Allmänt skadestånd och dröjsmålsränta för sen utbetalning av lön

2017-10-05 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Min arbetsgivare vägrade betala min intjänade lön för juli som enligt erhållen lönespec skulle utbetalats 25/8.Först efter anlitande av kronofogde betalades lönen i mitten av september.Fråga: Har jag rätt till och kan jag kräva "allmänt skadestånd"?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt skadeståndI det fall en arbetsgivare inte betalar ut lön i tid kan denne drabbas av flera sanktioner. Om din arbetsgivare har ingått av kollektivavtal så kan arbetsgivaren genom dröjsmålet med utbetalningen ha brutit mot detta, och kan då åläggas att utbetala allmänt skadestånd (54-55 § lagen om medbestämmande i arbetslivet). Förmodligen skulle ett skadestånd vara av ungefär samma storlek som det belopp du gått miste om. I detta fall har du fått lön utbetald, om än för sent, därför skulle förmodligen ett skadestånd vara lika stort som ett belopp om dröjsmålsränta.DröjsmålsräntaJag utgår i det följande från att ni i inte avtalat angående ränta i ditt anställningsavtal.Obetald lön utgör en penningfordran (1 § räntelagen). Huvudregeln är (2 § räntelagen), att ränta utgår efter förfallodagen av en fordran (betalning du har rätt till). Om det framgår av anställningsavtalet att lönen ska betalas den 25:e varje månad, och den inte utbetalas, utgår ränta på tiden därefter fram tills att betalning sker (6 § räntelagen).RådOm arbetsgivaren bestrider dina krav enligt ovan om allmänt skadestånd eller dröjsmålsränta, kan du gå till domstol. Tvist mellan arbetsgivare och icke fackansluten arbetstagare förs i tingsrätten, därför bör du kontakta ett juridiskt ombud. Är du fackligt ansluten kan du kontakta ditt fackförbund.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Blir det ränta på obetald dröjsmålsränta?

2017-09-21 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej! Får obetald dröjsmålsränta ingå i fakturor som ingår i ärenden som skickas in till Kronofogden där det sedan räknas ränta igen?
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga handlar det om det får räknas dröjsmålsränta på obetald dröjsmålsränta.Reglerna om dröjsmålsränta stadgas i Räntelagen (1975:635). I 7 § kan vi utläsa att dröjsmålsränta ska vara densamma på kapitalet sedan det datum betalningen förfallit till betalning. Angående ränta på dröjsmålsränta fastställer Högsta Domstolen i NJA 1994 s 3 att dröjsmålsränta för försenad betalning av dröjsmålsränta inte får läggas till på kapitalet, hur länge dröjsmålsränta än utgår. Detta innebär alltså att dröjsmålsränta på dröjsmålsränta inte får göras, så länge parterna inte avtalat om det.Om det är reglerat i ditt avtal att dröjsmålsränta ska utgå för obetald dröjsmålsränta är det alltså det som gäller. Räntelagen gäller nämligen bara i den mån inget annat avtalats, se 1 § andra stycket Räntelagen. Beakta dock att villkor som sägs i fakturan (t.ex. att dröjsmålsränta utgår på dröjsmålsränta) men inte sägs i avtalet inte blir en del av avtalet. En faktura är endast ett krav om betalning i anledning av avtalet, inget annat. Om dröjsmålsräntan lagts till på beloppet i fakturan, och du är i dröjsmål med betalningen, och dessa skickas till Kronofogden kommer ingen ytterligare ränta utgå om det inte står i avtalet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan dröjsmålsränta tas ut även om det inte avtalats i förväg?

