Fördela olika insatser i fastighet med samboavtal eller skuldebrev

2012-12-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min särbo planerar att hon ska flytta in hos mig i min villa. För att det skall bli rättvist med eventuell värdeökning utan att hon behöver betala en massa pengar till mig nu tänkte vi oss att man kunde göra någon form av avtal där hon övertar 50% av huset samt 50% av lånen, men vi samtidigt gör en värdering av huset nu, och avtalar om att hennes andel vid eventuell separation minskas med den del värdet på huset nu överstiger lånen. Min fråga är om en sådan lösning är möjlig? Eller finns det något annat "rättvist" sätt att undvika att hon får låna pengar som bara går rätt in på mitt bankkonto? Exempel: Huset nu värt : 2 500 000:- Lån : 1 600 000:- Min sambo tar över 50% av huset och lån på 800 000:- Vid eventuell separation minskas hennes andel med 450 000:-.
Anonym X |Hej! Tack för din fråga! Det går bra att reglera i ett samboavtal att sambolagens regler inte ska gälla er emellan vid en separation avseende fastigheten och att denna därmed inte ska delas lika utan på annat avtalat sätt. Ett annat alternativ är att ni upprättar ett skuldebrev där din sambo blir skyldig att betala dig 450 000 kr vid en försäljning av fastigheten. Dessa två alternativ kan också göras i kombination med varandra för att uppnå önskat resultat. Ni kan få god hjälp med att upprätta ett sådant samboavtal och/eller skuldebrev hos en familjejurist. Lycka till! Vänligen,

Från vilken tidpunkt ingår en makes rätt till ett arv som giftorättsgods i en bodelning?

2012-12-01 i Bodelning
FRÅGA |Ett gift par skiljer sig. Makens pappa X dör innan brytpunkten dvs dagen för ansökan om skilsmässa.(Det är vid denna tidpunkt inte fastställt att maken är avkomling till X) Fastställandet av maken som avkomling till hans avlidne pappa görs efter brytpunkten. Innebär det att makens arv efter sin pappa inte ska ingå som giftorättsgods i bodelningen?
Lukas Kanter | Hej, Arvet faller så att säga i samma ögonblick som arvlåtaren dör. Att ha rätt till ett arv är en tillgång för arvingen, och räknas som sådan från det att dödsfallet inträffar. Ett fastställande av faderskap i det här sammanhanget har betydelse som bevis för att arvingen faktiskt är ”rätt arvinge”, men förändrar inte det faktum att denna blir arvsberättigad vid tidpunkten för dödsfallet. Värdet av arvet ska alltså ändå ingå i bodelningen som giftorättsgods när arvlåtarens dödsfall inträffat innan talan om arvingens äktenskapsskillnad väcktes. Hoppas att denna information har varit till hjälp! Vänliga hälsningar,

Umgängesrätt - ovilja från barnens sida samt informationsplikt mellan föräldrarna

