Hur kan jag bäst tillgodose mitt intresse att få fullt betalt för min fordran när gäldenären är nära personlig konkurs?

2017-11-17 i Konkurs
FRÅGA |Hej, En person är på gränsen till personlig konkurs och har en del lån samt en båt och bil. Hen har även en skuld till mig om 40.000kr. För att inte kronofogden eller annan myndighet ska ta hens lösa egendom som är av lågt marknadsvärde men av mer värde än hens skuld till mig, samt försäkra oss om att jag får tillbaka skulden i form av dennes lösa egendom. Är ett gåvobrev eller skuldebrev mest lämpat att upprätta? Förklara gärna varför.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om en fysisk person (och således inte ett företag) har stora skulder och betalningsproblem, så finns olika alternativ för att hantera problemet. De två vanligaste är konkurs eller skuldsanering. Skuldsanering brukar vara att föredra, eftersom personen efter processen är helt befriad från skulderna som ingick i saneringen. Processen tar dock fem år och det ställs höga krav på en persons inställning till och förmåga att genomföra en skuldsanering. Personen ska också vara kvalificerat insolvent, vilket innebär att personen inte inom en överskådlig framtid kan förutspås kunna betala sina skulder. Vad som menas med "en överskådlig framtid" är inte definierat i lag, men 10-15 år är troligtvis inte tillräckligt. Bedömningen är restriktiv. Vid en konkurs tas, under reglerade former, all gäldenärens egendom tvångsvis i anspråk av dennes borgenärer för att fördelas dem emellan som betalning för deras fordringar. Förfarandet är mycket vanligare när det gäller företag, men privatpersoner kan också gå i konkurs.Nackdelen med detta förfarande sett ur gäldenärens perspektiv är att hen efter konkursen fortfarande är skuldsatt till den del av skulderna som inte kan betalas genom konkursen. Borgenärernas fordringar upphör alltså inte att gälla om de inte får fullt betalt ur konkursen. När ett företag går i konkurs upphör det att existera (den juridiska personen finns inte längre efter konkursen) och skulderna kan då inte krävas av någon annan(förutom när man drivit företaget i en viss bolagsform som medför att ägarna till företaget blir personligt betalningsansvariga för bolagets skulder).KonkursKonkurs, både personlig konkurs och för företag, regleras i konkurslagen. I lagen finns bl. a bestämmelser om vad som ska ingå i konkursen, vilka förfaranden som krävs för försäljning av viss egendom, vad konkursförvaltaren har för befogenheter osv.En konkursutdelning går till på det sättet att förvaltaren förvaltar all gäldenärens egendom och utdelningen sker på det sättet att alla borgenärer får en lika stor andel av egendomsmassan. Det finns dock vissa borgenärer som har säkerhet (vanligtvis banker, finansinstitut och andra stora kreditgivare) för sina fordringar, såsom panträtt i fastigheter eller lös egendom, revisorskostnader, lönekrav från anställda exempelvis. När det gäller privatpersoner lär väl troligtvis inte revisorskostnader, lönekrav från anställda, företagshypotek eller dylikt vara aktuellt. Däremot är det ju väldigt vanligt att folk hos banken pantsätter värden i sina fastigheter för att finansiera dessa eller andra investeringar. Även handpant, dvs pant i lös egendom som man lämnar in hos pantbanker etc borde vara åtminstone ganska vanligt.Dessa fordringar har företräde till betalning ur konkursboet och på grund av denna företrädesrätt blir det sällan särskilt mycket kvar till de s.k oprioriterade fordringarna. En oprioriterad fordran är helt enkelt en vanlig fordran som inte är kopplad till en säkerhet.Vilka fordringar som har företräde i utdelningen framgår av ordningen i förmånsrättslagen 3 a-13 b §§.