Neka medlemskap i ideel förening

2014-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Har man rätt att neka en person medlemsskap i en ideel förening. Tex ett gym som vill neka en jobbig kriminell medlemsskap?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Ideella föreningar är inte reglerade i lag i Sverige. Verksamheten regleras istället av de stadgar som medlemmarna har antagit. För att hitta ledning i hur en fråga ska lösas kan man även söka i praxis och doktrin. Föreningar ska vara öppna för nya medlemmar, detta innebär emellertid inte någon allmän rätt för vem som helst att bli medlem. Utan det är fortfarande upp till föreningen att godkänna medlemskapet. Högsta domstolen har dock kommit fram till att rätt till medlemskap kan föreligga trots att den ideella föreningen säger nej, om medlemskapet är av stor betydelse för den sökandes försörjning (se NJA 1948 s 513). Domstolar prövar också endast beslut som gäller medlemskap i en ideell förening om det rör sig om sådana fall där medlemskapet har en stor ekonomisk betydelse. Beslut som t.ex. har tagits av idrottsföreningar tas inte upp till sakprövning. ( NJA 1990 s. 687.)Sedan 2008 finns dock lagstöd mot diskriminering. Ett medlemskap får således inte vägras på en diskriminerande grund, som t.ex. att den sökande är av viss etnicitet eller har en viss sexuell läggning.Om ett medlemskap har vägrats på ett sådant sätt kan domstolen göra undantag från huvudregeln att de inte tar upp ideella föreningars beslut till prövning och pröva om den ideella föreningen har agerat på ett diskriminerande sätt.Sammanfattningsvis kan alltså en ideell förening neka en person medlemskap, detta får dock inte göras om det är av stor betydelse för den sökandes försörjning alternativt att nekandet utgör diskriminering.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Styrelsens ansvar i bostadsrättsförening

