Köpare av stuga i kolonilott nekad medlemskap i koloniföreningen

2017-05-05 i Föreningar
FRÅGA |Gäller preskriptionslagen PBL kap11 paragraf 20 även för en stuga i en koloniförening?Stugan i fråga har en byggarea på 48m2 och har varit så i mer än 10år (tillåten area är 40m2).Nu skall stugan säljas och koloniföreningen vägrar att godkänna en överlåtelse och hänvisar till att stugan har förstor byggarea. Vi hänvisar till PBL kap 11 paragraf 20 och menar att preskriptionslagen gäller och att stugan inte behöver återställas till max byggarea. Vem har rätt?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Plan och bygglagen (PBL) (2010:900), se här, är tillämplig på kolonilotter. En medlem i en koloniförening ska agera i enlighet med föreningens villkor, lag och andra föreskrifter.Byggnadsnämnden kan, i den mån en byggnad inte uppfyller kraven enligt PBL, beslut från kommun, myndighet eller nämnd, förelägga ägaren att rätta avvikelserna inom viss tid (11 kap. 20 § första stycket PBL). I andra stycket samma regel föreskrivs en preskriptionsregel vilken innebär att byggnadsnämnden inte får besluta om rättelseföreläggande i de fall det gått 10 år sedan överträdelsen ägt rum.Vad innebär detta för överlåtelse av byggnad som avses i förevarande regel? Regeln fastställer inte förhållandet mellan dig, koloniföreningen och köparen. För regler kring detta förhållande bör ni se till avtalet mellan medlem och koloniföreningen. Vad står det om överlåtelser och godkännande av medlemskap? Köparen kan visserligen överta äganderätten över stugan men brukar endast kunna använda den efter att ha fått ansökan om medlemskap godkänd av koloniföreningen. Vanligtvis brukar kraven vara att personen bor i staden, avser att bruka sin rätt i föreningen enligt ändamålen och att personen är myndig, har god ekonomi och liknande. Eftersom ägaren på grund av preskriptionsbestämmelsen inte kan föreläggas att rätta felen i stugan, innebär detta att även koloniföreningen och köparen av samma egendom inte kan belastas med ansvar i detta hänseende. Om koloniföreningen inte har någonting att invända mot nuvarande förhållanden, torde den även inte ha någonting att invända mot en överlåtelse eftersom stugans förhållanden ju förblir desamma även efter överlåtelsen. Det som förändras är att stugan får en ny ägare och koloniföreningen får en ansökan om medlemskap för den nya ägaren. Frågan är då hur dessa nya förhållanden föranleder och berättigar ett nekat medlemskap.För att kunna neka köparen av stugan medlemskap i koloniföreningen bör avvisandet grunda sig på andra förhållanden än stugans byggarea. Detta eftersom överträdelsen av maximal byggarea inte kan dra med sig förelägganden från byggnadsnämnden mot koloniföreningen. Ett nekat medlemskap bör av denna anledning istället grunda sig på villkoren i föreningens stadgar. Om villkor om byggarea inte förekommer i stadgarna har jag svårt att se på vilken grund koloniföreningen nekar medlemskap.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Frågor om bostadsrättsförening, styrelse, årsstämma, motioner m.m.

