Kan sambo tvinga fram försäljning av gemensam bostad?

2014-03-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Jag köpte nyligen en bostadsrätt med min flickvän. Vi har nu gjort slut. Vi fick hjälp av mina föräldrar för att slutföra köpet. Min farsa äger 90% av bostadsrätten, Jag äger 5% och mitt ex äger 5%. Måste nämnas att mitt ex inte har betalat någonting för lägenheten. Vi har bestämt att vi inte kan bo tillsammans. Nu har hon en annan lägenhet. Jag vill bo kvar på den nyligen köpta bostadsrätten men mitt ex vill tvinga mig att sälja den. Min fråga är, kan hon kräva att jag säljer lägenheten? Jag har erbjudit lägenheten till henne men hon vill/kan inte ta emot den av ekonomiska skäl. frågan är, kan hon tvinga mig att sälja den bara för att hon själv inte kan/vill bo där?
Sanna Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Om du och din sambo har förvärvat lägenheten för att använda den tillsammans så är lägenheten att anse som samboegendom, 3 § sambolagen. Då du och din flickvän köpte bostadsrätten tillsammans antar jag att syftet var att ni skulle använda lägenheten tillsammans. Det som utgör samboegendom ska delas mellan samborna i en bodelning efter avslutat förhållande. Då din pappa är ägare till 90 % av bostaden så är det ju i praktiken inte ni som har köpt hela bostaden utan ni är enbart ägare till 10 % tillsammans. Så det bör enbart vara dessa 10 % som kommer att ingå i en bodelning i anledning av att ert samboförhållande har upphört. Det spelar ingen roll vem som har betalt för lägenheten, utan enbart syftet med förvärvet betraktas för att avgöra om bostaden är att anse som samboegendom eller ej. Det är av vikt att det är din pappa som står som ägare, om du enbart har lånat från honom så är det du som anses ha införskaffat lägenheten och då ska värdet för hela lägenheten ingå i en bodelning mellan dig och din före detta sambo. Dock får man göra avräkning för de skulder man har tillhörande samboegendomen, så i praktiken blir utgången inte så annorlunda även om du lånat pengar från din pappa. En bodelning kommer bara att ske om någon av er ber om detta, 8§ sambolagen. Om ingen begäran framställs så behåller vardera part sin egendom.Du kan ha rätt till att överta även din före detta sambos del av bostaden i en bodelning om det anses skäligt i förhållande till omständigheterna, 16§ sambolagen. Det är svårt att avgöra vad som menas med skäligt, dels nämns att den andra parten bör ha annan egendom utöver den som övertas, dels nämns att om bostad har en stark släktanknytning kan den ofta övertas. Det är svårt att uttala om huruvida du har rätt att ta över bostaden. Möjligen talar det faktum att din pappa äger en stor del av bostaden för ett övertagande, även det faktum att det rör sig om relativt låga värden, enbart 5 % av det totala värdet kan tala för detta. Om du tar över bostanden måste du lösa ut din sambo med pengar eller annan samboegendom till samma värde som hennes del av lägenheten, 17§ sambolagen. I ett samboförhållande så ska sambolagen i första hand ses till, kan inte den tillämpas så kan andra lagar reglera förhållandet mellan er. Då du, din före detta sambo och din pappa äger lägenheten tillsammans så skulle jag anse att den är att se som samägd, 1§ lag om samäganderätt. Det finns en möjlighet för varje delägare till lägenheten att kräva att det som ägs tillsammans säljs om ni inte har avtalat annat. Din före detta sambo måste då vända sig till domstol med en ansökan om detta och lägenheten kommer att säljas på en offentlig aktion, 6§ lag om samäganderätt. Om synnerliga skäl föreligger kan en försäljning dock ges anstånd. Möjligen att en offentlig aktion kan undvikas om du erbjuder dig att köpa ut hennes 5 % av lägenheten, men det är osäkert. Säljs lägenheten så har du och din pappa en möjlighet att köpa lägenheten på aktionen, men det är svårt att veta till vilket pris lägenheten kommer att säljas för.För mer information se lag om samäganderätt https://lagen.nu/1904:48_s.1 och sambolagen https://lagen.nu/2003:376. Vänligen, 

