Revisorssuppleants rättigheter

2017-10-02 i Föreningar
FRÅGA |Som nyinvald revisorssuppleant i en HSB bostadsrättsförening har jag bett om att ta del av styrelseprotokollen för att kunna följa föreningens arbete och vid eventuellt inträde som revisor vara insatt i verksamheten.Då jag nekats ta del av styrelseprotokollen med hänvisning "En revisorssuppleant har ingen aktiv roll i revisionsarbetet och skall inte heller ta del av styrelsens handlingar."I styrelsen finns tre styrelsesuppleanter som är med vid alla styrelsemöten och får ta del av styrelsens handlingar. Jag menar att jag bör ha samma rätt och skall ej särbehandlas som revisorssuppleant.I Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar kap 8 § 1 anser jag att min rätt finns reglerad i skrivningen "Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter" Vad anser ni?
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En revisorssuppleant ska träda in istället för den ordinarie revisorn om denne av någon anledning inte kan slutföra sitt uppdrag. Detta är en skillnad mellan just "revisorssuppleant" och t.ex. en "medrevisor". Medrevisorn ska utföra sitt uppdrag tillsammans med revisorn medan revisorssuppleanten enbart ska utföra sitt uppdrag ifall den ordinarie revisorn inte kan det. Man kan tycka att även en revisorssuppleant ska ha samma rättigheter som ordinarie revisor, dvs. få tillgång till all information om bostadsrättsföreningen. Detta medför till en smidig övergång ifall det skulle bli aktuellt för suppleanten att träda in. I 8 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar stadgas (som du säger) att; "[b]estämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter". Detta ger ett sken av att revisorssuppleanter har samma rättigheter som revisorn, t.ex. genom att få ta del av information och handlingar. Men frågan är ifall man faktiskt kan tolka denna formulering på det viset. Formuleringen kan även tolkas på det sätt att bestämmelserna i lagen ska gälla för revisorssuppleanter, i den mån de faktiskt utför sitt uppdrag. Alternativ kan man tolka det som att bestämmelserna i lagen om revisorer (dvs. vilka som får vara revisorer osv.) ska tillämpas även på revisorssuppleanter. Det står faktiskt inte uttryckligen i lagen att bestämmelserna i denna lag om revisorers "rättigheter" gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.Man bör tolka formuleringen i ljuset av lagens ändamål och syfte. För det första så kan man konstatera att lagen kräver inte att det utses en revisorssuppleant, detta är något föreningen i fråga får välja själv. Syftet och ändamålet med en suppleant är just att ha en "reserv", någon som kan hoppa in och utföra arbetet istället för den ordinarie. Det framgår av doktrinen att en revisorssuppleant som har trätt in i tjänst har samma uppgifter och befogenheter som den revisor som han eller hon har ersatt, t.ex. rätt att få upplysningar och biträde. Detta skulle kunna tolkas motsatsvis; dvs. att en revisorssuppleant som inte har trätt i tjänst inte har samma uppgifter och befogenheter som den revisor som han eller hon är tänkt att ersätta. Enligt reglerna om skadeståndsansvar så framgår att en revisorssuppleant bär samma skadeståndsansvar som den ordinarie revisorn när han eller hon har trätt i tjänst. Även detta kan tolkas motsatsvis, dvs. att en revisorssuppleant inte bär något skadeståndsansvar om denne inte trätt i tjänst (vilket ju är rimligt). Även själva uppgiften, revisorssuppleant, är tänkt att vara en slags reserv ifall den ordinarie revisorn inte kan slutföra sitt arbete. Det är inte tänkt att suppleanten ska gå vid ordinarie revisorns sida hela tiden och utföra arbetet tillsammans. Tanken är just att suppleanten ska agera ersättare om det krävs och vid den tidpunkten sätta sig in i de aktuella förhållandena i föreningen. SammanfattningEnligt mig så skulle jag dessvärre tolka regeln om revisorssuppleanter som så att en revisorssuppleant (som inte trätt i tjänst) inte har någon lagstadgat rätt att kräva ut div. handlingar och protokoll från styrelsen. Revisorssuppleantens roll är som sagt att vara ersättare för den ordinarie revisorn och suppleantens rättigheter och skyldigheter verkar inträda endast då det blir aktuellt att faktiskt ersätta den ordinarie revisorn.Med detta sagt så vill jag även framhäva att det såklart finns utrymme för att göra andra tolkningar än denna. Mig veterligen så finns det inte (än) något rättsfall som avgjort denna fråga.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du tyckte att något i mitt svar var oklart kan du maila mig på zorba.hallsten@lawline.seMed vänlig hälsning,

Måste en ideell förening ha en ordförande för att bli betraktad som en juridisk person?

