Bebygga samägd tomt utan samägarens tillstånd?

2007-07-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har tillsammans med min syster erhållit som gåva en fritidstomt med ett hus till vilket vår mor har nyttjanderätten tills hon dör. Jag, som är utlandssvensk, vill bygga en liten stuga åt mig på tomten och därmed överlåta befintligt hus till min syster. Min mor förespråkar bygget, min syster vägrar tillåtelse och hotar med rättsliga åtgärder. Tomten är på dryga 3000 kvm, bygglov finns, dock är det ej stadsplanerat och därmed kan tydligen styckning ej genomföras, vilket hade varit enklast. Hur är min mors och mitt rättsliga läge gentemot min syster? Tacksam för ert svar
Cornelia Svensson |Hej, om ni redan erhållit gåvan utan några förbehåll om att du ska få bebygga tomten måste du och din syster komma överens om vad som skall ske med tomten, detta enligt 2 § lag (1904:48 s1) om samäganderätt. Du kan alltså inte bebygga tomten utan din systers medgivande. Vänliga hälsningar

Arrende

2007-08-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om jag äger en tomt och det finns arrendator på tomten. hur kommer jag åt min tomt utan att tvister skall uppstå? Hur vet man marknadsvärdet på arrendators stuga? Jag vill bygga hus på tomten.
Josefin Werre |För att kunna bryta arrendet i förtid krävs att du har tyngre vägande skäl att disponera tomten än arrendatorn. Enligt JB 10:5 kan detta vara att du skall nyttja arrendestället av bebyggelse av annat slag. Då det inte riktigt framgår vilket sorts arrende det rör sig om är det svårt att fullt ut besvara din fråga. Jag råder dig att kontakta arrendenämnden i denna fråga om du vill undvika tivst. Med vänlig hälsning

Ansvar för reparation av bostadsrätt

2007-08-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Finns det någon regel/lag på huruvida ett golvbrunnsbyte går till kostnadsmässigt? Golvbrunnen ägs ju utav föreningen men är det den enskilde som ändå får stå för kostnaden vid ett byte? Bytet av golvbrunn MÅSTE göras då den nuvarande ej är godkänd.
Anna Wallerman |Hej! Det är ganska mycket information som inte framgår av din fråga. Jag tolkar dig dock som att du har en lägenhet i en bostadsförening. I så fall är det sant som du säger att det är föreningen som äger golvbrunnen, eftersom föreningen i egentlig mening äger hela fastigheten och du endast är medlem i föreningen. Emellertid brukar föreningen i sina stadgar eller andra bestämmelser besluta att medlemmarna ansvarar för vissa reparationskostnader i sina respektive lägenheter. I så fall är dessa bestämmelser bindande för medlemmarna. Det bästa råd jag kan ge dig är alltså att kontrollera i föreningens stadgar vilka delar av lägenheten som är den enskilde bostadsrättshavarens respektive föreningens ansvar. Jag hoppas att detta besvarar din fråga. Med vänlig hälsning

Dold samäganderätt mellan sambos?

2007-07-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min syster hat separerat med sin sambo som även är far till ett av hennes barn, de har en sommarstuga, som givetvis står i hans namn men som de har köpt tillsammans....vad händer med den??
Cornelia Svensson |Hej, Eftersom de inte har varit gifta får din syster ingen rätt till sommarstugan genom en bodelning. Däremot kan reglerna om samäganderätt bli tillämpliga. Samäganderätt regleras i lag (1904:48s1) om samäganderätt. Domstolarna har länge erkänt att en person som inte står som ägare till viss egendom ändå kan vara sk dold samägare, särskilt i samboförhållande eller äktenskap. Huruvida ett sådant samägandeförhållande föreligger eller inte avgös utifrån vem det är som förvärvat egendom, vem som har tillskjutit medel för köpet mm (detta avgörs dock inte helt formellt utan hänsyn kan tas till att en person betalt löpande utgifter och kapitalvaror, se NJA 1992 s 163). Det din syster kan göra är att väcka talan mot sin fd sambo för att få äganderättsfrågan avgjord. Vänliga hälsningar

Hur länge får jag hyra ut i andra hand?

2007-09-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Finns det någon lag/paragraf som kan ge mig besked på hur länge jag får hyra ut min lägenhet i andra hand vid samboprövning? Hyresvärden krånglar... Tacksam för svar!
Jonas Öjelid |Hej, något klart svar på Din fråga finns inte i lagen. Enligt JB 12 kap 40 § som Du hittar http://www.lagen.nu/1970:994#K12P40 framgår bara att när hyresnämnden lämnar tillstånd till en andrahandsuthyrning skall ett sådant tillstånd begränsas till en viss tid. Det finns alltså ingen lagstadgad rätt till en viss minimum-tid. När den tid som hyresnämnden lämnat tillstånd till går ut kan dock en ny ansökan göras och därigenom finns det en viss möjlighet att ytterligare utöka tiden. Vänliga hälsningar

