Beslutsförhet

2014-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsmässig styrelse? Jag sitter med i styrelsen för en ideell förening. I stadgan står: "Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av antalet medlemmar är närvarande" Nu är man oense om hur detta skall tolkas, och ifrågasätter ett styrelsebeslut. Får man räkna med tjänstgörande suppleanter? Så tolkades stadgan vid detta tillfälle. Styrelsen består av 9 ordinarie ledamöter, och 4 suppleanter. Detta är mer än hälften. Vid detta tillfälle var 5 personer närvarande, 3 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!Av ordalydelsen i stadgan som du angivit torde det vara så att styrelsen är beslutsför när fler än hälften av de ordinarie styrelseledamöterna är närvarande. Således är styrelsen beslutsför när minst fem ledamöter är närvarande vid mötet (9/2=4,5). Det som kan skapa frågor är om ”antalet medlemmar närvarande”- inkluderar även suppleanterna? Om vi tittar på suppleantens uppgift torde det inte vara fallet Suppleanternas uppgift är att träda in vid styrelsemötet om någon av de ordinarie ledamöterna har förhinder, den som då tar en sådan plats har samma rättigheter som en ordinarie ledamot (rösträtt, rätt att ta del av underlag för beslut). Denne är så att säga en styrelseledamot vid det styrelsemötet. Är ordinarie ledamöter närvarande har suppleanterna ingen rösträtt med deltar oftast i diskussionerna kring de beslut som ska fattas. Styrelsen var av den anledningen beslutsför vid det aktuella tillfället då suppleanterna som ”tjänstgör” räknas som ledamöterVänligen

Beslutsmajoritet för ansvarsfrihet (ideell förening)

2014-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsregel gällande ansvarsfrihet för styrelse i Ideell Tomtförening:Är det tillräckligt att 10% av föreningens medlemmar nekar styrelsen ansvarsfrihet för att det ska gälla (minimiregeln) eller krävs majoritet av närvarande medlemmar vid årsstämman? Styrelsens medlemmar äger självfallet inte rösträtt. Tacksam för klargörande svar.Med vänlig hälsning,
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Särskild lagstiftning på området ideella föreningar finns inte i svensk rätt. I vissa fall kan dock lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) och aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) vara analogiskt tillämpliga, dvs. kunna tillämpas på situationer där uttryckliga bestämmelser saknas. Som regel fattas beslut i ekonomiska föreningar medelst absolut majoritet, dvs. mer än hälften av samtliga röstberättigade.I EFL 13 kap. 5 § 1 st. finns emellertid en möjlighet för en minoritet om minst en tiondel av samtliga röstberättigade att stoppa beslutet om ansvarsfrihet genom att helt enkelt rösta emot det när ärendet behandlas på stämman. Detta anses utgöra en allmän minoritetsskyddsprincip inom associationsrätten. Som sagt regleras inte ideella föreningar av någon lag men det borde ligga nära till hands att tillämpa denna regel även för dessa. En liknande regel för aktiebolag återfinns i ABL 29 kap. 7 §.MVH

Rätt till insyn i bostadsrättsförening

2014-03-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej, I vår brf har man bytt bevakningsbolag och jag tror att det är en jäv situtaion eftersom det är ordförandes bolag, hans sambo står som ägare men han är kontaktperson till kunderna. Har jag som boende rätt att få ut information om vilka offertunderlag som de har skickat ut och till vilka bolag? Hur får jag denna information? Hur går jag vidare om jag anser/tycker att det inte verkar ha gått rätt till?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Regler om ekonomiska föreningar, som bostadsrättsföreningar är, återfinns främst i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL).Som medlem i föreningen har du en insynsrätt i förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt. Denna rätt regleras i EFL 7 kap. 11 § och kan aktualiseras genom att en medlem inför eller på föreningsstämman begär att styrelsen muntligen upplyser om sådana förhållanden. Om en sådan begärd upplysning endast kan lämnas med uppgifter som inte finns tillgängliga på stämman (exempelvis skriftliga offertunderlag) ska upplysningen inom två veckor dels hållas tillgänglig skriftligen för medlemmarna, dels översändas till varje medlem som begärt upplysningen. Enda undantaget till insynsrätten är om lämnandet av upplysningen inte kan ske utan väsentlig nackdel för föreningen. "Nackdel" i det här sammanhanget torde huvudsakligen innebära ekonomisk skada. Om styrelsen anser att så är fallet kan medlemmen ändå begära att upplysningen ska lämnas till föreningens revisorer inom två veckor för granskning.Vad du därför kan göra är att inför ordinarie eller extra (om du kan få en sådan till stånd enligt EFL 7 kap. 5 §) föreningsstämma kontakta styrelsen och erinra dem om din begäran. Angående den påstådda jävssituationen blir EFL 6 kap. 10 § aktuell. En styrelseledamot får enligt paragrafen inte handlägga en fråga om avtal mellan föreningen och tredje man (här bevakningsbolaget där han är inblandad) om han i frågan har ett väsentligt intresse (ex. ekonomiskt) som kan strida mot föreningens. Att vara kontaktperson åt en kundförening som man själv är ordförande i får nog anses vara ett väsentligt intresse i strid med föreningens och därför torde jäv vara för handen. Ett beslut fattat av en styrelse i en ekonomisk förening kan inte klandras på samma sätt som ett beslut av föreningsstämman. Om du anser att handläggningen av frågan om byte av bevakningsbolag inte har gått rätt till och orsakat föreningen skada är din enda möjligheter att, antingen mot styrelseordföranden rikta skadeståndstalan enligt reglerna i EFL 13 kap eller hänskjuta ärendet om byte av bevakningsbolag till föreningsstämman för slutligt avgörande. Ett föreningsstämmobeslut kan klandras i enlighet med EFL 7 kap. 17 §.MVH

