Medlemsmakt i ideell förening.

2016-02-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Kan jag som medlem i en ideell förening begära att få se hur ekonomin har skötts om jag har några tvivel om det? T ex bankgiroutdrag eller måste man lita på den resultaträkning och budget som framläggs på ett årsmöte?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vad gäller ideella föreningar finns det ingen lagstiftning som avger ett svar till din frågeställning. När det kommer till styrelsearbetet och den löpande ekonomiska förvaltningen så kommer det vara er förenings gemensamma vilja som ställer upp vad som gäller i frågan. Med detta menar jag att du måste konsultera föreningens stadga och annan intern praxis för att se om det finns något särskilt bestämt i denna fråga. Gör det inte det, vilket är troligt, så torde god föreningssed vara styrande i den här frågan.När en styrelse sköter det löpande arbetet så gör den det i enlighet med det mandat som medlemmarna har gett dem. Detta är kärnan i en demokratisk ideell förening. Medlemmarnas makt begränsas till årsmötet där utövar de sin rätt och skyldighet att granska styrelsens arbete.I de flesta fall har en ideell förening en revisor. Det är revisorns uppgift att granska verifikationerna och se om de har bokförts på ett korrekt sätt. Samt bokföringen i övrigt och se om den stämmer med verkligheten. Revisorn ska också göra budgetuppföljning, balans- och resultaträkningen och årssammanställningen. Denna ska hen sedan presentera för medlemmarna på årsmötet och det är utefter den som årsmötet beslutar om ansvarsfrihet eller inte.Detta innebär att i de flesta fall skulle jag svara att du inte kan granska ekonomin. I vart fall inte om ni har låtit en revisor granska den samt beslutat om ansvarsfrihet. Hade revisorn hittat felaktigheter så skulle denna ha tagit upp det med er på årsmötet.Med vänlig hälsning,

Lagen om ekonomiska föreningar gällande för samfällighetsföreningar

2016-01-31 i Föreningar
FRÅGA |Vad säger att lagen om ekonomiska föreningar gäller för en samfällighetsförening?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En samfällighetsförening lyder under lagen om förvaltning av samfälligheter som du kan hitta här. I denna lag hänvisas det ett flertal gånger till lagen om ekonomiska föreningar. Det är därför som det i vissa delar av lagen om ekonomiska föreningar kan tillämpas på samfällighetsföreningar. Om du fortfarande har någon fråga är du välkommen att återkomma.Mvh

Hur sker stadgeändring i en samfällighet?

2015-08-21 i Föreningar
FRÅGA |Kan en stadgeändring i en samfällighetsförening genomföras efter ett årsstämmobeslut eller måste det godkännas på två årsstämmor?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 52 § i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL, fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna vid en årsstämma. Föreskrives strängare villkor i stadgarna, ska dessa gälla. Styrelsen ska anmäla ändringen för registrering. Vid anmälan ska två bestyrkta avskrifter av protokoll över beslutet bifogas. Beslutet får ej tillämpas innan registrering skett.Med vänliga hälsningar

Rösträtt i ideella föreningar

2015-07-22 i Föreningar
FRÅGA |Medlemmar i ett jaktlag(ideell förening) har de rösträtt även fast de INTE erlagt medlemsavgift?
Daniel Scharff |Hej och tack för att du kontaktat oss!Först och främst så vill jag påpeka att det inte finns någon lag som reglerar ideella föreningar. Det är däremot brukligt att en förening har regler om rösträtt i sina stadgar. I första hand bör du alltså kontrollera vad som står där. Många föreningar har bestämmelser om att rösträtt endast får utövas om medlemsavgiften betalats innan ett visst datum eller innan föreningsstämman. Föreningar kan ofta, på olika villkor, utesluta medlemmar som inte betalar sin medlemsavgift.Det går, i brist på en särskild lag för ideella föreningar, att ta ledning från närliggande lagar, exempelvis 7 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar (1987:667), FL. Av den bestämmelsen framgår att varje medlem har en röst, vilket gäller om inget annat föreskrivs i stadgarna.Det normala är alltså att man måste ha betalt medlemsavgiften för att kunna rösta på årsmötet/föreningsstämman. Med ledning av 7 kap. 1 § FL borde det dock krävas att stadgarna innehåller en regel om detta, annars har en medlem som inte betalat sin avgift trots allt rösträtt.Med vänliga hälsningar

Föreningsstämma

2016-02-10 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ekonomisk förening ha årsmöte/föreningsstämma vartannat år?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.En ekonomisk förening ska ha hålla ordinarie föreningsstämma varje år, senast inom sex månader efter varje räkenskapsår. En ekonomisk förening kan därmed inte ha föreningsstämma vartannat år. Detta framgår av 7:4 lagen om ekonomiska föreningar (här). Jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Utträde ur ideell förening

