Är det jäv att ha sin fru i valberedningen? När är en föreningsstämma beslutför?

2017-03-03 i Föreningar
FRÅGA |Jag undrar om maken sitter i styrelsen för en bostadsförening kan då makan sitta i valberedningen utan att det uppstår en jävsituation?Jag undrar även hur lågt deltagande på en årsstämma kan vara för att beslut och val ska kunna fattas.I min förening har deltagandet lagat på mellan 6-8% de senaste 10 åren. Detta för att styrelsen inte kallat till stämman på ett korrekt sätt. Med på stämman har styrelsen och 4-5 boende deltagit.
Marie Gergi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det är vanligt att exempelvis sonen, dottern eller frun till ordföranden i styrelsen är med i valberedningen. Sonen, dottern eller frun föreslår ju självklart sin pappa/man till ordförande. Det har inte varit något problematiskt med det eftersom övriga medlemmar som är närvarande på stämman kan motsätta sig valberedningens förslag och själva föreslå en person. Så, det räknas inte som en jävssituation eftersom stämman kan motsätta sig valberedningens förslag och själva presentera egna förslag. En vanlig medlem kan ju alltid utse sig själv till styrelsemedlem. Om stämman inte motsätter sig det så går förslaget igenom.Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är gällande för bostadsrättsföreningar. Men många av reglerna som finns i denna lag kan åsidosättas genom att föreningsstämman bestämmer att något annat ska gälla för dem i deras förenings stadgar. Föreningsstämman är beslutför oavsett hur få medlemmar som är närvarande. Det finns inga krav i lagen på ett minsta antal medlemmar som ska vara närvarande personligen eller genom ombud. En medlem kan ensam utse styrelse och revisorer, bevilja styrelsen ansvarsfrihet mm. Detta under förutsättning att kallelsen har gjorts enligt stadgarna och att alla ärenden, förutom de obligatoriska, finns med i kallelsen. Men det beror givetvis också på vad som står i föreningens stadgar. Det händer att föreningar anger i deras stadgar ett minsta antal närvarande för att stämman ska vara beslutför. Eftersom jag inte vet vad som står i just er förenings stadgar så är det svårt att svara på när er föreningsstämma är beslutför eller inte.För höga närvarokrav kan innebära att en liten minoritet kan blockera alla försök till stämmobeslut genom att helt enkelt inte delta eller komma till föreningsstämman. Men för att formalia ska kunna klaras av på en stämma krävs det minst två personer, en ordförande som själv får föra protokoll och en justeringsman.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Ekonomiska föreningars rättskapacitet

2017-02-27 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ekonomisk förening äga ett aktiebolag? Och var kan man i så fall få hjälp med detta, eller rådgivning hur man gör? Tack på förhand
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. En ekonomisk förening utgörs av minst tre medlemmar, som kan vara både fysiska och juridiska personer. Man måste inledningsvis hålla en konstituerande stämma, där man antar föreningens stadgar, samt utser en styrelse, ställföreträdare och en revisor. Föreningen bildas sedan när stadgar, protokoll samt en registreringsblankett skickats in till bolagsverket. En ekonomisk förening är en juridisk person vilket innebär att föreningen kan förvärva rättigheter och skyldigheter och därmed även kan äga aktier i ett aktiebolag. Det som skiljer den ekonomiska föreningen från aktiebolaget är att medlemmarna i den ekonomiska föreningen måste vara aktiva i föreningen i någon mån. En person som är ställföreträdare för den ekonomiska föreningen kan ingå avtal för föreningens räkning. Detta innebär att den ekonomiska föreningen kan köpa aktier i ett aktiebolag som föreningen sedan äger som vilken person som helst. När aktiebolaget sedan delar ut vinstmedel, skall eventuell utdelning gå till den ekonomiska föreningen. Ekonomiska föreningar lyder under Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Vill du få frågan närmare utredd kan du skicka din frågeställning till vår Expresstjänst och få en utredning inom 24 timmar.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Styrelsens skadeståndsansvar i ideell förening

