Om man köpt ett fastighetstillbehör, hur uppnår man skydd från försäljarens borgenärer?

2017-09-09 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Skulle du kunna förklara för mig vad som menas med 7 paragrafen 2 kap JB Om en fastighetsägare avtalar om att ta med sig ett visst tillbehör när fastigheten säljs, kan tredje man göra anspråk på tillbehöret? Men om tillbehöret istället stannar i fastigheten, den som köper fastigheten har sakrättsligt skydd om förra ägarens borgenären skulle vilja att ta över tillbehöret?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!2 kap. 7 § JB är en bestämmelse som reglerar det sakrättsliga skyddet för fastighetstillbehör vid överlåtelser. När man pratar om sakrättsligt skydd så pratar man om skyddet från säljarens eller köparens borgenärer när denne går i konkurs. En typisk situation där detta kan få betydelse är när man köpt någonting hos en försäljare men ännu inte hämtat det. Om försäljaren går i konkurs innan köparen hunnit hämta sin vara, så kommer varan att som utgångspunkt ingå i försäljarens konkursbo, om inte köparen har uppnått sakrättsligt skydd för varan. Vad som krävs för detta sakrättsliga skydd är lite olika beroende på situationer. Om man exempelvis är en konsument, och således omfattas av konsumenträttens skydd, så räcker det att varan hos säljaren har individualiserats, avskilts från de andra varorna, eller på något annat sätt märkts ut så att det framgår att varan är avsedd för köparen, se 49 § konsumentköplagen. 2 kap. 7 § JB stadgar att ett fastighetstillbehör som säljs inte har uppnått sakrättsligt skydd innan det har skiljts från fastigheten ”på ett sådant sätt att det inte längre kan anses höra till denna”. Alternativet i andra punkten är att fastighetstillbehöret genom ett beslut enligt fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen eller anläggningslagen inte längre ska tillhöra fastigheten och detta förts in i fastighetsregistret. Detta tillvägagångssätt är troligtvis inte så vanligt när det kommer till vanliga privatpersoner.Det sakrättsliga skyddet uppstår alltså när fastighetstillbehöret skiljs från fastigheten, och det är då skyddat från försäljarens borgenärer i en konkurs. Jag kan illustrera det här med ett exempel: A äger en fastighet med en fritidsstuga på. B vill gärna köpa As stuga, men inte fastigheten som stugan är anlagd på. A och B skriver ett köpeavtal om stugan och B betalar det avtalade priset. B säger att han kommer och hämtar stugan nästa vecka. Efter några dagar går dock A i konkurs. Bs stuga kommer då att ingå i konkursboet, trots att B kan uppvisa ett giltigt köpeavtal, eftersom B inte uppnått sakrättsligt skydd(dvs B har inte avskilt stugan från fastigheten). Vad som klassas som fastighetstillbehör finns reglerat i JB 2:1.Bl. a omfattas ”byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk”.Värt att notera är också att fastighetstillbehöret, i och med att det förflyttas från fastigheten, övergår från att vara fast egendom till lös egendom.Jag hoppas du är nöjd med ditt svar! Om någonting fortfarande är oklart kan du gärna lufta detta i kommentarsfältet nedan eller ställa en ny fråga.

Separationsrätt för föremål på reparation

2017-08-25 i Konkurs
FRÅGA |Har lämnat in en åkgräsklippare för reparation, blir aldrig klar pga att reservdelar ej levererats till reparationsfirman. Vad händer vid en ev konkurs? Vem äger den ännu ej reparerade gräsklipparen och kan den hämtas ut ?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Om företaget går i konkurs, så har du rätt till din gräsklippare om den är urskiljbar från andra gräsklippare som finns där och du har t.ex. ett kvitto som kan visa att du är ägaren. Du hör då av dig till konkursboet och hävdar detta. Detta kallas separationsrätt.Vänliga hälsningar,

Ingår domännamn, som ägs privat, i ett aktiebolags konkurs?