2017-09-28 i Föreningar
FRÅGA |Måste en ideell förening som vill bli betraktad som en juridisk person ha en styrelse med ordförande? Kan man ha stadgar i en ideell förening vilken vill bli betraktad som en juridisk person, som säger att man inte har någon ordförande? Att man på konstituerande möte bara utser sekreterare och kassör. Och att hela styrelsen delar på ansvaret som en ordförande skulle haft? Detta i en ideell förening som vill bli betraktad som en juridisk person.
Filip Westling |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!Det finns inga uttryckliga lagbestämmelser om ideella föreningar och dessa har av den anledningen möjlighet att reglera sig själva genom deras stadgar. En del ideella föreningar söker stöd och inspiration i en lag som reglerar ekonomiska föreningar, den kan du hitta här. Om en ideell förening vill bli betraktad som en juridisk person så har rättspraxis ställt upp vissa krav. Kraven innebär att den ideella föreningen har en mer “fast organisation” och med detta menas att den ideella föreningen har tagit fram stadgar och valt en styrelse som består av minst tre styrelseledamöter. Utöver dessa krav finns inga regler om att den valda styrelsen måste ha en ordförande, utan hur besluten ska fattas reglerar den ideella föreningen själv i stadgarna.Med vänliga hälsningar,

Behöver en bostadsrättsförenings revisor vara medlem i nämnda förening?

2017-09-26 i Föreningar
FRÅGA |Kan en person som flyttat ifrån en bostadsrättsförening och ej längre är medlem (och ej heller auktoriserad revisor) vara revisorssuppleant i nämnda förening?
Emma Fagerberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 kap. 2 § bostadsrättslagen ska en bostadsrättsförening ha minst en revisor. Om det är en större bostadsrättförening behöver minst en revisor vara auktoriserad, enligt 8 kap. 5 § lag om ekonomiska föreningar, annars behövs detta inte. Är det en mindre bostadsrättsförening kan alltså ”vem som helst” vara revisor, förutsatt att personen har den insikt och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet krävs för att kunna genomföra uppdraget, är över 18 år, inte är försatt i konkurs och inte har förvaltare. Revisorn behöver inte vara en medlem i bostadsrättsföreningen, i många fall kanske man till och med anser att det är bättre att det är en utomstående person. Det viktiga är att personen inte är jävig; personen får inte vara styrelseledamot, styrelsesuppleant eller vara gift, sambo eller nära släkt med någon i styrelsen. Personen får dock vara medlem. En revisorssuppleant är som en ”backup” och har ingen aktiv roll i de flesta fall. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Regler om kallelse till styrelsemöten och årsstämma?

2017-09-11 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Finns det enligt lagar och föreskrifter angivet hur många dagar det måste vara minst mellan kallelse till styrelsemöte och angiven dag för styrelsemöte i en bostadsrättsförening? lagligt att kalla till möte dagen före?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bostadsrättsföreningar hittar du i bostadsrättslagen. Den an du titta närmre på här.Det finns inga bestämmelser som handlar om hur lång tid det måste vara mellan kallelse och ordinarie styrelsemöte. I föreningens stadgar ska det finns bestämt inom vilken tid från föreningsstämman (årsmötet) en kallelse måste komma ut till föreningens medlemmar (9 kap. 5 §), men detsamma gäller alltså inte för kallelse till ordinarie styrelsemöten och det är inte olagligt att kalla till ett möte med kort varsel. I långa loppet kan däremot tänkas att bristande organisation inom styrelsen leder till att den inte kan sköta sina uppgifter och tillvarata föreningens intressen på det sätt som den är skyldig att göra (9 kap. 12 §).Vanligen är det ordföranden som ansvarar för att kalla till styrelsemöten, men hur detta sköts inom föreningen är en organisatorisk snarare än en juridisk fråga. Av praktiska skäl kan det vara bra att bestämma hur och när kallelser ska skickas ut, men det är upp till styrelsen att organisera sitt arbete på ett lämpligt sätt.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp.Vänliga hälsningar,

Kan en utomstående vara styrelseordförande i bostadsrättsförening?