2012-11-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi har gemensam vårdnad och pappan har umgängesrätt 2 helger i månaden. Han har valt att endast träffa dom lör-sön. Min fråga är: i vår dom står att han ha rätt till 4 veckors sommarumgänge à 2 x 2 veckor. Barnen vill ej vara där så långtid pga många orsaker, de är 6,5 resp. 10 år, måste de det ? Fråga två är: kan jag välja att åka på semester ex. 3 veckor i sträck utan umgänges förälderns godkännande ?
Ida Persson |Hej! Tack för din fråga. När det gäller barn och umgänge är vad som beaktas som barnets bästa, enligt 6 kap. 2a § Föräldrabalken (FB), det avgörande i bedömningen. Det görs härvid en helhetsbedömning och omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande. Det finns ingen plikt för barnen att umgås med föräldern, men båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att se till att barnens behov av umgänge med båda föräldrarna tillgodoses så långt som möjligt, enligt 6 kap. 15 § 1 st. FB. Detta behov värderas tungt och det ställs krav på boföräldern att uppmuntra barnen till umgänge med den andra föräldern. Men det ska betonas att det fortfarande är barnens intresse och behov av träffa båda föräldrarna som är avgörande, någon absolut rätt för en förälder att umgås med barnen finns inte. Det blir således en fråga om vad som är barnets bästa här och hänsyns ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Som utgångspunkt anses en 12 årings vilja i princip alltid vara värd att beaktas, vid yngre barn sker en ”prövning” i större utsträckning. Det är lätt att vara partisk i sådan här situationer som förälder och det bästa vore givetvis om ni som föräldrar kunde nå en överenskommelse som passar barnen bättre, vilket självklart kan vara lättare sagt än gjort. Men i andra fall har ni en dom och således en bedömning som domstolen gjort gällande er situation, vilken som utgångspunkt anses vara i enlighet med barnets bästa. Men anser du att förhållandena har ändras och det var en tid sedan den genomfördes kan du ansöka om ändring i denna. I andra fall, rent juridiskt sett, bör du uppmuntra dina barn att umgås med den andra föräldern. Det finns, vad jag kan finna, ingen lagstadgad plikt att informera den andra föräldern om att informera om detta, men som förälder har man dock en lagstadgad skyldighet att underlätta den andra förälderns umgänge med barnen, enligt 6 kap. 15 § 4 st. FB. Det skulle sålunda kunna bli till din nackdel att inte meddela honom, speciellt då du vid en tre veckors resa dessutom förhindrar den andre förälderns umgängesrätt enligt ert domslut, som jag förstår ger honom umgängesrätt varannan helg, vid en eventuell framtida tvist. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid den här typen av frågor kan det vara svårt att ge konkreta svar. Men då ni har en dom på umgänget och med tanke på det starka värde som ges i barnets behov av att umgås med båda föräldrarna kan det bli svårt att avstå helt. Det borde dock vara möjligt att göra en annan överenskommelse för sommaren som både ni och framförallt barnen kan känna sig mer till freds med. Med tanke på det ovan sagda rekommenderas en öppenhet i informationen till den andra föräldern för att undvika ev. problem i framtiden. Din kommun ska även tillhandahålla familjerådgivning dit du skulle kunna vända dig för att diskutera din situation ytterligare, i enlighet med 5 kap. 3 § Socialtjänstlagen, https://lagen.nu/2001:453. Föräldrabalken hittar du på: https://lagen.nu/1949:381 Jag hoppas du fått lite mer klarhet i ärendet! Med vänliga hälsningar Ida Persson

Efter separation - vem ska stå för kostnaderna för huset

2012-11-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Efter vår separation ska vi sälja huset. Men det går trögt med försäljningen och en av oss bor därför fortf kvar i huset medan den andre parten flyttat till nytt boende. Vi äger huset 50/50. Vilka kostnader förutom lånet är det skäligt att den som flyttat ut är med och betalar till den som bor kvar? Försäkring, larm, el vatten etc?
Sofia Lilja |Hej, tack för din fråga! Vid en skilsmässa är huvudregeln enligt 6 kapitlet 7§ Äktenskapsbalk (1987:230), (ÄktB) att vardera make ska stå för sin egen försörjning. Det framgår inte ur frågan om ni redan fullföljt äktenskapsskillnad eller om ni just nu har betänketid, vilket kan vara fallet om man har barn under 16 år eller makarna begär det. Om det är så att ni just nu lever under betänketid så ses ni fortfarande som gifta och enligt 6 kapitlet 1§ ÄktB ska makarna gemensamt bidra efter sin förmåga, till gemensamma och personliga behov. Vilket innebär att man kan bli underhållsskyldig gentemot sin maka även under pågående äktenskap 6 kapitlet 2§ ÄktB. Tanken är att båda makarna ska leva på samma standard under tiden då äktenskapet pågår, men det är inte en självklarhet då skilsmässa är genomförd. I vissa undantagsfall kan man dock få underhåll efter en skilsmässa. En make som är i behov, kan under en övergångstid få underhåll enligt 6 kapitlet 7§ ÄktB, tanken med denna reglering är dock att den ena maken kanske behöver tid efter skilsmässan för att bli självförsörjande genom att till exempel utbilda sig. Det är kanske inte aktuellt i detta fall. Ni är däremot båda samägare till huset och då kan även Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt, (SamägL) vara tillämplig. Enligt 2§ SamägL så beslutar ni tillsammans om förvaltningen/underhållet som rör fastigheten, samtycke krävs från varandra. Ni har till exempel redan beslutat tillsammans att sälja huset. Det är redan klart att ni äger halva fastigheten var och enligt 15§ SamägL så ska kostnader fördelas proportionerligt efter hur stor andel av fastigheten man äger, enligt denna lag ska ni alltså stå för halva kostnaderna var. Det är svårt att säga vad som är skäligt att den andra parten som inte längre bor kvar ska vara med och betala. Om ni inte själva kan komma överens hoppas jag att ovanstående svar kan ge vägledning. Vänligen