Kortvarigt äktenskap - jämkning av bodelning

2014-03-30 i Bodelning
FRÅGA |Har det nån betydelse hur länge man varit gift med varandra när en bodelning ska göras vid äktenskapsskillnad. Tex den ena parten hade inga tillgångar eller lösöre med sig in i äktenskapet och vill ändå ha hälften vid bodelningen efter 2,5 års äktenskap?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln vid bodelning är att giftorättsgodset ska delas lika mellan makarna, det följer av 11 kap. 3 § äktenskapsbalken. Ett undantag görs i 12 kap. 1 §. Där stadgas att bodelningen får jämkas. En faktor som ska tas hänsyn till är äktenskapets längd. Detta kallas femårsregeln och innebär att bodelningen kan jämkas om äktenskapet varat i mindre än fem år och en likadelning vore oskälig. Till tiden för äktenskapet räknas även eventuell tid i samboförhållande innan äktenskapet. I det förevarande fallet där den ene inte fört in några tillgångar kan det mycket väl tänkas att jämkning är för handen då det i skälighetsbedömningen ska tas hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.Jämkningen sker i sådant fall vanligtvis schablonmässigt på så sätt att den del av giftorättsgodset som tillhör den rikare maken som vid en likadelning ska övergå till den fattigare maken endast övergår i sådan utsträckning att det svarar mot hur lång del av femårsperioden som makarna har varit gifta eller i samboförhållande. Ska ett äktenskap som har varat endast i två och ett halvt år jämkas enligt 12 kap. 1 § torde det jämkas på så sätt att den fattigare maken endast erhåller hälften av det giftorättsgods som tillhör den rikare maken men som den fattigare hade erhållit vid en likadelning enligt 11 kap. 3 §.Vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet gentemot 24-åring?

2014-03-30 i Underhåll
FRÅGA |Har en hemmavarande vuxen son, 24 år som är arbetslös, har fn ingen inkomst. Han har jobbat lite under en 3 mån. period och åkte på semester för pengarna, har därför inte rätt till soc.bidrag i nuläget. Hans pappa och jag är skilda sen många år. Kan jag kräva att pappan hjälper till ekonomiskt till sonens uppehälle när han nu bor hos mej och jag har alla kostnader?? Sonen har haft aktivitetsstöd under en längre tid tidigare innan han jobbade några månader. Han har inte längre rätt till det heller. Tacksam för svar
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!Bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn regleras i föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381#K7P1S1.Huvudregeln säger att föräldrarnas underhållsskyldighet till barn upphör när denne fyller 18 år. Undantaget följer av nästa mening där det sägs att om barnet går i skola efter denna tidpunkt fortsätter föräldrarnas underhållsskyldighet. Underhållsskyldigheten utgår dock som längst tills barnet fyller 21 år. Varken du eller din sons pappa har alltså inte någon lagstadgad ekonomisk skyldighet att stödja er son vilket medför att du inte kan kräva pengar av honom.Vänliga hälsningar,

När preskriberas anspråk på bodelning?

2014-03-30 i Bodelning
FRÅGA |Hur långt efter en skilsmässa kan den ena parten ändra sig och komma att kräva en bodelning, efter att man har "gjort upp i godo" utan några skrivna avtal sinsemellan?
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga!När ett äktenskap upplöses pga. äktenskapsskillnad ska bodelning ske, 9 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230 När bodelningen är klar ska makarna tillsammans upprätta ett bodelningsavtal som ska skrivas under av båda makarna, 9 kap 5 § ÄktB. Det finns inte i lag reglerat någon tidsfrist för när en bodelning senast ska ske, utan en make har i princip rätt att närsomhelst påkalla bodelning. Bodelning ska dock göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap 2 § ÄktB. Högsta domstolen (HD) har i ett antal rättsfall konstaterat att om en make under lång tid underlåter att påkalla bodelning, utan någon rimlig förklaring, så kan denna rätt anses ha gått förlorat genom eftergift. HD har dock inte fastslagit någon tidsgräns för när en make ska anses ha eftergett sin rätt till bodelning. I rättsfallet NJA 1993 s. 570 fann HD att en make som väntat 24 år med att påkalla bodelning förlorat denna rätt. I NJA 2009 s. 437 fann HD däremot att en make inte hade eftergett sin rätt till bodelning när han väntat 10 år med sin begäran, mannen hade dessutom en förklaring till dröjsmålet. Bedömningen måste alltså göras utifrån det enskilda fallet. En makes rätt att påkalla bodelning kan alltså inte preskriberas, men en make kan anses ha eftergett denna rätt om det gått allt för lång tid (ca 10-15 år) från äktenskapets upplösning. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Dold samäganderätt till fast egendom och bodelning

