Allmänt om fordringar vid upphörande av företag.

2018-01-16 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Gäller ett kontrakt med mitt företag om företaget upphör
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret beror bland annat på om det är fråga om konkurs eller frivillig likvidation samt vad kontraktet gäller. Det beror även på om du är borgenär (den som har en fordran mot någon annan) eller gäldenär (den som har en skuld).Om företaget går i konkurs ska de tillgångar som finns kvar fördelas mellan de borgenärer som företaget har skulder till. För t.ex. köpeavtal enligt 63 § köplagen gäller att konkursboet kan tvinga motparten att följa avtalet. Det är konkursförvaltaren som väljer om denne vill inträda i företagets avtal. I så fall är avtalet fortfarande giltigt.Vid frivillig upphörande, t.ex. likvidation av ett aktiebolag ska kallelse till okända borgenärer ske. De borgenärer som då anmäler sin fordran har då rätt att göra gällande den och få betalt (25 kap 35 § aktiebolagslagen).Med vänlig hälsning,

Privat saklån

2017-12-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Har jag rätt att skicka en faktura till en privatperson som vägrar återlämna mina privata ägodelar? Då värdet inte är tillräckligt högt kommer inte en polisanmälan ge någon utdelning. Har enskildfirma om det gör någon skillnad.
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är ditt mål främst att få tillbaka sakerna, är varken faktura eller polisanmälan rätt väg att gå. Faktura går inte eftersom personen inte har köpt något, om ni nu inte skrivit ett hyresavtal som innefattat en avgift för dröjsmål, då kan du självfallet skicka faktura. Ditt första steg bör vara att skicka ett brev till personen där du kräver tillbaka dina saker. Skriv tydligt vilka saker som tillhör dig, som ska lämnas tillbaka, och kom ihåg att ge personen en skälig tid att lämna tillbaka sakerna, var tydlig i brevet med ditt namn, personens namn samt datum. Spara gärna en kopia på brevet. Lämnar personen inte tillbaka dina saker inom den tid du har gett, kan du vända dig till kronofogden och ansöka om vanlig handräckning. För att göra detta använder du den här blanketten. Kronofogden tar ut en avgift på 300 kr för din ansökan, du kan dock i ansökan ange att du vill att denna avgiften ska betalas av personen som lånat saker av dig. I denna broschyr hittar du mer information om handräckning. Bestrider personen föreläggandet från kronfogden, har du möjlighet att begära att kronofogden överlämnar målet till tingsrätten. Viktigt att nämna är att du ej utan personens tillåtelse på egen hand får ta tillbaka sakerna. Gör du detta begår du självtäkt, vilket är brottsligt, enligt 8 kap. 9 § BrB.Vänligen,

Kan jag ta mig ur borgensavtalet för min sambo när vi separerar?

2017-12-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har gått in som borgensman på min sambos lägenhet när hens förälder dog. Sambon har hela tiden bott i lägenheten men som jag förstår det så stod förälderns och sambons namn på kontraktet då sambon har skulder och anmärkning hos Kronofogden. Det var ett krav hos det kommunala bostadsbolaget för att få lägenheten. När föräldern oväntat dog fick sambons syskon skriva på ett papper att de inte var intresserade av lägenheten. Dock behövdes en borgensman och jag fick ställa upp då vi ändå var sambo och skulle ha barn månaden efter. Nu ska jag och sambon gå isär. Vad gäller?Vi bor i en hyresrätt och jag och barnet ska flytta. I mars/april har det gått två år sen jag blev borgensman. Jag är osäker på om sambon har någon prick kvar hos fogden.Kan jag säga upp avtalet eller sägs det upp automatiskt efter en viss tid?Måste jag meddela att jag flyttar? Vad händer om jag inte gör det? Jag vill inte förstöra för min sambo.
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid avtal om borgen gäller samma regler som för andra avtal. Finns det ingen särskilt angiven tid för när avtalet slutar att gälla, fortsätter det att gälla till dess att parterna säger upp avtalet. För att ett avtal om borgen ska sluta att gälla måste båda parter vara överens, och det kan därmed inte sägas upp ensidigt. Det kommunala bostadsbolaget måste alltså godkänna att du frånträder ditt borgensåtagande för att du inte längre ska vara bunden. Om bostadsbolaget vill fortsätta att ha en borgensman som säkerhet för hyresbetalningarna (t.ex. p.g.a. prick hos kronofogden) kommer du inte kunna frånträda ditt borgensåtagande även om du flyttar därifrån. Vad du bör göra är att prata med bostadsbolaget om situationen för att se om en borgensman fortfarande behövs. Om så är fallet kan du och din sambo försöka hitta någon annan som kan gå i borgen, t.ex. hens syskon. För övrigt är det möjligt att flera personer är borgensmän för samma åtagande. Om bostadsbolaget accepterar att någon annan är borgensman istället för dig kan du komma ifrån avtalet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Felaktig utbetalning av lön