2017-02-16 i Föreningar
FRÅGA |Hej!När en person i en styrelse reserverar sig mot ett beslut innebär det då att den personen får ansvarsfrihet för denna fråga/detta beslut? Eller är alla i en styrelse alltid solidariskt ekonomiskt ansvarig? Detta gäller en ideell förening.
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Till skillnad från olika typer av bolag och ekonomiska föreningar finns ingen särskild reglering i lag för ideella föreningar. Därför har praxis och allmänna rättsprinciper stor betydelse, men man kan också hämta ledning från aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Skadeståndsskyldigheten i nyss nämnda lagar är individuell (se 29:1 aktiebolagslagen https://lagen.nu/2005:551#K29 och 13:1 lag om ekonomiska föreningar https://lagen.nu/1987:667#K13 ). Den styrelseledamot som reserverar sig mot ett beslut kan således inte bli skadeståndsskyldig enligt dessa lagar. Med ledning från detta borde en reservation av en styrelseledamot i en ideell förening medföra att skadeståndsskyldighet inte inträder för den enskilde ledamoten. Klart är att ansvar inte inträder om ledamoten röstar mot beslutet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ekonomisk förening och offentlighetsprincipen

2016-11-20 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag är ordförande i en ekonomisk förening (1400 medlemmar) och har två frågor:1) Lyder en ekonomisk förening under offentlighetsprincipen, om inte vem avgör vad medlemmarna får ta del av?2) Står det varje medlem fritt att på exempelvis sociala medier (öppna för allmänheten) redogöra för föreningens ekonomi som framgår av bokslut i förbindelse med årsstämma eller budgeten som lämnats till medlemmarna i kallelsen inför årets budgetstämma?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Offentlighetsprincipen En handling är allt som innehåller någon form av information och handlingen är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Däremot kan offentligheten begränsas genom sekretess och då begränsas rätten att få ta del av handlingen. Detta regleras i Tryckfrihetsförordningen (TF) kap. 2 samt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL).En ekonomisk förening kan jämställas med en myndighet om en kommun eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande och i ett sådant fall omfattas föreningen av offentlighetsprincipen, se OSL 2:3. Jag förutsätter dock att så inte är fallet för just din förening och som utgångspunkt faller därför föreningen inte under offentlighetsprincipen likt en myndighet gör. Undantag gäller om organet tagits med i bilagan till OSL.Däremot för att skapa en ekonomisk förening så krävs en anmälan till bolagsverket samt att medlemmarna antar stadgar och väljer styrelse och revisor, se EkFörL 1:2 samt 2:1. När detta har skett kan föreningen registreras av bolagsverket. De handlingar som föreningen är skyldiga att skicka in till bolagsverket är alltid offentliga och vem som helst kan ringa till bolagsverket och begära ut dessa handlingar. På så sätt kan man säga att en ekonomisk förening omfattas av offentlighetsprincipen. En ekonomisk förening är också bokföringsskyldig. Enligt bokföringslagen 6:1 p. 2 ska en ekonomisk förening avsluta sin bokföring med en årsredovisning som skall offentliggöras enligt bokföringslagen 6:2 samt årsredovisningslagen 8:3 st. 4. Ekonomiska föreningars årsredovisning skall hållas tillgängliga för alla som är intresserade. Vissa ekonomiska föreningar har också en skyldighet att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten, vilket är bolagsverket enligt årsredovisningslagen 8:1 st. 1. Mer om vad som gäller för en ekonomisk förening kan du läsa på bolagsverkets hemsida här.Reglering för ekonomiska föreningar En ekonomisk förening lyder under reglerna i Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar (Här förkortat EkFörL). Ekonomiska föreningar ska ha en styrelse och denna ansvarar för föreningens organisation och förvaltning, se EkFörL 6:1 och 6:6.Medlemmars beslutanderätt utövas vid föreningsstämman där man som medlem har rätt att närvara och rösta, se EkFörL 7:1-3. Som medlem har du rätt att vid stämman begära upplysning om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman samt förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens ekonomiska situation. Däremot har styrelsen och VD:n rätt att inte uppfylla sin upplysningsplikt om det skulle innebära väsentlig skada för föreningen, se EkFörL 7:28. Det finns också möjlighet att lämna ut uppgifterna inom två veckor om dessa uppgifter inte finns tillgängliga vid stämman, se EkFörL 7:29. Om styrelsen bedömer att den begärda upplysningen inte kan lämnas ut utan väsentlig skada för föreningen så skall medlemmen som begärt dess utlämning underrättas om detta, se EkFörL 7:30.Inför föreningsstämman skall styrelsen hålla revisionsberättelse och redovisningshandlingar tillgängliga för medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst två veckor enligt EkFörL 7:22. Protokollet från stämman skall hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och även för de som innehar förlagsandelar, senast tre veckor efter stämman enligt EkFörL 7:39. Det skall dock förvaras på ett tryggt sätt.Regler om skadestånd Om en styrelseledamot eller VD, vid fullgörandet av sitt uppdrag, uppsåtligt eller av oaktsamhet skadar föreningen så skall denne också ersätta skadan. Detta gäller även när en av medlemmarna i föreningen tillfogas en sådan skada, se EkFörL 13:1. Denna form av ansvar gäller även för en medlem som uppsåtligen eller genom oaktsamhet skadar föreningen, annan medlem eller liknande genom överträdelse av vad som stadgas i lagen om ekonomiska föreningar, lag som tillämpas för årsredovisning samt föreningens stadgar, se EkFörL 13:3.Ett liknande ansvar finns också för föreningens revisor som inte obehörigen får lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående som denne fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, se EkFörL 8:16 st. 1. Revisorn kan bli ersättningsskyldig enligt samma grunder som anges för styrelseledamot och VD enligt EkFörL 13:2.Sammanfattningsvis, för att skapa en ekonomisk förening så krävs en anmälan till bolagsverket, vilket inkluderar vissa handlingar om föreningen. I samband med att handlingarna skickas in till bolagsverket så blir de också offentliga. På så sätt kan man säga att en ekonomisk förening omfattas av offentlighetsprincipen.Det är styrelsen som avgör vilka handlingar som kan lämnas ut till medlemmarna utan skada för föreningen. Dock skall stämmoprotokollet finnas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman. Om styrelsen, revisorn eller medlemmarna i föreningen skadar föreningen så kan de bli skadeståndsskyldiga. Just uppgifter gällande föreningens ekonomi såsom årsredovisning som blir offentliga handlingar hos bolagsverket och liknande borde genom medlemmarnas öppenhet i exempelvis sociala medier som utgångspunkt inte medföra sådan skada eftersom de redan är offentliga. Hoppas att mitt svar var till din hjälp!Du är också välkommen att vända dig till oss på lawline igen.Vänliga hälsningar

