Vad händer med leasingobjekt samt med borgensmän i en konkurs?

2018-01-17 i Konkurs
FRÅGA |Jag har ett aktiebolaget och har ett leasingavtal hos Wasa Kredit för restaurangutrustning och har två stycken borgensmän. Om aktiebolaget går konkurs vad händer och vad händer borgensmän?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det undrar du främst vad som vid en konkurs händer med leasingavtalet och därtill kopplad utrustning och vad som händer med borgensmännen.UtrustningenOm aktiebolaget går i konkurs så kommer Wasa kredit att begära tillbaka den utrustning som de äger och har leasat till aktiebolaget. Eftersom att utrustningen fortfarande tillhör dem och så länge utrustningen finns i behåll så har de rätt att få tillbaka utrustningen om aktiebolaget går i konkurs. Utrustningen tillhör alltså inte aktiebolaget och skulle inte ingå i en konkurs.BorgensmännenVad som kommer att hända med borgensmännen beror framför allt på två olika faktorer.För det första beror det på vilken eller vilka skulder de har ingått borgen för. De kan antingen ha ingått borgen för en viss eller flera specifika skulder, eller till exempelvis alla skulder (generell borgen) som aktiebolaget har hos en viss långivare. Detta reglerar hur mycket de kan komma att krävas på. Om de endast ingått borgensförbindelse för en viss specifik skuld kan de endast krävas på pengar för avbetalning av just den specifika skulden. Om de har ingått en generell borgen för alla skulder hos en långivare så kan de krävas på alla skulder som aktiebolaget har hos den långivaren.För det andra beror det på avtalet vad borgensmännen kommer att behöva betala. Eftersom att borgensmännen har gått i borgen för just aktiebolagets skulder beror deras skyldigheter och rättigheter på hur borgensavtalet ser ut. Vad kan hända för borgensmännen?Om aktiebolaget går i konkurs kommer långivaren att kunna kräva borgensmännen på pengar. Vanligtvis gäller då också att borgensmännen, om de har betalat borgen, kan kräva tillbaka motsvarande summa från den de gått i borgen för. Detta innebär att om långivaren kräver de två borgensmännen på 50 000 var så kan borgensmännen vända sig mot aktiebolaget för att kräva tillbaka de 50 000 var de utbetalat till långivaren. Detta är ett problem om aktiebolaget är i konkurs, eftersom att aktiebolaget då inte kommer att kunna betala tillbaka till borgensmännen.Detta innebär att borgensmännen egentligen endast får problem om aktiebolaget som de gått i borgen för inte kan betala sina skulder eller är i konkurs. Det är framför allt då som de kommer att krävas på pengar, och det är endast då som de inte kan få tillbaka motsvarande summa från aktiebolaget.Jag hoppas att mitt svar klargör situationen lite för dig. Tveka inte att ställa fler frågor eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Varför tillfaller betalningen till borgenärer med allmän förmånsrätt?

2017-12-28 i Konkurs
FRÅGA |Hej, jag genomgår en konkurs där det finns allmänna (ex Fora försäkring) och särskilda fordringar (ex bankskuld).Konkursförvaltaren sa i början av konkursen att banken låg först i turordning (där jag är borgenär). Nu har det kommit in pengar från en faktura som betalades dagen innan konkursen som han anser var felaktig. Dvs, han drog tillbaks den betalningen. Då har ju jag trott att pengarna som kom tillbaks ska betala banken som är prioriterad, men han menar att i detta fall går dessa pengar till Fora. Kan det stämma och varför hamnar de över banken som är prioriterad?Tack på förhand!
Josefin Riklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anledningen till varför betalningen tillfaller en borgenär med allmän förmånsrätt och inte till dig med särskild förmånsrätt beror att de olika förmånsrätterna ger prioritet på olika sätt. En fordran med särskild förmånsrätt är en fordran som har pant/ inteckning i viss egendom, tex. i fastighet eller i företagshypotek. Är fordran förenad med säkerhet i en fastighet får borgenären rätt till betalning ur just den intecknade fastigheten. En borgenär med allmän förmånsrätt har istället företräde ur samtliga tillgångar som finns i det s.k. allmänna boet. Dvs. de medel i konkursboet som inte är förenade med särskild förmånsrätt. En betalning som återvinns till konkursboet går till det allmänna boet och tillfaller därför borgenärer med allmänförmånsrätt, medan borgenärer med särskild förmånsrätt har rätt till betalning ur den säkerhet som ställts för fordringen. Jag hoppas att jag har kunnat ge dig svar på din fråga!

