Får stämmoordförande vara protokollförare?

2014-08-17 i Föreningar
FRÅGA |Vi har en ekonomisk förening, när vi har årsmöte utses en ordförande för mötet. Sen utser ordföranden en protokollförare och då utser han sig själv att sköta protokollet. Får han verkligen göra detta?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 7 kap. 10 § 4 st. är det stämmoordförandens skyldighet att se till att protokoll förs vid föreningsstämman. Denna skyldighet uppfyller ordföranden genom att antingen själv föra protokoll eller utse någon annan att göra det. Det är alltså helt i sin ordning att ordföranden också är protokollförare.MVH

Ajournerat årsmöte

2014-07-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag undrar när ett ajournerat årsmöte återupptas skal det vara samma röstlängd som innan ajourneringen eller kan det bli en helt ny röstlängd ?
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!I och med att ett årsmöte ajourneras (skjuts upp) kommer således röstlängden vara den samma vid återupptagandet av mötet som vid ajourneringen, formellt sett är det fortfarande är samma möte. Vänligen 

Styrelseledamöters rösträtt i ekonomisk förening

2014-05-29 i Föreningar
FRÅGA |Bostadsrättsförening Får styrelsen rösta i samtliga val vid årstämma/ extra stämma?Med vänlig hälsning
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Regler om dessa återfinns främst i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL). EFL 7:1 1 st. stadgar att föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Styrelseledamöterna ska vara medlemmar i föreningen om inte annat särskilt anges i stadgarna, EFL 6 kap. 4 § 2 st. Som regel har ledamöterna alltså rösträtt i samtliga frågor vid såväl ordinarie som extra föreningsstämma. Den enda restriktion som finns ifråga om medlemmars rösträtt återfinns i EFL 7:3, som stadgar att en medlem inte får rösta i fråga om följande:1. talan mot honom,2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.MVH

Beslutsförhet

2014-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsmässig styrelse? Jag sitter med i styrelsen för en ideell förening. I stadgan står: "Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av antalet medlemmar är närvarande" Nu är man oense om hur detta skall tolkas, och ifrågasätter ett styrelsebeslut. Får man räkna med tjänstgörande suppleanter? Så tolkades stadgan vid detta tillfälle. Styrelsen består av 9 ordinarie ledamöter, och 4 suppleanter. Detta är mer än hälften. Vid detta tillfälle var 5 personer närvarande, 3 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!Av ordalydelsen i stadgan som du angivit torde det vara så att styrelsen är beslutsför när fler än hälften av de ordinarie styrelseledamöterna är närvarande. Således är styrelsen beslutsför när minst fem ledamöter är närvarande vid mötet (9/2=4,5). Det som kan skapa frågor är om ”antalet medlemmar närvarande”- inkluderar även suppleanterna? Om vi tittar på suppleantens uppgift torde det inte vara fallet Suppleanternas uppgift är att träda in vid styrelsemötet om någon av de ordinarie ledamöterna har förhinder, den som då tar en sådan plats har samma rättigheter som en ordinarie ledamot (rösträtt, rätt att ta del av underlag för beslut). Denne är så att säga en styrelseledamot vid det styrelsemötet. Är ordinarie ledamöter närvarande har suppleanterna ingen rösträtt med deltar oftast i diskussionerna kring de beslut som ska fattas. Styrelsen var av den anledningen beslutsför vid det aktuella tillfället då suppleanterna som ”tjänstgör” räknas som ledamöterVänligen

Ideell förenings styrelse kallar ej till årsmöte

2014-07-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej, Om styrelse i en ideell förening valdes för en period av två år, men inte kallar till årsmöte under senaste tre år, bli styrelse mandatlös eller gäller deras mandat även vidare kanske tillsvidare? Med vänliga hälsningar Boris
Märta Ahlén |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Till att börja med: det finns inte någon explicit lagreglering till styrning av ideella föreningar utan det är i stadgarna som medlemmarna bestämmer hur den ideella föreningen ska drivas. Hur dessa stadgar ska utformas eller vilket innehåll stadgarna ska ha följer ej av lag utan regleras i stor utsträckning av praxis och sedvänja. Det som inte regleras i stadgarna ska genomföras enligt föreningens praxis eller, om sådan saknas, enligt god föreningssed.Det här är en fråga vars svar du torde finna i föreningsstadgarna eftersom det i en ideell förenings stadgar bör finnas med bestämmelser om rutinerna för kallelse till årsmöte och frekvensen med vilken dessa ska hållas. Årsmötet är ju det tillfälle där medlemmarna demokratiskt får utöva inflytande i föreningen och därför det högsta beslutande organet och föreningens fundament, varför regleringen därom bör formuleras därefter. I stadgarna bör också finnas regler rörande under vilka omständigheter som extra föreningsmöte ska hållas. (se: https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foreningar/ideellaforeningar/starta/stadgar.4.70ac421612e2a997f85800028440.html).Föreningens stadgar bör följaktligen ange när årsmötet ska hållas. Styrelsen ska kalla till årsmötet i god tid i enlighet med föreningens stadgar. Styrelsen är i övrigt skyldig att kalla till extra årsmöte när föreningens styrelse tycker det behövs, när en revisor begär det eller när minst en tiondel av medlemmarna begär det för att ett särskilt ärende ska kunna behandlas. Kallelse till extra årsmöte sker på samma sätt som ett vanligt årsmöte (via tidningsannons, post till medlemmarna etc.)Om föreningen inte håller stadgat årsmöte finns ingen juridisk grund för styrelsen och dess beslut. Det enda sättet för styrelsen att i efterhand få tillbaka den förlorade legitimiteten är att hålla årsmöte och få ansvarsfrihet för de gångna åren. Vad du kan göra för få till stånd ett årsmöte beror även det på vad som står i stadgarna, men givet att inga ”konstigheter” föreligger borde dina möjligheter vara följande. Det första är att påverka styrelsen till att besluta om att kalla in årsmöte med argument om att alla är lika ansvariga för föreningens misskötsel. Alternativt får du anlita revisorerna (som juridiskt sätt ligger lika illa till som styrelsen om inga årsmöten hålls) att kräva att årsmöte snarast hålls. Om det inte heller går, så återstår, som nämnts ovan, att skapa opinion bland medlemmarna så att de kräver årsmöte.Om möte väl kommer till stånd får styrelsen då redovisa verksamheten och ekonomin (inklusive revisorernas berättelse) för hela perioden sedan det senast hållna årsmötet. Årsmötet får då ta ställning till om den sittande styrelsen, som uppenbarligen brutit mot stadgarna, ändå ska få ansvarsfrihet. Om mötet vill kan det ge styrelsen förnyat mandat eller också välja en ny.Jag hoppas att detta gett svar på din fråga och önskar dig lycka till med föreningsarbetet! Du når mig på martaahlen24@gmail.com om du undrar över något ytterligare! Vänligen,Märta Ahlén