2017-11-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej , min föredetta arbetsgivare slutade där i feb-mars nån gång satte denna månad över 21500kr i lön av misstag vilket jag inte upptäckte då jag arbetat mindre och vart sjuk förra månaden så Hade inte mkt mer pengar än jag var van vid, så jag gjorde som alltid , beställde lite grejer jag ville ha och amorterade lite extra lagom så man klarar sig till nästa lön utan bekymmer.Nu när han hörde av sig och vill ha hela beloppet tillbaka har jag ej denna summa så min fråga är om jag är återbetalningsskyldig och om isåfall har jag rätt att dela upp återbetalningen ?Trots allt han som gjort bort sig inte jag.Misstänker även att detta kan vara något fuffens från hans sida då han inte drog sig från att lura sina anställda på pengar tidigare genom åren . Om han av lagkrav vart tvungen och reglera nån skuld till mig och bara chansar på att spela detta kort .
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar någon som kallas för solutio indebiti och condictio indebiti, dvs. felaktig utbetalning och återkrav pga. felaktig utbetalning. Som huvudregel så ska felaktiga utbetalningar återbetalas, dock finns det vissa undantag till denna huvudregel. Som jag ser det så finns det två steg i denna fråga;Steg 1. Felaktig utbetalning måste konstateras.Steg 2. Om felaktig utbetalning konstaterats, är det möjligt att kräva tillbaka den?Om vi börjar att gå igenom steg 1 så måste det alltså först konstateras att det faktiskt har förelegat en felaktig utbetalning. För att kunna göra detta så måste man först göra en bedömning på vad skulden handlade om och vilka uträkningar som låg till grund för betalningen. Ifall det var så att ni hade en tydlig grund för hur denna fordran skulle beräknas, och själva beräkningen är felaktig, så föreligger det således en felaktig utbetalning (solutio indebiti). Då får man gå vidare till steg 2 och undersöka huruvida det finns någon möjlighet att kräva tillbaka denna felaktiga utbetalning. Som jag skrev ovan är huvudregeln att felaktiga utbetalningar ska betalas tillbaka (condictio indebiti). Men eftersom det finns några viktiga undantag till denna regel så ska jag nedan redogöra för dessa. Om mottagaren, dvs. du, har mottagit pengarna i god tro så är du inte skyldig att betala tillbaka pengarna. Man brukar uttrycka det som så att om man, utan att reflektera över det, inrättar sin ekonomi efter betalningen och inte bör ha någon uppfattning att den var felaktig, så ska man anses vara i god tro. Exempelvis om man i god tro gör av med pengarna man får så anses man ha planerat in detta i sin ekonomi.Gällande bedömningen huruvida du var i god tro i denna situation så kan man exempelvis titta på om du var med vid beräkningen av beloppet, om du var med vid framtagandet av grunderna för beräkningen, om beloppet du fick väsentligen översteg vad du från början hade trott att du skulle få osv. Man får helt enkelt göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vid bedömningen av detta tar man även hänsyn till om den som betalade ut pengarna varit oaktsam. Högsta domstolen har b.la. i NJA 1994 s. 177 sagt att vid sådana bedömningar så är det viktigt att ta hänsyn till omsättningens säkerhet, detta har HD även slagit fast i rättsfallet NJA 2001 s. 353. Detta innebär att mottagaren ska känna sig trygg efter att ha mottagit pengarna i fråga, och inte behöva oroa sig för att dessa eventuellt kommer att kunna bli återkrävda. Dessutom, ju längre tid det förflutit mellan utbetalningen och återbetalningskravet, desto mer talar för att pengarna inte behöver återbetalas, se NJA 1989 s. 224. Det bör även spela roll i bedömningen hur stort ursprungsbeloppet var och hur stor felutbetalningen var. Om det exempelvis handlar om en utbetalning i storleken några hundratusen och felaktigheten utgjorde några tusen, så bör kan kunna hävda att mottagaren var i god tro. Däremot om det rör sig om mindre belopp, kanske tiotal tusen, och felet utgjorde några tusen, då krävs det mer för att mottagaren ska anses ha varit i god tro. Sammanfattningsvis så ska man alltså göra en helhetsbedömning av detta. Om du anser att du varit i god tro och inrättat din ekonomi efter den felaktiga löneutbetalningen så bör du bestrida arbetsgivarens krav. Denna måste då stämma dig inför domstol för att det ska bli en process av det. I så fall kommer domstolen avgöra huruvida återbetalningen ska gå åter eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Felaktig utbetalning av lön

