Tvångskvittning mot lön och condictio indebiti

2015-07-07 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en juridisk fråga ang för mycket utbetald lön som jag fick förra året. Arbetsgivaren har lagt en skuld på mig utan min vetskap. Detta var förra året i oktober.Det var så att jag hade ett vikariat förra sommaren. När jag sedan gick över som timanställd så betalades en lön för mycket ut (25 000). Jag fick reda på detta då jag kontaktade löneansvarig då jag inte fått min lön för maj, som jag skulle fått idag. Då berättar hon för mig att det ligger en skuld som nu betalas av när jag jobbar och att jag därför inte fått lön. Jag minns denna händelse och vet att jag reagerade på att jag fått för mycket lön. Jag frågade då vår planerare på jobbet om detta kan stämma och han svarar att det borde stämma men att han ber närmsta chef titta på det. Jag hör sedan inget mer om detta och antar att allt är okej. Nu undrar jag helt enkelt vad som är rätt och fel i detta fall. Måste jag betala av hela skulden? Och måste skulden dras från min lön när jag jobbar? Jag har läst om kvittningslagen som säger att man ska kontaktas för medgivande av kvittning, men jag är osäker vad som gäller i mitt fall.Tack. Mvh
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Arbetsgivare är som huvudregel förbjudna att göra avdrag på arbetstagares lönefordran för att kvitta med en motfordran, vilket framgår av Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt 1 § första stycket. Kvittning kan dock göras om arbetstagaren ger sitt samtycke (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 2 §). Arbetsgivaren kan också tvångsvis kvitta med en klar och förfallen motfordran om kvittningsavtal föreligger, kollektivavtalet tillåter det eller arbetstagaren uppsåtligen har orsakat skada i tjänsten (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 3 § första och tredje styckena). Om arbetsgivaren vill göra en tvångskvittning så måste denne inhämta ett beneficiumbesked från Kronofogdemyndigheten, vari framgår hur stor del av lönen som är skyddad från kvittning (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 6 §). Som huvudregel ska också Kronofogdemyndigheten ge arbetstagaren tillfälle att yttra sig (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 7 § första stycket). Eftersom din arbetsgivare har kvittat sin motfordran mot din lönefordran synbarligen med stöd av att du av misstag har erhållit för mycket i lön (med juridiskt språkbruk så kallad condictio indebiti) så stödjer han sig på tvångskvittning på grund av att du skulle ha orsakat skada uppsåtligen i tjänsten. Uppsåt aktualiserar frågan om du hade full insikt om arbetsgivarens misstag i utbetalningen när du lyfte lönebeloppet och förbrukade det. Huvudregeln är att den som har tagit emot ett belopp som han eller hon inte har rätt till är skyldig att betala tillbaka beloppet. Undantaget till denna regel är att den som har tagit emot och förbrukat beloppet i god tro inte är skyldig att betala tillbaka beloppet (jämför domarna i AD 1989:55-59). Eftersom du visserligen upptäckte att du hade fått för mycket lön, men tog kontakt med din arbetsgivare för att höra dig för angående detta och planeraren svarade att löneutbetalningen borde vara korrekt samt att du inte har hört något ytterligare om saken mellan oktober 2014 och sommaren 2015, så torde det tala för att du var i god tro när du tog emot och förbrukade beloppet, varvid du inte är återbetalningsskyldig. Till stöd för denna slutsats finns exempelvis domen i AD 1989 nr 56, där en kvinna som hade mottagit för mycket i lön ansågs ha gjort vad som kunde krävas av henne när hon två gånger hade kontaktat lönekontoret för att ifrågasätta lönebeskedets korrekthet, men erhållit lugnande besked av arbetsgivaren. Med andra ord ansågs kvinnan av rätten ha varit i god tro och inte återbetalningsskyldig.Eftersom du med stor sannolikhet kan anses ha varit i god tro så kan du inte anses ha uppsåtligen orsakat arbetsgivaren skada i tjänsten, varvid din arbetsgivare inte kan grunda tvångskvittning på den anledningen. Eftersom din arbetsgivare har kvittat i vidare mån än vad lagen medger så är han skyldig att ersätta dig för uppkommen skada (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 8 § första stycket). Notera dock att kollektivavtalet på din arbetsplats kan medge din arbetsgivare att göra tvångskvittningar. Eftersom du inte tycks ha kontaktats av Kronofogdemyndigheten så kan dock din arbetsgivare ändå vara ersättningsskyldig för uppkommen skada oavsett på vilken anledning han grundar tvångskvittningen, om han samtidigt har underlåtit att inhämta beneficiumbesked (Lag om arbetsgivares kvittningsrätt 8 § första stycket). Jag rekommenderar att du vänder dig till den fackförening som är representerad på din arbetsplats, dels för att ta reda på om kollektivavtalet har specifika bestämmelser om tvångskvittning, dels för att inhämta stöd för att bestrida arbetsgivarens tvångskvittning och kräva skadeersättning. Med vänlig hälsning