2017-08-21 i Konkurs
FRÅGA |Om man har registrerat domäner personligen före en konkurs i ett aktiebolag. Vad är det som gäller vid en konkurs och vilken lagparagraf kan man hänvisa till, respektive som gäller vid konkursen. Ingår i huvud taget domänerna i konkursboet när de har registrerats innan aktiebolaget bildades och detta privat, även ägdes privat.
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domännamn är ett ganska knepigt juridiskt område eftersom ingen lagstiftning finns som specifikt reglerar domännamn. Branschen är i huvudsak självreglerad; det finns t.ex. särskilda tvistlösningsförfaranden inom .SE för att pröva vem som har rätt till ett företags domännamn när någon annan har registrerat detsamma.Generella regler vid konkursFör att besvara din fråga behöver jag klargöra de generella reglerna beträffande konkurser som finns i den svenska lagstiftningen. Huvudregeln är att all egendom som tillhör konkursgäldenären (aktiebolaget i din fråga) när konkursbeslutet meddelades och kan utmätas ska ingå i konkursen (3 kap. 3 § konkurslagen). Egendom är utmätningsbar om den uppfyller vissa krav, t.ex. att den är överlåtbar (5 kap. 5 § utsökningsbalken) och har ett värde som är så pass högt att försäljning är försvarlig (4 kap. 3 § utsökningsbalken). Vissa domännamn är värda miljontals kronor, så ett domännamn kan givetvis uppfylla dessa krav.Framstår konkursgäldenären som ägare?Om aktiebolaget i din fråga har haft någon form av tillgång till domännamnet, t.ex. genom att domännamnet har pekats mot en server som företaget äger eller hyr, kan det åtminstone framstå som att företaget äger domännamnet. Då finns det en presumtion att konkursgäldenären äger egendomen. I det här fallet kan dock presumtionen brytas genom att privatpersonens äganderätt till domännamnet bevisas, t.ex. genom att kontakta registraren som domänen har registrerats hos för att få tag på ägaruppgifter. Domännamnet kan ju som du nämner registreras på en privatperson.Kan domännamnet ha registrerats med syfte att tillhöra företaget?Om domännamnet består av företagsnamnet (t.ex. företagsnamn.se) kan det dock enligt min mening diskuteras om domännamnet har registrerats med syfte att tillhöra företaget, och att det därefter har överlåtits till företaget utan att företaget behövde betala någonting. I det här fallet skulle domännamnet enligt min mening ingå i konkursen.Existerade inte företaget när domännamnet registrerades talar dock detta emot att domännamnet registrerades med detta syfte. I så fall kan man eventuellt säga att företaget har fått "låna" domännamnet, men att den privatperson som registrerade domännamnet fortfarande är domännamnets ägare. I det här fallet skulle domännamnet enligt min mening inte ingå i konkursen.Mig veterligen har denna fråga inte prövats av Högsta domstolen och det är därför fortfarande oklart vad som ska gälla. Jag hoppas att du ändå har fått en något klarare bild av vad som gäller.Hälsningar,

Får konkursförvaltaren lägga beslag på ens pension?