Vem kan ansöka om ett bolags konkurs?

2017-12-22 i Konkurs
FRÅGA |Hej.Min far och jag har varit delägare i ett AB 50/50 hans sambo sitter med i styrelsen.Utan min vetskap har han satt bolaget i KK. En bolag som gått att räddaHar han och hans sambo rätt att göra så?
Ronja Westlin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att försättas i konkurs krävs att bolaget inte kan betala sina skulder och att detta tillstånd inte är tillfälligt (1 kap 2 § 2 stycket konkurslagen; kronofogden). Bolaget själv kan ansöka om konkurs, likväl som en gäldenär (2 kap 1 § konkurslagen; domstolen). Det är däremot tingsrätten som försätter bolaget i konkurs (domstolen).I ditt fall verkar det som att din far har haft behörighet att ansöka om konkurs å bolagets vägnar, vilket gör att han därmed har rätt att göra så. Om du tror att något inte har gått rätt till så kan det vara aktuellt att överklaga, viktigt här är dock att poängtera att ett konkursbeslut inte kan återkallas (2 kap 22 § konkurslagen). Skatteverket redogör för viktiga punkter vid en överklagan. Jag hoppas att du känner att du har fått ett tydligt svar på dina frågor, om det är något mer du undrar över så är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen,

Har en köpare rätt till en vara köpt på avbetalning från en säljare som går i konkiurs?

2017-11-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej!A köper en vara på avbetalning från B, med återtagandeförbehåll för B. varan överlämnas till B som då också betalar en första summa. Efter någon månad försätts B (säljaren) i konkurs. Vad gäller då? Har A rätt till varan?
Olle Hansen Ölmedal |Hej,Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga är ja, köparen har rätt att behålla varan. Detta följer av den så kallade traditionsprincipen, som innebär att när en lös sak(t ex en vara) överlämnats till köparen, så har köparen skydd mot säljarens borgenärer i en eventuell konkurs. Traditionsprincipen har utvecklats i rättspraxis i högsta domstolen under en lång tid. (NJA 1975 s. 638, m fl och SvJT 2013 s. 1074) Detta innebär alltså att köparen i ditt exempel får lov att behålla varan, även om säljaren gått i konkurs. Observera; Detta innebär dock INTE att köparen slipper betala av på varan tills den är slutbetald. Jag hoppas att du tycker dig ha fått ett svar på din fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.Vänligen,

Oprioriterad fordran i konkursbo

2018-01-13 i Konkurs
FRÅGA |Hej, Jag har anlitat en byggfirma att bygga på mitt hus, jag har betalat dom en stor summa i förväg och nu har dom satt sig i konkurs, har jag rätt att få tillbaka min pengar? (dom har inte utfört arbetet)
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Vid konkurser så gäller att borgenärer (de som har en fordran mot konkursboet) har olika förmånsrätter, vilket handlar om vilka som ska få betalt först. Detta regleras i förmånsrättslagen. Särskilda förmånsrätter ska först ha betalt, efter det ska allmänna förmånsrätter ha betalt och sist ska oprioriterade fordringar betalas. Din fordran kommer troligtvis vara en oprioriterad fordran men det finns ändå chans att få betalt. Om du får betalt i detta fall är tyvärr omöjligt att svara på då jag inte vet hur mycket tillgångar företaget har samt hur många borgenärer som har fordringar samt hur mycket dessa fordringar uppgår till. Mitt tips är att höra av dig till konkursförvaltaren vilket oftast är en advokatbyrå och anmäla att du har en fordran och fråga om du har någon möjlighet att få tillbaka pengarna. För att ta reda på vem som är konkursförvaltare så kan du höra av dig till kronofogden, kontaktuppgifter till kronofogden hittar du här. Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom gärna om det är något mer du undrar över! Med vänliga hälsningar,

Har en uthyrare rätt att återfå egendom från den hyrandes konkurs om uthyraren har sålt kontraktet till en tredje part?