Ideell förenings konkurs och personligt betalningsansvar för företrädare

2014-06-19 i Föreningar
FRÅGA |hejsan det är en judoklubb som har gått i konkurs, vilka i klubben blir isåfall betalningsansvariga vid en konkurs? tror att judoklubben är ideell förening, och vad händer med klubbens lokaler inventarier och material vid en konkurs? mvh Susan
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Konkurs innebär att tillgångar tas om hand och används för att betala av alla skulder som föreningen har. Föreningen som har satts i konkurs kallas gäldenär och den som har någonting att fordra kallas borgenär.Det som händer med klubbens inventarier m.m. är att de kommer att tillfalla de föreningens borgenärer.Som utgångspunkt gäller att ingen i föreningen blir personligt betalningsansvarig för föreningens skulder. En företrädare för en förening kan dock personligen bli ansvarig att själv betala föreningens skatter och avgifter. Föreningens företrädare är oftast den eller de personer som sitter i styrelsen. Men även en annan person som har ett bestämmande inflytande i föreningen kan vara företrädare.För att ett personligt betalningsansvar ska inträffa, måste företrädaren ha handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse torde inte anses som uppsåtlig eller grovt oaktsam om det senast på skatten eller avgiftens förfallodag har vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. En sådan åtgärd kan till exempel vara en konkursansökan. Då lagregler saknas för ideella föreningar får analogier (=man får jämföra med vad som gäller för) göras gentemot vad som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning samt vad som ryms inom ramen för de fåtaliga uppgifter du lämnat. Behöver du vidare rådgivning - t.ex. för att du själv riskerar personligt betalningsansvar - rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger

Val mellan ekonomisk- och ideell förening

2014-05-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är 5 grannar som förfärats över att ett gammalt fin torp har blivit förfallet och ett stort skrotupplag mitt i skogen. Skrotbilar och allsköns skit ligger utspritt på en stor naturtomt. Vi har nu bestämt oss för att tillsammans köpa fri Torpet med allt vad det innebär. Kostnader på cirka 100 000 kommer att krävas samt arbetstimmar som idag inte går att uppskatta. Vilket är bäst att göra för vårat ändamål? Ekonomisk förening eller ideell? Tacksam för svar!
Sandra Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är svårt för mig att göra ett ställningstagande i förevarande fall, då du ej närmare angett vad det långsiktiga syftet med köpet av torpet är. Däremot kan jag ge dig lite mer information om de båda föreningstyperna, vilket förhoppningsvis underlättar ditt val av föreningstyp.Den största skillnaden mellan en ekonomisk och en ideell förening är att en ekonomisk förening ska ha ett ekonomiskt syfte, bedrivas genom ekonomisk verksamhet samt att medlemmarna ska delta i verksamheten. En ekonomisk förening främjar medlemmarnas ekonomiska intressen och har således ett affärsmässigt syfte. Föreningen behöver även registreras hos bolagsverket för att bli en juridisk person, som kan föra talan vid domstol. I en ideell förening, å andra sidan, bedrivs ej ekonomisk verksamhet. Föreningen får med andra ord inte ha ett ekonomiskt syfte samtidigt som den bedriver ekonomisk verksamhet. Exempelvis får en ishockeyklubb sälja påskblommor för att driva in pengar till ishockeyklubben, däremot får försäljningen ej företas i syfte att medlemmarna ska tjäna pengar. En ideell förening behöver ej registreras utan blir en juridisk person genom att uppfylla punkt 1-3, se lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Ytterligare en nämnvärd skillnad är att reglerna om ekonomiska föreningar är lagreglerade.Vilken föreningstyp som passar bäst för ert ändamål beror helt på syftet med köpet av torpet. Om ni ska driva ekonomisk verksamhet samt ha ett vinstsyfte bör valet falla på en ekonomisk förening. Om ni däremot inte ska bedriva ekonomisk verksamhet kan en ideell förening vara mer lämplig.Hoppas mitt svar hjälper er i ert val!Lycka till!

Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,