2017-06-27 i Konkurs
FRÅGA |Vad är existensminimum vid en personlig konkurs?Har konkursförvaltaren rätt att lägga beslag på belopp mindre än 3000 kr på ens bankkonto och stänga ner det?Har de rätt att ta hela ens pension om det finns på bankkontot, vilket då skulle innebära att man har ingen ekonomi kvar, kort och gott man är barskrapad...Summa summarum: Har de rätt till att ta ALLA tillhörigheter, rensa bankkontot och stänga ner det inklusive ens pension.Fråga är då, vad ska man leva på under konkursen och efter konkursen..?Man behöver väl inte vara geni för att förstå att ingen kan leva på NOLL (0) kronor
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor.Det stämmer, eftersom det inte går att leva på noll kronor får konkursförvaltaren endast ta egendom i anspråk som inte behövs för den skuldsattes försörjning och skäliga levnadsnivå. Jag återkommer till detta strax. Jag tolkar det som att dina frågor inte är aktuella för dig personligen, men för att i möjligaste mån skriva ett så pedagogiskt svar som möjligt besvarar jag dina frågor utifrån att det gällde dig.Vid förvaltningen av ett konkursbo ser konkursförvaltaren över alla dina tillgångar du hade när konkursbeslutet meddelades. Allt som du äger, som kan överlåtas och har ett förmögenhetsvärde kan konkursförvaltaren använda för att betala av skulderna. Där inräknas såväl fastigheter, möbler och kontanta medel. Detta följer av 3 kap. 3 § Konkurslagen. Det finns dock ett undantag där du som gäldenär (den som har skuld till annan) har rätt att få ut viss egendom från konkursboet som behövs för dig och din familjs uppehälle, s.k. beneficieegendom. Det är denna egendom som utgör vad som vardagligt kallas existensminimum. Genom 3 kap. 5 § Konkurslagen får bl.a. pengar och banktillgodohavanden undantas från konkursboet, se 5 kap. 1 § punkt 7 Utsökningsbalken. Vill du veta vad mer som får undantas hänvisar jag dig till nämnda paragraf. Utgångspunkten är alltså att konkursförvaltaren får lägga beslag på alla dina besparingar du har, även din pension. Detta med undantag för en liten del som kan behövas för att betala ditt underhåll för resten av månaden (t.ex. mat, resor från och till jobbet m.m.). Det finns dock ingen anledning för konkursförvaltaren att stänga ned ditt bankkonto. Denne skall ju enbart ta hand om dina tillgångar och sälja dem för att betala av skulderna. Vad du lever på under konkursen är alltså den del av dina tillgångar som får undantas från konkursboet. Om all egendom som är möjlig att beslagta är beslagtagen och du fortfarande har skulder, får konkursförvaltaren ansöka om utmätning av din inkomst (3 kap. 4 § Konkurslagen). Utmätning av pension får dock inte göras om du är beroende av pensionen för din försörjning (5 kap. 8 § Utsökningsbalken). Som fingervisning vad existensminimum kan innebära i rena belopp kan det sägas att en ensamstående vuxen får förbehålla högst 4734 kr (år 2017) från utmätning av lönen. Så, sammanfattningsvis är utgångspunkten att konkursförvaltaren får ta all egendom i anspråk, även kontanta medel såsom pensionssparande. Detta med undantag för viss uppräknad egendom som inte är av lyxkaraktär. Är gäldenären beroende av sin pensionsinkomst får den inte utmätas.Värt att nämna: om gäldenären tycker att ett beslut är felaktigt angående konkursboets förvaltning kan denne kontakta Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över konkursförvaltaren. Hoppas detta hjälpte dig att få svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Hur prioriteras fordringar på aktiebolaget i en konkurs?