2014-11-26 i Föreningar
FRÅGA |En bostadsrättsförening med 5 styrelseledamöter påbörjar en process där det gäller att bygga om gårdar/grönområde till en ny uteparkering etc. De ansöker om bygglov. Ca 2 mån senare får medlemmarna ett A4 ark i färg som anger en liten del, (folder). Dvs ritningarna saknas. När medlemmarna uppmärksammas på detta och påstötningar till styrelse kallar den till en extrastämma. Detta sker efter 3 mån sedan bygglovsansökan lämnats till kommunen. Ex-stämman avslår det hela, men styrelsen fortsätter att driva ärendet avseende pågående bygglovsärende. Hela projektet skulle kosta ca 4 milj. Det saknas fog för detta i fören. stadgar. Vilka lagrum kan vara tillämliga i en sådan här historia?? Förutom stadgar finns det Brf lag, Lag om ekon-föreningar och brottsbalken. Det finns bevisning för detta via korrespodens mellan styrelse och bygglovsarkitekt. Inte ens våran sk. intern- revisor tipsade om detta till medlemmarna,,...
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En bostadsrättsförening är en särskild typ av ekonomisk förening. Bestämmelser återfinns i bostadsrättslagen (1991:614) som i vissa avseenden hänvisar till lagen om ekonomiska föreningar (FL) (1987:667). När en styrelse agerar i strid med föreningens stadgar eller lag aktualiseras en rad bestämmelser. Dessa presenteras nedan. Först vill jag kort nämna vilka grundläggande förutsättningar som gäller för en bostadsrättsförening och dess styrelse.Bostadsrättslagen 9 kap. 12 § anger att i fråga om ledningen i föreningen gäller motsvarande tillämpliga bestämmelser i FL 6 kap. I regel är det medlemmarna som på föreningsstämman utser styrelsen. En styrelseledamot har ett sysslomannaansvar och styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltning. Styrelsen eller någon som den bemyndigar kan enligt FL 6 kap. 11 § vara firmatecknare och ingå avtal för föreningens räkning. Det finns här en viktig distinktion mellan styrelsens behörighet och befogenhet. En ställföreträdare såsom styrelsen kan i och för sig vara behörig att företräda föreningen i ett visst avseende, men denna behörighet kan vara inskränkt till att företräda föreningen på ett visst sätt. Om styrelsen överträder sin befogenhet blir föreningen enligt FL 6 kap. 14 § bunden av rättshandlingen om tredje man är i god tro om att styrelsen handlar inom sin befogenhet. Föreningens medlemmar kan dock vidta åtgärder mot styrelsen.EntledigandeDet följer av FL 6 kap. 2 § att de som utser styrelsen kan besluta att en styrelseledamots uppdrag ska upphöra i förtid.Beslut om ansvarsfrihetBostadsrättslagen 9 kap. 14 § hänvisar till tillämpliga delar av FL 7 kap. Vid föreningsstämman ska medlemmarna bland annat besluta om huruvida styrelsen ska medges ansvarsfrihet eller inte, FL 7 kap. 4 §. Detta har betydelse för möjligheten att föra talan om skadestånd mot styrelsen. Har styrelsen enligt medlemmarna agerat felaktigt kan de rösta för att ansvarsfrihet inte ska beviljas.SkadeståndEnligt bostadsrättslagen 10 kap. 1 § gäller FL 13 kap. i tillämpliga delar avseende skadestånd. Detta innebär att i allvarliga fall kan medlemmarna föra talan om skadestånd, ifall styrelsen genom uppsåtligt eller oaktsamt agerande orsakat föreningen eller dess medlemmar ekonomisk skada, FL 13 kap. 1 §. Revisorn har samma ansvar enligt FL 13 kap. 2 §. Ansvar aktualiseras också vid överträdelse av FL, tillämplig årsredovisningslag eller föreningens stadgar. En skadeståndstalan kan vara svår att vinna framgång med. Medlemmarna/föreningen i egenskap av kärandepart har bevisbördan för att ekonomisk skada orsakats på sådant sätt som anges i lagen.BrottsbalkenI särskilt allvarliga fall kan styrelsen tänkas ha gjort sig skyldig till brott enligt brottsbalken (BrB) (1962:700). Av den beskrivning du gett av situationen skulle trolöshet mot huvudman enligt BrB 10 kap. 5 § eventuellt vara aktuellt. Som nämndes inledningsvis är en styrelseledamot syssloman. Trolöshet mot huvudman innebär att en syssloman eller person i liknande ställning har fått ett ekonomiskt ansvar, sviker detta förtroende och därigenom skadar huvudmannen som gett ansvaret.Som framgått aktualiseras ett flertal bestämmelser i den situation som den du har återgett.  Hoppas svaret gav dig den överblick du efterfrågade.Vänliga hälsningar

Tillhör terrasser bostadsrättsföreningnen

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag vet att terrasser inte tillhör lägenheten i en bostadsrättsförening utan att de tillhör föreningen. Men jag undrar var i lagen jag kan hitta paragrafen som säger detta? Antar att det är bostadsrättslagen men kan inte hitta det.Mvh Helena Fransson
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening med syfte att upplåta en lägenhet i form av en bostadsrätt till sina medlemmar, se bostadsrättslagen 1:1 här. Bostadsrättsföreningen äger hela fastigheten inklusive de upplåtna lägenheterna, men medlemmarnas förfoganderätt till lägenheterna omfattande, se 7:e kap. samma lag. I 1:4 anges att upplåtelsen endast får avse hus eller del av hus men att mark som ligger i anslutning till huset får omfattas om det är ett komplement till nyttjandet av lägenheten. En terrass skulle således kunna ingå i upplåtelsen av lägenheten, och därmed tillhöra lägenheten sett ur ett nyttjanderättsperspektiv. Den kommer dock alltid, som resten av fastigheten, ägas av föreningen. Vad som ingår i upplåtelsen kommer att framgå av det individuella upplåtelseavtalet mellan bostadsrättsföreningen och den enskilda medlemmen.Vänligen,