2017-09-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Är det ok att ta in en extern ordförande i en bostadsrättsföreningens styrelse? I stadgan för bostadsrättsföreningen står bara att styrelsen skall innehålla 3-5 ledamöter och 0-2 suppleanter. Ingenting nämnt om extern ordförande. Finns något annat som begränsar extern ordf, bostadsrättslagen eller ekonomisk förening?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening och regler kring vad som gäller för dessa hittas i bostadsrättslagen (BrL) och till viss del även i lagen om ekonomiska föreningar (EFL).För att överhuvudtaget registreras som en bostadsrättsförening krävs att föreningen har minst tre medlemmar. Därutöver ska föreningen ha antagit stadgar samt utsett styrelse och minst en revisor (1 kap. 2 § BrL). Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla en rad olika uppgifter, däribland antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i lagen, hur detta ska ske (9 kap 5 § första stycket punkt 8 BrL)..BOSTADSRÄTTSFÖRENINGENS STRUKTURVad gäller bostadsföreningens ledning och stämma hänvisar BrL i stora delar till regleringen i EFL (9 kap. 12 & 14 § BrL).Styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter (6 kap. 1 § första stycket EFL). Ledamöterna väljs på föreningsstämman om det inte föreskrivs i stadgan att en eller flera ska utses på annat sätt (6 kap. 1 § andra stycket EFL). För styrelsen i en bostadsrättsförening gäller dock att alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst en ska väljas på föreningsstämma (9 kap. 12 § punkt 1 BrL).Styrelseledamöter ska:– vara minst 18 år– inte vara försatta i konkurs, ha näringsförbud eller förvaltare– normalt vara medlemmar i föreningen. Om inte annat föreskrivs i stadgarna kan dock även bostadsrättshavarens make/maka/sambo vara styrelseledamot, även om hen inte är medlem i föreningen.På föreningsstämman har som utgångspunkt alla medlemmar rätt att närvara, yttra sig och rösta (7 kap. 2 § EFL). Medlemmarna har en röst var, med undantag för att flera medlemmar som har en bostadsrätt gemensamt endast har en röst tillsammans (7 kap. 3 § första stycket EFL & 9 kap. 14 § första punkten BrL). Vid val av styrelseledamot gäller att den som fått flest röster blir vald om inte annat föreskrivs i bolagsordningen (7 kap. 32 § EFL).Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande. Om inte annat föreskrivs i stadgarna eller har beslutats på föreningsstämman är det styrelsen som ska utse en ordförande. (6 kap 8 § första stycket EFL). För att styrelsen ska kunna fatta beslut måste mer än hälften av det högre antal ledamöter som anges i stadgarna närvarar. För beslut krävs vidare att mer än hälften av alla närvarande ledamöter röstar för samt, om alla inte är närvarande, att de som röstar för är fler än en tredjedel av det totala antalet ledamöter (om inte annat föreskrivs i stadgarna). (6 kap. 9 § första & andra stycket EFL).SAMMANFATTANDE SVAR PÅ DIN FRÅGAAv de bestämmelser jag beskrivit ovan framkommer att det som huvudregel är stämman som utser styrelsen och styrelsen som utser ordföranden. Kravet för att kunna väljas till ordförande är att man är styrelseledamot. För att vara styrelseledamot krävs (om inte annat föreskrivs i bolagsordningen) vidare att man antingen är medlem i föreningen eller är make/maka/sambo med en bostadsrättshavare, samt att man är minst 18 år gammal och att det inte föreligger hinder i form av exempelvis näringsförbud.Under förutsättning att det inte gjorts undantag från lagens huvudregler genom särskilda regleringar i stadgarna kan alltså inte någon utomstående, som inte är medlem i bostadsrättsföreningen och uppfyller kraven för att bli invald i styrelsen, väljas till styrelseordförande.För att vara säker på vad som gäller i just din bostadsrättsförening måste du alltså se efter om det finns några särskilda bestämmelser i stadgarna om hur valet ska gå till och vem som kan väljas till styrelseledamot och därefter ordförande..Hoppas du fått svar på din fråga! Om inte, eller om du har andra funderingar, är du varmt välkommen att återkomma med fler frågor. För snabba säkra svar kan jag rekommendera vår expresstjänst.Vänliga hälsningar,

