Blir en gemensam bostad som innehas med nyttjanderätt samboegendom?

2012-12-16 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Har sålt mitt eget hus och flyttat in på min sambos släktgård. Gården är fortfarande skriven på hans mamma(pappan bortgången) Jag tror att de har skrivit papper på att han ska ärva gården och att hans bror ska ärva skogen men vet ej säkert. Blir gården giftorättsgods eller hamnar jag och barnen utanför? Är det "säkert" för mig att finansiera utbyggnad av gården med min vinst från husförsäljningen eller är det att kasta pengarna i sjön? Vill gärna äga gården tillsammans för att ha nåt typ av skyddsnät.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga! Reglerna om giftorättsgods endast är tillämpliga på makar och eftersom ni är sambor så är gården inte giftorättsgods och den kommer inte heller att bli det om ni inte gifter er i framtiden. Samboförhållanden regleras istället av Sambolagen, se https://lagen.nu/2003:376. Lagstiftningen är medvetet betydligt mindre omfattande än vad den är för äktenskap och det ekonomiska skyddet för en sambo är därför också mycket svagare än vad det är för en make i den händelse att förhållandet upphör. Sambolagens motsvarighet till Äktenskapsbalkens giftorättsgods är den så kallade samboegendomen. Skillnaden är att det bara är viss sorts egendom som kan klassas som samboegendom medan giftorättsgods enligt huvudregeln omfattar all egendom som en make har. När ett samboförhållande upphör så ska samboegendomen delas lika mellan parterna om någon av dem begär det (Sambolagen 8§). För att en bostad ska vara samboegendom så måste den ha förvärvats för gemensam användning (Sambolagen 3§). Om bostaden köpts under själva förhållandet så antas den ha förvärvats för gemensam användning, samma sak gäller oftast för gåvor. Om den däremot ärvs så är det inte säkert att den kommer att bedömas ha förvärvats för gemensam användning och då kommer bostaden inte heller att klassas som samboegendom. Det är dessutom möjligt att din sambos mamma skriver in i sitt testamente att gården ska vara enskild egendom och med tanke på att det är en släktgård så är det troligt att hon gör det. Om hon skriver in att gården ska vara enskild egendom så kommer den inte klassas som samboegendom även om gården, trots att den ärvs, bedöms ha förvärvats för gemensam användning. Det är alltså högst osäkert om du kommer att kunna göra några anspråk på gården i framtiden om ert förhållande upphör. Det lättaste sättet att lösa problemet är att ni helt enkelt köper gården av din sambos mamma eftersom den då blir samboegendom. Vad gäller dina barn så påverkar inte din och din sambos relation deras rätt om de är gemensamma barn. De har arvsrätt och rätt till underhåll av er båda precis som andra barn. Om de inte är gemensamma barn så har de dock endast rättigheter gentemot dig. Sammanfattningsvis: Det är inte säkert för dig att finansiera en utbyggnad av gården eftersom du i dagsläget inte har någon som helst rätt till den så se till att ni köper gården eller får den i gåva av henne innan du börjar spendera en massa pengar på den. En sak som komplicerar saken är att din sambos bror också gör anspråk på fastigheten. Som jag ser det så är det nog bäst att ni sätter er ned du, din sambo, hans mamma och hans bror och bestämmer er för hur ni ska dela upp fastigheten så att det inte råder några oklarheter. När ni är överrens så tycker jag att ni ska ta hjälp av en jurist som kan hjälpa er att skriva de avtal som behövs för det är ett ganska komplicerad läge ni har hamlat i nu och det är inte juridiskt optimalt för någon av er. Den bästa lösningen tror jag är att ni tillsammans med din sambos bror köper ut fastigheten från din sambos mamma och sedan upprättar ett avtal om samäganderätt där ni tydligt reglerar vem som får nyttja vad. Eventuellt så skulle ni kunna ansöka hos lantmäteriet om att få fastigheten kluven så att ni slipper äga tillsammans med brodern. Om hon av någon anledning inte vill att ni ska köpa ut fastigheten så måste du och din sambo se till att ni skriver ett avtal om nyttjanderätt av fastigheten. Se också till att ni får nyttjanderätten inskriven hos lantmäteriet. Gör ni det så har nämligen både du och din sambo rätt att bo kvar i huset åtminstone så länge som avtalet varar, även om fastigheten överlåts till någon annan, se Jordabalken 7 kap 14§ (https://lagen.nu/1970:994). Återigen: ta hjälp av juridisk expertis så att det blir rätt. Med vänliga hälsningar

