Sjukintyg från första dagen

2014-03-26 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Jag undrar om min arbetsgivare har laglig rätt att kräva läkarintyg från 1:a sjukdagen, om el. när mina barn blir sjuka? Kan det finnas lokala avtal som ger min chef denna rätten?
Farhad Niroumand |Hej,Tack för din fråga.Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön regleras i sjuklönelagen. Där regleras också den fråga du ställt om läkarintyg från första sjukdagen. Lagen är tvingande på så sätt att ett avtal som försämrar arbetstagarens rättigheter är ogiltigt. Arbetstagaren är skyldig att omedelbart anmäla sin sjukdom till arbetsgivaren och kan kan normalt inte få sjuklön för tid före anmälan. Ett undantag från denna regel är om arbetstagaren varit förhindrad att anmäla sin sjukdom och sedan omedelbart anmäler den när hindret upphör. När det gäller läkarintyg kan en arbetsgivare fatta beslut om att läkarintyg ska krävas från första sjukdagen om särskilda skäl föreligger. Uttalanden i förarbetena tyder på att de särskilda skälen ska ha anknytning till enskilda arbetstagares förhållanden. Exempel som förarbetena nämner är om det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att beakta eller när kontrollsynpunkter talar för tidigareläggning av kravet på intyg. När det gäller skyldigheten att visa läkarintyg finns det dock möjlighet att träffa kollektivavtal på förbundsnivå som innebär avsteg från lagen. Sådana kollektivavtal är ganska vanliga. De kan innebära at arbetsgivaren under vissa angivna förutsättningar kan kräva läkarintyg från första dagen och också att arbetsgivaren har rätt att anvisa viss läkare. Sådana avtal brukar då också innebära att arbetsgivaren ska stå för kostnaden för läkarintyget. Med vänlig hälsning,

Kan jag välja att jobba kvar deltid trots studieledighet?

2014-03-25 i Studieledighet
FRÅGA |Hej! Om jag blivit beviljad studieledighet, kan jag välja att jobba kvar 10% och välja specifika pass som jag vill jobba? Trots att företaget vill ta in en vikarie.
Susanne Lantto |Hej och tack för din fråga.Du som arbetstagare har rätt till behövlig ledighet från anställningen till förmån för studier. Detta framgår av 1 § lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (https://lagen.nu/1974:981). Det är upp till dig att avgöra hur stor omfattning ledigheten ska ha; heltid eller deltid. Det bör framgå av din studieledighetsansökan att du vill fortsätta att arbeta deltid parallellt med studierna, i vilken utsträckning och under hur lång tidsperiod. Din arbetsgivare har ingen rätt att neka dig studieledighet om du varit anställd hos denne de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren (se 3 § ovan nämnda lag). Det finns emellertid en möjlighet för arbetsgivaren att skjuta upp din begärda ledighet i maximalt sex månader utan ditt samtycke (4§). Jag rekommenderar dig att kontakta din arbetsgivare angående dina önskemål om deltidsarbete och att göra en ny, mer specificerad studieledighetsansökan för att klargöra villkoren.Med vänliga hälsningar

Acceptabel grund att neka anställning?

2014-03-21 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag sökte en tjänst som skulle innefatta extraarbete fram till sommaren och heltidsarbete fram till augusti. Tjänsten förutsatte att jag var studerande. Efter två intervjuer blev jag meddelad att jag inte fick tjänsten på grund av att jag inte kommer att studera vidare efter sommaren och således inte kan arbeta vidare hos dem. Varken i annonsen, eller under intervjuerna framgick att tjänsten är en långsiktig tjänst som skulle fortsätta efter sommaren. Det var tydlig att kontraktet löpte till slutet av augusti.Är arbetsgivarens grunder för att neka mig anställning okej? Tack på förhand!
Johan Hult |Hej,Jag förstår om du är besviken. Det är naturligtvis lämpligt att en arbetsgivare förklarar så tidigt som möjligt vilka villkor som gäller för en viss tjänst. Juridiskt sett så har de dock rätt att inte anställa dig.Det är en grundsats inom arbetsrätten att en arbetsgivare som huvudregel har rätt att anställa vem denne vill anställa, baserat på de kriterier arbetsgivaren själv föredrar. (Det finns ett fåtal undantag från den huvudregeln; man får till exempel inte neka personer anställning på grund av exempelvis deras etnicitet eller kön, och en statlig arbetsgivare får bara tillämpa sakliga bedömningsgrunder vid valet av vem/vilka som ska anställas.)Jag beklagar, men tyvärr kan jag inte se att någon undantagsregel skulle vara tillämplig i detta fall. Arbetsgivaren borde ha varit tydligare vad gäller vilka förväntningar man hade på den/de som skulle anställas, men juridiskt sett har de rätt att neka dig anställning. Hoppas att jobbsökandet löser sig ändå.Med vänlig hälsning,

