Karin Hellander |Hej Om er mor var ogift när hon avled kommer arvet fördelas mellan er fyra syskon. Hade de avlidna syskonen haft barn hade dessa ärvt dessas delar av arvet. Men då det inte är fallet nu kommer ni syskon som är biologiska barn till er mor ärva även dessa delar. Ert halvsyskon kommer inte ärva efter er mor eftersom man inte ärver utan biologiska band. Detta eftersom även om arvet går till de avlidna syskonen och därför måste fördelas vidare så att säga, så är det fortfarande ett arv efter er mor, inte efter syskonen. Vill du läsa mer om detta så finns reglerna om arvsrätt i Ärvdabalkens 2 kapitel. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning

Ulrika Lundgren |Hej, om inte dina föräldrar hade ett s.k. inbördes testamente (vilket jag utgått från att de inte hade) har du rätt i att arvet inte fördelats riktigt. De regler som gäller idag, 3 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3, säger att arvlåtarens kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken om sådan finns. Denna regel tillkom mycket riktigt efter 1976, nämligen den 1 januari 1988 samtidigt som den nuvarande äktenskapsbalken trädde i kraft. Vid tiden för din mors bortgång gällde regler som innebar att makar inte ärvde varandra om det fanns bröstarvingar. Den efterlevande maken hade dock alltid rätt att enligt den s.k. basbeloppsregeln erhålla egendom till ett värde som motsvarade fyra gånger det vid tiden för dödsfallet gällande basbeloppet (numera prisbasbeloppet). Basbeloppet fastställdes tidigare flera gånger per år och år 1976 var basbeloppet under januari-februari 9 700 kr, under mars-juni 10 000 kr, under juli-november 10 400 kr och under december 10 700 kr. Du och din bror är bröstarvingar vilket betyder att ni skulle ha tagit arv efter er mor. Om det inte fanns enskild egendom utgjordes era sammanlagda arvslotter (dvs. det ni två skulle delat på) i princip av hälften av värdet av era föräldrars sammanlagda egendom eftersom er far hade s.k. giftorätt till andra hälften (observera dock basbeloppsregeln enligt ovan). Vad du kan göra om du vill ha ut din arvslott efter din mor är att begära bodelning då en sådan uppenbarligen inte skett. Allmänt sett gäller dock enligt 16 kap. 4 § ÄB att rätt till arv preskriberas om inte en arvinge kräver ut sitt arv inom tio år från dödsfallet, https://lagen.nu/1958:637#K16. Med vänlig hälsning

Anton Strandberg |Hej! Det betyder att om testamentet är giltigt ska allt gå till testatorns (den som upprättade testamentet) kusin eller som det stod "mosters son". I Sverige har vi annars så att inga kusiner ärver men fokus ligger på testatorns vilja. Om testatorns bröstarvingar dvs. egna barn, vill göra något åt detta så kan de klandra testamentet. De har en stadgad laglott som innebär att de har rätt till 50% av all kvarlåtenskap. De kan självklart välja att inte utnyttja laglotten. Frun har ingen laglott men har å andra sidan fri förfoganderätt över de gemensamma barnens arv tills hon dör. Skulle barnen klandra testamentet innebär det i all enkelhet att kusinen som allt var testamenterat till får 50% av all kvarlåtenskap och de bröstarvingar som klandrat testamentet får dela på resterande 50%. Med vänlig hälsning,

Gustav Nittby |Hej! Värdering av förskott på arv ska som huvudregel ske med utgångspunkt i gåvans värde vid gåvotillfället och således inte indexregleras upp. Detta gäller under förutsättning att det inte av omständigheterna framgår att annat bör gälla, exv. att givaren givit uttryck för att en annan tidpunkt ska vara avgörande. Lagstöd för värdering av förskott på arv hittar du i Ärvdabalken 6 kap. 3§, se https://lagen.nu/1958:637. Med vänlig hälsning

Kristina Ljungström |Hej, Släktingar som har en legal arvsrätt kan delas in i tre parenteler (arvsklasser). Den första parentelen omfattar bröstarvingar och den andra omfattar föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. I den tredje och sista parentelen ingår mor- och farföräldrar, samt deras avkomlingar - dvs arvlåtarens mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. Kusiner till arvlåtaren har ingen legal arvsrätt och om det inte finns några efterlevande i de tre parentelerna går arvet istället till allmänna arvsfonden (se 5 kap ärvdabalken). Vill du undvika att dina kusiner går arvslösa kan du alltid upprätta ett testamente till deras förmån. Formkraven för ett testamente finns i 10 kap ärvdabalken. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637. Med vänliga hälsningar

Karin Hellander |Hej Arvet efter er far kommer delas ut till er genom såkallat efterarv. Det innebär att den delen av det totala arvet som kommer från er far, kommer först att delas på er tre arvingar. Efter detta är gjort fördelas arvet efter er mor på er alla fyra arvingar efter henne. Arvet delas alltså inte i fyra delar, då man inte ärver utan biologiska band, förutsatt att man inte är adopterad. Vill du läsa mer om efterarv hittar du det i 3 kap Ärvdabalken. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K3 Med vänlig hälsning

Karin Hellander |Hej Nu vet jag inte var någonstans du bor, men om möjligheten finns är mitt första och viktigaste tips att du söker dig till ett kvinnohus/kvinnojour. De har resurser och stor vana av att hjälpa kvinnor i din situation. Där kan du få hjälp med boende, polisanmälan och de kan säkert även hjälpa dig med att få kontakt med ett juridiskt ombud. Polisanmälan kanske känns jobbigt, men för din skull rekommenderar jag även det starkt. Ingen kan säga åt dig vad du ska göra i en situation som denna, men det är viktigt att du vet att du inte är ensam i din situation, att det faktiskt finns hjälp att få och på en kvinnojour kan du få det stöd du behöver. Vad gäller den rent juridiska delen av din fråga så är det självklart så att allting inte är hans. Står ni gemensamt på lånen och äger bilarna och båten tillsammans har han ingen grund i vad han säger och du har laglig rätt till din del av värdet vid separation. I samboförhållanden gäller att bostad som köpts för gemensamt bruk, samt annat som köpts tillsammans ska ingå i eventuell bodelning. Tar man däremot med sig saker in i förhållandet, eller exempelvis äger en fastighet sedan tidigare så ingår inte detta. Jag hoppas att detta varit till någon hjälp. Med vänlig hälsning

Kristina Ljungström |Hej och tack för din fråga. Sambor har ingen lagstadgad arvsrätt utan för att den efterlevande sambon ska ha rätt att ärva krävs att samborna har upprättat testamente. Om inget testamente hade funnits hade sambon, om hon begärt bodelning, fått hälften av det som är samboegendom och du och dina syskon ärvt hela kvarlåtenskapen efter er far. Samboegendomen omfattar bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). När det finns ett testamente som i ert fall gäller att du och dina syskon i vart fall har rätt till 50% av den totala kvarlåtenskapen, dvs inklusive er fars andel av bostad och bohag. Om det finns tillgångar utöver bostaden och bohaget som täcker dessa 50% delar du och dina syskon på det och sambon får bostad och bohag i enlighet med testamentet. Om tillgångarna i boet inte räcker till och ni vill ha ut hela er laglott måste ni påkalla jämkning av testamentet (7 kap 3 § ärvdabalken). Det ska tilläggas att den efterlevande sambon har rätt, enligt 18 § sambolagen, att i bodelningen få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet, vilket för 2009 är 42800 kr. Sambolagen hittar du https://lagen.nu/2003:376. Ärvdabalken hittar du https://lagen.nu/1958:637#K7. Med vänliga hälsningar