Ändring av stadgar - vad krävs?

2017-02-28 i Föreningar
FRÅGA |Hejsan. Har en fråga ang ändring i stadgar i en motburen förening. Vi har årsmöte i mars och mina är har man möjlighet att ändra stadgar hur som helst? Hur många röster krävs för att man kan ändra stadgar och om det går, hur länge tar de innan dom nya stadgarna träder i kraft och vem godkänner ändringen??
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår i mitt svar från att din fråga avser en ekonomisk förening enligt lag om ekonomiska föreningar. Det finns även ideella föreningar, men dessa regleras till största del av praxis och analogier från lag om ekonomiska föreningar, i den mån det inte regleras i stadgarna. I föreningens stadgar så kan det finnas särskilda regler för tillvägagångssättet vid stadgeändring i just din förening (7 kap. 32 §), dessa gäller i första hand och du bör därmed titta i stadgarna först för att se om särskilda bestämmelser finns däri. Utöver det så gäller vad som står i lagen vilket jag kan redogöra för.Ekonomiska föreningarFör att ändra stadgarna så krävs beslut av föreningsstämman. Huvudregeln är att beslutet är giltigt om det har biträtts av minst 2/3 av de röstande (7 kap. 34 §). Om beslutet om ändring av stadgarna däremot innebär att en medlems förpliktelse att delta med insatser eller betala avgifter till föreningen ökas eller om rätt till årsvinst inskränks, så krävs det att beslutet har biträtts av minst 3/4 av de röstande för att det ska vara giltigt (7 kap. 35 §). I vissa fall kan det t.o.m krävas att beslutet biträds av samtliga röstande (se 7 kap. 35 § st. 2). Det krävs vidare, för att stämman ska kunna ta upp frågan om ändring av stadgarna, att ärendet om stadgeändring har angivits i kallelsen till stämman och att det huvudsakliga innehållet av förslaget anges (7 kap. 21 §). Ett beslut om stadgeändring ska anmälas för registrering i föreningsregistret och får inte verkställas förrän det har registrerats (7 kap. 50 §).Det kan finnas andra regler beroende av vilken typ av ekonomisk förening som din förening är, det framgår inte i din fråga. Till exempel så har bostadsrättsföreningar lite särskilda regler utöver de som framkommer av lag om ekonomiska föreningar. Där gäller också bostadsrättsföreningslagen. Se till exempel 9 kap. 16 § för särskilda beslut.BostadsrättsföreningOm samtliga medlemmar i en bostadsrättsförening röstar och är eniga så räcker det med ett stämmobeslut, om inte alla kan närvara eller om inte alla är eniga på ordinarie föreningsstämma så kan kallas till extrastämma, vilket måste ligga i anslutning till ordinarie stämma. Den andra stämman får dock inte kallas till förrän den första har ägt rum. Om det på den första stämman mer än hälften av de avgivna rösterna är för stadgeändringen, och på andra stämman minst 2/3 är för så kan stadgeändring komma till stånd. Det måste dock röra sig om exakt samma beslut på båda stämmorna, inga tillägg i förslaget får göras för att de båda stämmobeslutet ska kunna ”räknas samman” (9 kap. 23 §). Beslut om ändring av stadgarna i bostadsrättsförening måste också anmälas för registrering, och beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett (9 kap. 25 §).Jag kan därmed tyvärr inte ge dig ett direkt rakt svar då jag inte vet vad för typ av förening din fråga avser, jag hoppas dock att du finner viss vägledning med hjälp av informationen ovan. Glöm inte heller att titta i stadgarna ifall särskilda regler finns reglerat där. Lycka till!Vänligen,