Fråga om veckovila

2014-03-14 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Har en fråga om arbetstid som jag inte blir klok på. I §14 Arbetstidslagen står det att man ska ha minst 36 timmars ledighet inom en sjudagarsperiod. Så kallad veckovila. På mitt arbete har jag ibland jobbat tio dagar i rad då fabriken där jag jobbar är öppen 365 dagar om året. Jag jobbar alltså från måndag till onsdag veckan därpå i vissa fall. Efter tiodagarspassen är jag ledig från tors-sön och där efter vanlig vecka från mån-fre.Hur är detta möjligt då lagen säger annat? Har kollat i mitt kontrakt och där står inget om att sådana långa pass kan förekomma. Arbetstidslagen är ju i viss mån dispositiv men eftersom det inte står något om tiodagarspass bör ju lagen gälla kan man tycka. Har läst att man kan klumpa ihop två veckovilor (36h + 36h) och då stämmer det ju att jag kan jobba tio dagar i rad. Det som jag inte förstår är hur det kan gå ihop när lagtexten uttryckligen nämner "sjudagarsperiod" . Är det kanske så att det finns olika regler om det beroende på bransch? Jobbar för övrigt inom industri/livsmedelMVH
Ingrid Benzinger |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger föreskriver 14 § arbetstidslagen att man inom en sjudagarsperiod ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet, så kallad veckovila. En sådan sjudagarsperiod behöver inte börja vid ett dygnsskifte mellan två kalenderdagar (d.v.s. kl 00.00) eller sammanfalla med kalendervecka. I praktiken kan perioden börja tisdag kl 11.00 och sedan pågå till nästa tisdag samma tid. Däremot ska sjudagarsperioderna vara desamma under en längre tid.Den sammanhängande veckovilan måste ges någon gång under denna sjudagarsperiod, men den måste inte ges regelbundet. Man måste alltså inte alltid jobba cirka sex dagar och sedan vara ledig. Genom att placera ut ledigheten i början av period 1, och sedan slutet av period 2, kan man därför få upp till elva ”arbetsdygn” i rad. Det är därför förenligt med 14 § arbetstidslagen att som ni gör arbeta 10 dagar i sträck. Du har antagligen första sjudagarsperiodens vila i 36 timmar innan du börjar arbeta på måndagen, och efterföljande sjudagarsperiods vila i 36 timmar efter att du har arbetat färdigt nästföljande onsdag. Detta är möjligt om din sjudagarsperiod räknas från exempelvis lördag till lördag. Jag hoppas att mitt svar har kunnat klargöra läget lite mer! Med vänlig hälsning,

Semesterledighet innan tjänstledigt

2014-03-25 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag funderar på att ansöka om tjänstledighet (6 mån: 1/8 2014-31/1 2015) för att starta egen firma.Vet du vad som gäller för rätt till semester? Kan chefen neka mig mina ”vanliga” semesterveckor i sommar (planerar ta ut 3 veckor i juli) om jag får tjänstledigt fr.o.m. 1 augusti?Tack på förhand! /Susanne
Sofia Linder |Hej och tack för din fråga! Rätten till semester framgår av Semesterlagen. Arbetsgivaren måste lämna besked om huruvida önskad semester kan ges två månader i förväg. Som huvudregel har arbetstagaren rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti. Detta påverkas inte av att man kommer att vara tjänstledig senare, har du fått semestern beviljad är detta ett löfte från arbetsgivarens sida som ska hållas.Dock är det i sista hand arbetsgivaren som bestämmer över semesterförläggningen om parterna inte kan komma överens, men avvikande villkor kan finnas i det kollektivavtal du omfattas av.

Ansvar hos arbetsledare.