2017-12-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående min lön. Jag började på ett nytt jobb i början på oktober men sa upp mig ganska direkt. I november så fick jag lön insatt på mitt konto för de två veckor i oktober som jag skulle få lön för, men fick ingen lönespecifikation och kunde således inte kontrollera att beloppet såg ut att stämma. Reflekterande inte så mycket över detta då jag förutsatte att min arbetsgivare gjort rätt. Men så i förra veckan fick jag ett brev där de stod att de betalt ut för mycket lön till mig och därför ber mig betala tillbaka en stor del av den lön jag fick. Jag undrar därför om min arbetsgivare har rätt att kräva tillbaka pengar som de har betalat ut? Just nu är jag sjukskriven och är helt utan inkomst, så beloppet de ber mig betala tillbaka är väldigt mycket pengar för mig just nu. Tack på förhand!Med vänlig hälsning, Andrea
Melina Trydegård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en utbetalning sker av misstag eller är felaktig, så är huvudregeln att betalning ska återgå till avsändaren – detta enligt den allmänna principen "condicitio indebiti" som vuxit fram genom praxis. Från huvudregeln finns däremot en del undantag, där mottagaren alltså under vissa omständigheter kan få behålla den felaktigt utbetalda summan. Om en mottagare av en felaktig utbetalning varken insåg eller borde insett (var i god tro) att betalningen erlagts av misstag och när betalningsmottagaren dessutom har hunnit inrättat sig efter betalningen, ska denne inte bli återbetalningsskyldig (se rättsfallet I NJA 2001 s. 353). Observera att båda förutsättningarna måste vara uppfyllda för att mottagaren ska undgå återbetalningsskyldighet.Den goda tron kan föreligga t.ex. om du inte själv kunnat räkna ut hur mycket du skulle få i lön och inte haft anledning att ifrågasätta arbetsgivarens uträkning. Dessutom kan det felaktiga beloppets storlek få betydelse. I det fall beloppet är väsentligt större än vad man kunnat förvänta sig kan det bli svårt att hävda god tro, medan om det är små marginaler det handlar om så blir det lättare. Om du däremot varit medveten om att du fått för mycket i lön anses du ha varit i ond tro och då ska återbetalning ske. Vad gäller kravet att man hunnit inrätta sig efter betalningen så kan det ske om det t.ex. förflutit lång tid sedan den felaktiga utbetalningen skedde. Det har dock i praxis inte getts helt klara besked när en arbetstagare skall anses ha inrättat sig efter en för hög lön. I rättsfallet, NJA 1970 s 539, ansågs två veckor inte vara tillräckligt för att mottagarna skulle få behålla pengarna. De fall som har prövats gäller däremot främst för höga löneutbetalningar som pågått under längre tid, ofta flera år. Sammanfattning Utifrån informationen du lämnat i din fråga och som jag har tolkat din situation så började du på ett nytt arbete i oktober där du enbart befann dig i två veckor. Lönespecifikationen uteblev och det dröjde cirka en månad för arbetsgivaren att agera och meddela dig kring den felaktiga utbetalningen. Nu vet jag inte hur stort belopp det rör sig om, vilket gör det svårt för mig att ge dig ett helt klart svar. Dessutom råder det oklarheter och saknas stöd i praxis kring hur lång tid det bör ha gått för att en arbetstagare ska anses ha kunnat inrätta sig efter en felaktig utbetalning. Det tog förhållandevis kort tid för arbetsgivaren att ta kontakt med dig efter ett den felaktiga utbetalningen skedde. Det som talar till din fördel är att det handlar om ett nytt arbete där lönespecifikationen uteblev, vilket gjorde det svårt för dig att förutse hur stor lönen skulle bli och styrker därmed din goda tro. En klarare bedömning än såhär kan jag dessvärre inte ge dig. Mitt förslag till dig är att du tar kontakt med din f.d. arbetsgivare och förklarar din ståndpunkt att du litat till att du fått rätt lön och har inrättat dig efter utbetalningen. Om din f.d. arbetsgivare håller fast vid återbetalningskravet kan du bestrida att du är betalningsskyldig men risken finns att, om din arbetsgivare tar ärendet vidare, att du inte kan ansetts ha hunnit inrätta dig efter betalningen. Vänliga hälsningar,