Påföljder för privata bostadsrättsföreningar som ej följer lagen

2017-02-18 i Föreningar
FRÅGA |Privat bostadsrättsförening som inte följer lagarna, påföljd?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline! Privata bostadsrättsföreningar definieras enligt lagen som ekonomiska föreningar och lyder bl.a. under Bostadsrättslag (1991:614), BrL och Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar, LEF. se här https://lagen.nu/1991:614 och https://lagen.nu/1987:667 När en bostadsrätt inte följer lagen kan påföljderna bli skadestånd, straff eller vite m.m. enligt ovan nämnda lagar. Skadeståndsansvaret omfattar ordförande, styrelseledamöter, föreningsmedlemmar, revisorer, borgenärer och tredje man (någon som är helt utomstående), vilket aktualiseras om någon av de uppräknade tillfogar föreningen skada antingen med flit eller oavsiktligt. Vad gäller föreningsmedlemmar och röstberättigad i föreningen som inte är medlem så krävs det en högre grad av oavsiktlighet för att de ska kunna omfattas av skadeståndsansvaret. Skadeståndsansvar till föreningen tas upp under sammanträden och anmälan mot förening görs hos domstol. Vidare kan det bli frågan om böter eller högst 1 år fängelse för den som inte följer en sammankallning av styrelsen, beslut som fattas utan att alla styrelsemedlemmar har fått tillfälle att yttra sig eller nekande av den verkställande direktörens närvaro under styrelsens sammanträde, om det inte har meddelats i förväg. Om inte registrering har skett på rätt sätt till Bolagsverket kan föreningen bli skyldig att betala vite. Utöver det som nämnts ovan finns det fler specifikationer men eftersom jag inte vet vad det är för brott specifikt du undrar över eller vad som har hänt så är det de här påföljderna jag valt att lista.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fortfarande ideell förening om medlemsavgift?

