Barnets bästa vid mål om vårdnad

2013-01-25 i Barnrätt
FRÅGA |Fråga angående vårdnad och boende utifrån barnets perspektiv? Föräldrarna har gemensam vårdnad. Barnet bor på heltid hos mamman men börjar utifrån mammans önskemål att umgås med pappan då barnet är 3 år. Umgänget pågår under ett års tid, till att börja med 3 timmar varannan helg för att så småningom utökas något. Första gången barnet övernattar hos pappan utsätts barnet för sexuella övergrepp, vilket styrks av läkare. Pappan anklagas -och frias, då rätten inte kan bevisa att just han förgripit sig på barnet. Pappan har vid flera tidigare tillfällen stått misstänkt för övergrepp på andra barn men friats från brott då hans ord stått mot barnens. Efter övergreppet på barnet vägrar mamman att lämna barnet till pappan trots att de har gemensam vårdnad. Barnet är idag 7 år gammal och har inte träffat sin pappa sedan övergreppet skedde. Båda parter har nu ansökt om enskild vårdnad och familjerätten rekommenderar att pappan får enskild vårdnad på grund av mammans umgängessabotage., trots att de slår fast att barnet idag har det bra, att hans mamma är en stor del av hans grundtrygghet och att barnet inte tycks sakna sin pappa. Hur kan detta vara att utgå från barnets bästa? Hur motiveras detta av lagen?
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga. Bestämmelsen om ”barnets bästa” har införts i ett antal svenska lagar som ett led i implementeringen av FN:s barnkonvention. Din fråga kan hänföras till lagrummet 6 kap 2a § Föräldrabalk (FB). I förarbeten har föreslagits att begreppet ”barnets bästa” ska tolkas med utgångspunkt i dels ett objektivt perspektiv (det man vet om barn genom erfarenhet och forskning), dels ett subjektivt perspektiv (barnets berättelser och synpunkter inkluderas i bedömningen.) Barnperspektivets utgångspunkt är respekt för barnets fulla människovärde och integritet. Aspekter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av vad som är bäst för barnet är: risken för att barnet far illa, föräldrarnas lämplighet, föräldrarnas överenskommelser, barnets vilja samt barnets umgänge och kontakt med den föräldern som barnet inte bor hos. (6 kap 2a§ FB) Även barnets behov av stabilitet är av stor vikt. (6 kap 1§ FB) När domstolen ska beakta ”barnets bästa” betyder det att en helhetsbedömning av barnets situation ska göras utifrån samtliga omständigheter som rör det individuella barnets väl och ve. Den bästa möjliga lösningen för barnet ska eftersträvas i varje enskilt fall. ”Barnets bästa” används dock inte alltid som ett öppet koncept i rättspraxis. Många domstolar arbetar i praktiken med presumtioner om vad som är bra för ett barn på ett generellt plan. Huvudpresumtionen vid tolkning av vad som är bäst för barnet i samband med vårdnad är gemensam vårdnad och att barnets behov av en nära relation med båda sina föräldrar främjas. Detta kan i praktiken innebära att den förälder som bäst kan tillgodose barnets behov av kontakt med den andre föräldern ska prioriteras vid vårdnadstvist. (Om risk inte föreligger). Den förälder som exempelvis saboterat barnets umgänge med den andra föräldern har i flera fall förlorat vårdnaden om barnet t.ex. NJA 1989 s. 335, RH 1999:74 och RH 1999:100. Om uppgifter om våld förs fram i ett mål om vårdnad måste uppgifterna alltid prövas. I samband med att lagen ändrades 2006 betonas att en riskbedömning alltid ska göras, där särskilt avseende läggs vid risken för att barnet far illa. Omständigheter som kan ha betydelse vid en sådan bedömning är bl.a. tidigare övergrepp, allmän attityd till våld, missbruksproblematik och psykisk sjukdom. Om övergrepp skett