Bostadsrättsförening - insynsfrågor

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hejsan. Jag har lite frågor angående bostadsrättsföreningar. Jag undrar i vilken mån en medlem i en bostadsrättsförening har rätt till insyn i föreningens arbete. Kan en medlem begära att få se styrelseprotokoll? Har en medlem rätt att vara med på styrelsemöten? Om man inte får någon information av sin bostadsrättsförening vem kan man vända sig till då? Om det inte står något alls i föreningens stadgar om ovanstående frågor, vad gäller då? Ange gärna lagrum och rättsfall. Tack på förhand!
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Eftersom bostadsrättsföreningar är ekonomisk föreningar återfinns många regler om dessa i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL).Den lagstadgade upplysningsskyldigheten i EFL hittas i 7 kap. 11 §. Enligt bestämmelsen ska styrelsen på medlems begäran, vid föreningsstämman, "lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman." Kan inte styrelsen tillhandahålla upplysningen direkt vid stämman ska medlemmen som begärt den få skriftlig tillgång till upplysningen inom två veckor efter stämman. Vägrar styrelsen att lämna ut begärda upplysningar kan du som medlem vid domstol väcka talan om att få ut upplysningen (prop 1986/87:7 s 133).Styrelseprotokoll ska upprättas vid styrelsens sammanträden enligt EFL 6 kap. 8 § 3 st. Detta protokoll är inte offentligt och medlemmarna har ingen rätt att ta del av det, till skillnad från revisorerna.Styrelsemöten ska vid behov hållas enligt EFL 6 kap. 8 § 2 st. Bestämmelsen stadgar att styrelsen samt verkställande direktören får närvara. Detta torde innebära att medlemmarna, om inte annat anges i stadgarna, inte har någon rätt att delta i ett styrelsesammanträde. Med detta sagt torde det dock inte föreligga något hinder för styrelsen att låta medlemmar närvara ändå. Ett sådant berättigande bör i så fall gälla samtliga medlemmar, för att inte strida mot generalklausulen i EFL 6 kap. 13 § 1 st.Förutom att anlita en jurist kan du kostnadsfritt begära medling i en tvist med bostadsrättsföreningen hos hyresnämnden. Nämnden kan dock inte gripa in och ålägga föreningen att lämna ut upplysningar och information. För detta måste du väcka talan mot föreningen i domstol.Hoppas att mitt svar gett någon hjälp på vägen. Har du fler frågor är du självklart välkommen att ställa dessa här.MVH

Ta del av medlemsförteckningen

2014-11-27 i Föreningar
FRÅGA |I lagen om ekonomiska föreningar 1987:667 står i 3 kap §6 6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser med vilket han deltar i föreningen, ..................... osv ......... Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den. .............Jag undra hur man skall tolka "ta del av". Det har sports mig att man kan kräva att få komma och titta i registret, skriva av och fotografera men inte kunna kräva att få låna deras kopiator eller skrivare. Nu har jag av VD i en ekonomisk förening som jag är medlem i, vägrats fotografera bildskärmen med ett utdrag av medlemsregistret. Jag fick inte anteckna utan måste i princip lära mig de 4000 namnen utantill. Det kan rimligen inte varit lagstiftarens mening. Jag fick inte se hela registret utan ett excelblad med vissa uppgifter, jag saknade epostadress. Vilka rättigheter har jag som medlem?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger är föreningens medlemsförteckning offentlig och ska hållas tillgänglig för var och en, även den som inte är medlem i föreningen. Vad gäller de olika möjligheterna att ta del av förteckningen på sträcker sig emellertid inte föreningens skyldighet särskilt långt. Förekommer förteckningen i elektronisk form räcker det att innehållet går att avläsa med ögat, exempelvis på en bildskärm (framgår av prop. 1986/87:7 s. 93). Det finns ingen lagstadgad rätt att mot ersättning erhålla utskrift av förteckningen.MVH

Har en bostadsrättsinnehavare rätt att elda i kakelugn?