2017-01-19 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi är på väg att bilda en ideell förening, om vi tar ut en medlemsavgift måste vi då registrera oss som en ekonomisk förening?
Karolina Jivebäck |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ideella föreningar regleras inte i lag utan man får ibland använda sig av en analogivis tolkning av "lag om ekonomiska föreningar" för att komma fram till vad som gäller, se FL här. För att något ska ses som en ideell förening ska den ha stadgar, den ska vara en firma, den ska ha en styrelse och den ska inte ha för få medlemmar (vad som menas med det sista är i dagsläget inte helt klart då praxis på området inte heller är det). En ekonomisk förening ska också inneha allt det som jag skrev ovan, men dessutom:ha ett ekonomiskt syfte, 1:1 FLvara en ekonomisk verksamhet, 1:1 FLsamt att medlemmarna ska delta i verksamheten, 1:1 FLEkonomiska föreningar har alltså ett ekonomiskt syfte och ska främja dess medlemmars ekonomiska intressen. Har föreningen inte detta syfte anses den vara en ideell förening. En sådan förening får dock dra in viss vinst (exempelvis genom medlemsavgifter eller näringsverksamhet) men pengarna ska enbart gå till att driva föreningen vidare. I sådant fall behövs ingen registrering göras då det fortfarande klassas som en ideell förening. Hoppas att detta gav svar på din fråga!

Idrottsföreningars öppenhet gentemot vårdnadshavare

2016-11-13 i Föreningar
FRÅGA |Min son, f. 2007, är medlem i en idrottsförening. Jag, som är hans pappa och vårdnadshavare, har försökt utöva hans rättigheter enl. stadgarna, bl.a. där det står: 13 § Medlems rättigheter och skyldigheterMedlem * har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,* har rätt till information om föreningens angelägenheter,Jag har dock blivit stoppad av föreningen från att bl.a. se årsmötesprotokoll med motivering att jag personligen inte är medlem i föreningen. Är detta juridiskt korrekt? Har inte jag som vårdnadshavare både rättigheten och skyldigheten att följa de stadgar som följer med hand medlemskap?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!En idrottsförening är en form av ideell förening och dessa saknar särskild civilrättslig lagstiftning. Istället använder man andra lagar såsom bokföringslagen, föräldrabalken och handelsregisterlagen för att reglera särskilda saker såsom bokföring och hur man registrerar föreningen. Det saknas därför särskild lagstiftning kring vad medlemmar specifikt har för rättigheter rörande exempelvis att ta del av årsmötesprotokoll. Däremot framgår det av rättspraxis att ideella föreningar ska anta stadgar för föreningens ändamål främst för att föreningen skall kunna ses som en juridisk person och därmed ha rättskapacitet, vilket krävs för att föreningen ska kunna drivas. Av din fråga framgår att din sons förening har sådana stadganden och att dessa reglerar medlemmars rättigheter och skyldigheter. Eftersom det dock saknas särskild lag som ger medlemmar en sådan rätt så finns det inte heller något krav för föreningen att lämna ut denna typ av information till dig som vårdnadshavare. Ideella föreningar har ett öppenhetskrav i form av att de inte får vägra någon inträde, med vissa undantag. Medlemsskap i en förening ska som utgångspunkt också innebära samma villkor för alla medlemmar enligt idrottslig likhetsprincip. Däremot är en idrottsförening en privaträttslig organisation, vilket innebär att den inte omfattas av offentlighetsregeln som innefattar en rätt att ta del av offentliga handlingar hos myndigheter. Det är föreningens styrelse som bestämmer hur öppen föreningen ska vara. Riksidrottsförbundet har i sin mall för hur man som förening bör utforma sina stadgar skrivit att medlemmar skall ha rätt till information om föreningens angelägenheter. Du kan läsa mer om det här.Idrottsföreningar för barn skall enligt riksidrottsförbundet bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och därmed utgå från barnets behov. Som minderårig får man enligt föräldrabalken inte råda över sina tillgångar eller åta sig förbindelser i vidare mån, se FB 9:1. Det hör ihop med att barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter enligt FB 6:11. Som vårdnadshavare har du därför ansvaret över ditt barns personliga förhållanden samt att barnets behov blir tillgodosedda enligt FB 6:2. Och avgörande för alla beslut skall vara barnets bästa i enlighet med FB 6:2a §. Eftersom det saknas särskild lagstiftning kring ideella föreningar så har du som förälder ingen absolut rätt att ta del av årsmötesprotokollen som du beskriver i din fråga. Däremot kan det ses som god föreningssed att låta vårdnadshavare ta del av vad som beslutas inom idrottsföreningen. Du kan också läsa mer om vad som gäller för idrottsföreningar här.Hoppas att mitt svar är till din hjälp. Du är också välkommen att ställa fler frågor till oss på lawline!Vänliga hälsningar.