2014-03-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Min mor gick bort den 10 feb. Hon är omgift med en man, min "pappa" (ej biologisk). De har inga gemensamma barn men däremot sk särkullbarn vara jag ett av dem. Det finns inget skrivet mellan dem i form av äktenskapsförord, enskild egendom eller testamente. Min fråga rör huset som de bott i och som jag växt upp i? "Pappa" säger att det är hans iom att han står som ensam ägare på lagfarten. Min mor hade ju dock hälften av lånet på huset. Hur fungerar det? Med vänlig hälsning
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga!Vid köp av fast egendom måste vissa formkrav beaktas och det måste upprättas ett skriftligt köpeavtal. Det innebär att den som skriver under köpeavtalet blir fastighetens ägare och kan ansöka om lagfart, 4 kap 1 § och 20 kap 1 § jordabalken, se https://lagen.nu/1970:994 Då din styvpappa står på lagfarten är han fastighetens "öppne" ägare. I rättspraxis har dock utvecklats en princip om s.k. dold samäganderätt, vilken innebär att en make, under vissa förutsättningar, kan ha rätt till en andel (vanligtvis hälften) i en fastighet, trots att den andra maken ensam står som avtalspart. För att en make ska ha en dold samäganderätt till en fastighet som öppet ägs av den andra maken ska tre förutsättningar föreligga: (1) egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk, (2) maken som inte utåt agerar som avtalspart ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet, och (3) det ska mellan makarna ha förelegat gemensam partsavsikt att egendomen skulle ägas av makarna gemensamt. Bedömningen om det föreligger dold samäganderätt ska göras utifrån förhållandena vid tiden för förvärvet. Om dessa tre förutsättningar är uppfyllda finns en presumtion om att makarna samäger egendomen. Presumtionen kan dock brytas om den öppne ägaren kan föra bevisning om att något av ovannämnda rekvisit inte är uppfyllt, t ex att den andra makens ekonomiska tillskott var ett lån eller gåvaAtt en make har dold samäganderätt i en fastighet innebär att maken har ett anspråk gentemot den andra maken om att bli insatt som öppen ägare. Om makarna är överens om ägandeförhållandena kan de tillsammans upprätta en skriftlig handling, en s.k. insättandeförklaring, som måste uppfylla formkraven för fastighetsköp enligt 4 kap 1 § jordabalken. Vid tvist kan den dolde maken istället stämma den andra maken inför domstol, då en lagakraftvunnen dom som förklarar att den dolde ägaren har bättre rätt till en andel i fastigheten fyller samma funktion som en insättandeförklarningOm en make avlidit kan anspråket på att bli insatt som öppen ägare övergå till makens arvingar eller testamentstagare (se rättsfallet NJA 1986 s. 83). Du och dina syskon har alltså möjlighet att väcka talan mot er styvpappa om bättre rätt till exempelvis halva fastigheten. Ni måste dock visa att er mamma och styvpappa förvärvad fastigheten för gemensamt bruk, att er mamma lämnat ett ekonomiskt bidrag vid köpet och att makarna hade en gemensam avsikt att äga fastigheten tillsammans. Om er mamma stod på lånet vid köpet av fastigheten borde det innebära att hon lämnat ett ekonomiskt bidrag.Även om ni inte kan visa att er mamma hade dold samäganderätt till fastigheten så ska den ingå i bodelningen mellan er mamma och styvpappa. När en make avlider ska nämligen bodelning ske, 9 kap 1 § och 1 kap 5 § äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230 I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap 1 §. Vardera make har rätt att från sin egendom göra avdrag för sina skulder och det som blir kvar läggs samman och delas lika mellan makarna, 11 kap 1-3 §§ äktenskapsbalken. Den andel som tillfaller din mamma är hennes kvarlåtenskap som ska fördelas mellan hennes arvingar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Boende när samboförhållande upphört

2014-03-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej.Jag och min sambo har bott ihop i 11 år i augusti. Nu har vi kommit tille den punkt i livet då han vill separera. Han hade radhus han köpt innan vi flyttade ihop så jag är inte delägare i det boendet, har aldrig blivit av, kanske naivt då jag står helt utan och måste hitta ett boende åt mig samt vår gemensamma dotter på 10 år. ar försökt läsa mig fram till hjälp och förtåelse, men sådan djungel har även vart i kontat med olika byråer, har fått klart för mig att när det gäller boendet så har jag inget att ta ut i det, bara det vi köpt under tiden såsom möbler m.m.. Har han nån syldighet att på nått sätt hjälpa mig med nått då vi har gemnesamt ansvar över dottern?..Tack på förhand! 
Victoria Nilsson |Hej!Din sambo har ingen skyldighet att hjälpa dig ekonomiskt efter en separation, inte heller med att hitta en ny bostad. Detta även om er dotter ska bo med dig. Det finns en rätt att överta bostad som inte är samboegendom om du bättre behöver den än din sambo, men det förutsätter att bostaden är en hyres- eller bostadsrätt, 22 § sambolagen. Om din sambo äger fastigheten finns det ingen rätt för dig att överta bostaden, men för det fall att radhuset är en bostadsrätt kan det finnas en möjlighet, förutsatt att det är "skäligt".Det du i er separation har rätt till är en bodelning av er samboegendom, vilket, som du är inne på, är de möbler och annat bohag som du eller din sambo förvärvat för er gemensamma användning, 3 § sambolagen. I bodelningen delar ni lika på den samboegendom ni har, 14 § sambolagen. För att bodelning ska göras måste du begära det inom ett år från er separation, 8 § sambolagen.Om er dotter ska bo hos dig kommer du dessutom ha rätt att få ut underhållsbidrag (7:2 föräldrabalken) och/eller underhållsstöd (18:20 socialförsäkringsbalken) till er dotter. Underhållsbidrag fås genom att du och din före detta sambo skriver ett avtal, och om ni har svårt att komma överens om sådant kan ett första steg vara att vända sig till er kommuns familjerätt, vilka erbjuder gratis samarbetssamtal i vilka föräldrar hjälps komma överens om frågor som rör deras barn. Underhållsstödet ligger på 1273 kr/månad och utfås av Försäkringskassan.Sambolagen hittar du https://lagen.nu/2003:376Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381Socialförsäkringsbalken hittar du https://lagen.nu/2010:110Vänliga hälsningar,