2015-12-07 i Föreningar
FRÅGA |Jag är medlem i en ideell förening. Nästa årsmöte är planerat att hållas i februari 2016. Jag överväger att lämna föreningen. Vad gäller beträffande framförhållning, dvs när måste jag senast informera föreningen om mitt planerade utträde? Jag skriver detta den 7 dec. Finns andra beaktanden vid utträde?Tacksam för svar.Mvh
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Eftersom att det saknas lagstiftning för ideella föreningar gäller de regler som finns i stadgarna. Saknas regler om utträde i denna förenings stadgar är det möjligt att söka ledning från hur tidigare fall har skötts inom föreningen. Hur gjorde andra medlemmar för att utträda? I andra fall går det att dra viss ledning från föreningslagen (här). Här krävs dock viss försiktighet eftersom att ekonomiska föreningar (som regleras av FL) till skillnad från ideella föreningar har ett vinstintresse. Därför är det inte helt klart att det är passande att FL tillämpas på detta fall.Kikar vi ändå på FLs regler ser vi att det i 3:4 finns vissa möjligheter för föreningens medlemmar att via stadgarna reglera hur utträde ur föreningen ska gå till. Bland annat kan det finnas krav på skriftlighet och att uppsägning inte får ske inom viss tid. Enligt 3:5 innebär en uppsägning att avgång ur föreningen sker vid utgången av det räkenskapsår som slutar näst efter en månad sedan medlemmen sagt upp sig till utträde. Säger man alltså upp sig i december så kommer avgången ur föreningen att ske vid utgången av 2016 års räkenskapsår. Även här kan stadgarna dock säga annat.Eftersom att det saknas särskild lagstiftning på området för ideella föreningar har jag kikat på FL. Enligt den finns vissa uppsägningstider där det, i avsaknad av att föreningens stadgar säger annat, gäller att uppsägningen skett minst en månad innan nytt räkenskapsår. Eftersom att FL dock inte reglerar ideella föreningar, är det jag skrivit inte ett definitivt svar på hur det löses i den aktuella föreningen du frågar om. Därför bör du konsultera föreningens stadgar för vidare svar för att se om det finns några i den.Vad gäller övriga frågor att beakta vid utträde så är det i avsaknad av både aktuella stadgar och lagstiftning omöjligt att yttra mig i den frågan. Jag hoppas jag svarade på din fråga och jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Icke-medlem i styrelsen av samfällighetsförening?

2015-08-13 i Föreningar
FRÅGA |Måste en styrelseledamot i en samfällighetsförening vara medlem i föreningen.
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL, gäller. Av 30 § i SFL framgår att styrelseledamot inte får vara underårig eller vara ställd under förvaltare enligt Föräldrabalken. Vidare framgår av förarbeterna till 30 § SFL, närmare bestämt av prop. 1973:160 s. 425, att även annan än medlem ska kunna ingå i styrelsen.Svaret är alltså nej, en styrelseledamot måste inte vara medlem i föreningen.Med vänliga hälsningar

Brott mot likhetsprincipen i bostadsrättsförening

2015-05-30 i Föreningar
FRÅGA |Vår bostadsrättsförening planerar nu att bygga balkonger.Det har uppstått ett problem med de som bor på samma plan som gården.Styrelsen hävdar att de som bor där inte kan bygga uteplats då det är föreningens egendom.Detta blir ju klart diskriminerande mot dem som bor på b.v.Gården är stor nog för att det blir en ordentlig allmän yta kvar.Större yta har aldrig använts till gårdsfest eller dylikt.Hur hantera detta.
Matilda Hellström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I det här fallet handlar det om bostadsrättsföreningen kan anses ha brutit mot likhetsprincipen när de beviljat att nya balkonger ska byggas när medlemmarna på bottenplan inte beviljas uteplatser för att det är föreningens egendom.Likhetsprincipen återfinns i 7 kap. 16§ lag (1987:667) om ekonomiska föreningar vad gäller beslut som tas på föreningsstämman och i 6 kap. 13§ vad gäller styrelsebeslut. Där återges att föreningsstämman inte får fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. Trots denna bestämmelse kan föreningens stadgar innehålla bestämmelser som klart gynnar vissa medlemmar mer än andra. Detta är tillåtet om det sakligt motiverat att viss olikhet förekommer. Även ändring av stadgarna i den riktningen är godtagbart om det fattas med kvalificerad majoritet. Likhetsprincipen är tillämplig även när ett beslut fattas på föreningsstämman med kvalificerad majoritet. Om beslutet om nybygget av balkonger fattades med sådan majoritet till nackdel för dem på bottenvåningen kan de medlemmarna alltså hävda att de strider mot likhetsprincipen ändå. De måste enbart visa att beslutet var till nackdel för dem. I praxis finns det ett antal rättsfall som behandlar likhetsprincipens tillämpning i förhållande till bostadsrättsföreningar. Det mest relevanta fallet för den här situationen är NJA 2009 s. 550. I fallet hade en bostadsrättsförening gett tillstånd till två medlemmar att bygga balkong, men gett avslag till en tredje. Medlemmen som fått avslag ansökte då om stämning för beslut stridande mot likhetsprincipen. Både hovrätten och Högsta domstolen konstaterade genom en genomgång av förarbeten och doktrin att en bostadsrättsförening har ett stort mått av handlingsfrihet när det gäller hur fastigheten ska hanteras. Vad gällde beslutet om avslag skulle därför prövas om det fanns beaktansvärda skäl för att avslå balkongsansökan. Om föreningen inte kunde visa objektiva skäl av tyngd för att godkänna vissa medlemmars ansökningar och avslå en medlems ansökan skulle det varit ett brott mot likhetsprincipen. I det här fallet stred det dock inte mot likhetsprincipen för de kunde visa att beslutet berodde på arkitektoniska överväganden. I ert fall kan alltså beslutet anses strida mot likhetsprincipen om det inte finns objektivt beaktansvärda skäl som gör att medlemmarna på bottenvåningen inte får bygga uteplatser. Skälet att gårdsplanen är föreningens egendom kan mycket väl vara ett godtagbart skäl för olik behandling. Det är ett ekonomiskt övervägande avseende fastigheten som kan tänkas ingå i styrelsens handlingsfrihet. Om medlemmarna önskar pröva beslutet och om det är föreningsstämman som fattat beslutet kan det klandras inom tre månader hos tingsrätten enligt 7 kap. 17§ lag om ekonomiska föreningar.