Betala underhåll direkt till barn som fyllt 18

2012-12-15 i Underhåll
FRÅGA |Jag har en pojke som fyller 18 år som går på gymnasium och bor själv på annan ort än jag och hans mamma. Jag har hittills betalat underhåll till hans mamma. Kan jag betala underhållet direkt till honom efter att han fyllt 18?
Frida Karlsson |Hej, Svaret på din fråga är ja, när han är 18 år kan du betala underhållet direkt till honom. Försäkringskassan uttrycker sig till och med så att underhållsbidraget ska betalas ut till barnet när detta fyllt 18. Vänligen,

Sambo som bäst behöver den gemensamma bostaden

2012-12-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |vi ska separera och har hyresrätt min sambo vägrar flytta.har ett gemesamt barn och jag ett till sen innan hur går jag till vägga?
Linnea Hedman |Hej och tack för din fråga! Eftersom ni varit sambos blir således sambolagen (SambL) tillämplig. I 22 § SambL finns en bestämmelse om övertagande rätt av den gemensamma bostaden med hyresrätt efter sambo förhållandets upphörande. Den sambon som bäst behöver bostaden har då rätt till ett sådant övertagande om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om det finns gemensamma barn inblandade och den sambo som skall ha barnen vill stanna kvar i bostaden anses det vara ett starkt incitament för att denne bäst behöver bostaden. Syftet med 22 § är att skydda den som fått vårdnaden om barnet och att denne inte ska stå utan bostad för sig själv och för sitt barn. Vänligen

Bodelning och skuldsättning

2012-12-06 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Äger ett hus tillsammans med mitt ex som jag ligger i skilsmässa med, min fråga är nu: han bor i huset och betalar för det och nu vill jag ge min del till honom men banken säger nej. Finns det andra möjligheter? Han hotar dessutom att strunta i att betala för att skuldsätta mig, finns det något sätt att skydda sig mot detta?
Emily Töyrä |Hej! Det finns möjlighet att du och ditt ex ordnar med bodelningen så att huset hamnar på hans lott och att han löser ut dig. Det vanligaste sättet att lösa finansieringen av detta är dock att låna pengarna vilket i ert fall kanske kan bli svårt om banken säger nej. Det enda alternativet som återstår då som jag kan se är tyvärr att ni säljer huset. Till din andra fråga; Det är möjligt att få en större andel av bohaget för att täcka upp de skulder som en make har, enligt 11 kap 2 § Äktenskapsbalken. Dock så räknas endast de skulder som fanns när talan om äktenskapsskillnad väcktes med i bodelningen. Att du i efterhand skulle bli skuldsatt enbart på grund av ert äktenskap är därför inte möjligt. Om ni båda står på lånen tillsammans (som han betalar ränta och amortering för om jag förstår dig rätt) så finns möjligheten att du blir betalningsskyldig om han låter bli att betala. Det bästa sättet att lösa detta på är genom de alternativ som jag nämnde ovan, dvs en bodelning eller en försäljning av huset. Tyvärr finns nog inget enklare alternativ i detta fall. Hoppas du fick svar på dina frågor! Äktenskapsbalken: https://lagen.nu/1987:230 Med vänlig hälsning,

Upplysningsplikt vid bodelning till följd av äktenskapsskillnad

2012-12-16 i Bodelning
FRÅGA |Bodelning, informationsplikt? Förstår att det finns informationsplikt enligt äktenskapsbalken kap 9.3§. Men vad innebär det egentligen? Vilken information ska ena parten tillhandahålla? Max 3 år avseende transaktionshistorik konton mm? Finns några rättsfall avseende detta?
Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga! 9 kap 3 § äktenskapsbalken innehåller dels en redovisningsplikt och dels en upplysningsplikt. Av den andra meningen framgår att makarna utöver redovisning också i övrigt är skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen. Makarna är skyldiga att lämna upplysningar om förvaltning av egendom och därmed bör han/hon kunna informera om utbyten, underhåll, försäljning, förbättringar och olika verifikationer och räkenskaper (proposition 1986/87:1 s 158). Det är inte endast sådan egendom som ska ingå i bodelningen, sk. giftorättsgods som omfattas utan även enskild egendom. Syftet med upplysningsplikten är att anspråken vid bodelningen på ett riktigt sätt ska kunna fastställas. Jag har tyvärr inte kunnat hitta några rättsfall som fastslår hur omfattande upplysningsplikten är och i lagkommentarerna förtydligas inte heller vad som avses. Eftersom syftet är att säkerställa att bodelningen blir så korrekt som möjligt är det av vikt att vara beredd på att upplysa om alla händelser och åtgärder som företas från den dag då ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in till och med det att bodelningen skett om det kan antas vara av betydelse för bodelningen. Äktenskapsbalken - https://lagen.nu/1987:230 Med vänlig hälsning