Återvinningsreglerna och gåvaEn viktig kategori av regler som kommer att vara aktuella vid besvarandet av din fråga är återvinningsreglerna i konkurslagens 4 kapitel. Återvinningsreglerna aktualiseras när gäldenären på ett otillbörligt sätt gjort sig av med egendom eller kapital en kort tidsperiod innan konkursen inträder. Tanken bakom dessa regler är att borgenärerna med säkerhets turordning i konkursutdelningen inte ska kunna rubbas genom att gäldenären gynnar vissa borgenärer, eller att gäldenären genom s.k skenavtal (gåvoavtal eller försäljning till kraftigt reducerat pris) avhänder sig sin egendom för att sedan, efter konkursen kunna återta den.Vid återvinning till konkursboet ska den bortgivna eller försålda egendomen återföras till konkursboet mot den eventuellt betalda köpeskillingen. Talan om återvinning väcks vid tingsrätten av konkursförvaltaren.Om gäldenären skulle upprätta ett gåvobrev till dig och därmed ge bort egendom till täckning av din fordran finns risken att denna gåva kan angripas av konkursförvaltaren genom bestämmelsen i konkurslagen 4 kap. 6 §. Enligt denna bestämmelse kan nämligen en gåva som gäldenären avhänt sig senare än sex månader innan konkursbeslutet återvinnas till konkursboet. Skulle alltså du få denna egendom idag och konkursbeslutet tas om fem månader och 20 dagar, kan gåvan återvinnas och du måste således lämna tillbaka egendomen. Skulle konkursförvaltaren också kunna visa att gäldenären inte hade egendom som uppenbart motsvarade hens skulder vid gåvotillfället, kan även gåvor som gäldenären givit bort senare än ett år innan konkursbeslutet återvinnas.Även en försäljning till ett orimligt lågt pris kan återvinnas med den här bestämmelsen, eftersom en sådan försäljning delvis har "egenskap av gåva". Detta framgår av bestämmelsens andra stycke.Ett gåvoavtal är alltså för din del riskabelt på grund av återvinningsrisken. Å andra sidan är det värsta som kan hända att du får återlämna egendomen till konkursboet. Din fordran är fortfarande efter detta gällande, och du hamnar alltså inte i en sämre ställning än innan.SkuldebrevReglerna om skuldebrev i skuldebrevslagen används idag för vanliga fordringar. Ett skuldebrev är inget annat än en fordran och har ingen annan funktion än en sådan. Alla borgenärer med fordringar på gäldenären har alltså skuldebrev gentemot denne, och din fordran på 40.000 kr är en likadan. Du har med andra ord redan ett skuldebrev.Att upprätta ett nytt skuldebrev skulle inte tjäna någonting till eftersom det inte skulle hjälpa dig att få företrädesrätt i konkursutdelningen och inte heller få en större utdelning än de andra borgenärerna i densamma.Mitt råd till digMin rekommendation är att du, med anledning av din fordran på gäldenären, ansöker om utmätning i dennes egendom, vilket regleras i utsökningsbalken (UB) 4 kap. På detta sätt kan du få betalt ur dennes lösa egendom, exempelvis dennes båt eller bil. För att hos kronofogden bli beviljad utmätning behöver du en exekutionstitel, se UB 4 kap. 1 §.Om din fordran är otvistig, dvs om gäldenären inte har några invändningar utan erkänner fordringen, kan du ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, vilket utgör en exekutionstitel enligt UB 3 kap. 11 §. Information om hur du ansöker hittar du på kronofogdens hemsida, här. Kom ihåg att din fordran ska vara förfallen till betalning för att du ska kunna ansöka.När du får ett utslag i beslutet om betalningsföreläggande hos kronofogden kan du ansöka om utmätning.Om gäldenären däremot inte erkänner din fordran eller har någon annan invändning emot den kommer du istället att behöva gå till domstol för att få den fastställd. Domstols dom utgör förvisso också en exekutionstitel, men processen tar mycket längre tid och en eventuell förlust i domstol kan bli kostsam på grund av rättegångskostnader bl. a.Om du fått ett beslut om utmätning, men utmätningen inte skett, så har du även en företrädesrätt i gäldenärens eventuella konkurs, se förmånsrättslagen 8 §. Denna företrädesrätt hamnar inte överst på prioritetsordningen, men den ligger på en position som är bättre än den du tidigare innehade.Jag hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!Om det är någonting som är oklart får du gärna lägga fram det i kommentarsfältet nedan så ska jag försöka svara.