Bodelningsavtal

2012-12-02 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min ex man vill flytta över vårt gemensamma huslån på honom ensam, då han bor kvar i huset. Innan det kan göras måste vi göra en bodening. Dvs räkna ihop tillgångar, dra av skulder och sedan dela. Ingen av oss vill ha något av den andre. Jag har vid skillsmässan tagit med mig en del möbler som jag ärvt. Det mesta lämnade jag kvar. Vi tjänar båda två lika mycket. Vi är helt överens om att det är bra som det är nu och vill bara skriva av mig från huslånet. Vad behöver vi egentligen göra ifråga om bodelningen?
Victoria Nilsson |Hej! En bodelning är makarnas gemensamma angelägenhet, varför du och din exmake själva kan besluta om fördelningen av er egendom vid er skilsmässa. Vad ni ska göra är att upprätta ett bodelningsavtal av vilket den av er överenskomna uppdelningen framgår. Bodelningen ska vara en skriftlig handling vilken ni båda skrivit under, 9:5 Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Vad gäller övertagande av lånet så måste borgenären, det vill säga banken, godkänna detta. Din exmake bör därför kontakta er bank för att försäkra sig om att de godkänner att han står som ensam låntagare. Vänliga hälsningar,

Vårdnad, boende och umgänge

2012-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har två nära vänner, ett par, som bodde ihop fram till i somras. De har en dotter på snart 3 år. Mamman åkte iväg utan förvarning med barnetnär pappan var på jobbet, han kom hem till ett tomt hus. Inget meddelande, fick inte tag i henne, ingenting. Ca en vecka senare får han ett brev då det står att han är anmäld för misshandel av sambon. Han har inte träffat dottern på över 4 månader och vet inte hur hon har det. Mamman vill nu ändra dotterns adress till skåne (pappan bor i Blekinge) och vill även att han skriver på ändring av dagis till ett i skåne. Det måste finnas någon lag som gör att han kan träffa sin dotter och hindra mamman från att "sticka" med dottern hur som helst.
Linda Olsson |Hej, Tack för din fråga! Barns vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap föräldrabalken (FB), se https://lagen.nu/1949:381. Det framgår inte av din fråga om föräldrarna har gemensam vårdnad om dottern, men det verkar som att så är fallet. Föräldrar har gemensam vårdad om ett barn om de var gifta när barnet föddes eller om föräldrarna har ansökt om gemensam vårdad hos tingsrätten eller Skatteverket, se 6 kap 3-4 §§ FB. Om föräldrarna har gemensam vårdad eller om en av föräldrarna har ensam vårdnad, kan en av föräldrarna ansöka om ändring av vårdnaden hos tingsrätten, 6 kap 5 § FB. Föräldrar kan även avtala om vårdnaden skall vara gemensam eller att ena föräldern skall ha ensam vårdnad. Avtalet är giltigt om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden, 6 kap 6 § FB. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om föräldrarna har gemensam vårdnad skall de i princip fatta dessa beslut gemensamt, se 6 kap 11 och 13 §§ FB. Med frågor som rör barnets personliga angelägenheter som föräldrarna skall besluta om gemensamt avses bland annat beslut om barnets skolgång och boende. Föräldrar med gemensam vårdad som inte lever tillsammans behöver däremot inte gemensamt besluta om mindre frågor såsom barnets kost, sovtider och kläder. Om inte föräldrarna kan komma överens om hos vem av dem barnet skall bo, kan tingsrätten besluta i frågan. Föräldrarna kan även avtala om barnets boende, för att avtalet skall vara giltigt skall det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden, 6 kap 14 a § FB. När domstolen skall besluta om hos vem av föräldrarna barnet skall bo, beaktas särskilt barnets behov av god kontakt med båda föräldrarna. Växelvis boende är möjligt om föräldrarna har gemensam vårdnad, god samarbetsförmåga och bor förhållandevis nära varandra. Om tingsrätten skulle besluta att mamman i detta fall skall få ensam vårdad och att dottern skall bo hos henne, har pappan fortfarande möjlighet att umgås med dottern. Barnet har nämligen rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldrarna träffar varandra eller att de har annan kontakt, t ex över telefon. Båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnet får umgås med den föräldern som den inte bor hos, 