2017-08-01 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hejsan!Om jag har förstått rätt så har en näringsidkare alltid rätt att ta ut dröjsmålsränta av en annan näringsidkare vid för sen betalning utan att rätten till dröjsmålsränta behöver ha avtalats i förväg. Detta enligt Räntelagen 4 §. Min fråga handlar om vad som gäller då det är en privatperson (konsument) som betalat för sent till en näringsidkare. Har företaget (näringsidkaren) rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt Räntelagen om inte rätten till dröjsmålsränta avtalats med konsumenten i förväg? Jag har hört att så inte är fallet och undrar i sådana fall var man kan hitta lagrum om detta?Tack på förhand!
Johanna Ambjörn |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dröjsmålsränta regleras i räntelagen som är dispositiv, vilket innebär att lagen gäller om inget annat är avtalat.Det stämmer som du säger att en näringsidkare alltid har rätt att ta ut dröjsmålsränta av en annan näringsidkare vid för sen betalning utan att rätten till dröjsmålsränta har avtalats i förväg. Dröjsmålsränta kan tas ut 30 dagar efter fakturadatumet (4 §, 2 stycket, räntelagen). Ingen upplysning om att dröjsmålsränta kommer tas ut behöver ske till kunden. När det gäller konsumenter som betalat för sent, krävs att man meddelar kunden minst 30 dagar i förväg om att underlåtenhet att betala medför dröjsmålsränta. Först efter att dessa 30 dagar gått har man rätt att ta ut dröjsmålsränta (4 §, 1 stycket, räntelagen)Alltså även om dröjsmålsränta inte har avtalats i förväg med en konsument har du rätt att ta ut dröjsmålsränta 30 dagar efter att du meddelat kunden om detta. T.ex. kan du lämna en upplysning i fakturan eller betalningspåminnelsen om att underlåtenhet att betala medför dröjsmålsränta och då kan du debitera dröjsmålsränta först efter 30 dagar efter fakturan/betalningspåminnelsens datum. Det viktiga är att du måste upplysa konsumenten om att dröjsmålsränta kommer tas ut. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det tillåtet att skicka fakturor som förfaller efter 10 dagar?

2017-05-04 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej,Vi har 10 dagar på våra fakturor, om någon ringer och ber om längre så är det inget problem. men om dom inte ringer och när vi sedan påminner om fakturan och de då säger att de aldrig betalar på mindre än 30 dagar. vem har då rätten på sin sida?Vi är ett litet företag inom hotell och restaurang och vi får fakturor från våra leverantörer på 10 dagar. de skulle inte leverera till oss utan att få betalt i tid. Kan våra kunder bara ignorera vårt förfallodatum och hävda att 30 dagar är lag?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att era kunder är näringsidkare.När måste gäldenären betala?När ett skuldförhållande föreligger gäller som huvudregel att borgenären (den som ska få betalt) kan kräva gäldenären (den som ska betala) på betalning när som helst (5 § skuldebrevslagen). Borgenären har alltså som utgångspunkt rätt att bestämma när gäldenären ska betala. En förfallotid mellan 10-30 dagar är vanligt att tillämpa, men det varierar mellan olika branscher. Min bedömning är att ni har rätten på er sida när ni påtalar för kunderna att de har hamnat i betalningsdröjsmål. Kunderna kan alltså inte ignorera den förfallotid ni har bestämt.Vad händer om gäldenären inte betalar i tid?Om gäldenären, trots att fakturan är förfallen, inte har betalat har ni rätt till dröjsmålsränta. Eftersom förfallodagen är bestämd har ni rätt att kräva dröjsmålsränta från förfallodagen (3 § räntelagen), såvida förfallotiden kan anses skälig (här kan man t.ex. titta på vad som är sedvanligt i branschen). Om ni har avtalat om påminnelseavgift har ni även rätt att debitera 60 kr för att skicka ut en påminnelse (2 § och 4 § 2 st. 1 p. lagen om ersättning för inkassokostnader m.m.).Mitt råd till erJag vet inte hur era avtal ser ut, men ni bör tydliggöra för era kunder innan ni ingår avtal att (1) ni tillämpar 10 dagars förfallotid och att (2) påminnelseavgift kan debiteras vid försenad betalning. Att dröjsmålsränta utgår följer i så fall av räntelagen utan att ni avtalar om det separat, men det kan vara bra att vara tydlig även med detta.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Hur man beräknar dröjsmålsränta