Vårdnad om barn/adoption

2014-03-30 i Adoption
FRÅGA |ag är gift sedan flera år tillbaka. Kvinnan jag gifte mig med hade en dotter sedan en tidigare relation och nu har vi skickat in en ansökan om adoption till Tingsrätten. Det vill säga att jag tänker adoptera min styvdotter. Min fru har ensam vårdnad och flickans biologiska pappa har numera ingen som helst kontakt med sin dotter. Han vill inte. Under en period träffades dom endast sporadiskt och då bara när han hade lust. Min fru försökte få dom att träffas regelbundet. Men pappan skötte det inte bra. Dom bestämde tider men han dök ofta inte upp. Min hustru oroar sig nu för vad som händer om vi får avslag. Kan Tingsrätten dömma till gemensam vårdnad? Alltså att den biologiska pappan får vårdnaden också.
Christopher Escalante |Hej!Tack för din fråga. Om jag förstår din frågeställning rätt så är din fråga att om det blir avslag på er adoptionsansökan, kan då pappan få gemensam vårdnad? Regler om vårdnad och adoption finner vi i föräldrabalken. https://lagen.nu/1949:381Enligt exempelvis 4 kap. 5a och 6§§ så finns vissa kriterier för att en adoption ska kunna bli möjlig. Bland annat behövs samtycke från båda föräldrar om barnet är under 18 år, rätten ska även göra en helhetsbedömning om adoptionen är till barnets fördel. I 6 kap. föräldrabalken hittar vi regler om vårdnad. Enligt 6 kap. 5§ kan den förälder som inte har vårdnad om barnet ansöka om detta. Domstolen ska göra en bedömning utifrån barnets bästa om gemensam vårdnad är till fördel för barnet och även rörande föräldrarnas samarbetsförmåga. 6 kap. 2a och 5§§. Genom ovanstående paragrafer vill jag visa på att er ansökan om adoption inte är direkt kopplad till frågan om gemensam vårdnad. Ett avslag på adoptionsansökan skulle inte leda till att den, utifrån din beskrivning, frånvarande biologiska pappan skulle ha rätt till gemensam vårdnad. Det är två olika frågor som regleras olika och har olika krav för att respektive ska komma till stånd. För att gemensam vårdnad ska kunna utdömas krävs åtminstone en vilja från den biologiska föräldern att vilja ta del i sitt barns liv, utifrån de omständigheter du beskriver så verkar det inte vara fallet.Hoppas rättsläget har blivit klarare för er. Vänligen,

Enskild egendom

2014-03-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Min man och jag ska skiljas! Han är delägare i ett aktiebolag, han hävdar att hans del står skriven som enskild egendom och jag har således ingen rätt till något! Vi har inte skrivit något äktenskapsförord! Är det sant som han säger att jag inte har någon rätt till en del av hans del i företaget? Tacksam för snabbt svar! Med vänlig hälsning, Frida
Robin Henningson |Hej och tack för din fråga!Huvudregeln i äktenskapsbalken är att all egendom som makarna äger utgör giftorättsgods och ska delas lika mellan dem vid en eventuell bodelning. Undantaget är i de fall då egendomen gjort till sk "enskild egendom". Det vanligaste sättet som egendom kan bli enskild på är genom att det upprättats ett avtal mellan makarna - ett äktenskapsförord, precis som du nämnde. Det finns också andra sätt som makars egendom kan bli enskild. Exempelvis om din man fått aktierna som gåva eller genom testamente med det villkoret att egendomen ska vara enskild. Det kan också vara så att tidigare egendom som varit enskild har använts för att köpa aktierna, så anses aktierna "trätt in" istället för pengarna som enskild egendom.Du hittar reglerna om hur egendom kan bli enskild (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1).