2017-09-01 i Konkurs
FRÅGA |Hej, jag driver en klädbutik i ett AB. Dock går inte denna som planerat och har nu det riktigt kämpigt med försäljningen. Jag har leverantörsskulder på ca 200tkr (förfallna) samt en momsskuld på 90tkr som ska betalas 12 september. Jag har en checkkredit på 175tkr samt ett banklån på ca 61tkr som jag personligen gått i borgen för. Jag och min sambo har satt in 560tkr i bolaget dels till köpeskilling men även tillskjutna medel under detta året. xxx fsg är säsongsbetonad med mest fsg under juli och nu börjar fsg avta rejält efter sommaren. Jag bestämde mig i våras för att avveckla och har inte köpt in några varor för hösten utan har nu ett lager på ca 355tkr (inköpspris). Då jag inser att jag inte kan betala varken mina förfallna levskulder eller min kommande momsskuld funderar jag på konkurs. Hur prioriteras dessa fordringar i en konkurs?
Soroosh Parsa |Hej,Tack för att du använder Lawlines expresstjänst.Prioritetsordning vid konkurs enligt förmånsrättslagen1. Särskild förmånsrätt 2. Allmän förmånsrätt3. Oprioriterade fordringarBorgenärerna i den första kategorin har företrädesrätt till betalning av sin fordran i den egendom där säkerheten är ställd, t.ex. pant. Om säkerheten t.ex. är en fastighet, får borgenären ut sin fordran genom att fastigheten säljs. I den andra kategorin återfinns borgenärer som har företrädesrätt till betalning av sin fordran ur boets samtliga tillgångar. Dessa kan bland annat vara borgenärers fordringar avseende kostnader för att försätta bolaget i fråga i konkurs, revisorer som har anspråk på arvode för sina uppdrag eller arbetstagares anspråk på lön, pension och andra ersättningar.Övriga fordringar, dvs. sådana utan särskild eller allmän förmånsrätt, är oprioriterade. Dessa har inbördes lika rätt. Det kan röra sig om leverantörsskulder, skatteskulder och hyresfordringar. Borgenärer med oprioriterade fordringar får sällan betalt, eller bara en liten del av fordran, eftersom de med prioriterade fordringar har rätt till full betalning först.Normalt inget personligt ansvar för bolagets skulderGrundtanken med bolagskonstruktionen är att aktiebolaget är en egen juridisk person, för vilken ägaren inte blir personligt betalningsskyldig för de skulder som belastar bolaget (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Ett undantag till huvudregeln är situationen då ägare går i borgen för att tillföra kapital till bolaget. Ett borgensåtagande är accessoriskt i förhållande till lånet, varför ägaren blir personligt ansvarig för bolagets skuld (10 kap. 8 § handelsbalken).Ett annat undantag är att bolagets företrädare kan bli personligt ansvarig för bolagets skatteskulder. Utgångspunkten är att bolaget ska betala skatt. Bolagets ägare kan dock under vissa förutsättningar likställas med bolaget. För personligt ansvar för bolagets skatteskulder krävs att företrädaren uppsåtligen (med vilje) eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala skatt eller avgift (59 kap. 12-15 §§ skatteförfarandelagen).Vid utebliven betalning av lånet på bankens anmodan eller vid personligt ansvar för skatteskuld, kan banken och Skatteverket vända sig till kronofogden för att få till stånd en utmätning av ägarens privata egendom.Prioritering av Ert företags skulderDet framgår inte huruvida ert bolag har ställt säkerhet för leverantörsskulder, banklån eller checkkredit. Jag utgår från att så inte är fallet. Det finns då inga fordringar med särskild förmånsrätt. Inte heller framgår några allmänna fordringar. Notera att eventuella anspråk från arbetstagare på lön, pension eller andra ersättningar är prioriterade. Om någon av fordringarna mot förmodan är förenade med förmånsrätt, ska dessa betalas till fullo före övriga fordringar. Samtliga fordringar du har redovisat i din fråga är oprioriterade och har inbördes rätt i eventuell konkurs. Totalt 526 000 kr är redovisat. Ränta tillkommer enligt avtal eller lag på samtliga förfallna belopp. Limitavgift + ränta på uttaget belopp tillkommer på checkkrediten. Därefter får var och en av borgenärerna lika stor andel i konkursboet. Banken kommer därefter att kräva dig på eventuell skuld som återstår för det lånet du är personlig ansvarig för. Det aktiekapital som du och din sambos har tillfört bör vara uttömt efter detta. Notera att ni kan ta upp kapitalförluster i samband med konkursen i era personliga deklarationer för att reducera er skattebörda avseende eventuella kapitalvinster.Hör av dig om något är oklart i svaret.Vänliga hälsningar,

Förmånsrätt efter företagsrekonstruktion?