Får jag behålla en kunds egendom när denne går i konkurs?

2017-10-31 i Konkurs
FRÅGA |Om jag förvara kunds egendom åt kund vid kundens konkurs, kan jag behålla den då kund har förfallen skuld som överstiger värdet på den egendomen?
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du förvarar egendom åt någon som du har en förfallen fordran på har du rätt att hålla kvar egendomen som påtryckningsmedel för att betalning ska ske, s.k. retentionsrätt. Det krävs dock att det finns ett samband (s.k. konnexitet) mellan den egendom och den fordran du har, t.ex. förvaringskostnader, reparation eller annan vård som inte betalats. Om det går att härleda den innehållna egendomen till den förfallna fordringen föreligger retentionsrätt. Om du som näringsidkare i din verksamhet förvarar egendomen har du dessutom under vissa förutsättningar rätt att sälja egendomen. Det gäller dock inte när det föreligger en konkurs.Anledningen till det är att om du har retentionsrätt har du vid kundens konkurs en förmånsrätt (se 4 § andra punkten förmånsrättslagen). Det innebär att du har rätt att få din fordran betald innan många andra borgenärer. Detta sker på så sätt att antingen du eller konkursförvaltaren säljer egendomen. Det värde som överstiger skuldens belopp tillfaller konkursboet. Du får endast betalt upp till det värde din fordran uppgår till. Säljs egendomen för 12 000 kr, och din fordran är 10 000 kr får konkursboet 2000 kr som delas ut till andra borgenärer. En fråga värd en anmärkning är att om egendomen istället säljs för 9000 kr är säkerheten för de resterande 1000 kr borta, och du hamnar sist i ledet i konkursen. Man säger då att de återstående 1000 kr är oprioriterade. Chansen att få betalt för en oprioriterad fordran är dessvärre oftast liten. Sammanfattningsvis får du hålla inne egendomen om det går att fastställa ett samband mellan egendomen och den förfallna skulden. I en konkurs har du genom din retentionsrätt "förtur" till betalning. Du kan dock inte få ett värde större än vad den förfallna skulden avser.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Konkursförvaltare nekar styrelseledamot tillgång till bolagets bokföring

2017-10-17 i Konkurs
FRÅGA |Som styrelseledamot har man rätt till att få en SIE fil eller tillgång till bolagets bokföring för att kunna stämma av kontot, moms, arbetsgivardeklaration och kontrolluppgifter för anställda. Har konkursförvaltare rätt att förneka tillgång till själva bokföring både i pappers format och i programmet.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När en konkursförvaltare omhändertar ett bolag så har gäldenären förlorat rådigheten över tillgångarna. Den av domstolen utsedda konkursförvaltaren har långtgående befogenheter att förfoga över konkursboet. Det är alltså konkursförvaltarens rätt att neka dig som styrelseledamot tillgång till bolagets uppgifter. Om du har problem med konkursförvaltarens åtgärder kan du föra fram frågan till tillsynsmyndigheten som är Kronofogdemyndigheten.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Leverantören av en redan betald tjänst har gått i konkurs. Kan jag kvarhålla dennes egendom som säkerhet för leveransen av tjänsten?

2017-10-12 i Konkurs
FRÅGA |Har beställt takbyte fått offert, betalt förskott.Firman har ställt upp byggställning, gick sedan i konkurs. Inget arbete utfört.Har jag någon möjlighet att hålla kvar ställningen som "pant"?Eller liknande.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Konflikten du beskriver kallas borgenärsskyddskonflikter när man pratar om köp av varor mot förtida betalning. Om säljaren går i konkurs uppstår en osäkerhet ifall köparen ska få leverans av varorna, och på så sätt få "skydd mot säljarens borgenärer" som det kallas i lagtext. I förhållanden där säljaren är ett företag och köparen är en konsument brukar konflikten lösas genom att konsumenten har rätt till varan om varan är "specialiserad", dvs om det går att peka ut vilken vara det är. Detta kan ske genom att varan är åsidolagd för köparens räkning eller om det på något annat sätt framgår att varan är avsedd för köparen, se konsumentköplagen 49 §.Hur denna konflikt löses när det är tal om en tjänst är svårare att svara på. En tjänst kan ju inte specialiseras på det sättet som ett fysiskt objekt. Enligt konsumenttjänstlagen 28 § finns en rätt för köparen att kräva att näringsidkaren (företaget i detta fall) utför tjänsten vid dennes dröjsmål med utförandet, men regeln är inte direkt tillämplig när företaget har gått i konkurs.I konsumenttjänstlagen 29 § 2 st finns en bestämmelse som innebär att köparen får häva avtalet om det finns starka skäl att anta att det kommer att inträffa dröjsmål av väsentlig betydelse för konsumenten(köparen). Eftersom företaget du beställt tjänsten av gått i konkurs kan du inte längre förvänta dig att de levererar tjänsten, och du kan därav förvänta dig ett dröjsmål av väsentlig betydelse för dig. Detta skulle i sin tur innebära att du har rätt att häva avtalet med säljaren.Beträffande byggställningen är det dock svårt att svara på om du har en legitim anledning till att nyttja den ganska oreglerade s.k "retentionsrätten", dvs att kvarhålla företagets egendom som säkerhet för din utlovade tjänst. Den enda källan jag kan komma på för att närma mig din situation är rättsfallet NJA 1985 s. 205 där en plåtslagare erkändes rätt att kvarhålla plåtar som denne utfört arbete på som säkerhet för sin fordran på det utförda arbetet. Detta fall skiljer sig dock från ditt eftersom plåtslagaren utfört arbete på plåtarna och hade en fordran på ett belopp motsvarande detta arbete på konkursboet. Sammanfattningsvis bedömer jag dina chanser att häva avtalet som ganska bra. Beträffande byggställningen rekommenderar jag att du pratar med konkursförvaltaren om saken. Jag kan inte svara på om du har rätt att kvarhålla byggställningen som säkerhet tyvärr.Jag hoppas att du är någorlunda nöjd med svaret på din fråga!