Fördelning av överskottskapital vid frivillig likvidation av ekonomisk förening

2017-09-27 i Föreningar
FRÅGA |HejJag är medlem i en ekonomisk förening som har satts i frivillig likvidation.Föreningen kommer att ha ett betydande överskott av kapital efter likvidationen.Vi är totalt 20 medlemmar, alla har varit medlemmar i allt från 2 år till 14 år.I stadgarna finns inte något skrivet om utdelningsregler mm.Jag vill veta hur kapitalöverskottet skall fördelas mellan medlemmarna.Ska alla ha lika mycket eller fördelas det med hänsyn till hur länge man varit medlem?
Melina Trydegård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan du ställer regleras i lagen om ekonomiska föreningar (EFL).I stadgarna ska det anges hur man ska göra med föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning. (2 kap. 2 § 11 p. EFL) Som du beskriver i din fråga saknas bestämmelser i stadgarna kring detta och i en sådan situation finns det dessvärre inga regleringar kring hur man ska gå tillväga med fördelningen. I doktrin kan jag läsa att det är vanligt inom bland annat producentkooperationen att fördela överskottet på så sätt att medlemmarna först får ut sina inbetalda och emitterade insatser, och vad därefter återstår i förhållande till sin omsättning med föreningen under dess sista t.ex. fem (hela) räkenskapsår alternativt under sin tid som medlem. Hoppas detta hjälpte dig!Vänliga hälsningar,

Rätten att få ta del av ljudinspelning av årsmöte

2017-09-13 i Föreningar
FRÅGA |Sekreteraren i en ideell förening gör en ljudupptagning under föreningens årsmöte för att ha som hjälp till när hen skriver protokollet sen. Får medlemmar i föreningen ta del av ljudinspelningen senare, eller vad gäller för ljudinspelningen?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ideella föreningar styrs av dess stadgar. Det finns ingen särskild lag som reglerar hur en ideell förening ska bedriva sin organisation. Stadgarna som föreningens medlemmar satt upp är ramarna för vad som gäller för den föreningen. Man kan säga att stadgarna fungerar som ett avtal mellan medlemmarna och föreningen. I stadgarna kan det stå hur föreningen behandlar mötesprotokoll i förhållande till dess medlemmar och även utomstående. Det finns ingen motsvarighet till offentlighetsprincipen inom föreningsrätten och medlemmar har ingen absolut rätt till att få ta del av protokollen. Om en medlem vill ta del av protokoll eller andra handlingar ankommer det oftast på styrelsen att fatta ett beslut om den saken. Så om stadgarna i föreningen inte reglerar just ljudupptagningar är det upp till styrelsen att fatta beslut om de anser det lämpligt att ljudupptagningen lämnas ut till en medlem.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Rätt till idrottsförenings styrelseprotokoll

2017-09-08 i Föreningar
FRÅGA |hej jag skulle vilja läsa en protokoll från en styrelsemötet. detta är en idrotts förening, enligt dom själva måste jag vara medlem för ta del av protokollet eller få till ett personlig möte, jag behöver verkligen få läsa denna protokoll.Vilken lag eller finns det någon lag som jag kan få stöd av, sen är det förening som beslutar...
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En idrottsförening har organisationsformen ideell förening. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar utan föreningen styrs av dess stadgar. Stadgarna fungerar som ett slags avtal mellan föreningen och medlemmarna. Därför är inte stadgarna tillämpliga på icke-medlemmar. Skulle det inom stadgarna finnas regler om hur styrelseprotokoll ska hanteras och utlämnandet av dessa så gäller alltså detta enbart mot dess medlemmar.Det låter som att föreningen har gett dig korrekt information, att du antingen måste bli medlem eller få föreningen att frivilligt ge ut protokollet. Beroende på vad föreningens stadgar föreskriver är det inte ens säkert att du som medlem skulle ha rätt till styrelseprotokollet.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,