2017-09-29 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Min bror lånade ut pengar till våra föräldrar för 35 år sedan med 100 000 kr till köp av fastighet. Vad är rimligt att lånet ska betalas tillbaka med nu om man räknar på normal ränta?
Elias Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Vad lagen sägerDet framgår inte av din fråga men jag utgår ifrån att din bror och dina föräldrar varken avtalade kring ränta eller förfallodatum när skuldebrevet utfärdades. Enligt 4 § 1 stycket räntelagen ska ränta räknas från trettio dagar efter det att borgenären (din bror) kräver betalning av gäldenären (era föräldrar). Det innebär att om din bror exempelvis kräver betalning den 1 oktober, kommer den legala räntan löpa från och med den 30 oktober. Den legala räntan beräknas enligt 6 § räntelagen som referensräntan plus åtta procentenheter. I dagsläget uppgår den alltså till 7.5 %. Andra perspektiv 1. När din bror och dina föräldrar diskuterar vad som är rimligt bör de ha inflationen i åtanke. Statistiska Centralbyrån har ett utmärkt verktyg för ändamålet. Enligt det motsvarar 100 000 kr år 1982, idag 265 000 kr. 2. Om vi ponerar att din bror redan 1982 lät fordringen förfalla och den legala räntan börja löpa, skulle era föräldrar idag vara skyldiga 380 000 kr. Det förutsätter dock att referensräntan konsekvent varit 8 %. Det ska också tilläggas att 8 % är i ett jämförande perspektiv en relativ hög räntesats. På Kronofogdens hemsida kan ni laborera med andra räntesatser och se vad det ger för resultat. Jag rekommenderar att ni har både juridiken och nationalekonomin i åtanke när ni överlägger kring hur skulden bör betalas.

Beräknas räntan kumulativt eller inte?

2017-08-22 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hur räknar man ut rätt belopp när man har två räntor vid enkelt skuldebrev?Jag och en till person har upprättat ett enkelt skuldebrev där personen är skyldig att betala mig ett visst belopp, låt säga 30 000kr, två år efter signeringsdatumet, och vi har skrivit in i skuldebrevet att det utgår ränta på låt säga 5%. Ska man då räkna 30 000kr * 1,05 * 1,05 = 33 075kr? Eller räknar man på grundbeloppet hela tiden? Dvs 2 * 1,05 * 32 000 = 33 000kr?Utöver det har det gått ytterliggare år sedan dessa pengar skulle vara inbetalade, låt säga sex år, och det står senare i samma skuldebrev att "Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta med en räntesats motsvarande referensräntan plus 2 procentenheter". Hur ska man tolka det? Att det blir 2% ovanpå de tidigare 5% man hade ovan, eller ska man ta hänsyn till referensräntan som riksbanken sätter (som kan vara negativ, och då känns det väl konstigt att det är den man ska rätta sig efter? Dessutom blir det ytterst komplicerat om man för hand ska sitta och räkna ut räntebeloppen när referensräntan skiftar varje halvår)? Och räknar man då på grundbeloppet eller beloppet man har efter räntan fram till att det skulle ha betalats?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Om inget annat anges i ert skuldebrev, så används räntelagen. AvkastningsräntanRäntelagen har ingen lagstadgad avkastningsränta, såsom den på 5 % som ni avtalat om. Om ni inte har skrivit någon om huruvida räntan beräknas kumulativt, alltså ränta på ränta eller utifrån ursprungsbeloppet vid varje betalning, så tolkas räntelagen analogt och då gäller kumulativ ränta.Alltså: "räknar man på grundbeloppet hela tiden?" Nej. Inte om ni inte har avtalat om det.DröjsmålsräntanNi har tecknat en dröjsmålsränta på "referensräntan plus 2 procentenheter". Om inget annat i avtalet bidrar till en annan tolkning så innebär detta att ni går efter riksbankens referensränta som stadgas i 9 § räntelagen. Vid uppkomsten av varje ny räntebetalning ska ni alltså ta den gällande referensräntan det pågående halvåret och addera 2 procent av det belopp som hela skulden totalt låg på vid just den betalningens uppkomst.Alltså: med de omständigheter jag har att döma efter så är det rimligast att ni använder riksbankens referensränta och även här är det kumulativt.Vidare hjälpBehöver ni hjälp att lösa detta ytterligare eller uppstår tvist, så kan ni vända er till vår juristbyrå här på Lawline. Mer info finns här. Jag kan även passa på att hänvisa till vår expresstjänst som kan erbjuda extra snabb rådgivning och även rådgivning via telefon.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Innebörden av dröjsmålsränta