2017-08-23 i Konkurs
FRÅGA |En fråga gällande allmän förmånsrätt enligt FRL §10A p5 avseende nedlagt arbete sex månader innan konkursbeslut, om ett bolag genomförde en företagskonstruktion.ExempelBolag A skickar fakturor december 2015 avseende nedlagt arbete i november 2015 till bolag BI mars 2016 försätts bolaget B i rekonstruktionRekonstruktionen pågår fram till konkursbeslutet januari 2017Bolag A arbete är ju nedlagt mer än sex månader innan konkursbeslutet men under rekonstruktionen var bolaget ”fredat” från konkursansökan mm.Så hur räknar man de sex månaderna ?Har bolag A förmånsrätt ?Jag har läst följande i en tidningsartikel skriven av en juristDen förmånsrätt du skulle ha haft om företaget hade försatts i konkurs i stället för att inleda ett rekonstruktionsförfarande behåller du om rekonstruktionsförfarandet upphör och företaget försätts i konkurs. Men det gäller endast under förutsättning att konkursansökan görs under företagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen ska upphöra, 4 kap. 2 § 1 och 2 stycket konkurslagen. Du bör alltså bevaka att konkursansökan kommer in i tid.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!För att få allmän förmånsrätt enligt 10 a § för utfört revisionsarbete, måste man ha utfört detta arbete de senaste sex månaderna innan konkursansökningen kom in till tingsrätten, alltså inte sex månader innan själva beslutet. Om Bolag A inte har gjort det, så har de ingen förmånsrätt.Paragraferna i artikeln du läst handlar om återvinning. Det är t.ex. om en konkursförsatt person köpt ett dyrt smycke inom 6 månader från det att hen försattes i konkurs, så har konkursboet rätt att häva köpet. Såvitt jag kan bedöma, är det inte detta det är frågan om i ditt fall.Med den informationen att döma så verkar det som att Bolag A får ställe sig i kö med de andra borgenärerna för att få sin fordran betald och då är det vanlig kronologisk ordning som gäller.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till oss igen i framtiden! Vi erbjuder obegränsad rådgivning med möjlighet till direkt telefonrådgivning, allt i ett paket för företag. Läs mer om Lawline premium här.Vänliga hälsningar,