2014-10-02 i Föreningar
FRÅGA |Hej! I juli 2013 flyttade jag in i en bostadrättslägenhet i Uppsala. I lägenheten hade tidigare flera kakelugnar funnits, men samtliga hade tagits bort någon gång 70-talet. Flera lägenheter i fastigheten hade kvar sina kakelugnar. Jag bestämde mig för att undersöka möjligheterna att montera en ny kakelugn, då jag såg att befintlig ventilation fanns och att det fanns andra spår som tydde på att en kakelugn funnits just i det hörnet i ett rum tidigare. En välansedd firma anlitades som undersökte saken och konstaterade att rökkanalen behövde repareras, men att det var fullt möjligt. BRF-styrelsen meddelade mig då att man i styrelsen hade sagt att det råder eldningsförbud i fastigheten, trots att detta inte stod att läsa i stadgarna. Anledningen till eldningsförbudet var att befintliga kakelugnar i fastigheten var otäta, samt att rökkanalerna inte heller höll tätt. Jag meddelade då styrelsen att jag kommer att reparera rökkanalen och att jag skulle respektera eldningsförbudet. Jag lät sedam (helt på egen bekostnad förstås) en kakelugn installeras och rökkanalen reparerades med hjälp av insatsrör. En sotarfirma (samma firma som min BRF brukar anlita) kom och undersökte och godkände såväl kakelugnen som rökkanalen. Sedan fick jag också tillstånd att elda från kommunen. När jag då, i våras inför årsstämman, bad styrelsen göra ett undantag från eldningsförbudet för min del, då det ju inte längre fanns grund för det, fick jag beskedet att jag skulle invänta resultatet från en OVK som skulle genomföras under sommaren. Det hela skulle nog lösa sig genom detta fick jag muntligt besked om. Jag väntade och OVK genomfördes. För ett par veckor sedan gick BRF-styrelsen ut med ett utskick till samtliga där det står att "fortsatt eldningsförbud gäller". Orsaken är, menar man, att "många" rökkanaler är otäta samt att det i vissa fall delas på ventilationsgångar och rökkanaler. Men inget av detta gäller ju mig. Dessutom hade man skrivit något helt nytt, och enligt mig gripet ur luften, nämligen att man vid beslutet om att inte lyfta på eldningsförbudet också hade vägt in risken att närboende skulle störas. Det står nu klart för mig att styrelsen/föreningen vägrar låta mig elda. Anledningen är nog inte så lätt att förstå längre, det handlar nog mer om känslor än om sakskäl. Det jag undrar är om det verkligen är så att dörren till denna möjlighet oåterkalleligt är stängd för mig så länge styrelsen och föreningen inte ändrar uppfattning? Får jag acceptera att läget är som det är eller finns det någonting jag kan göra? Jag är beredd att fortsätta kämpa om det inte anses vara helt lönlöst. Tack för er hjälp! Med vänliga hälsningar 
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller bostadsrättsföreningar finns det vissa lagstadgade begränsningar angående vad en boende får göra utan att ha styrelsens godkännande. I Bostadsrättsföreningslagen 7 kap 7 § tredje punkten framgår det att en bostadsrättsinnehavare måste ha styrelsens tillstånd för att utföra en åtgärd som avser en ”väsentlig förändring” av lägenheten. Styrelsen inte får neka en boende ett sådant tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.Angående hindrande av eldning i kaminenVad som avses med väsentlig förändring är inte helt klart. I förarbetena till lagen nämns förflyttning av väggar (ej bärande), inläggning av heltäckande mattor och uppsättning av persienner som exempel på förändringar som anses vara tillåtna. Det bör påpekas att ett grundläggande krav är att det rör sig om förändringar i den aktuella lägenheten. Det kan vara svårt att avgöra om en sådan förändring som avses i ditt fall är en förändring av din lägenhet eller inte; det beror på hur rören är kopplade. Ett mycket intressant fall är Svea hovrätts mål ÖÄ 9037-12 där ett par av sin bostadsrättsförening hade uppmanats att koppla bort sin kamin och sätta igen ett rökhål som de hade öppnat. Eftersom det är bostadsrättsföreningen som ansvarar för underhållet av ledningar etc. ville inte föreningen att rökhålet skulle vara öppet. Paret protesterade och menade att de hade anmält installationen till styrelsen enligt stadgarna i god tid och sett till att öppnandet av rökhålet inte skulle leda till skador.Hovrätten gav paret rätt eftersom den aktuella kanalen endast tillhörde parets lägenhet och skulle (om stadgarna ändrades) kunna överföras på de boende, vilket talar för att åtgärden kan sägas ha utförts i en del av lägenheten. Det ska tilläggas att målet är överklagat till HD som har meddelat prövningstillstånd, vilket innebär att domen kan ändras. Angående risken att närboende störsNär det gäller en förenings skyldighet att inte störa allmänheten finns det en bestämmelse i bostadsrättslagen 7 kap 9 §. Där framgår att ”när bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas.” I förarbetena anges att vissa lindriga störningar som kan sägas ha en viss skadlig inverkan på hälsan är tillåtna. Som exempel anges att lekande barn i en lägenhet kan störa sömnen för en granne som arbetar på nätterna. Hur det ser ut i ditt fall är svårt att bedöma utan att ha mer insyn i hur det ser ut där du bor, hur mycket rök som släpps ut och så vidare. Om, som du skriver, din rökkanal inte delas med andras finns det, med stöd av fallet från hovrätten, en möjlighet för dig att gå vidare med detta. Om du vill ha hjälp med det och juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt. Bostadsrättsföreningslagen hittar du https://lagen.nu/1991:614.Hoppas du har fått svar på dina frågor, lycka till!Vänligen 