systematiskt, varit allvarliga, gränsöverskridande eller riktats mot flera personer, finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den föräldern som vårdnadshavare. Ensam vårdnad hos den andra föräldern är naturligtvis bättre för barnet i sådana situationer. Frågor om våld och andra övergrepp inom familjen kan vara svår utredda eftersom det inte är ovanligt att föräldrarna har olika minnesbilder olika situationer. Barnets egen berättelse kan ofta gå isär och inte verka lika trovärdig som en vuxens. Det är alltså inte klargjort vilken utredning som krävs för att belägga att övergrepp eller risk för övergrepp föreligger om den andra parten bestrider att så är fallet. Beviskraven i ett vårdnadsmål är dock lägre än i brottmål (där det måste vara ställt ”utom rimligt tvivel” att något skett). Uppgifter om övergrepp ska beaktas i ett vårdnadsmål även om t.ex. en förundersökning hos polisen lagts ner. Det finns alltså inget krav på en tidigare fällande brottsmålsdom för att risken för våld ska anses föreligga. Angående det processuella förfarandet i domstolen kan nämnas att mål om vårdnad är så kallade indispositiva. Detta medför bland annat att det är domstolens uppgift att se till att målet blir ordentligt utrett (6 kap 19§ st. 1 FB). Innan rätten avgör ett mål om vårdnad ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Om socialnämnden skulle ha information som kan vara av betydelse för frågans utredning är nämnden skyldig att lämna informationen till rätten (6 kap 19§ st.2 FB). Om rätten ser det behövligt kan den låta socialnämnden (e.dyl.) göra en vårdnadsutredning. Denna utredning ska klargöra barnets inställning och redovisas för domstolen med förslag på beslut. Särskilt ska redovisas: barnets känslomässiga anknytning och relation till respektive förälder, barnets möjligheter att få sina rättigheter och behov tillgodosedda, om barnet riskerar att fara illa, om någon förälder gjort sig skyldig till våld eller övergrepp mot barnet eller den andra föräldern, föräldrarnas förmåga att hålla barnet utanför sina konflikter, föräldrarnas förmåga att skilja på egna behov och barnets behov samt att prioritera barnets behov framför sina egna.    En annan viktig aspekt när ”barnets bästa” utreds vid vårdnadstvist är ”barnets vilja” med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap 2a§ st. 3 FB). Att detta hänsynstagande framgår direkt av lagtexten markerar att barnets vilja är en särskilt betydelsefull omständighet i målet. Även små barns vilja ska ges betydelse vid en vårdnadstvist. Barnets vilja är dock en svårtolkad grund för bedömningen då barn inte alltid själva vet vad som är bäst för dem. Barnet kan också anses ha blivit påverkad av någon förälder genom påtryckningar. Hur en vårdnadstvist kommer sluta är alltid svårt att säga på förhand då domstolen ska göra en helhetsbedömning av barnets situation där ingen omständighet egentligen kan sägas viktigare än någon annan. Sammanfattningsvis kan sägas att presumtionen att barnets bästa är förenligt med kontakt med båda föräldrarna är stark. Detta kan medföra att en förälder som exempelvis vägrar låta barnet träffa den andre föräldern kan anses olämplig som ensam vårdnadshavare. Presumtionen att barnet ska ha god kontakt med båda föräldrarna bryts om det föreligger risk för att barnet skulle fara illa hos den ena. För att utreda detta görs en riskbedömning. Att barn far illa är aldrig acceptabelt.Om du själv vill se lagrummen som nämnts titta (https://lagen.nu/1949:381)Hoppas jag kunde bringa klarhet angående hur en domstol kan resonera vid bedömning i vad som är ”barnets bästa.”MVH/ Veronica Eriksson  

Hur gör vi med en framtida vinst?

2013-01-24 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Vi ska få barn under detta år och har bestämt oss för att ha gemensam ekonomi och skriva samboavtal/testamente osv. redan nu då vi inte tänkt att gifta oss förrän nästa år. Finns ett särkullsbarn på min blivande mans sida. En enskild egendom kommer att skrivas in efter ihopslagen ekonomi som vi är överens om. Min sambo köpte huset vi bor i ett halvår före vi träffades och nu har vi varit sambos ett halvår. Huset kommer snart att bestå av kontant från oss båda (50% av honom, 15% från mig) och gemensamma lån. Nu till mina funderingar. Min sambo har tänkt stycka, låta bygga och sälja en del av tomt med hus där vi nu bor för att kunna göra en vinst. Projektet väntas ta ca 3år. Pengarna till projektet ska vi låna gemensamt. Det mesta kommer att göras av hantverkare, men enklare saker av oss själva för att spara på kostnaderna. Min sambo kommer att vara huvudkontakten och föra projektet framåt och jag bistå med det jag kan. Troligtvis kommer min sambo att avsätta mer tid på kvällar/helger än jag och då kommer jag förmodligen sköta mer av markservicen. Bör vinsten vara vår gemensam eller tillfalla som enskild egendom till min sambo?
Emelie Karlsson |Hej!Först vill jag tacka för att du vänder dig till Lawline!Det är inte särskilt lätt att utifrån din fråga exakt förstå hur du menar. Men jag gör ett försök.Ni vill alltså redan under er tid som sambo reglera förhållandet mellan er med samboavtal/testamente. Som för övrigt är helt olika instrument för att göra detta. Rent allmänt gäller att man aldrig kan testamentera bort bröstarvingars laglott (alltså halva arvslotten, vilket är din makes kvarlåtenskap efter en bodelning). Utan den delen har barnet full rätt till. Dessutom gäller att makar inte ärver varandra i den mening som man oftast tänker på när man pratar om att någon ärver någon annan. Utan det som kommer hända (om din make går bort först) och ni inte har ett testamente mellan er är att särkullbarnet kan kräva ut hela sin del direkt (vilket innebär halva din makes förmögenhet, den andra halvan tillkommer ert gemensamma barn). Den delen som tillkommer ert gemensamma barn är den del som du kommer ärva med fri förfogande rätt. Den delen kommer sen i sin tur gå till ert gemensamma barn vid din bortgång. OM man vill minska särkullbarnets del av kakan måste din make testamentera bort hälften av arvslotten. Angående en framtida vinst är det svårt för mig att ge ett bra svar mot bakgrund av att jag inte av din fråga lyckas se exakt vad menar. För det beror klart på, vill ni att särkullbarnet ska ha så lite som möjligt vid din makes bortgång eller vill ni bara veta vilken fördelning som blir mest rättvis mellan er två? Är ni gifta delar ni på allt giftorättsgods på hälften. Detta förhindras genom att skriva ett äktenskapsförord och där ange vad som ska vara enskild egendom. Det är egentligen helt upp till er och jag kan inte utifrån din fråga se något alternativ som skulle vara mest fördelaktigt. Det hela beror också på hur mycket annat som ska vara enskild egendom, kanske vill ni ha balans där så vardera make har något så när lika mkt egendom som ska hållas utanför en framtida bodelning?Oavsett vems man kallar vinsten (tex 70 % din makes och 30 % din) så ska den delas mellan er 50/50 vid en bodelning om den inte uttryckligen har undantagits som enskild egendom.Mvh Emelie K 

Bodelning vid skilsmässa

2013-01-24 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min man har bestämt oss för att skiljas pga flera anledningar. Gifta 1 år och sambos 14 år. Tre barn under 16. Vi äger 1 hus, 2 bilar, båt och två aktiebolag. Min man anser att jag endast har rätt till min del i huset och inget mer eftersom han står som ägare på resten. Är det så? Vi har haft varsinn bil som vi använt, båten står vi på gemensamt och jag har varit med och startat båda aktiebolagen och jobbar på dessa som ekonomiansvarig. Vi har inte skickat in några papper om skilsmässa än, bör jag göra det direkt? Tacksam för svar!
Linnea Hedman | Hej och tack för din fråga! I mitt svar så utgår jag ifrån att ni inte har skrivit något äktenskapsförord och att ingen av er har enskild egendom, det är därav huvudreglerna i äktenskapsbalken (ÄktB) som skall följas. Enligt 7 kapitlet 1 § ÄktB så är makarnas egendom giftorättsgods så till vida det inte är enskild egendom. Vid ett äktenskaps upplösande skall makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kapitlet 1 § ÄktB. I bodelningen skall ingå makarnas giftorättsgods, 10 kapitlet 1 §  ÄktB. Däremot får varje make från bodelningen undanta föremål för personligt bruk enligt 10 kapitlet 2 § ÄktB, detta kan vara exempelvis kläder, glasögon och smycken. Även personliga presenter får undantas. Vid bodelning skall man beräkna ihop summan av vardera makens giftorättsgods, 11 kapitlet 1 § ÄktB. Därefter skall man avräkna så mycket av makarnas andelar att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes, 10 kapitlet 2 § ÄktB. Därefter delar man återstående delar på hälften. Vid er bodelning spelar det i princip ingen roll vem som rent faktiskt är ägare av en sak utan makarna delar ändå lika på det gemensamma giftorättsgodset efter att man fått avräkna sina skulder.  Om ni väl beslutat er för att skilja er kan ni ansöka om äktenskapsskillnad. Ansökan skall inges till tingsrätten i den ort där en av makarna har sin hemvist, 14 kapitlet 3 § ÄktB. Fastän erat beslut om skilsmässa verkar vara gemensamt så måste äktenskapsskillnad under vissa förutsättningar föregås av 6 månader betänketid. Detta gäller exempelvis om någon av makarna bor tillsammans med ett barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Betänketiden måste alltså fortlöpa för att en äktenskapsskillnad skall kunna ske oavsett om båda makarna är överens i sitt beslut om skilsmässa. Betänketiden börjar löpa när ansökan om skilsmässa lämnats in till tingsrätten. När betänketiden löpt ut fullbordas inte äktenskapsskillnaden automatiskt. Först på begäran av någon av makarna meddelas dom om äktenskapsskillnad. Om begäran inte har inkommit av någon av makarna inom ett år faller målet. För make som därefter vill skilja sig återstår att på nytt genomgå processen.  Här hittar du äktenskapsbalken: https://lagen.nu/1987:230Lycka till!