2017-05-01 i Föreningar
FRÅGA |HejBor i en bostadsrättsförening. När det är årsstämma så kan man välja styrelsemedlemmar. Så långt ok. Att protokoll från styrelsemöten inte är offentliga verkar vara helt i sin ordning. Men är det ok att styrelsen beslutar att köpa upp internettjänster till föreningen som visserligen är snabbare men å andra sidan dyrare utan informera medlemmar? Är det helt omöjligt låta medlemmar ha tillgång till styrelseprotokoll?Ska det inte finnas möjlighet för medlemmar att lämna motioner på årsstämman? Vilka typer av beslut får fattas på årsstämma respektive styrelsemöten?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det stämmer att styrelsemedlemmarna väljs när det är årsstämma. Att protokoll från styrelsemöten inte är offentliga är också riktigt.Är det helt omöjligt låta medlemmar ha tillgång till styrelseprotokoll?Styrelseprotokollen i bostadsrättsföreningar är inte offentliga. Varken föreningens medlemmar eller utomstående har någon rätt att få se dem. Revisorerna har dock rätt att läsa protokollen och de bör få en kopia av protokollen efter varje styrelsemöte. Revisorernas uppgift är att gå igenom alla protokoll i föreningen för att kunna bilda sig en uppfattning om hur förvaltningen skötts.Kan styrelsen fatta ett beslut och låta bli att informerna sina medlemmar om beslutet?I en väl fungerande förening ska naturligtvis styrelsens beslut spridas till medlemmarna på något sätt. Vissa styrelser brukar skriva ett protokoll där endast besluten framgår, ett så kallat beslutsprotokoll. Beslutsprotokollet kan offentliggöras. Diskussionerna bakom besluten kan istället skrivas in i ett diskussionsprotokoll som inte är offentligt.Ska det inte finnas möjlighet för medlemmar att lämna motioner på årsstämman?En motion är ett förslag om en förändring som en eller flera medlemmar i en förening vill att årsstämman ska rösta om. Medlemmarna i en bostadsrättsförening har rätt att lämna in motioner till en ordinarie årsstämma. Det är styrelsens uppgift att se till att medlemmarna vet hur de ska gå till väga om de vill skriva motioner till årsmötet. Eftersom alla ärenden som ska tas upp på stämman måste vara med i kallelsen så är det viktigt att styrelsen får in motioner från medlemmarna i god tid innan kallelsen gått ut.Styrelsen ska därefter läsa och kommentera de motioner som har lämnats in. En motion ska alltid besvaras. Styrelsen bör därför skriva ett förslag till beslut i de frågor som motionerna berör. Dessa kommentarer och förslag, tillsammans med dagordningen, bör skickas ut till medlemmarna i god tid före årsmötet.Vilka typer av beslut får fattas på årsstämma respektive styrelsemöten?Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive årsstämman kan besluta om. Styrelsen får dock inte besluta i alla frågor. Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen. Det handlar mer konkret om löpande arbetsuppgifter som bokföring, redovisning, underhåll av fastigheten, upphandling av tjänster för olika typer av arbeten, bankkontakter, arbetsgivaransvar om anställda finns etc. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en årsstämma fatta beslut om. Även i fråga om sådana åtgärder som formellt sett skulle kunna beslutas av en styrelse kan hänskjutas till årsstämman om det innebär stora kostnader för föreningen. Detsamma bör gälla när det finns anledning att tro att medlemmarna motsätter sig åtgärden. Det hör ihop med den aktsamhetsplikt som styrelsen har men kan vara svårt att bedöma för styrelsen. Föreningens stadgar kan även innehålla bestämmelser om hur beslut ska tas i vissa frågor.I bostadsrättslagen 9 kapitlet finns bestämmelser om föreningen. Här regleras de beslut som ska fattas på en årsstämma och också vilka majoritetskrav som ställs beroende på vilket ärende det handlar om.Som exempel på beslut som måste tas upp på stämman och vad som krävs i omröstning kan nämnas:- Beslut om val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).- Beslut om arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).- Andra beslut där styrelsen är jävig.- Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark (enkel majoritet).- Beslut som innebär ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär att en bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).- Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2/3 majoritet av hyresgästerna).- Beslut om stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd. I visst fall kvalificerad majoritet om ¾ majoritet på den andra stämman).I parenteserna framgår vad som krävs för att beslut ska kunna fattas.Hoppas du fick svar på dina frågor!Mvh

Kan föreningar föreskriva lägsta och högsta antal styrelseledamöter och suppleanter istället för ett fast antal?

2017-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Vår förening ser över sina stadgar. I det nya förslaget anges att det skall vara 4st ledamöter och 1st suppleant. Då vår förening är liten (bara några lägenheter i dagsläget) förespråkade jag istället ett intervall på 3-4st ledamöter och 1-2st suppleanter för att inte riskera problem med att fylla alla platser. Det avslogs dock med argumentet att intervall inte är tillåtna. Stämmer det?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningNej, det stämmer inte. Stadgarna kan innehålla intervaller. Styrelseledamöterna måste dock vara minst tre.Det spelar viss roll vilken typ av förening ditt ärende gällerJag vet inte vilken typ av förening du är med i. Jag antar att det är en bostadsrättsförening, vilket innebär att svaren på dina frågor finns i lagen om ekonomiska föreningar (FL) (9 kap. 12 § bostadsrättslagen).Om din förening är en annan slags ekonomisk förening är det också FL som gäller.Är din förening däremot en ideell förening gäller istället följande: det finns ingen egentlig lagstiftning som begränsar vad man kan skriva i stadgarna. Din förening är då alltså fri att föreskriva intervaller.Styrelsen måste ha minst tre ledamöterSom du nog vet är föreningsstadgarna en förenings ”grundlag”. I den kan din förening reglera hur den ska fungera.FL begränsar dock vad din förening kan reglera i stadgarna. En förenings styrelse måste ha minst tre ledamöter (6 kap. 1 § första stycket FL). Förutom den begränsningen är din förening fri att föreskriva det antal styrelseledamöter den vill ha.Någon motsvarande begränsning finns inte för suppleanter.Stadgarna kan innehålla intervallerDin förenings stadgar kan innehålla intervaller, så länge som lägsta antalet styrelseledamöter är tre. Det framgår också uttryckligen av FL att man kan ha intervaller. Stadgarna ska nämligen ange ”antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter” (2 kap. 2 § första stycket sjätte punkten FL, min kursivering. Samma skrivning finns i 9 kap. 5 § första stycket åttonde punkten bostadsrättslagen).Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med föreningsstadgar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur skyddas fordringsägare i en ekonomisk förening?

2017-04-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar vad finns för ekonomisk skydd för fordringsägare i en ekonomisk förening. I ett aktiebolag är väl skyddet de 50 000 som sätts in vid start. Hur är det vid ekonomiska föreningar?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Medlemmarna respektive ägarna ansvarar inte för skulderna I både aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller att delägarna (aktiebolag) och medlemmarna (ekonomiska föreningar) som huvudregel inte ansvarar för bolagets respektive föreningens förpliktelser (1 kap. 3 § aktiebolagslagen samt 1 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). Det finns dock bestämmelser i båda lagarna om personligt betalningsansvar för bl.a. styrelseledamöter i vissa fall.Vad är bundet eget kapital?I ett (privat) aktiebolag ska aktiekapitalet mycket riktigt uppgå till minst 50 000 kr (1 kap. 5 § aktiebolagslagen). Aktiekapitalet är en del av det bundna egna kapitalet. I en ekonomisk förening gäller att medlemmarnas insatser är bundet eget kapital. Hur stort det bundna egna kapitalet är i en ekonomisk förening beror alltså dels på hur många medlemmar föreningen har, dels hur stor varje medlems insats är.Hur skyddas det bundna egna kapitalet?Bundet eget kapital får inte användas hur som helst, delvis på grund av att fordringsägarna ska skyddas mot att tillgångar lämnar föreningen eller bolaget. När tillgångar lämnar bolaget kallas detta för en värdeöverföring.En ekonomisk förening kan exempelvis välja att köpa en bil för pengarna som sattes in av medlemmarna när föreningen startades (det finns ju fortfarande 50 000 kr kvar i tillgångar i föreningen, förutsatt att bilen inte köptes för mer pengar än den faktiskt är värd). Om föreningen däremot beslutar att medlemmarna ska få plocka ut pengarna som finns på bankkontot försvinner dessa helt från föreningen och därmed har en värdeöverföring skett.Värdeöverföringar får endast ske om det efter överföringen finns täckning för det bundna egna kapitalet (9 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 3 § aktiebolagslagen). Om det bundna egna kapitalet är 50 000 kr ska motsvarande tillgångar finnas kvar i föreningen efter överföringen. Om föreningen går bra och tillgångarna har ökat till 100 000 kr får alltså utdelning göras med högst 50 000 kr.Vad händer om en värdeöverföring sker ändå?Om en värdeöverföring har skett på så sätt att föreningens tillgångar är lägre än det bundna egna kapitalet kan den som har mottagit värdeöverföringen bli tvungen att återbära denna, dvs. betala tillbaka eventuella pengar eller ge till baka egendom (9 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 6 § aktiebolagslagen). Det förutsätter dock att mottagaren var i ond tro (visste eller borde ha insett att värdeöverföringen var otillåten). Annars kan istället den som t.ex. den som har beslutat om värdeöverföringen bli skyldig att ersätta föreningen.Det är ofta i samband med konkurs eller likvidation som eventuella återbäringar blir aktuella med syfte att se till att fordringsägarna får betalt.SlutsatsSkyddet för fordringsägarna i aktiebolag och ekonomiska föreningar är mycket snarlikt. Den stora skillnaden är att ett aktiebolag har ett bestämt belopp som det bundna egna kapitalet inte får understiga (50 000 kr).

Skadestånd vid ändring av beslut av föreningsstämma

2017-05-02 i Föreningar
FRÅGA |En medlem i en samfällighetsförening fick ett godkännande 2015 både av styrelsen och på årsmöte att installera en laddbox till en elbil. 2017 tycker en ny ordförande att det bryter mot likhetsprincipen, då inte alla medlemmar kan installera laddboxar pga. begränsningar i elsystemet. Det finns inga andra laddboxar idag och problemet med ev. överbelastning av elsystemet uppstår först när 6-8 sådana har installerats. Elbilsägaren betalar för förbrukade el genom att en elmätare avläses månadsvis. Fakturering sker sedan halvårsvis till elbilsägaren. Elbilsägaren har noterat att styrelsen 2015 känt till begränsningen i elsystemet men menat att man får titta på detta när det blir ett problem. Nu vill ordföranden 2017 stänga av elen så att elbilsägaren inte kan ladda sin elbil. Det innebär att dels installationen på 15 000 kr och inköpet av elbil på 234 000 kr blir värdelösa för elbilsägaren. Har ordföranden 2017 rätt med hänvisning till likhetsprincipen?Har elbilsägaren rätt till skadestånd på 249 000 kr?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Samfällighetsföreningar regleras i lagen om förvaltning av samfälligheter, se här.Har ordföranden rätt med hänvisning till likhetsprincipen?Huvudregeln är att styrelse- och stämmobeslut som kommit till i behörig ordning gäller. Ett stämmobeslut kan klandras om det kommit till i obehörig ordning, går emot lag eller föreningsstadga. Klandertalan mot föreningen ska väckas inom fyra veckor från beslutet hos mark och miljödomstolen. Om sådan talan inte väckts inom denna tidsfrist ska beslutet anses gälla tills vidare. Klandertalan får endast väckas av medlem eller rättighetsinnehavare vars rätt stämmobeslutet berör eller kränker, eller av en styrelseledamot.Såvitt framgår av frågan har ingen klandertalan väckts mot föreningen avseende förevarande stämmobeslut, varför beslutet får anses gälla tills vidare.Har elbilsägaren rätt till skadestånd på 249 000 kr?Samfällighetsföreningen har vid nästa föreningsstämma möjlighet att besluta om att inte tillåta laddboxar. Eftersom det tidigare beslutet om laddboxen kommit till i behörig ordning skulle ett beslut om ändring emellertid innebära att föreningen drar med sig kostnader i form av eventuell ersättning för den vars rätt genom tidigare överenskommelsen nu går förlorad. När en avtalspart ändrar eller träder ur ett avtal som slutits i behörig ordning utan att villkoren i överenskommelsen medger detta eller motparten gått med på det anses den avtalsparten då ha gjort sig skyldig till avtalsbrott.De förluster som medlemmen går med på grund av att föreningen inte hedrat överenskommelsen, får anses belasta föreningen. Vad detta belopp är avgörs av domstol vid en skadeståndstalan.SammanfattningLikhetsprincipen är dispositiv och kan därför åsidosättas genom ett av föreningen i behörig ordning tillkommet beslut. Eftersom ingen talan om klander avseende beslutet om laddboxar väckts inom ovan nämnda tidsfrist som anges i lag, har beslutet kommit till stånd i behörig ordning och gäller.Det kan härvid även tilläggas att en samfällighetsförening enligt lag ska tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa och beakta varje medlems enskilda intressen i skälig omfattning. Eftersom det för tillfället endast finns en person med detta behov kan beslutet från 2015 i själva verket ha varit i enlighet med likhetsprincipen.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Måste en ideell förening ha en ordförande?

2017-05-01 i Föreningar
FRÅGA |Kan man ha stadgar i en ideell förening som säger att man inte har någon ordförande. Att man på konstituerande möte bara utser sekreterare och kassör. Och att hela styrelsen delar på ansvaret som en ordförande skulle haft
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Finns det någon lagstiftning för ideella föreningar?Det finns så många olika former av ideella föreningar och med anledning av detta har det inte varit möjligt för lagstiftaren att stifta någon lag som gäller för alla ideella föreningar. Ideella föreningar har av den anledningen möjlighet att reglera sig själva genom deras stadgar. Föreningens stadgar är så att säga "föreningens egna lagstiftning".Många ideella föreningar brukar söka vägledning och inspiration i en lag som reglerar ekonomiska föreningar, se lagen här. Detta är fullt möjligt, men det är inget krav. Det kan vara bra att titta på den lagen och söka inspiration just på grund av att det saknas en lagstiftning för ideella föreningar.Måste den ideella föreningen ha en ordförande?Det är möjligt för en ideell förening att inte ha någon ordförande eller styrelse överhuvudtaget. Den ideella föreningens företrädare är fria att själva bestämma över dessa frågor i föreningens stadgar.Om en ideell förening vill bli betraktad som en juridisk person (association) så har det däremot ställts upp krav i praxis. En ideell förening måste betraktas som en mer "fast organisation" för att kunna anses vara en juridisk person. Med en mer "fast organisation" menas en ideell förening som har antagit stadgar och valt en styrelse som består av bland annat ordförande, sekreterare och kassör.Vad innebär det att den ideella föreningen är att betrakta som en juridisk person?Om den ideella föreningen är att betrakta som en juridisk person så kommer det innebära att den ideella föreningen kan ingå avtal i sitt eget namn. Detta kan vara viktigt ifall den ideella föreningens företrädare inte vill ingå avtal i sitt eget namn för föreningens räkning. Att föreningen blir en juridisk person innebär således att företrädarnas ansvar inskränks till det i föreningen satsade kapitalet. Ifall föreningen inte är att betrakta som en juridisk person eller association så kommer föreningens företrädare att ansvara för föreningens ekonomi som för egen räkning (dvs. som om det vore en enskild firma eller enkelt bolag).Om ni i föreningen inte vill välja ordförande just pga. att ni inte vill lägga allt ansvar på en person så kan ni exempelvis skriva i stadgarna att "alla medlemmar i föreningen eller styrelsen har lika stort ansvar för frågor som berör den ideella föreningen" eller liknande. På så sätt kan ni genom stadgarna markera att alla har lika stort ansvar.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Förtäckt värdeöverföring ekonomisk förening?

2017-04-28 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ekonomisk förening sälja sin fastighet till ett lägre pris än marknadspriset och själv bestämma köpare?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ekonomisk förening ska värna om sina medlemmar och deras intressen. Detta innebär att den ekonomiska föreningen givetvis ska göra de beslut som gynnar föreningen mest även ekonomiskt. Dock har föreningen själva möjlighet att sälja en fastighet under marknadsvärdet om stämman eller styrelsen anser att det är ett bra beslut för föreningen, likaså får de välja köpare om så önskas. Skulle priset understiga bruttovärdet av fastigheten och det visar sig att föreningen säljer fastigheten till klart underpris för att gynna viss person, kan detta ses som en olovlig värdeöverföring, se 9 kap lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För att det ska ses som en olovlig värdeöverföring krävs dock som ovan nämnt att beloppet understiger bruttovärdet (ej marknadsvärdet).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Rotationsschema i styrelsen för ideell förening

2017-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ideell förening ersätta valberedningens förslag och årstämmas val av ledamöter till styrelsen, med ett rotationsschema bland medlemmarna för styrelseuppdrag? Frågan uppstod på ett årsmöte för en koloniträdgårdsförening då en motion om rotationsschema diskuterades. Motivationen var att ett rotationsschema skulle kunna lösa problemet med att engagera föreningsmedlemmar till styrelsearbete. Det skulle fungera så att medlemmen startar sin 3-åriga period i styrelsen med ett successivt ökande styrelseansvar med start som suppleant, sen ledamot, för att till sist avsluta som kassör eller ordförande. Diskussionen kring motionen kretsade kring: formella krav på ideella föreningar, krav på stadgeändringar, demokratiprinciper, lämplighet för styrelsearbete samt kontinuitet i föreningsarbetet. Medlemmarna avslog motionen med motivation att underlaget inte var tillräckligt för att ett väl övervägt beslut skulle kunna fattas.
JR Umeå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med ditt ärende.Jag förstår din fråga som att det uppstått en konflikt kring styrelsen för en koloniträdgårdsförening gällande införandet av ett rotationsschema där föreningsmedlemmarna väljs in till olika poster i styrelsen. Schemat skulle för vardera medlem löpa under en 3-års period, där medlemmarna successivt väljs till högre poster med start som suppleant, för att sedan möjligtvis väljas till kassör eller ordförande. Ni undrar om det är okej att använda sig av detta schema istället för valberedningens förslag. Formella krav på ideella föreningarI Sverige finns ingen lag som reglerar den inbördes ordningen för styrelsearbete i ideella föreningar. En ideell förening är en juridisk person, vilket innebär att föreningen i sig kan rättshandla och ingå avtal. Om en förenings tillgångar överstiger 1 500 000 kr, så finns krav att bokföring ska föras enligt 2 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) (BfL). Oavsett huruvida föreningen omfattas av krav på bokföring så ska ett årsbokslut föras enligt 6:3 BfL, vilket innefattar resultaträkning och balansräkning. De krav som ställs utifrån Bolagsverket och praxis är att en ideell förenings verksamhet ska ha ett ideellt syfte och att den ska företrädas av en styrelse som väljs på årsstämman (föreningsstämman). Styrelsen ska bestå av minst 3 medlemmar, utifrån bolagsverkets riktlinjer, men något lagstadgat krav finns inte och styrelsen kan därför bestå av en ensam ledamot. Krav på stadgeändringarFöreningens arbeta styrs av stadgarna som väljs på föreningsstämman, och beslut rörande ändringar av stadgan röstas vanligtvis igenom med absolut majoritet (mer än hälften av rösterna). Dock kan ni föreskriva i stadgarna att annan typ av majoritet kan användas, på samma sätt som ni kan förskriva i stadgarna att tillsättning av styrelseledamöter ska ske via ett rotationsschema. Driver ni en bokföringspliktig förening (se ovan), kan det finnas krav på att styrelseledamoten inte ska ha näringsförbud. Styrelseledamöternas skyldighet att verka för föreningens ändamål är mer av moralisk än lagstadgad natur för ideella föreningar, och hur styrelseledamöter tillsätts styrs av stadgarna. Ni har med andra ord all rätt att ändra stadgan till att göra rotationsschemat gällande för er. Det finns inget lagstadgat hinder för er att använda detta schema. Lämplighet för styrelsearbeteI ekonomiska föreningar (föreningar som verkar för medlemmarnas ekonomiska intresse) finns begränsningar för vem som får ta ett styrelseuppdrag. För en ideell förening finns ingen sådan begränsning vilket innebär att ni i praktiken obehindrat skulle kunna ha ett rullande schema för tillsättning av styrelsemedlemmar. Beslutet om ett rotationsschema verkar vara i enlighet med verksamhetens ändamål, vilket delvis verkar vara att medlemmarna ska vara mer aktiva i styrelsearbetet, och därmed ser jag inga hinder för er att införa detta. Det som styr är medlemmarnas röst på föreningsstämman och att beslutet inte ska strida mot stadgarna. Vill ni ha vägledning hur ni ska genomföra sådana här beslut så kan lag (1987:667) om ekonomiska föreningar användas som riktlinje, även om den inte kan tillämpas juridiskt på er förening.Bolagsverkets information gällande ideella föreningar hittar ni här.Hoppas att ni fått svar på er fråga, och ni är välkomna att vända er till Lawline igen om ni har ytterligare funderingar. Vänliga hälsningarJessica Andersson