Anställning av personal

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är styrelseordförande i en ekonomisk förening på omkring 70 medlemmar, inga anställda i dagsläget. Vi ska eventuellt anställa en person inom kort i rollen som verksamhetsledare. Jag undrar: skulle denna person kunna vara jag, alltså - kan en person både vara ordförande och verksamhetsledare i en ekonomisk förening av vår storlek? Vad jag förstår så ska en ek. förening på över 200 anställda ha en VD som inte kan vara samma person som ordförande, men har inte kunnat hitta vad som gäller i vårt fall. Eller gör man kanske ingen särskiljning av rollerna i vårt fall, det skulle mer handla om en arbetande/operativ ordförande? Tillsätts personen i så fall på samma sätt som ordföranden - alltså genom årsstämman - eller kan anställningen göras av styrelsen?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger kan inte verkställande direktören (VD) och styrelseordföranden vara samma person, vilket framgår av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) 6 kap. 8 § 1 st. Eftersom ni inte har några anställda är föreningen inte skyldig att ha någon VD (EFL 6 kap. 3 § 1 st.) och den person ni anställer som verksamhetsledare behöver inte vara VD i lagens mening, även om denne sköter den löpande förvaltningen som VD:n normalt ska (EFL 6 kap. 6 § 1 st.).Vilket föreningsorgan som handhar anställning av personal är inte lagfäst utan kan bestämmas i föreningsstadgarna. Om så inte är fallet torde VD:n vara den som beslutar i anställningsfrågor, vilket kan ingå i den löpande förvaltningen. Eftersom ni saknar VD står det därmed mellan styrelsen och föreningsstämman. Min uppfattning är att det torde ankomma på styrelsen att besluta i ett så administrativt ärende som detta.MVH