6 kap 15 § FB. Den förälder som vill umgås med sitt barn kan ansöka om detta hos tingsrätten, 6 kap 15 a § FB. Vid samtliga beslut rörande barnets vårdnad, boende och umgänge skall barnets bästa vara avgörande. Särskilt beaktas risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av god och nära kontakt med båda föräldrarna. Domstolen tar även hänsyn till barnets vilja med beaktande av dess mognad och ålder, se 6 kap 2 a § FB. Sammanfattningsvis kan alltså mamman inte vägra pappan att träffa med dottern då dottern har rätt till umgänge med båda föräldrarna. Om paret inte själva kan komma överens om hur vårdnad, boende och umgänge skall ske kan pappan alltså ansöka om att tingsrätten skall besluta i dessa frågor. Om mannen skulle dömas för misshandel av kvinnan torde detta inte betyda att han inte skulle få träffa dottern, då bedömningen skall göras utifrån dotterns bästa. Med vänlig hälsning,

Underhåll till 18-årigt barn

2012-11-30 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag får idag 1000:- i månaden för vår dotter som är 18 och läser på gymnasiet (halva summan för mat och förbrukningsartiklar). Dottern ska egentligen ha pengarna men i och med att hon bor hos mig så får jag dom direkt. Pappan har ett boende som gör att hon inte kan/vill bo hos honom (liten tvåa). I och med att vi föräldrar har underhållsplikt undrar jag om pappan inte ska betala mer till mig. Jag bor i större lägenhet än jag behöver för att hon ska ha någonstans att bo. Jag betalar alltså boendet,el etc för henne. Är detta rätt när vi har underhållsplikt båda två? Hade vi hyrt en egen lägenhet till henne hade han ju fått betala hälften... Om jag/hon har rätt till bidrag, vad ska vara med i och hur gör jag beräkningen på vad han ska betala mig. Eller vem kan hjälpa mig?
Sofia Lilja |Hej, tack för din fråga! Som förälder har man underhållsskyldighet för sitt barn tills dess att denne fyller 18 år, men studerar barnet som i ditt fall vid en gymnasieskola så har man underhållskyldighet under studietiden, enligt 7 kapitlet 1§ Föräldrabalken, (FB). Som förälder har du dock inte underhållsskyldighet längre än till dess barnet fyller 21 år. Både du och hennes pappa har således underhållsskyldighet. I samma paragraf så framgår det också att kostnaderna för barnets underhåll ska fördelas mellan föräldrarna efter de förmågor de har att bidra. Om de ena föräldern som i detta fall inte varaktigt bor med barnet så ska denne betala underhållsbidrag, 7 kapitlet 2§ FB. Ett rättsfall från högsta domstolen stadgar vidare att underhållsbidraget ska gå till det myndiga barnet. När underhåll ska beräknas ska man utgå från vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov, föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga, barnets egna inkomster och sociala förmåner enligt 7 kapitlet 1§ FB. Man börjar med att fastställa barnets behov, vilket görs med utgångspunkt i standardiserade normalbelopp. Om barnet är 13 år och uppåt så räknas underhållet på 95% av det prisbasbelopp som årligen bestäms av regeringen, 2 kapitlet 9§ Socialförsäkringsbalken. I år, 2012 ligger prisbasbeloppet på 44 000 kronor. Det andra steget är att beräkna föräldrarnas ekonomiska förmåga, här utgår man från föräldrarnas inkomst. Sedan har den underhållsskyldige föräldern har rätt att undanta ta ett förbehållsbelopp för sitt sig själv, eventuell maka och eventuella hemmavarande barn, detta belopp ska innefatta alla vanliga levnadskostnader, 7 kapitlet 3§ FB. Även förbehållsbeloppet kan beräknas med vägledning av prisbasbeloppet, då räknar man 120% av prisbasbeloppet. Den underhållsskyldige föräldern får också göra förbehåll för bostadskostnader, då räknar man de faktiska kostnaderna. Själva uträkningen gör man så att man delar den underhållsskyldiges förmåga med föräldrarnas förenade förmåga, detta gångrar man sedan med beloppet för barnets behov, resultatet blir då underhållsbidraget. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal och du som vårdnadshavare kan företräda ditt barn då det gäller frågor om underhållsbidrag, 7 kapitlet 2§ 2-3 st. FB. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Socialförsäkringsbalken hittar du här: https://lagen.nu/2010:110 Hoppas du har fått svar på dina frågor! Vänligen