Gemensamt konto och sambo

2013-01-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller om man har ett gemensamt konto i Spanien vid en separation som sambor. Separationen skedde för mer än 1 år sen och ingen bodelning har skett.
Emelie Karlsson |Hej!Först vill jag tacka dig för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid bodelning mellan sambo fördelas gemensam bostad och bohag, Sambolagen § 3. Ett konto i Spanien uppfyller alltså inte kravet på att vara samboegendom, och ska inte ingå i bodelningen. Dessutom ska en bodelning begäras senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde, vilket har passerats. Men i vilket fall som helst skulle aldrig, som sagts, kontot ingått i bodelningen. Mvh Emelie K - Lawline

Får en sambo ta över ett hyreskontrakt?

2013-01-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag flyttade till min sambo till en lägenhet som han hade innan vi träffades och nu går vi skilda vägar och jag undrar om jag kan ha rätt att bo kvar i lägenheten och ta över hyreskontraktet på lägenheten då jag bott under 5 år i lägenheten med min sambo? Tack för svaret.
Amanda Wiggh |Hej, tack för din fråga.Jag tolkar din fråga som att du har din sambos medgivande att ta över hyreskontraktet till lägenheten.Med sambo avses enligt 1 § sambolagen (https://lagen.nu/2003:376) två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande ("under äktenskapsliknande förhållanden") och har gemensamt hushåll.Hyresförhållandet regleras i 12 kap. jordabalken, även kallat hyreslagen, se https://lagen.nu/1970:994#K12.Enligt 34 § får en hyresgäst, som inte avser att använda sin bostadslägenhet, överlåta hyresrätten till en närstående som hyresgästen varaktigt sammanbor med om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen. Som sambos uppfyller ni automatiskt kravet på närstående som varaktigt sammanbor. Att ni har sammanbott under fem års tid bör anses ha varit varaktigt. Det finns även möjligheter för en sambo att få ta över kontraktet om denne anses bäst behöva det, vilket främst blir aktuellt om man har barn tillsammans (33 § som hänvisar till 22 § sambolagen).Jag bedömer att du har goda chanser att få överta hyreskontraktet.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Ska en sambo som tjänar mer betala en större del av löpande kostnader?

2013-01-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och sambon ska separera och väntar på att sälja huset som vi äger tillsammans med dess alla löpande kostnader tex el, lån osv. Hon hävdar att jag ska betala mer av dessa då jag tjänar mer då hon vill skaffa lägenhet. Har hon rätt i detta?
Amanda Wiggh |Hej, tack för din fråga.Regler kring samboförhållandet hittar du i sambolagen, https://lagen.nu/2003:376. Till skillnad från vad som gäller vid äktenskap finns ingen bestämmelse som stadgar att båda ska bidra till det underhåll som behövs för att sambornas gemensamma och personliga behov skall tillgodoses. Ni har alltså ingen underhållsskyldighet gentemot varandra. Ni är två ekonomiskt självständiga individer (vilket i och för sig är fallet även i äktenskap) och du behöver alltså inte stå för en större del av de löpande kostnaderna.Med vänlig hälsning,  

Om arv ska ingå i bodelningen vid skilsmässa?