2014-03-24 i Trakasserier
FRÅGA |Sista dagen på mitt sommarjobb på skara sommarland berättade min 20-åriga områdes chef att jag inte var välkommen tillbaka året därpå. Jag hade skött mig utmärkt men han litade inte på min simkunnighet. Han hade inte nämnt detta en enda gång under hela två somrar förutom att han sa på ett möte "det är bara att fråga om du är osäker på något" I övrigt hade jag skött mig utmärkt och hade högsta betyg på alla andra kriterier det enda mer han klagade på var tillräckligt latcho. Mn fråga är: 1. Har han rätt att säga att jag inte får komma tillbaks nästa år på min sista dag utan någon förvarning? (jag kanske ändå aldrig hade sökt igen) 2. Har han rätt att försöka ändra på min personlighet? Jag blev helt förkrossad och kändes som jag hade gjort ett dåligt jobb och är nu rädd varje gång min nuvarande chef vill prata med mig.
Christopher Escalante |Hej!Jag skall besvara dina frågor kortfattat.1. Ja, han får säga att du inte får komma tillbaka. Eftersom det var din sista dag som sommarjobbare så avslutades din anställning, det rör sig således inte om en uppsägning eller ett avsked. 2. Det är inte straffbart att försöka ändra någons personlighet på det sätt du beskriver. Utifrån de omständigheter du beskriver så torde det inte heller röra sig om en kränkning som är att jämföra med förolämpning enligt 5 kap. 3§ brottsbalken. Vill du själv läsa 5 kap. 3§ brottsbalken eller reglerna i sin helhet kan du göra det https://lagen.nu/1962:700Vänliga hälsningar,

Arbetsbetyg

2014-03-15 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Om en anställd frågar sin chef "Kan du skriva omdöme om mig?" och chefen svarar ja, visst är detta då ett muntligt avtal?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Enligt praxis så är arbetsgivaren skyldig att utfärda arbetsbetyg eller motsvarande till en arbetstagare oavsett om man har lovat att göra det eller inte. En sådan skyldighet följer också ofta av kollektivavtal. Du har alltså rätt att få ett arbetsbetyg av din arbetsgivare. Du kan läsa mer om arbetsbetyg här http://lawline.se/answers/12805?q=arbetsbetyg.Med vänliga hälsningar

Procentuell karensdag vid sjukskrivning

2014-03-13 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Undrar om det står något i LAS gällande följande: En arbetstagare är schemalagd på timanställning ( i detta fall 7 tim/dag.) Arbetstagaren har vid flera tillfällen gått hem 1 timma innan slutet på dagen och hävdar att detta är karenstimma (dvs 1 timma karens och därefter varit hemma 3-4 dagar och fått 80 procent lön.) Jag har hittills gjort enligt ovanstående men tycker det låter jättekonstigt, plus att det kostar företaget jättemycket pengar i längden. Vi har INTE kollektivavtal, så jag undrar om det är reglerat i LAS eller om jag kan dra av en timma på dagen arbetstagaren går hem, och därefter karensdag nästa dag? Tacksam för svar! Med vänlig hälsning, Alexandra
Jonathan Breslin |Hej!Det står inget i lagen om anställningsskydd (LAS) om hur sjukskrivningar regleras. LAS handlar främst om hur en arbetstagare kan sägas upp från arbetsplatsen och hur det hanteras. Däremot reglerar lagen om sjuklön hur en sjukskrivning ska gå till. I 6 § 1st. 1 p. står det att det inte utgår någon lön för den första sjukdagen, alltså karensdagen. Lagen tar inte upp något om en procentuell karens som din arbetstagare påstår att det gör. Procentuella karenser är oftast reglerade i kollektivavtal eller i en policy på arbetsplatsen, men eftersom ni inte har ett kollektivavtal, eller en sådan policy såvitt jag förstår det, så gäller inte de reglerna hos er. Däremot har ni tillåtit detta och på så sätt samtyckt till förfarandet och det kan tänkas att det kan ses som ett konkludent avtal, mellan er och arbetstagaren, som numera har blivit en norm på arbetsplatsen. Om en arbetstagare ofta är sjuk kan arbetsgivaren i särskilda fall begära att arbetstagaren tar med ett läkarintyg för att bekräfta sjukdomen från och med den första sjukdagen, ett så kallat förstadagsintyg, se 10a § lagen om sjuklön. I normala fall begärs bara ett sådant läkarintyg efter den sjunde sjukdagen, men vid som sagt upprepade sjukdomsfall kan det bli aktuellt även vid tidigare tillfällen. Sammanfattningsvis reglerar varken LAS eller lag om sjuklön hur man fastställer en procentuell karensperiod, det bestäms lokalt genom kollektivavtal eller genom en policy på arbetsplatsen. Vid upprepade sjukskrivningar kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren bekräftar sin sjukskrivning genom ett så kallat förstadagsintyg som arbetstagaren inhämtar hos läkare redan vid första sjukdagen. Med vänliga hälsningar