Umgänge

2012-11-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Har ett fastställt umgängesschema att barnen ska vara hos sin mamma var tredje helg (plus lov, storhelger osv). Barnen är 7 och 4 år gamla. Den äldsta har blivit bjuden på disco fredagen de ska på helgumgänge och vill hellre dit än till sin mamma nu. Hur ser det ut om mamman inte kan/vill byta helg på grund av detta? Kan man göra något eller är det bara att låta barnen åka på umgänge ändå? Har varit väldigt konfliktfyllt och jag och barnens mamma kommer inte överrens om något.
Sofia Lilja |Hej, tack för din fråga! I 6 kapitlet 15§ Föräldrabalken, (FB) stadgas det att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet ej bor med, vilket era barn i detta fall gör. Det viktiga är att det alltid är barnets bästa som ska beaktas i alla situationer, vilket även lagen stadgar i 6 kapitlet 2a§ FB. Du som är den förälder där barnet bor har om ni har gemensam vårdnad skyldighet att lämna upplysningar som främjar umgänget, 6 kapitlet 15§ 4st FB, om inte särskilda skäl talar emot det. Detta gäller viktiga upplysningar som barnets skolgång, läkarbesök, kamratrelationer och fritidsintressen. Det är ni föräldrar som gemensamt har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med båda föräldrarna tillgodoses. En förälder som vill umgås med sitt barn har rätt att föra talan och begära att rätten beslutar om umgänge mellan föräldern och barnet, 6 kapitlet 15a§ FB, om det anses ligga i barnets bäst att de har kontakt. Socialnämnden kan även hjälpa föräldrar att träffa avtal om umgänge, 6 kapitlet 17a§ FB. Är det så att umgängesschemat är fastställt av rätten eller avtalat om med hjälp av socialtjänsten så kan den förälder som har umgänge söka att rätten verkställer beslutet. Om ni har svårt att komma överens i frågor som rör barnen har ni rätt att få hjälp av socialtjänsten i er kommun genom samarbetssamtal, 5 kapitlet 3§ Socialtjänstlagen. Föräldrabalken hittar du här: https://lagen.nu/1949:381 Socialtjänstlagen hittar du här: https://lagen.nu/2001:453 Hoppas du fått svar på dina frågor! Vänligen