2013-01-22 i Bodelning
FRÅGA |Om jag ligger i skilsmässa när min far dör, blir då arvet från honom även min mans egendom? Skilsmässan har alltså inte gått igenom ännu. Men kommer att vara klar när min fars bouppteckning är färdig.
Sofia Lilja | Hej och tack för din fråga! När ett äktenskap upplöses så ska en bodelning ske, huvudregeln är att man delar lika på det giftorättgods man har gemensamt. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom genom föreskrifter i till exempel ett äktenskapsförord eller i ett testamente. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut den dag då äktenskapsskillnaden väcktes, 9:2 Äktenskapsbalk, (ÄktB). Dagen då ni skickade in ansökan om äktenskapsskillnad är den kritiska tidpunkten för bodelningen och egendomen ni hade då ska ingå i bodelningen medan den egendom ni eventuellt skaffar er efter det datumet inte behöver ingå i bodelningen. Det är inte tidpunkten för när äktenskapet upplöses som är det viktiga här utan tidpunkten för ansökan. Om du inte tagit emot arvet före ansökan om äktenskapsskillnad så behöver du inte ta med arvet i bodelningen. Äktenskapsbalken hittar du här: https://lagen.nu/1987:230   Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen

Föräldrars underhåll för barn är en lagstadgad skyldighet

2013-01-21 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Vid skilsmässan för två år sedan skrev min f.d. man och jag ett skriftligt avtal gällande vilket underhåll han skulle betala då barnen endast bor hos mig. I november 2012 bestämde han sig för att halvera summan för att barnen inte gör som han vill (de har tyvärr inte träffats på ett år). Kan han bara bryta avtalet så här utan vidare? Vad kan jag göra? Har snäva ekonomiska förutsättningar och vår tredje son bor också hos mig, men då han fyllde 18 år vid skilsmässan har hans pappa inte bidragit alls till hans levnadskostnader. Barnens pappa har en fem gånger högre inkomst än jag, om det nu spelar någon roll? Tacksam för svar!
Elin Sjörén | Hej, En grundläggande princip inom avtalsrätten är den så kallade ”pacta sunt servanda”-regeln, vilket är latin för ”avtal ska hållas”.  Principen innebär att avtal är juridiskt bindande för parterna som ingått det. Regeln går emellertid inte att utläsa i lagtexten, men är ändå att anse som gällande. En förutsättning för att avtalsparterna ska tvingas hålla sin del av avtalet är dock att de förutsättningar som föreskrivits i avtalet fortfarande föreligger. Har det exempelvis inskrivits i ert avtal att dina barn ska agera på ett visst sätt, för att pengar ska utbetalas ifrån din f.d. man, ska också dessa förutsättningar föreligga för att han ska anses juridiskt bunden av sitt avtalsåtagande. Har ni dock skrivit ett avtal som ska gälla oavsett vilken kontakt din f.d. man har med sina barn får han inte ändra avtalsförutsättningarna på det sätt som du beskriver. När det dock gäller underhåll till barn gäller inte bara ”pacta sunt servanda”, utan även reglerna i föräldrabalken (FB). I lagens 7 kap. 1 § stadgas att underhållsskyldighet föreligger utefter barnens behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Den ekonomiska förmågan har att göra med exempelvis vilken inkomst föräldrarna har, så det får alltså betydelse att dina barns pappa tjänar mer än dig. I samma bestämmelse stadgas också att underhållsskyldigheten gäller tills barnet är 18 år, eller (om barnet fortfarande går i skolan vid denna tidpunkt) tills barnet är 21 år. Eftersom underhållsskyldighet för barn stadgas i lag har du rätt att gå till domstol och kräva att din f.d. man betalar underhåll för sina barn. Förhoppningsvis räcker det med att du nämner denna möjlighet som påtryckningsmedel. Avtalslagen återfinns https://lagen.nu/1915:218 Föräldrabalken hittas https://lagen.nu/1949:381 Här finner du mer om undantagen ifrån ”avtal ska hållas”: https://lagen.nu/begrepp/Pacta_sunt_servanda Med vänlig hälsning