Bostadsrättsförenings förhållande till likhetsprincipen

2014-09-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Jag har lite frågor angående min bostadsrättsförening. Det har med 2/3 majoritet beslutats att det skall byggas balkonger, vilket i sig inte är ett problem. Det kom sedan ett utskick där det beskrevs att varje enskild bostadsrätt ska betala för byggnation av sin egen balkong. Allt kändes fint men det var lite tråkigt att vi på bottenplan inte kunde få bygglov för balkong. Problemet är nu att det igår satt ett anslag på porten där det står att styrelsen (utan stämma) har beslutat att balkongerna ska bekostas av föreningen. Det skapar problem då lägenheter på bottenplan (ca 40 av 140 st) inte får balkong. Styrelsen säger att det är helt korrekt gjort och att det inte är någon mening att överklaga och försöka ordna en ny stämma då 2/3 majoritet ändå kommer att rösta för att balkongerna ska bekostas av föreningen, vilket inte är konstigt då dessa bostadsrätter får en värdeökning på ca 150 kkr. Är detta tillåtet i förhållande till likabehandlingsprincipen? Styrelsen påstår att de har lagt om lånen så att det finns mer pengar över per år vilket gör att balkonglånet (ca 10 miljoner) inte medför en förhöjd avgift för någon. Är det verkligen rätt att göra så? Den lägre räntan borde väl komma till allas fördel och inte bara de som får en balkong gratis? Balkonger ger väl inget till allmännyttan som t.ex. en tvättstuga eller andra allmänna ytor? En ytterligare fråga. Kan vi som inte får balkong kräva med laglig grund att balkongerna bekostas helt av de som får eller med förhöjd avgift för de berörda lägenheterna och i sådant fall vilka kostnader bör läggas till avgiften. T.ex. amortering, ränta, fond för framtida reparationer m.m.? Jag undrar hur jag går till väga för att motsäga beslutet och hur jag på bästa sätt får min fråga prövad på rätt sätt. Jag har inget emot att de andra får bygga balkonger men jag upplever det som gravt orättvist om de får sina balkonger betalda med föreningens pengar. Med vänlig hälsning,Martin
Hedda Gejrot |Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Styrelsen måste agera efter likhetsprincipen, vilket innebär att en medlem inte får gynnas på ett otillbörligt sätt. Detta ska dock inte tolkas strikt, ibland måste vissa beslut gynna en del medlemmar mer än andra. I ett sådant fall krävs att styrelsen kan förklara varför det är sakligt motiverat att så är fallet.Om en eller flera medlemmar är missnöjda med ett beslut som tagits av styrelsen måste de godkänna beslutet för att det ska kunna genomföras, annars får beslutet avgöras av stämman. I ert fall är det, då du är missnöjd, alltså stämman som ska besluta i frågan. Enligt Föreningslagen (FL) 7 kap 16 § ska alla medlemmar behandlas lika. Denna princip, likhetsprincipen, innebär inte att alla medlemmar alltid ska gynnas precis lika mycket utan syftar på beslut som är illojala eller på ett otillbörligt sätt gynnar eller missgynnar vissa föreningsmedlemmar. Det är möjligt för föreningen att skriva in undantag från likhetsprincipen i stadgarna, så det är viktigt att ha koll på vad som står i dem.Om din förening har agerat efter likhetsprincipen är alltså svårt att svara på utan att veta vad som framgår av era stadgar. Som ett exempel på när en förening inte ansågs ha brutit mot principen är NJA 1989 s.751, där en bostadsrättförening beslutade att kostnaderna för kabel-TV skulle bekostas av årsavgiften. Rättsfallet hittar du https://lagen.nu/dom/nja/1989s751.Om det är så, som styrelsen påstår, att stämman kommer att med 2/3 majoritet rösta för förslaget kan du inom tre månader klandra beslutet hos tingsrätten, enligt FL 7 kap 17 §.Hoppas du har fått svar på din fråga, och lycka till! Föreningslagen hittar du https://lagen.nu/1987:667#K6.Vänligen