Hinder att starta ideell förening samt fråga om denna kan motta gåva

2014-02-21 i Föreningar
FRÅGA |Finns det några juridiska hinder för att jag och mina 6 syskon startar en Ideell förening vars syfte är att bedriva fiske, friluftsaktiviteter, samt bevara den Norrländsk matkulturen?. Om inte, finns det några juridiska hinder för att en sådan föreningen i så fall tar emot ett fritidshus i Norrland som gåva via ett gåvobrev där huset via föreningens stadgar endast får användas i föreningens syfte?
| Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inget juridiskt hinder för att ni ska kunna starta en ideell förening. Det finns inget krav att registrera föreningen hos någon myndighet. Om ni vill att föreningen ska få ett organisationsnummer måste ni däremot anmäla detta till skatteverket som då registrerar föreningen. Om föreningen kommer vara näringsdrivande kan ni också anmäla den till bolagsverket för att få skydd för föreningens namn. För att kunna inneha tillgångar måste man vara en person, fysisk eller juridisk. En ideell förening uppfyller villkoren för att vara en juridisk person om den: 1.  Bildats av minst tre personer 2.  Antagit stadgar 3.  Tillsatt styrelse Det finns ingen lag för ideella föreningar som motsvarar den om ekonomiska så informationen hittar du främst på andra sätt, jag rekommenderar att läsa på bolagsverkets och skatteverkets hemsida. Med vänlig hälsning

Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,

När upphör en ideell förenings rättshandlingsförmåga

2014-03-24 i Föreningar
FRÅGA |Jag är ägare till en skogsfastighet och har ett nyttjanderättsavtal (jakt) med en liten ideell förening (jaktklubb med 14 medlemmar). Är själv medlem i föreningen. Föreningen har drabbats av omfattande inre stridigheter vilket resulterat i att för ca 3 mån. sedan avgick föreningens ordförande. Någon vice fanns ej vald. Kort därefter lämnade den medlem som valts till revisor föreningen. Någon revisorssuppleant fanns ej vald trotts att stadgarna föreskriver detta. Föreningen styrs nu enbart av kassören, som nu är den ende som kan teckna firman, och en styrelseledamot och någon revision kan inte göras. Uppfyller föreningen trots detta kraven för att vara en juridisk person eller anses den inte längre vara rättskapabel? Föreningen har avtal med flera markägare.
Robert Lindström |Hej och tack för din fråga. För att starta en ideell förening så krävs det minst tre styrelseledamöter enligt vedertagen praxis och om antalet ledamöter understiger tre till antalet så saknar föreningen därmed förmåga att ingå nya rättshandlingar. De rättshandlingar som redan är ingångna kvarstår dock och fortsätter att gälla och det finns ingen extern reglering av tidsgräns för hur länge en ideell förening kan ha mindre än tre styrelseledamöter utan detta regleras vanligtvis i föreningens stadgar. Svaret på din fråga blir således att föreningen fortsätter att vara en juridisk person och avtalen den har ingått fortsätter gälla tills dess föreningen antingen avvecklas eller försätts i konkurs och hur detta sker ska finnas reglerat i föreningens stadgar. Föreningen kan dock inte utan att ha minst tre styrelseledamöter ingå några nya rättshandlingar med bindande verkan.Vänliga hälsningar

Ny lag om ekonomiska föreningar

2014-02-24 i Föreningar
FRÅGA |Fråga: - När kommer "den nya lagen" om Ekonomisk Förening att vara stadfäst och för tillämpning mm ? - X Ek. för. planerar för en likvidering mm. Vad skulle Er "offert" vara för ett sådant uppdrag mm ?
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I december 2010 överlämnade föreningsutredningen betänkandet "En ny lag om ekonomiska föreningar". Den nya lagen föreslogs att träda i kraft under januari 2013, men någon ny lag har ännu inte tagits fram. Justitieminister Beatrice Ask har den 27:e mars 2013 förklarat att "[f]örslagen i betänkandet är ... omfattande och det är viktigt att arbetet bedrivs noggrant. Det är ännu för tidigt att säga när en proposition kan lämnas" http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftliga-fragor/Ny-lag-om-ekonomiska-foreninga_H012411/.Vad gäller er fråga om en offert för likvidering, råder jag er att ta kontakt med någon av våra partners som kan ta hand om ärendet.

Preskriptionstid för klandertalan mot ideell förening

2014-01-26 i Föreningar
FRÅGA |Finns det någon preskriptionstid för överklagan gällande uteslutning ur en ideell förening?
David Hedendahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Särskild lagstiftning om ideella föreningar finns inte i svensk rätt. Vissa analogiska tillämpningar, dvs. tillämpningar av lag på fall där uttryckliga lagbestämmelser saknas, kan dock göras från lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) och i viss mån även aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Ett beslut om uteslutning av föreningsmedlem tas, om inte annat anges i stadgarna, av föreningsstämman enligt EFL 3:4 3 st. Eftersom lagstiftning på området ideella föreningar saknas, finns inte heller någon angiven tidsfrist för klandertalan av ett föreningsstämmobeslut. I EFL 7:17 2 st. anges ett utrymme om tre månader men denna regel har i praxis inte ansetts vara analogt tillämplig på ideella föreningar. Istället har talerätten ansetts kunna gå förlorad genom "viss tids passivitet eller tyst samtycke", se RH 2012:33. Mitt tips till den som har blivit utesluten ur en ideell förening och vill klandra beslutet är därför att agera så fort som möjligt.MVH