Generalklausulen och undantag från likhetsprincipen

2016-06-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Styrelsen i vår bostadsrättsförening förbjöd mig att parkera min bil vid gaveln av huset, m.h.t att det försvårade snöröjningen. Jag fick dock godkännande av fastighetsförvaltaren att stå där, i och med att jag skottade området när jag nyttjade det. Då hävdade de att plätten var kommunal mark o var att beteckna som trottoar. Nu har styrelsen sålt gavellokalen för 1 kr till en elfirma, som parkerar FEM (5) lastbilar på samma ställe, vilket blockerar sikten fullständigt vid utfart. Likabehandlingsprincip, gäller den när det är företag som äger lokalen - kontra oss andra?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det är ditt problem att styrelsen har förbjudit dig att parkera vid gaveln, men att den inte har förbjudit elfirman som äger lokalen vid gaveln att parkera på samma ställe.I det följande kommer jag först att förklara vad principen om att föreningens medlemmar ska behandlas lika innebär. Därefter ger jag några kommentarer om hur just ditt fall gestaltar sig inom ramen för likhetsprincipen. Efter det uppmärksammar jag den s.k. generalklausulen som också kan vara relevant i ditt fall. Slutligen sammanfattar jag det jag har sagt.Vad innebär likhetsprincipen?Helt riktigt som du säger gäller en likhetsprincip i din bostadsrättsförening, vilken gäller allmänt för alla "associationer" trots att den inte alltid står i lag. Den innebär att alla medlemmar i föreningen ska behandlas likadant av föreningen när de uppträder i egenskap av medlemmar, om inte stadgarna eller lag säger något annat. Det skulle vid första anblick innebära att det inte är okej för styrelsen att behandla dig och elfirman annorlunda, för ni är båda medlemmar.Särbehandling kan dock tillåtas i vissa fall, om det kan motiveras med sakliga skäl. Inte alla sakliga skäl kan dock motivera en särbehandling. När en särbehandling kan godtas avgörs därför från fall till fall.De generella riktlinjer som jag kan ge är att särbehandling kan godtas när den gynnar föreningen eller medlemmarna som helhet, när det gäller din slags fråga (ett exempel är fallet RH 1990:118 där det var okej för föreningen att installera en hiss). Principen tar främst sikte på att hindra illojal eller otillbörlig särbehandling (se NJA 1989 s. 751).Vill du läsa mer finns det ett tidigare svar i samma fråga på Lawline: LikhetsprincipenHur blir det i ditt fall?Det är lite svårt för mig att få en god överblick över just ditt fall. Som jag uppfattar det är fastighetsförvaltaren en uppdragstagare som anlitas av din förening för att förvalta föreningsfastigheten. Om styrelsen godtog fastighetsförvaltarens synpunkter och ändrade sitt tidigare beslut kan det nog vara svårt att hävda att elfirman särbehandlas, förutsatt att samma villkor gäller för elfirman.Om det snarare var så att styrelsens beslut stod kvar, men ignorerades, är situationen delvis annorlunda. Då har elfirman särbehandlats eftersom styrelsen inte meddelade samma beslut för den. Särbehandlingen måste då kunna motiveras sakligt, vilket som sagt beror på omständigheterna i just ditt fall.GeneralklausulenEn annan regel som kan vara relevant för dig är den s.k. generalklausulen, vilken för styrelsens åtgärder kommer till uttryck i 6 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Den innebär för ditt fall att styrelsen inte får vidta en åtgärd som är ägnad att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller annan medlem.I ditt fall kan det dock vara svårt att hävda att den fördel som elfirman har fått av att kunna parkera vid gaveln är otillbörlig (jfr NJA 2004 s. 404). Det är dock inte helt klart vad som är en otillbörlig fördel, varför det inte är uteslutet, så länge som det är till nackdel för någon annan medlem att elfirman tillåts att parkera på platsen.Är du intresserad av att läsa mer om generalklausulen finns också rättsfallet NJA 2013 s. 1250.SammanfattningAlla medlemmar i en förening ska behandlas lika enligt likhetsprincipen. Särbehandling kan tillåtas om det finns sakliga skäl. Vid sidan av likhetsprincipen finns också generalklausulen som för ditt fall innebär att styrelsen inte får vidta en åtgärd som är ägnad att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller annan medlem.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med likabehandling i föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ideell förening

2016-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Måste ideell förening ha på sitt extra årsmöte en dagordning om det gäller bara en sakfråga t ex val av valberedning?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns inga civilrättsliga lagar om ideella föreningar på det sätt som finns när det kommer till t.ex. ekonomiska föreningar. Därför finns det inte heller någon lag som reglerar när det måste hållas stämmor och möten. Dock är det viktigt att komma ihåg att föreningens egna stadgor ska följas! Som svar på din fråga, kontrollera vad som står i föreningens stadgar om extra stämmor. Om det är oreglerat där så finns det inga måsten när det kommer till att hålla extra årsmöte och föreningen får då vidta den åtgärd som den finner mest lämplig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Får en ideell förening kräva arbete eller ersättning om man inte arbetat?