2017-12-23 i Konkurs
FRÅGA |Hej,vad gäller om låt oss säga företag A hyr ut lös egendom till företag B. Företag A väljer sedan att sälja hyreskontrakten till finansbolag C, vilket överlåtelsen ej meddelas till företag B. Har finansbolaget någon rätt att ta tillbaka den uthyrda lösa egendomen, har dem sk återtagandeförbehåll på egendomen från företag B om företag B går i konkurs men vet inget om överlåtelsen till finansbolag C?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Dessa situationer är krångliga att ta sig an, eftersom det inte finns någon lagstiftning att luta sig emot när det kommer till hyra av lös egendom, eller saklega som det något gammalmodigt brukar kallas.Att ett företag säljer sina hyreskontrakt till ett annat företag innebär egentligen inga problem. Kontrakten i sig kvarstår och kan inte ändras eller hävas av förvärvaren så länge den part som hyr egendomen inte gör sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott. Förpliktelserna och skyldigheterna enligt avtalet kvarstår och hyran skall således fortfarande betalas. Det är vanligt att fordringar överlåts till finansbolag för att få ut nästan hela värdet direkt, istället för att vänta på varje kunds inbetalning. Detta kallas factoring.Återtagandeförbehåll?Ett återtagandeförbehåll behöver i princip aldrig bakas in i ett hyreskontrakt, eftersom det är underförstått att egendomen ska tillbaka till uthyraren efter hyrestidens utgång. Inte heller behövs det av den anledningen att den hyrande parten inte skulle betala hyran, eftersom detta i de allra flesta fall innebär ett väsentligt avtalsbrott som ger uthyraren rätt att häva avtalet och ta tillbaka egendomen.Återtagandeförbehåll spelar störst roll vid avbetalningsköp. Om säljaren vid ett avbetalningsköp har återtaganderätt så kan denne tillerkännas s.k separationsrätt (rätt att få ut den på avbetalning sålda egendomen ur köparens konkursbo) i köparens eventuella konkurs. Om återtagandeförbehåll inte avtalats vid avbetalningsköp så ingår egendomen i köparens konkurs, även om den inte är helt avbetald. Jfr konsumentköplagen 40 § 3 st och köplagen 54 § 4 st.Konkurs hos den hyrande partenOm den part som hyr egendomen skulle gå i konkurs så finns det ett väldigt enkelt sätt att lösa problemet för uthyraren. I en konkurs ska enbart det som tillhör gäldenären ingå, dvs enbart gäldenärens egendom, vilket framgår av konkurslagen 3 kap. 3 §. Uthyraren skulle i detta fall kunna peka på det faktum att den uthyrda egendomen är just uthyrd, och alltså inte ägs av gäldenären. Därför ska uthyraren också som regel tillerkännas separationsrätt till egendomen i konkursen. I praktiken skulle det krävas att uthyraren har någon sorts bevis för detta, exempelvis hyreskontrakten, eftersom all egendom som finns i gäldenärens besittning vid konkursbeslutet presumeras tillhöra gäldenären tills annat bevisats, jfr 4 kap. 18 § utsökningsbalken.Att den hyrande parten inte vet någonting om att hyreskontrakten överlåtits spelar inte någon större roll vid frågan om separationsrätt i konkursen. Den hyrande parten har aldrig ägt egendomen och därför ska den heller inte ingå i konkursboet.Däremot kan det vara så att de köpta hyreskontrakten blir värdelösa vid en konkurs hos den hyrande parten, eftersom dessa enbart utgör fordringar på gäldenären. Om inte någon säkerhet ställts för betalning av hyrorna så är fordringen också oprioriterad, vilket innebär att man får betalt sist i konkursen. Finansbolaget C får troligtvis i denna situation svårt att få betalt enligt kontraktet, men detta är en situation som får lösas mellan finansbolaget och uthyraren.SammanfattningSå länge hyreskontrakt eller annat bevis på att egendomen inte tillhör gäldenären kan uppvisas så ska inte egendomen ingå i dennes konkursbo, eftersom enbart gäldenärens egendom ska ingå.Vad gäller betalning enligt hyreskontraktet kan sägas att det troligtvis skulle bli svårt att få fullt betalt så länge man inte har någon säkerhet (exempelvis pant) för att få betalt. Oprioriterade fordringar får oftast inte någon utdelning i konkursen över huvud taget.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!

Vem har företräde att få sina skulder betalda i en konkurs?