2017-05-16 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej! 17 juni 2016 så blev jag lurad på en mobil via blocket. Ska nu få tillbaka 830 kronor vad jag betalade för mobilen plus ränta från den 17 juni 2017 tills nu, vad blir totalsumman då? Förstår mig inte riktigt på detta med räntor.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår i mitt svar från att du menar "ränta från den 17 juni 2016 tills nu" och att det bestämda om ersättning plus ränta är bestämt av en domstol. Detta eftersom ifall en domstol inte har dömt i frågan kan ni nämligen komma överens om vad ni vill angående ränta.Den lag som blir aktuell för dig är räntelagen. I 6 § står att dröjsmålsräntan per år är referensräntan plus 8 procentenheter. Referensräntan bestäms av Riksbanken och var den 1/1 2017 -0,50. -0,50+8=7,5. Alltså ska din motpart betala ränta med 7,5 % av det totala beloppet per år tills dess att full betalning har skett. Det första året kommer räntan som du har rätt till alltså att bli 830 x 0,075 ≈ 62 kr. Det här innebär att tills du får tillbaka dina 830 kr ska den som lurade dig dessutom betala ränta på grund av att personen dröjer med att betala dina pengar (därav ordet dröjsmålsränta). Alltså finns det inget givet svar på hur mycket du kommer få eftersom det helt beror på hur lång tid personen tar på sig att betala tillbaka. Räntan beräknas på den summa som din motpart inte har betalat, ifall du får tillbaka halva summan efter ett år kommer räntan alltså fortsättningsvis inte att räknas på beloppet 830 kr utan istället 415 kr.SammanfattningAtt du ska få ränta från dess att du köpte mobilen innebär att du har rätt att få extra pengar på grund av att den person som ska betala tillbaka pengar till dig dröjer med sin betalning. Räntan räknas ut enligt 6 § räntelagen och räntesatsen blir 7,5 % per år (i nuläget). Hur mycket pengar du totalt kommer få beror helt på hur snabb din motpart är på att betala tillbaka pengarna till dig, ränta har du bara rätt till ifall personen dröjer med betalningen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Beräkning av ränta

2016-10-27 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |En vän till mig har förlorat två mål i domstol. 2015 samt 2016 Nu krävs hen på ersättning samt 8% ränta därtill.Detta trots att referensräntan var 0% när kostnaden uppstod. Och idag är den ju i minusKan min vän beivra räntekostnaden?
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att svara generellt om ränteberäkningen eftersom jag inte har så mycket information att gå på, men jag hoppas att jag ska kunna lämna svar på din fråga ändå.Det vanliga är att man beräknar räntan utifrån 6 § räntelagen. Där kan man läsa att räntan ska vara referensräntan plus 8 procentenheter. Referensräntan blev negativ den 1 juli 2016, och räntan ska beräknas utifrån datumet som finns angivet i domen din vän fått. Om datumet räntan ska beräknas på är efter 1 juli 2016 bör räntan vara 7,5% (-0,5+8). Mvh,