). Vid bodelningen ska först era andelar i samboegendomen beräknas. Vid beräkningen av era respektive andelar av samboegendomen ska var och en, från det ni äger av egendomen, dra av de skulder som belöper på denna. Den sambo som har tagit ett lån på 1 000 000 kr ska således dra bort denna summa från sin samboegendom. Sedan avdrag för skulder har gjorts läggs respektive samboegendom samman och härefter delas värdet (se 12, 13 och 14 §§ sambolagen). Om er bostad var värd 2 000 000 kr och den ena sambon tagit ett lån om 1 000 000 kr skulle en beräkning göras på följande sätt: +Sambo med lån + +Sambo utan lån+ Bostad 1 000 000 kr Bostad 1 000 000 kr Lån -1 000 000 kr Samboegendom summa: 0 kr Samboegendom summa: 1 000 000 Samboegendomen läggs samman och uppgår då till 1 000 000 kr som ska delas. Ni får då 500 000 kr var av samboegendomen. Det är även möjligt för den ena sambon att erhålla en större del av samboegendomen om det med hänsyn till samboförhållandets längd samt de ekonomiska förhållandena skulle anses som oskäligt att värdet av samboegendomen delas lika (se 15 § sambolagen). Om den ena sambon inte vill sälja bostaden utan i stället vill bo kvar, är han/hon skyldig att lämna egendom som motsvarar värdet eller om detta inte är möjligt, att betala motsvarande belopp i pengar (se 16 och 17§§ sambolagen). Lycka till!