Ajournerat årsmöte

2014-07-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag undrar när ett ajournerat årsmöte återupptas skal det vara samma röstlängd som innan ajourneringen eller kan det bli en helt ny röstlängd ?
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!I och med att ett årsmöte ajourneras (skjuts upp) kommer således röstlängden vara den samma vid återupptagandet av mötet som vid ajourneringen, formellt sett är det fortfarande är samma möte. Vänligen 

Styrelseledamöters rösträtt i ekonomisk förening

2014-05-29 i Föreningar
FRÅGA |Bostadsrättsförening Får styrelsen rösta i samtliga val vid årstämma/ extra stämma?Med vänlig hälsning
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Regler om dessa återfinns främst i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL). EFL 7:1 1 st. stadgar att föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Styrelseledamöterna ska vara medlemmar i föreningen om inte annat särskilt anges i stadgarna, EFL 6 kap. 4 § 2 st. Som regel har ledamöterna alltså rösträtt i samtliga frågor vid såväl ordinarie som extra föreningsstämma. Den enda restriktion som finns ifråga om medlemmars rösträtt återfinns i EFL 7:3, som stadgar att en medlem inte får rösta i fråga om följande:1. talan mot honom,2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.MVH

Beslutsförhet

2014-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsmässig styrelse? Jag sitter med i styrelsen för en ideell förening. I stadgan står: "Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av antalet medlemmar är närvarande" Nu är man oense om hur detta skall tolkas, och ifrågasätter ett styrelsebeslut. Får man räkna med tjänstgörande suppleanter? Så tolkades stadgan vid detta tillfälle. Styrelsen består av 9 ordinarie ledamöter, och 4 suppleanter. Detta är mer än hälften. Vid detta tillfälle var 5 personer närvarande, 3 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!Av ordalydelsen i stadgan som du angivit torde det vara så att styrelsen är beslutsför när fler än hälften av de ordinarie styrelseledamöterna är närvarande. Således är styrelsen beslutsför när minst fem ledamöter är närvarande vid mötet (9/2=4,5). Det som kan skapa frågor är om ”antalet medlemmar närvarande”- inkluderar även suppleanterna? Om vi tittar på suppleantens uppgift torde det inte vara fallet Suppleanternas uppgift är att träda in vid styrelsemötet om någon av de ordinarie ledamöterna har förhinder, den som då tar en sådan plats har samma rättigheter som en ordinarie ledamot (rösträtt, rätt att ta del av underlag för beslut). Denne är så att säga en styrelseledamot vid det styrelsemötet. Är ordinarie ledamöter närvarande har suppleanterna ingen rösträtt med deltar oftast i diskussionerna kring de beslut som ska fattas. Styrelsen var av den anledningen beslutsför vid det aktuella tillfället då suppleanterna som ”tjänstgör” räknas som ledamöterVänligen

Beslutsmajoritet för ansvarsfrihet (ideell förening)

2014-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsregel gällande ansvarsfrihet för styrelse i Ideell Tomtförening:Är det tillräckligt att 10% av föreningens medlemmar nekar styrelsen ansvarsfrihet för att det ska gälla (minimiregeln) eller krävs majoritet av närvarande medlemmar vid årsstämman? Styrelsens medlemmar äger självfallet inte rösträtt. Tacksam för klargörande svar.Med vänlig hälsning,
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Särskild lagstiftning på området ideella föreningar finns inte i svensk rätt. I vissa fall kan dock lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) och aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) vara analogiskt tillämpliga, dvs. kunna tillämpas på situationer där uttryckliga bestämmelser saknas. Som regel fattas beslut i ekonomiska föreningar medelst absolut majoritet, dvs. mer än hälften av samtliga röstberättigade.I EFL 13 kap. 5 § 1 st. finns emellertid en möjlighet för en minoritet om minst en tiondel av samtliga röstberättigade att stoppa beslutet om ansvarsfrihet genom att helt enkelt rösta emot det när ärendet behandlas på stämman. Detta anses utgöra en allmän minoritetsskyddsprincip inom associationsrätten. Som sagt regleras inte ideella föreningar av någon lag men det borde ligga nära till hands att tillämpa denna regel även för dessa. En liknande regel för aktiebolag återfinns i ABL 29 kap. 7 §.MVH

Ideell förenings konkurs och personligt betalningsansvar för företrädare

2014-06-19 i Föreningar
FRÅGA |hejsan det är en judoklubb som har gått i konkurs, vilka i klubben blir isåfall betalningsansvariga vid en konkurs? tror att judoklubben är ideell förening, och vad händer med klubbens lokaler inventarier och material vid en konkurs? mvh Susan
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Konkurs innebär att tillgångar tas om hand och används för att betala av alla skulder som föreningen har. Föreningen som har satts i konkurs kallas gäldenär och den som har någonting att fordra kallas borgenär.Det som händer med klubbens inventarier m.m. är att de kommer att tillfalla de föreningens borgenärer.Som utgångspunkt gäller att ingen i föreningen blir personligt betalningsansvarig för föreningens skulder. En företrädare för en förening kan dock personligen bli ansvarig att själv betala föreningens skatter och avgifter. Föreningens företrädare är oftast den eller de personer som sitter i styrelsen. Men även en annan person som har ett bestämmande inflytande i föreningen kan vara företrädare.För att ett personligt betalningsansvar ska inträffa, måste företrädaren ha handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse torde inte anses som uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på skatten eller avgiftens förfallodag har vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. En sådan åtgärd kan till exempel vara en konkursansökan. Då lagregler saknas för ideella föreningar får analogier (=man får jämföra med vad som gäller för) göras gentemot vad som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning samt vad som ryms inom ramen för de fåtaliga uppgifter du lämnat. Behöver du vidare rådgivning - t.ex. för att du själv riskerar personligt betalningsansvar - rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger

Val mellan ekonomisk- och ideell förening

2014-05-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är 5 grannar som förfärats över att ett gammalt fin torp har blivit förfallet och ett stort skrotupplag mitt i skogen. Skrotbilar och allsköns skit ligger utspritt på en stor naturtomt. Vi har nu bestämt oss för att tillsammans köpa fri Torpet med allt vad det innebär. Kostnader på cirka 100 000 kommer att krävas samt arbetstimmar som idag inte går att uppskatta. Vilket är bäst att göra för vårat ändamål? Ekonomisk förening eller ideell? Tacksam för svar!
Sandra Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är svårt för mig att göra ett ställningstagande i förevarande fall, då du ej närmare angett vad det långsiktiga syftet med köpet av torpet är. Däremot kan jag ge dig lite mer information om de båda föreningstyperna, vilket förhoppningsvis underlättar ditt val av föreningstyp.Den största skillnaden mellan en ekonomisk och en ideell förening är att en ekonomisk förening ska ha ett ekonomiskt syfte, bedrivas genom ekonomisk verksamhet samt att medlemmarna ska delta i verksamheten. En ekonomisk förening främjar medlemmarnas ekonomiska intressen och har således ett affärsmässigt syfte. Föreningen behöver även registreras hos bolagsverket för att bli en juridisk person, som kan föra talan vid domstol. I en ideell förening, å andra sidan, bedrivs ej ekonomisk verksamhet. Föreningen får med andra ord inte ha ett ekonomiskt syfte samtidigt som den bedriver ekonomisk verksamhet. Exempelvis får en ishockeyklubb sälja påskblommor för att driva in pengar till ishockeyklubben, däremot får försäljningen ej företas i syfte att medlemmarna ska tjäna pengar. En ideell förening behöver ej registreras utan blir en juridisk person genom att uppfylla punkt 1-3, se lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Ytterligare en nämnvärd skillnad är att reglerna om ekonomiska föreningar är lagreglerade.Vilken föreningstyp som passar bäst för ert ändamål beror helt på syftet med köpet av torpet. Om ni ska driva ekonomisk verksamhet samt ha ett vinstsyfte bör valet falla på en ekonomisk förening. Om ni däremot inte ska bedriva ekonomisk verksamhet kan en ideell förening vara mer lämplig.Hoppas mitt svar hjälper er i ert val!Lycka till!

Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,

När upphör en ideell förenings rättshandlingsförmåga

2014-03-24 i Föreningar
FRÅGA |Jag är ägare till en skogsfastighet och har ett nyttjanderättsavtal (jakt) med en liten ideell förening (jaktklubb med 14 medlemmar). Är själv medlem i föreningen. Föreningen har drabbats av omfattande inre stridigheter vilket resulterat i att för ca 3 mån. sedan avgick föreningens ordförande. Någon vice fanns ej vald. Kort därefter lämnade den medlem som valts till revisor föreningen. Någon revisorssuppleant fanns ej vald trotts att stadgarna föreskriver detta. Föreningen styrs nu enbart av kassören, som nu är den ende som kan teckna firman, och en styrelseledamot och någon revision kan inte göras. Uppfyller föreningen trots detta kraven för att vara en juridisk person eller anses den inte längre vara rättskapabel? Föreningen har avtal med flera markägare.
Robert Lindström |Hej och tack för din fråga. För att starta en ideell förening så krävs det minst tre styrelseledamöter enligt vedertagen praxis och om antalet ledamöter understiger tre till antalet så saknar föreningen därmed förmåga att ingå nya rättshandlingar. De rättshandlingar som redan är ingångna kvarstår dock och fortsätter att gälla och det finns ingen extern reglering av tidsgräns för hur länge en ideell förening kan ha mindre än tre styrelseledamöter utan detta regleras vanligtvis i föreningens stadgar. Svaret på din fråga blir således att föreningen fortsätter att vara en juridisk person och avtalen den har ingått fortsätter gälla tills dess föreningen antingen avvecklas eller försätts i konkurs och hur detta sker ska finnas reglerat i föreningens stadgar. Föreningen kan dock inte utan att ha minst tre styrelseledamöter ingå några nya rättshandlingar med bindande verkan.Vänliga hälsningar