Bestrida parkeringsböter

2017-12-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag stod parkerad på en 3 timmars parkering och hade en elektronisk parkeringsmätare. Efter stått där ca 2 timmar fick jag en p-bot pga avsaknad av parkeringsskiva eller går ej läsa parkeringsskiva. Det visade sig då det var 0-gradigt att rutan frusit och det ej gick att se parkeringsmätaren. Dock räckte det med att skrapa rutan för att se parkeringsmätaren. Har de då rätt att ge parkeringsbot eller kan jag bestrida den? Det kan väl inte vara möjligt att jag skall behöva gå ut och skrapa rutan om det är frysgrader ute med risk för stt parkeringsskiva inte syns?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du bestrider en parkeringsbot ska du alltid betala parkeringsboten först och sedan överklaga boten. Du ska i första hand vända dig till företaget som utfärdade boten. De flesta har färdiga formulär för att bestrida avgifter. Se till att sammanställa din överklagan, kontrollera den och inkludera alla uppgifter som krävs. Många kräver även en skriftlig motivering. Var respektfull och saklig. Kom ihåg att personen som tar hand om ditt ärende inte är samma person som gav dig böter. Glöm inte heller bort att skicka med all bevisning som styrker din överklagan, ifall du har tagit foton.Ifall företaget inte låter dig bestrida boten är det dags att gå vidare till att bestrida boten hos polisen. Här har du en länk på polisens blankett om företaget inte lät dig bestrida boten hos dem.Vänligen,

Betalningsfrist för böter

2017-12-11 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Är 10 dagars betalningsfrist okej för SL-böter?
Magdalena Carlstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lagstadgad betalningsfrist när det gäller böter. På SL:s hemsida framgår också att betalningsfristen för avgift för att resa utan giltig biljett är tio dagar vilket innebär att det är möjligt för resenären att få kännedom om de villkor som gäller "i förväg". Det finns alltså inget juridiskt hinder mot att ha tio dagars betalningsfrist.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad är en borgenär?

2017-11-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag vill veta om min sambo är borgenär
Emma Frost |Tak för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En borgenär är en person som har en fordran på en gäldenär, om borgenären är osäker på om gäldenären kommer prestera sin fordran kan borgenären i förväg begära att en borgensman åtar sig att prestera ifall gäldenären inte skulle göra det. Ett typexempel är när en person (borgenären) lånar ut pengar till någon annan (gäldenären) och begär att en tredje (borgensmannen) åtar sig att betala ifall gäldenären inte gör det. Så din sambo är borgenär om hen har en fordran på någon, till exempel om sambon har lånat ut pengar.