Vad kan en person som är försatt i konkurs göra?

2017-11-15 i Konkurs
FRÅGA |En person som är försatt i personlig konkurs har gjort en konkursansökan själv mot en annan person. Går det?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan en person som är försatt i konkurs göra?Om person x (gäldenären) har försatts i konkurs så inträder direkt ett totalt rådighetsförbud, dvs gäldenären får inte längre råda över sin egendom eller åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen (3:1 KonkL). Det är istället konkursförvaltaren som utövar rådigheten. På det processuella planet innebär det att x förlorar sin partsbehörighet, dvs han eller hon kan inte uppträda som part i en rättegång. Denna förlust av partsbehörigheten är dock begränsad till sånt som kan göras gällande i konkursen. Det innebär att x fortfarande kan vara part i t.ex ett mål om äktenskapsskillnad eller om vårdnad av barn. Om x skulle väcka talan i något avseende där hen saknar partsbehörighet, ska den talan avvisas. Den ska dock inte avvisas direkt, boet ska först få tillfälle att överta talan. Hoppas du fick svar på din fråga!mvh

Förskottsbetalning till körskola som gått i konkurs

2017-10-25 i Konkurs
FRÅGA |Hej, jag har betalat 14,000 kr. i förskott till en körskola som har nu gått i konkurs. Nu undrar jag om jag har rätt att kräva mina pengar eller åtminstone en del av pengarna tillbaka. I så fall vart skall jag vända mig till?Tack på förhand,FOKS
Patrik Hansson |Hej!Att få tillbaka pengar som har betalts in i förskott till ett företag som gått i konkurs är väldigt svårt. De 14 000 kr du betalt till utgör en fordran mot körskolan till följd av kontraktsbrott, eftersom de inte kommer fullfölja sin del av avtalet. Denna fordran kan du bevaka i konkursen. För att få utdelning för sin fordran i konkursen krävs i regel att fordran är förenad med en så kallad förmånsrätt enligt förmånsrättslagen. Din fordran saknar dessvärre med största sannolikhet en sådan förmånsrätt och kommer troligen anses som en oprioriterad fordran. En oprioriterad fordran betalas om det finns pengar kvar efter alla fordringar med förmånsrätt fått betalt. Detta är tyvärr inte särskilt vanligt och om så är fallet får man i regel bara några få procent av vad ens fordran faktiskt är. Det jag rekommenderar dig att göra är att bevaka din fordran i körskolans konkurs, för att förhoppningsvis kunna få tillbaka åtminstone något av de du betalat in. Detta gör du lättast genom att kontakta kronofogdens kundtjänst för att få reda på vem som är konkursförvaltare för körskolans konkurs. Därefter meddelar du konkursförvaltaren att du har en fordran mot körskolan. Då kommer du meddelas om du kommer få någon utdelning i konkursen.

Riskeras äganderätten vid konkurs hos utländsk leverantör?