Äktenskapsförord och giltighet

2012-12-13 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |måste ett registrerat äktenskapsförord finnas i orginal vid dödsfall för att det skall vara giltigt?
Hannah Jakobsson |Hej! Tack för din fråga. Regler för äktenskapsförord finns i 7 kap. 3 § Äktenskapsbalken (Se lag https://lagen.nu/1987:230#K7P3S1). I 7 kap. 3 § 2-3 st. ÄktB framgår vilka formkrav som måste vara uppfyllda för att förordet ska vara giltigt. Äktenskapsförordet är giltigt om detta är skriftligt, undertecknat av båda makarna och registrerat i äktenskapsregistret hos skatteverket. Giltigheten av förordet påverkas alltså inte av om dokumentet är kopia eller original. Under förutsättning att förordet uppfyller alla formkrav kan alltså båda typer av dokument göras gällande. Med Vänlig Hälsning

Spelvinster och spelskulder

2012-12-08 i Bodelning
FRÅGA |Räknas Enskilda spelvinster som giftorättsgods och hur räknas spelskulder.
Mitar Marjanovic |Hej! och tack för din fråga. Utgångspunkten i ett äktenskap är att makarna råder över sin egendom och att de svarar för sina skulder, 1:3 äktenskapsbalken. Vad gäller spelvinsten är huvudregeln enligt 7:1 äktenskapsbalken att hela makarnas egendom blir giftorättsgods. Egendom kan göras enskild genom äktenskapsförord enligt 7:3 ÄktB och då ingår den inte i bodelningen vid en framtida skilsmässa. men inget i frågan antyder att detta kommer aktualiseras och av den anledningen lämnar jag frågan därhän. Vid bodelning räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods, gör avdrag för de skulder makarna har och delar återstoden på hälften. Spelskulder särbehandlas inte från andra skulder i äktenskapsbalken. Ett förenklat exempel kan redogöras för här nedan, Make nr 1 äger 100.000kr i tillgångar och har skulder på 120.000kr. Denne har alltså inget att tillföra till Giftorättsgodset. Make nr 2 har också tillgångar på 100.000kr och skulder på 50.000kr. Ingen av dessa har enskild egendom. 50.000kr återstår av giftorättsgodset. Detta betyder att makarna får 25000kr vardera enligt likadelningsprincipen enligt 11.3 äktenskapsbalken. Om skulderna hade varit gemensamma hade det betytt att de tillsammans hade haft 200.000kr i tillgångar och gemensamma skulder på 170.000kr. Då skulle det delas på 30.000kr dvs vardera makarna skulle erhålla 15.000kr var. Vid eventuella oklarheter så är du varmt välkommen tillbaka. Med vänliga hälsningar,

Avtal om underhåll för all framtid, vad kan jag göra när han slutat betala?

2012-12-05 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som gäller betr följande: Min fd make och jag skrev ett avtal vid bodelningen där han skulle betala en viss summa till mig per månad för all framtid. Det är undertecknat av oss båda, dock ej bevittnat. Nu har han slutat betala och då undrar jag vad jag kan göra?
Weronica Nordin |Hej, Tack för din fråga! Även inom familjerätten gäller i grunden avtalsfrihet mellan parterna, vilket skulle innebära att din f.d. make är bunden av ert avtal. Att avtalet inte bevittnades har ingen betydelse, det är endast i vissa uttryckliga fall bevittnande krävs för att rättshandlingen ska bli giltig. Dock finns i äktenskapsbalken 6 kap. 11 § en regel som säger att ett avtal om underhåll kan jämkas av domstol, till exempel om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Det är svårt att säga hur ert avtal skulle bedömas. I vissa fall har man enligt lag rätt till underhållsbidrag. Enligt äktenskapsbalken 6 kap. 7 § kan en make vid behov ha rätt till skäligt underhållsbidrag av den andre maken, under en övergångstid efter äktenskapsskillnad. Tanken är att detta ska gälla en övergångsperiod i syfte att den make som är i behov av underhållsbidrag får möjlighet att genom utbildning eller liknande förbättra sina inkomster. I sista meningen i samma paragraf står att om den ena maken har svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller det finns andra synnerliga skäl, har maken rätt till underhållsbidrag för en längre tid. Detta är avsett för undantagssituationer och används restriktivt av domstolarna. I bedömningen bör man alltså ta hänsyn ditt behov av försörjning på grund av ett långvarigt äktenskap samt din f.d. makes möjligheter att betala underhåll. En sak du kan göra om du och din f.d. make inte kan komma överens är att stämma honom inför domstol. Enligt min mening finns dock en risk för att det avtal ni skrivit kan anses som oskäligt på grund av den evighetslånga avtalstiden. Innan du fattar beslut i frågan anser jag att du därför bör rådgöra med en advokat eller jurist med erfarenhet på området. Med vänliga hälsningar