2016-03-30 i Föreningar
FRÅGA |Arbetsplikt och böter i allmännyttig ideell förening? I stadgarna finns en punkt om arbetsplikt och vid utebliven närvaro debiteras en "avgift" (eller bot) som bestäms på föreningsstämma. Kan en ideell förening kräva arbete av medlemmar och kan de ta ut en avgift när medlem inte utför sin arbetsplikt?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med din fråga!Lagstiftning på områdetTill och början med vill jag nämna att ideella föreningar inte berörs av någon speciell lagstiftning, det är föreningens egna stadgar som styr hur föreningen ska fungera. Om föreningen däremot har ekonomiska mål finns lagstiftning i Lag om ekonomiska föreningar. Ibland kan en idéell förening egentligen vara en ekonomisk förening men då krävs ett mer vinstdrivande intresse i föreningen. En idéell förening som har ett vinstdrivande intresse för sina medlemmar är således inte alltid en idéell förening bara för att man kallar det så. En idéell förening är dock självklart oftast en idéell förening och därför svarar jag utifrån det.Om arbeteEftersom den idéella föreningen är frivillig går det att i stadgarna kräva att medlem skall arbeta i viss omfattning, eller att medlem ska betala in ersättning om han inte arbetat så som han erbjudit sig att göra och det skadat föreningen på något vis, medlemmen har ju erbjudit sig frivilligt att göra detta genom att gå med i föreningen. Det finns inte heller någon lag om minimilön i Sverige som kan tillämpas för att kräva lön för arbetet.Om straffavgiftDet finns inte några problem att kräva en ersättning för föreningen om en person åtagit sig arbete som denne inte utför. Det stadgas i Skadeståndslagens 1 § att lagen inte gäller om ett avtal säger annorlunda. Föreningens stadgar gäller alltså. Skälighetsbedömning Föreningens stadgar och bestämmelserna om arbete och avgifter är alltså i grund och botten tillåtna eftersom det är frivilliga åtaganden. Om det är så att bestämmelsen om arbete och avgifter är väldigt dålig för medlemmen och överdrivet bra för föreningen kan dock en domstol ogiltigförklara bestämmelsen om arbete och avgift enligt 36 § Avtalslagen. Det bör dock poängteras att en domstol är dyr och för att det alternativt skall vara användbart måste föreningens krav vara väldigt höga!För att avgöra huruvida arbetsskyldigheten eller avgiften är godtagbar måste man analysera situationen på ett sätt som jag tyvärr inte har möjlighet att göra med den lilla informationen jag har. Men jag kan iallafall säga att symboliska summor knappast kan anses oschyssta om de bidrar till den idéella föreningens mål.Mitt rådFöreningens stadgar går att omförhandla. Om det går att övertyga majoriteten av medlemmarna om att göra det är det en utmärkt lösning på ditt problem om du fortfarande vill vara medlem.Om det inte går och du anser att föreningen kräver för mycket så borde du lämna den. Skulle det vara svårt att lämna den kan du istället överväga att använda en domstol för att ogiltigförklara arbetsskyldigheten och skyldigheten att betala avgift. Men tänk då på att en domstolsförhandling inte är gratis och att det knappast gör dig populär i föreningen.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se Med vänliga hälsningar,

Fråga om beslutsmajoritet vid stadgeändring i en ekonomisk förening

2016-03-15 i Föreningar
FRÅGA |vI ÄR EN ekonomisk förening och fått en kallelse till årsmöte.På dagordning står under en punkt "beslut ändring av stadgar rörande årsavgift.Men för att ändra i stadgarna måste vi väl ha 2 möten o sista 3/4 majoritetHälsningar Eva
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!När det kommer till ekonomiska föreningar är det lag om ekonomiska föreningar (FL) som utgör tillämplig lagstiftning. För att en ändring av en ekonomisk förenings stadgar ska vara giltig krävs som huvudregel att en av följande två förutsättningar är uppfyllda, enligt FL 7:14-15: Endera ska samtliga medlemmar ha förenat sig om stadgeändringen, varpå den kan företas direkt efter en registrering av ändringen gjorts till Bolagsverket eller, Ett beslut om ändring av stadgarna har fattats på två av varandra följande stämmor där det på den senare av stämmorna biträtts av minst två tredjedelar i normalfallet eller tre fjärdedelar såvitt stadgeändringen avser medlems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen. Samma krav på registrering som ovan gäller även i detta fall.I det fallet att det rör sig om ett beslut som måste fattas med tre fjärdedels majoritet föreligger en s.k. utträdesrätt ur föreningen för den medlem som inte samtycker till beslutet. Ett sådant utträde måste i sådant fall vidtas inom en månad från det att beslutet har fattats. Stadgeändringar som har tillkommit i otillbörlig ordning kan upphävas genom talan mot föreningen, såvitt den väcks inom tre månader från dagen för beslutet, FL 7:17. Sammanfattningsvis kommer förmodligen att majoritetskravet att avgöras beträffande hur och vilken typ av fråga styrelsen avser att lägga fram rörande årsavgiften. Är den betungande så har du per min uppfattning rätt i ditt antagande att det är den större av majoriteterna denna beslutspunkt bör omfattas av. Med vänlig hälsning,