Godtrosförvärv av lösöre i flera steg

2017-08-11 i Konkurs
FRÅGA |Företag A säljer en lastbil på avbetalning till företag B. Det görs ingen notering i bilregistret om att det är ett kreditköp. Avbetalningar skulle göras med 10 000 per månad, men endast en kommer in.Efter några månader säljer företag B bilen till företag C. Utan att den är betald, och utan att meddela företag A.Företag B och C är kompanjoner, och sitter i samma kontor. Det råder ingen tvekan om att företag C vet om att bilen är obetald.Direkt efter ägarbytet säljer företag C bilen till en bilhandlare som inbytesbil mot en annan lastbil.I dagsläget är bilen fortfarande stående hos bilhandlaren.Företag B har nu gått i konkurs.Företag A vill antingen ha betalt, eller bilen tillbaka, och frågan är vilket bolag man kan ge sig på med krav.Företag C var fullt medvetet om att bilen inte var betald och underlät att tala om detta för bilhandlaren.Bilhandlaren svär sig fri och hänvisar till att det inte fanns nåt som tydde på att bilen var obetald.Enligt uppgifter vi fått från Transportstyrelsen är dock noteringen om kreditköp inget måste, och ska inte tas för nån garanti åt nåt håll.Fråga två är vad som skulle behövas för att belägga bilen med kvarstad, då det nu finns en uppenbar risk att den säljs utomlands, och därmed är borta för alltid. Och OM den ändå säljs, vad finns för utsikter att kräva bilfirman på pengar?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag börjar med att behandla frågan om vilket bolag företag A kan vända sig mot för att få bilen. Jag behandlar sedan frågan om kvarstad. Frågan måste besvaras i olika steg. Först bör vi dock klargöra vad som har hänt. A har sålt en bil till B på kredit. B har fått bilen men ej betalat den fullt ut. B säljer bilen till C. C får bilen. C säljer den sedan till en bilhandlare (hädanefter kallad D). B har gått i konkurs, och nu vill A ha betalt eller få tillbaka bilen. Utgångspunkten är här att kravet självklart bör riktas mot B, eftersom det är B som är avtalspart till A. Eftersom B dock är i konkurs kommer ett sådant krav endast ge viss betalning, eller ingen alls. Det är därför av intresse att se om krav kan riktas mot C eller D istället. Du beskriver att bilen har sålts på avbetalning (på kredit). När så sker förbehåller sig ofta säljaren (d.v.s. i vårt fall A) äganderätten till egendomen om krediten ej betalas. Sådana förbehåll kallas ofta återtagandeförbehåll eller äganderättsförbehåll. Om A, i vårt fall, inte har gjort ett sådant förbehåll, har A ingen chans att få tillbaka bilen eller få pengar från någon av de inblandade parterna. Om inget förbehåll har gjorts har äganderätten övergått till B varpå B har kunnat göra vad B önskar. Vad man först måste ta reda på är således om det finns ett sådant förbehåll mellan A och B. Finns ej sådant är svaret på frågan att A ej kan göra anspråk mot någon part. Jag utgår i det följande från att ett sådant förbehåll existerar. Om det finns ett sådant återtagandeförbehåll, innebär det att B - innan krediten till A har betalats - ej är ägare till bilen. B har då inte heller rätt att sälja bilen. Detta innebär att C - för att få äganderätt till bilen - måste göra ett s.k. godtrosförvärv. Regler om godtrosförvärv finns i lagen om godtrosförvärv av lösöre (hädanefter förkortat GfvL). Där stadgas att godtrosförvärv kan ske om säljaren (d.v.s. i vårt fall B) har egendomen (d.v.s. bilen) i sin besittning och köparen (d.v.s. i vårt fall C) får bilen i sin besittning i god tro (2 § GfvL). Det verkar som att B har haft bilen i sin besittning och att C har fått den i sin besittning. Då återstår frågan om C var i s.k. god tro. Detta innebär i princip att C inte borde ha misstänkt att B ej fick sälja bilen på grund av A:s äganderätt. Du beskriver att C definitivt visste om att B ej betalat krediten på bilen. Jag utgår därför ifrån att C även kände till att det fanns ett återtagandeförbehåll. C bör därför ej anses ha varit i god tro om B:s bristande behörighet att sälja bilen, varför C ej kan ha gjort ett godtrosförvärv. Om C varit i god tro, kommer C att göra ett godtrosförvärv. Detta innebär att äganderätten går över på C, varpå A förlorar möjligheten att rikta krav mot C. C har då haft rätt att sälja till D varför krav ej heller kommer kunna riktas mot D. Vad A kan göra då är att kräva att återfå bilen mot en lösensumma (se 5 § GfvL). Jag utgår i det följande - på grund av vad du beskriver om C.s kännedom om B:s krediter och i övrigt förhållandet mellan dem - från att C ej har gjort ett godtrosförvärv. Detta innebär att äganderätten fortfarande ligger kvar hos A. Nästa fråga blir då om D har gjort ett godtrosförvärv från C. Om D har gjort ett godtrosförvärv från C, kan A ej rikta krav mot D. Då kan A endast kräva att återfå bilen mot en lösensumma (se 5 § GfvL). För att avgöra om D har gjort ett godtrosförvärv blir samma fråga som angående C av intresse, d.v.s. var D i god tro om C:s bristande behörighet att sälja bilen? Det finns en legaldefinition av när någon kan anses vara i god tro. En förvärvare skall anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen (2 § GfvL). En första fråga är om D faktiskt kände till att C inte fick sälja bilen. Det finns inget som pekar på detta. Nästa fråga blir då om D borde känt till att C inte fick sälja bilen. Lagen ålägger köparen (d.v.s. D) en viss undersökningsplikt. För att D ska anses vara i god tro, krävs att D vidtagit vissa undersökningsåtgärder. Strängare krav på denna undersökning bör kunna ställas på inom området yrkesverksamma personer. Bevisbördan ligger på förvärvaren (d.v.s. i vårt fall D). (jfr rättsfallet NJA 1995 s 337 från högsta domstolen). Det får regelmässigt krävas att förvärvaren undersöker ägarförhållandena, oavsett om överlåtaren är en privatperson eller ett företag som bedriver handel med motorfordon (NJA 2005 s 502). Det ligger därför i min mening närmast till hands att rikta krav mot D. Om ett sådant krav framställs måste D göra sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att han saknade rätt att förfoga över egendomen. Jag kan inte svara på om en sådan talan skulle lyckas då jag ej vet vilka undersökningsåtgärder D vidtagit. Det finns ingen poäng i att rikta sig mot B eftersom B är i konkurs och ej kan betala skulden. C har ej bilen i behåll varför krav ej kan riktas mot C. Slutsatsen blir därför att kravet bör riktas mot D. A kommer vinna denna talan om D ej varit i god tro. Svaret på första frågan är således att krav bör riktas mot D. Jag går vidare med frågan om kvarstad. Du beskriver att det finns risk att D kommer sälja bilen vidare. Om D gör detta, får A istället rikta in sig mot den som köper bilen av D. Krav kan då ej riktas mot D. Det blir därför - som du beskriver - möjligen av intresse att begära kvarstad på bilen. För att A ska lyckas med sin begäran om kvarstad krävs att det skäligen kan befaras att motparten (D) skaffar undan, väsentligt försämrar eller på annat sätt förfogar över egendomen till skada för sökanden (A) (se 15 kap 2 § rättegångsbalken). Ansökan om kvarstad görs hos den domstol där talan ska väckas mot D. A måste ställa säkerhet för den skada som kan tillfogas D (15 kap 6 § rättegångsbalken). Talan ska - sedan beslut om kvarstad meddelats - väckas mot D inom en månad (15 kap 7 § rättegångsbalken). Jag kan inte närmare svara på denna fråga då man måste veta D:s förhållanden. SammanfattningJag har redogjort för vem krav kan riktas mot. Jag har härvid kommit fram till att krav kan riktas mot D. A kommer få tillbaka bilen om D ej varit i god tro. Om D ej har kvar bilen, får krav istället riktas mot den som köpt bilen av D. Jag har vidare redogjort för vad som krävs - och hur man går tillväga - för kvarstad. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se