Uppsägning av hyresavtal

2007-07-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad gäller för regler angående skriftlig uppsägning av en nyttjanderätt/lägenhetsavtal? (innehåll, leveranssätt, m.m)
Lovisa Elardt |Hej! Jag antar att du med uppsägning av ett lägenhetsavtal syftar på uppsägning av ett hyresavtal. För sådan uppsägning återfinns regler i 12 kap. 8 § jordabalken. En uppsägning ska, enligt detta lagrum, vara skriftlig, om hyresavtalet har varat längre än tre månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker. Uppsägningen kan alltså vara muntlig om hyresförhållandet varat högst tre månader vid den tidpunkt till vilken uppsägning sker. Uppsägningen får vidare även vara muntlig, om det är hyresgästen som säger upp avtalet för upphörande och hyresvärden lämnar ett skriftligt erkännande av uppsägningen. Uppsägningen får ske hos den som är behörig att ta emot hyra på hyresvärdens vägnar. Säger hyresvärden upp ett bostadshyresavtal och måste uppsägningen enligt ovan sagda vara skriftlig, bör hyresvärden, om inte hyresgästen saknar rätt till förlängning, i uppsägningen ange orsaken till att avtalet skall upphöra. Uppsägningen blir dock inte ogiltig om värden låter bli att ange orsaken. Om orsaken angivits kan ändring eller tillägg senare göras utan inskränkningar. Regeln gäller oavsett om uppsägningen avser upphörande i förtid eller till hyrestidens utgång. Saknar hyresgästen besittningsskydd behöver orsaken inte anges. Skriftliga uppsägningar ska som huvudregel delges den som söks för uppsägning. Detta gäller dock inte om den som söks för uppsägning har hemvist här i landet och det inte är fråga om en uppsägning i förtid - i sådant fall får uppsägningen sändas i rekommenderat brev. Uppsägningen anses då ha skett när den har avlämnats för postbefordran under den söktes vanliga adress. Har hyresgästen lämnat hyresvärden uppgift om en adress, under vilken meddelanden till honom ska sändas, anses den som hans vanliga adress. I annat fall anses den uthyrda lägenhetens adress som hyresgästens vanliga adress. Om en hyresvärd eller en hyresgäst, vars avtal ska sägas upp, inte har något känt hemvist här i landet och om det inte heller finns något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Utöver vad som stadgas i 12 kap. 8 § JB (se http://www.lagen.nu/1970:994#K12) finns inga generella krav på innehållet i en uppsägning. Med vänliga hälsningar

Samägande - nödvändiga åtgärder mot delägares vilja

2007-07-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min man samäger en fastighet (mot sin vilja genom arv) med sin syster. Hon vill ej sälja eller köpa ut oss till dess värde. Vi vill äga själva. Eftersom huset har akuta renoveringsbehov, gör vi detta, mot hennes vilja. Hon har betalningsanmärkningar och "finns" hos kronofogden, är ej villig att betala för målning, ny vattenpump etc. Hur gör vi? Oändligt tacksam för råd!
Simon Carlsson |Förhållandena mellan delägarna vid ett samägande regleras som uppmärksammats i Lag om samäganderätt. Denna lag är dispositiv vilket innebär att den endast är bindande för parterna i den utsträckning inget annat är avtalat. Huvudregeln är att varje förfogande över det samägda godset i dess helhet eller vidtagande av förvaltningsåtgärd förutsätter enighet mellan delägarna. Om en åtgärd är brådskande och nödvändig för godsets bevarande görs undantag från denna huvudregel (2 § SamägL). Till nödvändiga och brådskande åtgärder får räknas bland annat åtgärd för att skydda egendomen mot förstörelse eller hastig värdeförsämring. Om denna undantagsregel utnyttjas på ett korrekt sätt blir de frånvarande samägarna förpliktade att bidraga till de kostnader som följt av åtgärden. Det förefaller tveksamt om exempelvis målning är en sådan undantagsåtgärd som avses, men jag utesluter det inte. För att slippa dessa svårbedömda situationer kan istället en god man utses av rätten (3 § SamägL). Detta görs efter ansökan av en av delägarna och det blir då den gode mannens uppgift att så gott som möjligt förvalta egendomen. Kan ni inte komma överens om en lösning kan en delägare enligt 6 § begära försäljning vid offentlig auktion. Såvida inget finns avtalat är detta er enda möjlighet att vinna fullt förfogande över fastigheten. Dock finns ingen reglering om förköpsrätt för delägare och ni riskerar alltså att bli överbjudna av andra intressenter. Vänligen

Klyvning av fastighet

2007-07-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är en av 6 delägare i en stor fastighet sedan 10 år tillbaka genom samägande efter ett dödsbo. När nu ingen uppdelning kommit till stånd så avser vi att lämna in till Tingsrätten en ansökan om offentlig auktion. Efter vad vi hört och läst så kan då de andra lämna in ansökan om sk klyvning. Fråga: Vad innebär detta? Kan de ensamma bestämma vilken del av fastigheten de ska ha, eller ska detta komma överens gemensamt? Om vi andra motsätter oss förslaget om klyvning, faller det då eller får de den del/lott som de ansökt om? Om de har möjlighet att få en speciell del/lott, hur / vem värderar detta i förhållande till det som blir kvar?
Josefin Werre |Hej! Klyvning innebär att en fastighet delas i flera delar. För att klyvning skall få företas krävs att fastigheten ägs gemensamt av flera personer och det räcker med att endast en delägare begär klyvning. Vid klyvningen delas fastigheten upp i klyvningslotter, vem som får vilken lott baseras i princip på att lotten skall motsvara det värde som delägaren hade i den ursprungliga fastigheten. Mvh