2017-12-18 i Konkurs
FRÅGA |HejJag gjorde en konkurs, jag hade skrivit på en borgen till banken på 400 000 kr.Denna borgen betalade jag direkt till Swedbank i Stockholm. Konkursförvaltaren visste att jag hade ett borgensåtagande men förvaltaren brydde sig inte om detta i konkursboet. Nu har förvaltaren tagit ut förmånsrätt som denna borgen innehöll. Advokaten tog ut denna förmånsrätt till sitt arvode. Jag har betalat mer till banken, om jag räknar med borgen. Har också betalat allt arvode till advokaten. Nu är ju frågan, fogden kan väl inte ta ut denna förmånsrätt som jag hade skrivit på till banken, då blir det ju till tredje part om inte fogden har tänkt att skicka över pengarna till banken sen när allt är uppklarat.Jag anser att denna summa min, advokaten kan ju inte ta detta i arvode det är ju bankens pengar men i och med detta kan ju inte banken ta mer än vad mitt företag var i skuld,Då är det ju mina pengar. TSM har godkänt fogdens arvode, mycket märkligt.Fogden stöder sig på paragraf Förmånsrätt i som omfattas av särskild förmånsrätt. Företagshypotek 5§ förmånslagen. OCHFast egendom 6§ förmånslagen. Summan handlar över 170 000 kr som jag har betalat över skulden i så fall.
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad finns det för fordringar i en konkurs? Ett konkursförfarande går i stora drag till så att ett företags tillgångar omsätts i pengar. Sedan får borgenärerna (fordringsägarna) betalt i en viss prioritetsordning, så kallad utdelning. Oftast får endast en del av borgenärerna utdelning, eftersom tillgångarna vanligtvis inte täcker skulderna. När utdelningen är klar avslutas konkursen och bolaget upplöses. Denna prioritetsordning styrs av förmånsrättslagen. Förmånsrättslagen (FRL) bestämmer i vilken ordning borgenärerna ska få utdelning i konkurs. I första hand ska konkurskostnaderna, som inkluderar konkursförvaltarens arvode, betalas av konkursboets tillgångar. Konkursförvaltaren får därmed betalt innan dina borgenärer får sin utdelning. Räcker inte medlen i konkursboet att betala en konkursförvaltares arvode så betalas detta av staten. Särskild och allmän förmånsrättGenom Förmånsrättslagen garanteras att en ställd säkerhet inte förlorar sitt värde vid en konkurs. Lagen skiljer på särskild och allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt gäller både vid konkurs och utmätning medan allmän förmånsrätt enbart gäller vid konkurs.Vid en konkurs gäller följande prioriteringsordning av borgenärerna. De som har:1. Särskild förmånsrätt.2. Allmän förmånsrätt.3. Oprioriterade fordringar.Utgångspunkten är alltså att en borgenär med särskild förmånsrätt ska få betalt ur den intecknade (pantsatta) egendomen innan någon borgenär med allmän förmånsrätt får betalt ur denna egendom (vi utgår från samma egendom). Tex om vi har en fastighet som är intecknad med ett pantbrev så har de borgenärerna särskild förmånsrätt. Finns det efter försäljning av den intecknade fastigheten ett överskott, sedan borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt, (de har fått betalt upp till sin intecknade del) ska överskottet fördelas mellan borgenärer med allmän förmånsrätt enligt bestämmelserna i 14 § FRL.Vem betalar konkursförvaltarens arvode? I konkursen så ingår det något som heter konkurskostnader (se 14 kap 1-2 §§ Konkurslagen (KL). En av dessa kostnader är då arvodet till konkursförvaltaren. Kostnaderna för konkursförfarandet skall i första hand betalas av konkursboet. Konkurskostnader har bästa prioritet, dvs de ska betalas före både konkursboets egna kostnader (massaskulderna) och gäldenärens skulder.Arvodet till förvaltaren bestäms av rätten enligt 14 kap. 4 § 1 st KL. I paragrafens andra stycke föreskrivs att arvodet inte får bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt boets omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för uppdraget. Tillsynsmyndigheten skall alltid höras innan arvodet bestäms vilket det har gjort i det här fallet. Kostnader som hänför sig till förvaltningen av endast egendom med särskild förmånsrätt skall i princip belasta endast den egendomen. Och andra sidan får inte heller kostnader som hänför sig till förvaltningen i allmänhet belasta egendom med särskild förmånsrätt. Dessa regler är besvärliga att tillämpa och flera undantag finns. Dock är det svårt för mig att bedöma om allt har gått rätt till. Men då både tingsrätten och tillsynsmyndigheten för konkurser har godkänt förvaltarens arvode så får vi förutsätta att det har gått rätt till. Jag anser att denna summa min, advokaten kan ju inte ta detta i arvode det är ju bankens pengar men i och med detta kan ju inte banken ta mer än vad mitt företag var i skuld?Viktigt att komma ihåg är att förmånsrättslagen bestämmer vem som ska få pengar först oavsett vems pengarna är. Både 5-6 §§ i Förmånsrättslagen kommer högt upp i prioritetsordning. Är det så att någon annan ska få pengar före dig, så spelar det ingen roll om det är dina pengar eller inte. Om du är intresserad av hur konkursförvaltningen ska gå till, hur arvodet bestäms och vad som gäller rent allmän om förmånsrätt och konkurs, så har kronofogden publicerat en handbok för konkurstillsyn som du kan läsa här.Hoppas det gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur kan jag bäst tillgodose mitt intresse att få fullt betalt för min fordran när gäldenären är nära personlig konkurs?