När uppstår sakrättsligt skydd vid konsumentköp?

2017-05-28 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Jag undrar över följande scenario: Person A har köp ett möblemang av ett möbelföretag och A erlägger hela köpeskillingen vid köptillfället. Leveranstiden är 7 veckor på grund av att möblerna tillverkas i ett annat land, för att sedan levereras till A:s bostad. Möbelföretaget går dock i konkurs 5 veckor efter köptillfället. A vänder sig till möbelföretaget och dess konkursförvaltare och menar att enligt KKL har han rätt att få ut varor eller pengar. Konkursförvaltaren och möbelföretaget förklarar att möbelföretaget inte hann betala möbeltillverkaren innan konkursen, varför möblemanget inte fysiskt existerar ännu. Har A rätt att få ut pengar enligt 49 § KKL, eller någon annan förordning? Eller brinner dessa pengar inne på grund av att det inte finns någon fysisk vara med en tydlig, avgränsande märkning på (såsom A:s namn)? Tack på förhand!
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör huruvida sakrättsligt skydd har uppstått, dvs. om A har blivit skyddad mot möbelföretagets borgenärer (kort och gott om A har företräde framför andra som vill ha betalt från möbelföretaget). Som huvudregel gäller den så kallade traditionsprincipen. Principen innebär att sakrättsligt skydd uppstår först när varan har hamnat i köparens besittning.Vid konsumentköp är mycket riktigt konsumentköplagen tillämplig och då gäller en något mer förmånlig regel för konsumenten. Om säljaren har gjort tydligt att varan är avsedd för köparen genom att t.ex. anteckna köparens namn på varan uppstår sakrättsligt skydd (49 § konsumentköplagen). Då har köparen så kallad separationsrätt, dvs. rätt att få ut varan från konkursboet.Om varan inte ens är tillverkat ännu kan inget sakrättsligt skydd uppstå; det går givetvis inte att urskilja vilken vara som är avsedd för köparen om varan inte existerar ännu. Har en förskottsbetalning gjorts måste köparen istället rikta ett betalningsanspråk mot konkursboet och hoppas på att få betalt. Köparen kan i bästa fall få ersättning, under förutsättning att det finns tillräckligt med pengar i konkursboet. Det är också möjligt, men troligtvis inte särskilt sannolikt, att konkursförvaltaren väljer att träda in i avtalet och leverera varan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,