Formalia vid uppsägning från arbetsgivarens sida

2015-07-07 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag har förlorat behörigheten till att utföra mitt arbete och kan därför inte fortsätta i mitt yrke. I vårt kollektivavtal står det att arbetsgivaren har rätt at avsluta min anställning och det har jag inget att erinra emot.Jag har fått besked att jag kommer bli uppsagd men inte fått någon formell uppsägning, vare sig muntlig eller skriftlig.Min fråga är: Skall uppsägningen vara skriftlig och måste startdatum för att uppsägningstiden ska börja räknas vara den första i månaden efter jag mottagit uppsägningsbeskedet?
Sofia Linder |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, gäller att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara skriftlig, LAS 8 §. I beskedet ska det finnas information om hur du går till väga om du vill ogiltigförklara uppsägningen samt huruvida du har företrädesrätt till återanställning.Uppsägningen anses ske när du får del av uppsägningstiden börjar alltså löpa från och med den dagen, oavsett vilken dag i månaden det är.

Hur blir man av med en aktieägare?

2015-07-05 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Idag är vi 3 delägare i ett aktiebolag, jag äger 40%, min kompis äger 40% och sedan den tredje ägaren som äger 20%. Vi alla har gått in med lika mycket pengar som i % vi äger. Jag har gjort i princip allt, pappers arbeten, möten, renovering osv, listan fortsätter. Den andra ägare som äger 40% är driven och har samma mål och ambitioner som jag. Han också hjälpt mig i detta. Den tredje ägare däremot har inte bidragit med något. Hans argument till detta är att jag har fått hoppa in i hans koncept och menar därför att han inte behöver bidra till något utan vill bara att pengarna ska rulla in. Om det verkligen inte skulle funka, hur skulle man kunna gå tillväga för att antingen få ut den tredje delägaren eller göra det surt för den?Eftersom den tredje delägaren inte kommer att ta ut nån timlön kommer jag kunna öka min timlön för att minska utdelningen eller på något sätt få bort den tredje ägarens vinst i företaget?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Det finns många sätt att bli av med en aktieägare. Man kan tex. välja att inte ha någon vinstutdelning under en period som du var lite inne på, men det finns dock ett minoritetsskydd för minoritetsägare som kan göra det svårare. Ett annat sätt att bli av med en ägare, som är tillåtet enligt praxis är att träda i likvidation, se 25 kap. ABL https://lagen.nu/2005:551#K25. När ni väl trätt i likvidation kan du och den kompanjon du vill behålla köpa innehållet av likvidatorn (förutsatt att ingen annan bjuder högre) för att sedan starta upp företaget igen, utan den sistnämnda ägaren. Skulle ni fundera på att göra på detta sätt rekommenderar jag er att antingen höra av er till oss per telefon eller annan jurist för att se till att allt går rätt till. Detta är bara en snabb förklaring på ett av många sätt ni kan gå till väga och detaljerna är utelämnade!

Arbetsgivare som bryter mot arbetsrätten

2015-06-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej , min son jobbar på ett företag i hällvadsholm, chefen hotar min son med indragen lön och semester om han inte kör studenter på lastbilen, till detta hör att företagets lastbil ej är försäkrad eller skattad,företaget har i get kollektivavtal .de betalar sällan ut lön på avtalat datumde betalar aldrig ut övertidsersättning varken i pengar eller ledighetde anställda får inte reda på hur många dagar semester de har eller när de får ut sin semestermin son sa upp sig den 8 april och arbetsgivaren sa att det var 3 månaders uppsägning som gäller, arbetsgivaren hotar med att stämma min son om han avslutar sin anställning och går hem innan dessa månader är över, min har ett nytt jobb att börja på så fort han kan komma ifrånarbetsgivaren i Hällevadsholmvart vänder man sig för att inågon annan ska hamna i samma situation ?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Arbetsgivaren i detta fall har handlat klandervärt och brutit mot flera grundläggande arbetsrättsliga principer. Att din sons arbetsgivare bland annat inte betalar ut lönen i tid är en allvarlig överträdelse av dennes skyldigheter gentemot arbetstagaren. Att det sker ett inte obetydligt dröjsmål med utbetalningen av lönen är en sådan överträdelse som kan föranleda att arbetstagaren har rätt att, med omedelbar verkan, frånträda sin anställning (4 § 3 st. lagen om anställningsskydd). Sålunda finns en möjlighet att lämna anställningen direkt, utan iakttagande av uppsägningstid. Det är lämpligt att arbetstagaren tydligt meddelar arbetsgivaren att denne vill frånträda anställningen omedelbart på grund av att arbetsgivaren grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetstagaren. Arbetsgivaren kan vidare bli skadeståndsskyldig dels för den innestående lönen och dels för den ekonomiska förlust som arbetstagaren gör genom att exempelvis inte direkt hitta en ny anställning. Enligt din beskrivning verkar arbetsgivaren motvillig till att underkasta sig de arbetsrättsliga bestämmelserna. Det finns därför grund för din son att genast lämna sin anställning (utan att han begår ett avtalsbrott). Dock är det rekommendabelt att först vända sig till facket för vidare råd. Vänliga hälsningar,