Fråga om jäv och befogenhet

2016-05-28 i Föreningar
FRÅGA |Medlem i bostadsrättsförening hävdar att jäv uppstår när styrelsemedlem utför avlönat arbete åt föreningen enl kap 6 p 10 ek förening. Årsstämma har godkänt att arbete kan utföras och timlön fastställdes. Kvarstår då jäv?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jäv enligt 6:10 lag (1987:667) om ekonomiska föreningar innebär att styrelseledamoten inte får delta i handläggningen av frågor rörande avtal mellan styrelseledamoten och föreningen. Så om exempelvis styrelsen skulle ha tagit beslutet att anställa styrelseledamoten, skulle denna styrelseledamot inte får delta i handläggningen av avtalet. Det skulle därmed kunnat påverka styrelsens beslutförhet (jfr tex beslutförhetsreglerna i 6:9 lagen om ekonomiska föreningar där minst hälften av styrelseledamöterna måste närvara för att göra styrelsen beslutsför, vilket i en styrelse om två personer i en bostadsrättsförening skulle göra att styrelsen inte alls kunnat ta beslut om saken).Jävssituationer behandlas vidare som befogenhetsöverskridanden (jfr tex 8:42 st 2 aktiebolagslagen och se 6:14 st 2 lagen om ekonomiska föreningar). Om stämman godkänner den aktuella jävssituationen har befogenhetsöverskridandet läkts. Detta kallas för ratibihering.I detta fall har stämman fastställt att arbete kan utföras och att en viss timlön ska utgå. Man har dock inte beslutat om vem som ska utföra arbetet. Om styrelsen är beslutför utan den aktuella styrelseledamoten så kan styrelsen anställa denne, utan risk för jäv. Om inte, måste en ny stämma sammankallas för att godkänna att styrelseledamoten är den som anställs. Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig kväll.

Följder av att mötesordförande inte undertecknar stämmoprotokoll

2016-05-03 i Föreningar
FRÅGA |Om en bostadsrättsförenings stämmoprotokoll inte blivit signerade av sittande mötesordförande (i strid med lag om ekonomiska föreningar kap 7 §10) - vad kan det ha för följder? Kan alla tidigare beslut förklaras ogiltiga? Finns det några påtagliga påföljder? Protokollen är signerade av justerare och sekreterare, men inte av ordförande. Föreningen har följt en mall där den signaturen inte var med och har således inte ett enda stämmoprotokoll signerat av mötesordförande.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar hänvisar jag till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (hädanefter förkortad FL). Alla bestämmelser i FL som jag tar upp gäller också för bostadsrättsföreningar, med några mindre relevanta undantag.Stämmoprotokollets förhållande till stämmans beslutEtt stämmoprotokoll är bara till för att bevisa vad som har hänt på stämman, t.ex. vad stämman har beslutat. Brister i protokollet innebär alltså inte att stämmans beslut är ogiltiga, utan det avgörs av andra regler. Avsaknad av ett protokoll betyder inte heller att de beslut som stämman tog inte finns. Frågan om stämmans beslut är giltiga är en annan och bestäms genom 7 kap. 17 § FL. Det innebär att man måste klaga på ett beslut inom de tidsfrister som lagrummet anger för att kunna få ett stämmobeslut ogiltigförklarat.Följder av att mötesordföranden inte har undertecknat stämmoprotokolletFöljden av att ett stämmoprotokoll inte har undertecknats av mötesordföranden blir främst att protokollet inte är lika starkt som bevis om vad som hände på stämman. Om alla som ska underteckna protokollet har gjort det är det ju fler som står bakom vad som står i det än annars.Skyldigheten för mötesordföranden att underteckna stämmoprotokoll enligt 7 kap. 10 § FL är inte straffsanktionerad (16 kap. 1 § FL). Om föreningen skadas av att mötesordföranden inte undertecknar protokollet kan han eller hon eventuellt också krävas på skadestånd.Här kan det vara värt att uppmärksamma att det finns en viss osäkerhet om en mötesordförande kan bli skadeståndsskyldig enligt 13 kap. FL, när han eller hon är utomstående för föreningen. Mötesordföranden omfattas då inte direkt av någon skadeståndsregel i nämnda kapitel. Det finns dock en möjlighet att sträcka ut skadeståndsansvaret.Ytterligare osäkerhet kommer av hur man juridiskt sett ska se på en situation där föreningsmedlemmarna inte protesterar mot att mötesordföranden inte följer 7 kap. 10 § FL. Det går då att hävda att de i praktiken har accepterat regelbrottet, även om det i många fall kan vara ett tveksamt argument. Att medlemmarna kan ha accepterat ett regelbrott är viktigt eftersom vissa regler i FL kan frångås med samtliga föreningsmedlemmars samtycke. Det går nämligen att argumentera för att 7 kap. 10 § FL är en sådan regel.SammanfattningProtokoll och beslut är två skilda saker. Ett stämmoprotokoll är bara ett bevis för vilka beslut stämman har tagit. Följden av att mötesordföranden inte har undertecknat protokollet är främst att protokollet blir sämre som bevis.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med stämmoprotokoll är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rättshandlande i ekonomisk förening