2017-11-17 i Konkurs
FRÅGA |Hej, En person är på gränsen till personlig konkurs och har en del lån samt en båt och bil. Hen har även en skuld till mig om 40.000kr. För att inte kronofogden eller annan myndighet ska ta hens lösa egendom som är av lågt marknadsvärde men av mer värde än hens skuld till mig, samt försäkra oss om att jag får tillbaka skulden i form av dennes lösa egendom. Är ett gåvobrev eller skuldebrev mest lämpat att upprätta? Förklara gärna varför.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om en fysisk person (och således inte ett företag) har stora skulder och betalningsproblem, så finns olika alternativ för att hantera problemet. De två vanligaste är konkurs eller skuldsanering. Skuldsanering brukar vara att föredra, eftersom personen efter processen är helt befriad från skulderna som ingick i saneringen. Processen tar dock fem år och det ställs höga krav på en persons inställning till och förmåga att genomföra en skuldsanering. Personen ska också vara kvalificerat insolvent, vilket innebär att personen inte inom en överskådlig framtid kan förutspås kunna betala sina skulder. Vad som menas med "en överskådlig framtid" är inte definierat i lag, men 10-15 år är troligtvis inte tillräckligt. Bedömningen är restriktiv. Vid en konkurs tas, under reglerade former, all gäldenärens egendom tvångsvis i anspråk av dennes borgenärer för att fördelas dem emellan som betalning för deras fordringar. Förfarandet är mycket vanligare när det gäller företag, men privatpersoner kan också gå i konkurs.Nackdelen med detta förfarande sett ur gäldenärens perspektiv är att hen efter konkursen fortfarande är skuldsatt till den del av skulderna som inte kan betalas genom konkursen. Borgenärernas fordringar upphör alltså inte att gälla om de inte får fullt betalt ur konkursen. När ett företag går i konkurs upphör det att existera (den juridiska personen finns inte längre efter konkursen) och skulderna kan då inte krävas av någon annan(förutom när man drivit företaget i en viss bolagsform som medför att ägarna till företaget blir personligt betalningsansvariga för bolagets skulder).KonkursKonkurs, både personlig konkurs och för företag, regleras i konkurslagen. I lagen finns bl. a bestämmelser om vad som ska ingå i konkursen, vilka förfaranden som krävs för försäljning av viss egendom, vad konkursförvaltaren har för befogenheter osv.En konkursutdelning går till på det sättet att förvaltaren förvaltar all gäldenärens egendom och utdelningen sker på det sättet att alla borgenärer får en lika stor andel av egendomsmassan. Det finns dock vissa borgenärer som har säkerhet (vanligtvis banker, finansinstitut och andra stora kreditgivare) för sina fordringar, såsom panträtt i fastigheter eller lös egendom, revisorskostnader, lönekrav från anställda exempelvis. När det gäller privatpersoner lär väl troligtvis inte revisorskostnader, lönekrav från anställda, företagshypotek eller dylikt vara aktuellt. Däremot är det ju väldigt vanligt att folk hos banken pantsätter värden i sina fastigheter för att finansiera dessa eller andra investeringar. Även handpant, dvs pant i lös egendom som man lämnar in hos pantbanker etc borde vara åtminstone ganska vanligt.Dessa fordringar har företräde till betalning ur konkursboet och på grund av denna företrädesrätt blir det sällan särskilt mycket kvar till de s.k oprioriterade fordringarna. En oprioriterad fordran är helt enkelt en vanlig fordran som inte är kopplad till en säkerhet.Vilka fordringar som har företräde i utdelningen framgår av ordningen i förmånsrättslagen 3 a-13 b §§.