2017-10-15 i Konkurs
FRÅGA |Vi avser skicka ett segelflygplan till Polen för ommålning. Detta beräknas ta 4-5 månader och flygplanet står under tiden hos målaren. Riskerar vi äganderätten vid en eventuell konkurs hos målningsföretaget? Kan vi avtalsmässigt skydda oss?
Soroosh Parsa |Hej,Tack för er fråga.Ni kan inte avtalsmässigt reglera huruvida svensk eller polsk lag ska gälla vid eventuell konkurs hos det polska företaget. Den polska indrivningsmyndigheten bedriver sin verksamhet under polsk lagstiftning. Det ni avtalsmässigt kan göra är att minimera riskerna för att ert segelflygplan utmäts såsom målarens egendom. Dessvärre kan jag inte ge er besked om hur polsk konkurslagstiftning ser ut. I stora drag skulle det kunna se ut som svensk lagstiftning. I det fall ert segelflygplan tydligt kan separeras från målarens övriga produkter, kan det inte tas i anspråk. Detta förutsätter att ert segelflygplan kan identifieras såsom ert. Ni rekommenderas därför upprätta ett tjänsteavtal där tjänsteprodukten (segelflygplanet) specificeras så långt som möjligt. Ange produkt, typ, färg, mått, identifieringsnummer, ägare, kontaktuppgifter till ägare osv. Genom att specificera egendomen blir det vid ev. konkurs tydligt att egendomen inte tillhör målaren. Se till att få avtalet underskrivet av målaren. Utöver ert avtal bör ni vid en konkurs vara beredda att uppvisa ägarbevis, ev. kvitton, kontoutdrag, dvs. allt som pekar på ägarskap. Så länge er egendom kan separeras från målarens, är ni enligt svensk rätt utom fara så länge ert tjänsteavtal är ordentligt utformat. För att bekräfta att polsk lagstiftning ser likadan ut, bör ni ta kontakt med en polsk jurist. Lawlines juristbyrå hjälper er gärna upprätta ett tjänsteavtal som minimerar era risker inför ev. konkurs hos målaren. Hör av er via mail om detta är av intresse.Vänliga hälsningar,Soroosh Parsa

Om man köpt ett fastighetstillbehör, hur uppnår man skydd från försäljarens borgenärer?

2017-09-09 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Skulle du kunna förklara för mig vad som menas med 7 paragrafen 2 kap JB Om en fastighetsägare avtalar om att ta med sig ett visst tillbehör när fastigheten säljs, kan tredje man göra anspråk på tillbehöret? Men om tillbehöret istället stannar i fastigheten, den som köper fastigheten har sakrättsligt skydd om förra ägarens borgenären skulle vilja att ta över tillbehöret?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!2 kap. 7 § JB är en bestämmelse som reglerar det sakrättsliga skyddet för fastighetstillbehör vid överlåtelser. När man pratar om sakrättsligt skydd så pratar man om skyddet från säljarens eller köparens borgenärer när denne går i konkurs. En typisk situation där detta kan få betydelse är när man köpt någonting hos en försäljare men ännu inte hämtat det. Om försäljaren går i konkurs innan köparen hunnit hämta sin vara, så kommer varan att som utgångspunkt ingå i försäljarens konkursbo, om inte köparen har uppnått sakrättsligt skydd för varan. Vad som krävs för detta sakrättsliga skydd är lite olika beroende på situationer. Om man exempelvis är en konsument, och således omfattas av konsumenträttens skydd, så räcker det att varan hos säljaren har individualiserats, avskilts från de andra varorna, eller på något annat sätt märkts ut så att det framgår att varan är avsedd för köparen, se 49 § konsumentköplagen. 2 kap. 7 § JB stadgar att ett fastighetstillbehör som säljs inte har uppnått sakrättsligt skydd innan det har skiljts från fastigheten ”på ett sådant sätt att det inte längre kan anses höra till denna”. Alternativet i andra punkten är att fastighetstillbehöret genom ett beslut enligt fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen eller anläggningslagen inte längre ska tillhöra fastigheten och detta förts in i fastighetsregistret. Detta tillvägagångssätt är troligtvis inte så vanligt när det kommer till vanliga privatpersoner.Det sakrättsliga skyddet uppstår alltså när fastighetstillbehöret skiljs från fastigheten, och det är då skyddat från försäljarens borgenärer i en konkurs. Jag kan illustrera det här med ett exempel: A äger en fastighet med en fritidsstuga på. B vill gärna köpa As stuga, men inte fastigheten som stugan är anlagd på. A och B skriver ett köpeavtal om stugan och B betalar det avtalade priset. B säger att han kommer och hämtar stugan nästa vecka. Efter några dagar går dock A i konkurs. Bs stuga kommer då att ingå i konkursboet, trots att B kan uppvisa ett giltigt köpeavtal, eftersom B inte uppnått sakrättsligt skydd(dvs B har inte avskilt stugan från fastigheten). Vad som klassas som fastighetstillbehör finns reglerat i JB 2:1.Bl. a omfattas ”byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk”.Värt att notera är också att fastighetstillbehöret, i och med att det förflyttas från fastigheten, övergår från att vara fast egendom till lös egendom.Jag hoppas du är nöjd med ditt svar! Om någonting fortfarande är oklart kan du gärna lufta detta i kommentarsfältet nedan eller ställa en ny fråga.