Semester vid timanställning

2015-07-07 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag har varit timanstäld vid behov i tre år på samma taxi företag, i år sökte jag semester tre veckor i juli men fick bara en få jag sa att jag absolut inte kunde jobba för jag var bortrest. Jag undrar om jag då kan kräva att gå ta dom andra veckorna i augusti? Eller är de rätt att man ska få jobba heltid ett år och bara få en veckas semester! Jag får semesterersättning som jag får utbetald månaden efter semestern
Sofia Linder |Hej Mathias, tack för in fråga. Enligt lagen om anställningsskydd finns egentligen inte timanställning som anställningsform. Vid varje arbetstillfälle uppstår en tidsbegränsad anställning, däremellan föreligger inget anställningsförhållande. Eftersom du inte har någon ordinarie arbetstid vid behovsanställning finns heller ingen tjänst att söka semester ifrån. Istället för att ta ut din semester som betald ledighet får du därför semestererlön som enligt huvudregeln utbetalas samtidigt med lönen för de arbetade passen varje månad. Semesterlönen utgör 12% av lönen enligt semesterlagen.Däremot ska du självklart inte bara ha en veckas semester under ett helt år. När du är anställd vid behov har du alltid rätt att tacka nej till de arbetspass som arbetsgivaren erbjuder, du är bara bunden att arbeta de pass som du redan har tackat ja till. Om du inte redan har accepterat arbetspassen i juli och/eller augusti har du ingen arbetsskyldighet, och du behöver då inte heller ansöka om semester.

Uppsägning av projektanställning

2015-07-06 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag har ingått ett muntligt avtal med min arbetsgivare som omfattar projektanställning.Då de av diverse svepskäl inte betalade ut min lön den 25e utan det tog en vecka att få ut denna så känner jag nu en osäkerhet att va kvar på detta företag. Mina frågor lyder: har jag några som helst skyldigheter att stanna kvar?Vad är min uppsägningstid, då jag inte fått ut ett skriftligt arbetsintyg, som omfattar befattningsbeskrivning, arbetstider, lön och period ?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett anställningsavtal kan ingås både muntligen och skriftligen. Om ni har kommit överens om att du ska åta dig en projektanställning bör detta innebära att du måste slutföra ditt pågående uppdrag. Enligt lagen finns det två huvudtyper av anställning, nämligen anställning på viss tid och anställning tills vidare. En projektanställning karakteriseras av att vara tidsbegränsad och är därmed en visstidsanställning. Det är oklart vad ni har kommit överens om, men generellt finns ingen uppsägningstid för tidsbegränsade anställningar. Detta medför att arbetstagaren är förpliktigad att utföra de arbetsuppgifter inom den tiden då anställningen fortlöper. En uppsägningstid kan emellertid avtalas i anställningsavtal eller kollektivavtal (4 § 2 st. lag om anställningsskydd). Dessutom kan du och arbetsgivaren komma överens om att avsluta anställningen i förtid.Det finns även en annan möjlighet för dig att lämna arbetet i förtid. Du beskriver att arbetsgivaren bland annat slarvat med att betala ut lönen i tid. En inte obetydlig försening av utbetalningen av lönen ses som en allvarlig överträdelse från arbetsgivarens sida. Det är en sådan överträdelse som kan föranleda att arbetstagaren har rätt att, med omedelbar verkan, frånträda sin anställning (4 § 3 st.).Vänliga hälsningar,

Arbetstagares återbetalningsskyldighet för lön

2015-07-01 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har haft en anställning i ett företag från 1997--2013. Nu (2015) har en av delägarna till företaget meddelat mig att "jag har plockat ut för mycket lön" och måste återbetala. Han hänvisar till att min lön inte följde upprättad budget. För mig är det helt orimligt att lönen ska följa en budget. Då borde han väl sagt något varje år, eller...? Jag har i stort sett aldrig tagit ut mer än 4 v sem varje år, så en del av summan beror på att semesterdagarna betalats ut i pengar. Jag har även jobbat mertid, övertid och vissa helger samt under semestern när det behövts. Han har aldrig nämnt något tidigare och han har ju även skrivit under boksluten varje år, vilket jag anser bör vara ett "kvitto" på att man godkänner bokföringen där bla löneutbetalningar ingår. Jag har heller inte haft tillgång till företagets konton eller löneutbetalningssystem utan löneutbetalningarna har skötts av annan person. Den andre delägaren hävdar att min lön är rätt. Vad gör jag? Måste jag betala tillbaka eller finns det något jag kan hänvisa till.
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Den situation du råkat ut för, att arbetsgivaren hävdar att han betalat ut för mycket i lön och nu kräver att du betalar tillbaka detta, är en fråga som prövats flertalet gånger av Arbetsdomstolen. De olika målen skiljer sig lite utifrån omständigheterna, men det har utvecklats en tämligen klar praxis på området.Vi måste till att börja med skilja på två frågor. Först måste klargöras om arbetstagaren överhuvudtaget är återbetalningsskyldig för den påstått felaktigt utbetalda lönen. Om svaret på detta är ja, får undersökas om arbetsgivaren kan tvångskvitta denna motfordran mot arbetstagarens lön, eller om han får utkräva betalning genom en vanlig fordran. Detta beror på hur kvalificerad den onda tron är, dvs. om arbetstagaren tagit emot lönen i full vetskap om att hen inte har rätt till den och därmed anses uppsåtligen ha vållat arbetsgivaren skada i tjänsten.Vad gäller första frågan gäller som huvudregel att återbetalningsskyldighet föreligger för den som fått ut mer i lön osv. än han/hon har rätt till. Denna allmänna rättsprincip kallas condictio indebiti. Dock finns ett viktigt undantag. Om mottagaren tagit emot och förbrukat den ”extra” lönen i god tro är han trots allt inte återbetalningsskyldig. Dessa principer stadgas bland annat i målet AD 1989:55.För att bedöma om du som arbetstagare varit i ond eller god tro om den påstådda högre lönen, läggs vikt vi olika faktorer såsom tiden som gått från utbetalningarna till arbetsgivarens krav på återbetalning, om arbetstagaren haft en fast lön varje månad eller den varierat beroende på provision osv., om lönebeskedet varit lättillgängligt och lättöverskådligt samt om arbetstagaren fått bekräftat av arbetsgivaren att beloppet stämmer.I ditt fall kan konstateras att det faktum att utbetalningarna skett flera år innan arbetsgivaren kommer med betalningsanspråket talar för att arbetsgivaren om han utbetalat för mycket i lön bort ha insett detta tidigare. Att han fortlöpande godkänt löneutbetalningarna och att den andra delägaren inte ens påstår att beloppet är felaktigt, talar också för att eventuell återbetalningsrätt i så fall är försutten. Om beloppet inte är klart mer än vad du rimligt kunnat förvänta dig av motsvarande arbete, bör du anses vara i god tro och därmed föreligger ingen återbetalningsskyldighet för den påstått för högt uppburna lönen.Slutligt kan konstateras att om den andra frågan skulle aktualiseras, dvs. om du ändå skulle bedömas vara i ond tro och därmed återbetalningsskyldig, kan arbetsgivaren knappast tvångskvitta fordran mot lön då du inte längre är anställd i företaget, utan får då kräva ut beloppet på vanlig väg. Som resonerats ovan med stöd av utvecklad praxis på området kan alltså dock konstateras att du högst troligt inte kan krävas på pengarna i efterhand, då du inte kan anses ha bort inse att beloppet var felaktigt och därmed har mottagit och förbrukat lönen i god tro.Lycka till framöver!Med Vänliga Hälsningar

Avtal om uppsägningstid

2015-06-30 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |HejMin arbetsgivare har avbrutit min provanställning och hävdar att LAS gäller vilket innebär 14 dagars uppsägning. I vårat anställningsavtal står det en månad. Jag har skickat in mina avtal och fått dom kontrollerade och läget är att dessa gäller men trots detta vägrar min arbetsgivare att gå med på detta.Företaget har skulder och finns hos kronofogden och det finns inga pengar i företaget. Då jag inte är fackansluten får jag betala min advokat själv. Risken att inte få igen pengarna finns då företaget inte har några och är på väg in i en konkurs. Tycker det är bedrövligt att denna lurendrejare ska komma undan då jag inte är den första han lurar och det inte är det första företaget han kursar! Har hört att jag själv kan driva målet utan advokat dvs jag är mitt egna ombud. Hur kan jag gå till väga? Finns det något annat jag kan göra för att?
Mattias Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett avtal om uppsägningstid kommer att gälla framför LAS bestämmelser så länge avtalet är till fördel för arbetstagaren, som det är i detta fall, vilket framgår av 2 § LAS. Du har därför rätt till en månads uppsägningstid. Det stämmer också att du har rätt att driva talan utan ombud, dock måste du väcka talan mot din arbetsgivare inom fyra månader från uppsägningen och begära ett ekonomiskt skadestånd i enlighet med 41 samt 38 §.Med vänlig hälsning,