Återvinningsreglerna och gåvaEn viktig kategori av regler som kommer att vara aktuella vid besvarandet av din fråga är återvinningsreglerna i konkurslagens 4 kapitel. Återvinningsreglerna aktualiseras när gäldenären på ett otillbörligt sätt gjort sig av med egendom eller kapital en kort tidsperiod innan konkursen inträder. Tanken bakom dessa regler är att borgenärerna med säkerhets turordning i konkursutdelningen inte ska kunna rubbas genom att gäldenären gynnar vissa borgenärer, eller att gäldenären genom s.k skenavtal (gåvoavtal eller försäljning till kraftigt reducerat pris) avhänder sig sin egendom för att sedan, efter konkursen kunna återta den.Vid återvinning till konkursboet ska den bortgivna eller försålda egendomen återföras till konkursboet mot den eventuellt betalda köpeskillingen. Talan om återvinning väcks vid tingsrätten av konkursförvaltaren.Om gäldenären skulle upprätta ett gåvobrev till dig och därmed ge bort egendom till täckning av din fordran finns risken att denna gåva kan angripas av konkursförvaltaren genom bestämmelsen i konkurslagen 4 kap. 6 §. Enligt denna bestämmelse kan nämligen en gåva som gäldenären avhänt sig senare än sex månader innan konkursbeslutet återvinnas till konkursboet. Skulle alltså du få denna egendom idag och konkursbeslutet tas om fem månader och 20 dagar, kan gåvan återvinnas och du måste således lämna tillbaka egendomen. Skulle konkursförvaltaren också kunna visa att gäldenären inte hade egendom som uppenbart motsvarade hens skulder vid gåvotillfället, kan även gåvor som gäldenären givit bort senare än ett år innan konkursbeslutet återvinnas.Även en försäljning till ett orimligt lågt pris kan återvinnas med den här bestämmelsen, eftersom en sådan försäljning delvis har "egenskap av gåva". Detta framgår av bestämmelsens andra stycke.Ett gåvoavtal är alltså för din del riskabelt på grund av återvinningsrisken. Å andra sidan är det värsta som kan hända att du får återlämna egendomen till konkursboet. Din fordran är fortfarande efter detta gällande, och du hamnar alltså inte i en sämre ställning än innan.SkuldebrevReglerna om skuldebrev i skuldebrevslagen används idag för vanliga fordringar. Ett skuldebrev är inget annat än en fordran och har ingen annan funktion än en sådan. Alla borgenärer med fordringar på gäldenären har alltså skuldebrev gentemot denne, och din fordran på 40.000 kr är en likadan. Du har med andra ord redan ett skuldebrev.Att upprätta ett nytt skuldebrev skulle inte tjäna någonting till eftersom det inte skulle hjälpa dig att få företrädesrätt i konkursutdelningen och inte heller få en större utdelning än de andra borgenärerna i densamma.Mitt råd till digMin rekommendation är att du, med anledning av din fordran på gäldenären, ansöker om utmätning i dennes egendom, vilket regleras i utsökningsbalken (UB) 4 kap. På detta sätt kan du få betalt ur dennes lösa egendom, exempelvis dennes båt eller bil. För att hos kronofogden bli beviljad utmätning behöver du en exekutionstitel, se UB 4 kap. 1 §.Om din fordran är otvistig, dvs om gäldenären inte har några invändningar utan erkänner fordringen, kan du ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, vilket utgör en exekutionstitel enligt UB 3 kap. 11 §. Information om hur du ansöker hittar du på kronofogdens hemsida, här. Kom ihåg att din fordran ska vara förfallen till betalning för att du ska kunna ansöka.När du får ett utslag i beslutet om betalningsföreläggande hos kronofogden kan du ansöka om utmätning.Om gäldenären däremot inte erkänner din fordran eller har någon annan invändning emot den kommer du istället att behöva gå till domstol för att få den fastställd. Domstols dom utgör förvisso också en exekutionstitel, men processen tar mycket längre tid och en eventuell förlust i domstol kan bli kostsam på grund av rättegångskostnader bl. a.Om du fått ett beslut om utmätning, men utmätningen inte skett, så har du även en företrädesrätt i gäldenärens eventuella konkurs, se förmånsrättslagen 8 §. Denna företrädesrätt hamnar inte överst på prioritetsordningen, men den ligger på en position som är bättre än den du tidigare innehade.Jag hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!Om det är någonting som är oklart får du gärna lägga fram det i kommentarsfältet nedan så ska jag försöka svara.