2016-03-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Om vår nuvarande ordförande i vår ekonomiska förening (förskoleverksamhet) har skrivit på ett hyreskontrakt och sedan slutar kan fastighetsägaren åberopa detta och säga upp kontraktet. Mvh "Kommande ordförande"
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Under förutsättning att ordföranden hade behörighet och befogenhet att ingå hyresavtalet för föreningens räkning är avtalet bindande mellan föreningen och fastighetsägaren. Att ordföranden sedermera slutar utgör ingen grund för att säga upp hyresavtalet från fastighetsägarens sida, under förutsättning att det inte finns en klausul i hyresavtalet som uttryckligen anger detta. Vänligen

Samfällighet och insyn.

2016-02-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Är sedan ca 20 år medlem i en vattenförening i Härjedalen. Föreningen består av ca 17 medlemmar. Fick i år en första kallelse till årsmöte som jag inte pga lång väg kunde delta i. Har nu till den som skickade kallelsen och via brev till ytterligare en person på samma adress begärt att få ta del av protokoll eller verksamhetsberättelse och ekonomi samt föreningens stadgar. Någon form av mötesordning tycker jag borde finnas med ordförande sekreterare och ansvarig för bankgirokontot mm.. Min fråga är vad jag har för möjligheter att kräva insyn i föreningen.
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En vattenförening är en samfällighetsförening och aktuellt regelverk är Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. I denna lag finns ett några paragrafer är relevanta för din fråga. Det framgår av 20 § LFS att en samfällighet ska anta stadgar vid bildandet. I 28 § fastslås vad stadgarna ska innehålla.” Stadgar för samfällighetsförening skall ange 1. föreningens firma, 2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen, 3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte, 4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet, 5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske, 6. föreningens räkenskapsperiod, 7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket. 8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas, 9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.”Medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämma. Detta framgår av 47 § LFS. Om Styrelsen inte sköter detta korrekt kan länsstyrelsen utlysa föreningsstämma på begäran från medlem.Paragraf 50 är viktig för dig eftersom det är där det framgår att föreningen har en skyldighet att lämna uppgifter från föreningsstämmor och att tillhandahålla protokoll."50 § Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna.Över beslut som fattas på föreningsstämma skall genom styrelsens försorg föras protokoll, vilket skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman."Du har en möjlighet att väcka talan mot eventuella beslut som du inte tycker ha kommit till i behörig ordning enligt 53 §. "Talan mot föreningsstämmobeslut 53 § Anser styrelseledamot eller sådan medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt beröres att beslut som fattas på föreningsstämma ej tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen.Grundas talan enligt första stycket på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker endast medlems eller rättighetshavares rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att beslutet annars är gällande."Du kan också genom 54 § kräva skadestånd om styrelsen inte sköter sitt uppdrag på avsett vis.SlutsatsEn samfällighetsförening skall ha stadgar och styrelse och du har rätt att få insyn i föreningens ekonomi, stadgar och protokoll. Om du hör av dig till ansvariga igen och ber att få kopior på stämmoprotokoll m.m så bör de skicka dig kopior. I annat fall kan du väcka talan mot styrelsen för att de inte lämnar ut informationen till dig. Tar det tid kan du även kontakta lantmäteriet som är tillsynsmyndighet och begära ut vissa handlingar som är allmänna och offentliga.Du kan läsa mer i Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter https://lagen.nu/1973:1150#R4Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning