Tvistig avgift till vägförening

2016-10-09 i Föreningar
FRÅGA |Jag äger en tomt som sedan tidigare är en sammanslagning av två tomter. Ska jag ändå betala två vägavgifter till den lokala vägföreningen
Greta Apelman |Hej och tack för din fråga!Det rimliga är att betala en avgift för en fastighet. Om de tomter du nu äger är sammanslagna till en fastighet borde så vara fallet. Om det forfarande är namngivna som två fastigheter kan det bli svårare att komma runt. Jag rekommenderar dig att titta igenom vägföreningens stadga vad som gäller för avgiften för en fastighet, respektive två fastigheter. Om det finns något som rör din situation. Om det inte står något där och föreningen inte låter dig betala en avgift så föreslår jag att du ändå enbart betalar en av avgifterna. Därefter är det upp till vägföreningen att vända sig till domstol för att få saken prövad. För det fall vägföreningen skickar fakturan till kronofogden så bestrider du den. Kronofogden kan inte driva in en tvistig fordran.Hoppas du fick hjälp med din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Måste en förening sälja en fastighet till högst bjudande?

2016-06-20 i Föreningar
FRÅGA |Måste en förening, ideeĺl eller annan sälja en fastighet de äger till högsbjudande?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ekonomisk förening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva ekonomisk verksamhet enligt 1 kap 1§ Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar vilket gör att om en sådan förening ska sälja en fastighet ska denna säljas till högst bjudande.En ideell förening är en förening som antingen bedriver ekonomisk verksamhet (ex. idrottsförening) eller har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (ex. fackförening). En ideell förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen får alltså inte göra detta genom att bedriva ekonomisk verksamhet. En förening som bedriver ekonomisk verksamhet måste därmed ha ett ideellt ändamål för att betraktas som en ideell förening. Som ideellt ändamål får generellt anses vara varje syfte som inte främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förening som bedriver ekonomisk verksamhet får alltså inte sälja en fastighet till högst bjudande i syfte att medlemmarna ska tjäna pengar. Däremot får en ideell förening som bedriver ekonomisk verksamhet sälja en fastighet till högst bjudande för att gynna det ideella ändamålet. Det man även ska beakta är att föreningar ska följa sina stadgar.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Generalklausulen och undantag från likhetsprincipen

2016-06-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Styrelsen i vår bostadsrättsförening förbjöd mig att parkera min bil vid gaveln av huset, m.h.t att det försvårade snöröjningen. Jag fick dock godkännande av fastighetsförvaltaren att stå där, i och med att jag skottade området när jag nyttjade det. Då hävdade de att plätten var kommunal mark o var att beteckna som trottoar. Nu har styrelsen sålt gavellokalen för 1 kr till en elfirma, som parkerar FEM (5) lastbilar på samma ställe, vilket blockerar sikten fullständigt vid utfart. Likabehandlingsprincip, gäller den när det är företag som äger lokalen - kontra oss andra?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det är ditt problem att styrelsen har förbjudit dig att parkera vid gaveln, men att den inte har förbjudit elfirman som äger lokalen vid gaveln att parkera på samma ställe.I det följande kommer jag först att förklara vad principen om att föreningens medlemmar ska behandlas lika innebär. Därefter ger jag några kommentarer om hur just ditt fall gestaltar sig inom ramen för likhetsprincipen. Efter det uppmärksammar jag den s.k. generalklausulen som också kan vara relevant i ditt fall. Slutligen sammanfattar jag det jag har sagt.Vad innebär likhetsprincipen?Helt riktigt som du säger gäller en likhetsprincip i din bostadsrättsförening, vilken gäller allmänt för alla "associationer" trots att den inte alltid står i lag. Den innebär att alla medlemmar i föreningen ska behandlas likadant av föreningen när de uppträder i egenskap av medlemmar, om inte stadgarna eller lag säger något annat. Det skulle vid första anblick innebära att det inte är okej för styrelsen att behandla dig och elfirman annorlunda, för ni är båda medlemmar.Särbehandling kan dock tillåtas i vissa fall, om det kan motiveras med sakliga skäl. Inte alla sakliga skäl kan dock motivera en särbehandling. När en särbehandling kan godtas avgörs därför från fall till fall.De generella riktlinjer som jag kan ge är att särbehandling kan godtas när den gynnar föreningen eller medlemmarna som helhet, när det gäller din slags fråga (ett exempel är fallet RH 1990:118 där det var okej för föreningen att installera en hiss). Principen tar främst sikte på att hindra illojal eller otillbörlig särbehandling (se NJA 1989 s. 751).Vill du läsa mer finns det ett tidigare svar i samma fråga på Lawline: LikhetsprincipenHur blir det i ditt fall?Det är lite svårt för mig att få en god överblick över just ditt fall. Som jag uppfattar det är fastighetsförvaltaren en uppdragstagare som anlitas av din förening för att förvalta föreningsfastigheten. Om styrelsen godtog fastighetsförvaltarens synpunkter och ändrade sitt tidigare beslut kan det nog vara svårt att hävda att elfirman särbehandlas, förutsatt att samma villkor gäller för elfirman.Om det snarare var så att styrelsens beslut stod kvar, men ignorerades, är situationen delvis annorlunda. Då har elfirman särbehandlats eftersom styrelsen inte meddelade samma beslut för den. Särbehandlingen måste då kunna motiveras sakligt, vilket som sagt beror på omständigheterna i just ditt fall.GeneralklausulenEn annan regel som kan vara relevant för dig är den s.k. generalklausulen, vilken för styrelsens åtgärder kommer till uttryck i 6 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Den innebär för ditt fall att styrelsen inte får vidta en åtgärd som är ägnad att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller annan medlem.I ditt fall kan det dock vara svårt att hävda att den fördel som elfirman har fått av att kunna parkera vid gaveln är otillbörlig (jfr NJA 2004 s. 404). Det är dock inte helt klart vad som är en otillbörlig fördel, varför det inte är uteslutet, så länge som det är till nackdel för någon annan medlem att elfirman tillåts att parkera på platsen.Är du intresserad av att läsa mer om generalklausulen finns också rättsfallet NJA 2013 s. 1250.SammanfattningAlla medlemmar i en förening ska behandlas lika enligt likhetsprincipen. Särbehandling kan tillåtas om det finns sakliga skäl. Vid sidan av likhetsprincipen finns också generalklausulen som för ditt fall innebär att styrelsen inte får vidta en åtgärd som är ägnad att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller annan medlem.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med likabehandling i föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ideell förening

2016-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Måste ideell förening ha på sitt extra årsmöte en dagordning om det gäller bara en sakfråga t ex val av valberedning?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns inga civilrättsliga lagar om ideella föreningar på det sätt som finns när det kommer till t.ex. ekonomiska föreningar. Därför finns det inte heller någon lag som reglerar när det måste hållas stämmor och möten. Dock är det viktigt att komma ihåg att föreningens egna stadgor ska följas! Som svar på din fråga, kontrollera vad som står i föreningens stadgar om extra stämmor. Om det är oreglerat där så finns det inga måsten när det kommer till att hålla extra årsmöte och föreningen får då vidta den åtgärd som den finner mest lämplig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

DIstribution av ekonomiskt överskott i ideell förening efter likvidation av föreningen

2016-09-25 i Föreningar
FRÅGA |Vad kan man göra av ekonomiska tillgångar i en ideell förening som upplöses?Kan de delas ut till medlemmarna?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Det är vad som står i den ideella föreningens stadgar som avgör vad som ska göras med det ekonomiska överskottet i föreningen efter att föreningen likviderats. Om stadgarna inte nämner något om vad som ska göra med ett eventuellt ekonomiskt överskott efter likvidiationen bör dock det ekonomiska överskottet delas ut till medlemmarna.Med vänlig hälsning

Kan samma person ha flera styrelseposter i en ideell förening?

2016-06-19 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Kan en ordförande i en ideell förening sitta både som ordförande och kassör samtidigt? Tack för svar.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns i princip inga lagregler för ideella föreningar. Istället är det i huvudsak upp till de enskilda föreningarna att genom sina stadgar avgöra hur styrelsen ska organiseras. Om stadgarna tillåter att samma person håller flera poster så får samma person hålla flera poster. Det går t.o.m. att ha styrelser med endast en ledamot. Svaret beror alltså av vad din förenings stadgar säger.Den eventuella inskränkning som kan finnas är jäv. En styrelseledamot som är jävig (personligen berörd) i ett ärende får inte delta i beslutsfattandet för det ärendet, vilket följer av de allmänna regler om lojalitetsplikt som gäller för styrelseledamöter. Det kan alltså uppkomma problem om kassören har ett ärende mot ordföranden eller vice versa.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med styrelser i ideella föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om jäv och befogenhet

2016-05-28 i Föreningar
FRÅGA |Medlem i bostadsrättsförening hävdar att jäv uppstår när styrelsemedlem utför avlönat arbete åt föreningen enl kap 6 p 10 ek förening. Årsstämma har godkänt att arbete kan utföras och timlön fastställdes. Kvarstår då jäv?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jäv enligt 6:10 lag (1987:667) om ekonomiska föreningar innebär att styrelseledamoten inte får delta i handläggningen av frågor rörande avtal mellan styrelseledamoten och föreningen. Så om exempelvis styrelsen skulle ha tagit beslutet att anställa styrelseledamoten, skulle denna styrelseledamot inte får delta i handläggningen av avtalet. Det skulle därmed kunnat påverka styrelsens beslutförhet (jfr tex beslutförhetsreglerna i 6:9 lagen om ekonomiska föreningar där minst hälften av styrelseledamöterna måste närvara för att göra styrelsen beslutsför, vilket i en styrelse om två personer i en bostadsrättsförening skulle göra att styrelsen inte alls kunnat ta beslut om saken).Jävssituationer behandlas vidare som befogenhetsöverskridanden (jfr tex 8:42 st 2 aktiebolagslagen och se 6:14 st 2 lagen om ekonomiska föreningar). Om stämman godkänner den aktuella jävssituationen har befogenhetsöverskridandet läkts. Detta kallas för ratibihering.I detta fall har stämman fastställt att arbete kan utföras och att en viss timlön ska utgå. Man har dock inte beslutat om vem som ska utföra arbetet. Om styrelsen är beslutför utan den aktuella styrelseledamoten så kan styrelsen anställa denne, utan risk för jäv. Om inte, måste en ny stämma sammankallas för att godkänna att styrelseledamoten är den som anställs. Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig kväll.

Följder av att mötesordförande inte undertecknar stämmoprotokoll

2016-05-03 i Föreningar
FRÅGA |Om en bostadsrättsförenings stämmoprotokoll inte blivit signerade av sittande mötesordförande (i strid med lag om ekonomiska föreningar kap 7 §10) - vad kan det ha för följder? Kan alla tidigare beslut förklaras ogiltiga? Finns det några påtagliga påföljder? Protokollen är signerade av justerare och sekreterare, men inte av ordförande. Föreningen har följt en mall där den signaturen inte var med och har således inte ett enda stämmoprotokoll signerat av mötesordförande.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar hänvisar jag till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (hädanefter förkortad FL). Alla bestämmelser i FL som jag tar upp gäller också för bostadsrättsföreningar, med några mindre relevanta undantag.Stämmoprotokollets förhållande till stämmans beslutEtt stämmoprotokoll är bara till för att bevisa vad som har hänt på stämman, t.ex. vad stämman har beslutat. Brister i protokollet innebär alltså inte att stämmans beslut är ogiltiga, utan det avgörs av andra regler. Avsaknad av ett protokoll betyder inte heller att de beslut som stämman tog inte finns. Frågan om stämmans beslut är giltiga är en annan och bestäms genom 7 kap. 17 § FL. Det innebär att man måste klaga på ett beslut inom de tidsfrister som lagrummet anger för att kunna få ett stämmobeslut ogiltigförklarat.Följder av att mötesordföranden inte har undertecknat stämmoprotokolletFöljden av att ett stämmoprotokoll inte har undertecknats av mötesordföranden blir främst att protokollet inte är lika starkt som bevis om vad som hände på stämman. Om alla som ska underteckna protokollet har gjort det är det ju fler som står bakom vad som står i det än annars.Skyldigheten för mötesordföranden att underteckna stämmoprotokoll enligt 7 kap. 10 § FL är inte straffsanktionerad (16 kap. 1 § FL). Om föreningen skadas av att mötesordföranden inte undertecknar protokollet kan han eller hon eventuellt också krävas på skadestånd.Här kan det vara värt att uppmärksamma att det finns en viss osäkerhet om en mötesordförande kan bli skadeståndsskyldig enligt 13 kap. FL, när han eller hon är utomstående för föreningen. Mötesordföranden omfattas då inte direkt av någon skadeståndsregel i nämnda kapitel. Det finns dock en möjlighet att sträcka ut skadeståndsansvaret.Ytterligare osäkerhet kommer av hur man juridiskt sett ska se på en situation där föreningsmedlemmarna inte protesterar mot att mötesordföranden inte följer 7 kap. 10 § FL. Det går då att hävda att de i praktiken har accepterat regelbrottet, även om det i många fall kan vara ett tveksamt argument. Att medlemmarna kan ha accepterat ett regelbrott är viktigt eftersom vissa regler i FL kan frångås med samtliga föreningsmedlemmars samtycke. Det går nämligen att argumentera för att 7 kap. 10 § FL är en sådan regel.SammanfattningProtokoll och beslut är två skilda saker. Ett stämmoprotokoll är bara ett bevis för vilka beslut stämman har tagit. Följden av att mötesordföranden inte har undertecknat protokollet är främst att protokollet blir sämre som bevis.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med stämmoprotokoll är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,