Kan en fordran mot konsument överlåtas?

2006-12-19 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan ett företag som ger blancolån av mindre storlek (max 3000kr) till konsumenter som då ska återbetala lån + avgift inom 1 månad överlåta fordran till annat företag, ex inkassoföretag?
Rasmus Fahlén |Hej! Blancolånet innebär att kreditgivaren har en fordran mot dig. Fordringar kan i allmänhet överlåtas, se NJA 1993 s. 222. Ett undantag kan vara att parterna avtalat om att överlåtelse inte får ske. Då kreditavtalet har ingåtts mellan en näringsidkare och konsument är konsumentkreditlagen tillämplig, se 1 § http://lagen.nu/1992:830. I 16 § 1 st. förutsätts det som utgångspunkt att en fordran kan överlåtas även i konsumentförhållanden. Storlek på fordran och eventuell förfallotid har därvid ingen betydelse för saken. Det kan dock nämnas att om kredittiden är högst 45 dagar och kreditbeloppet högst är 1500 kr så behövs det inte upprättas något skriftligt kreditavtal mellan kreditgivaren och konsumenten vilket annars är ett krav, 9 § 3 st. konsumentkreditlagen. Detta är emellertid inget som berör frågeställningen. Låntagaren måste dock informeras om att överlåtelse skett. Om låntagaren inte informerats och inte heller visste om att överlåtelsen skett eller hade skälig anledning att misstänka det, kan denne i god tro betala till överlåtaren, 29 § skuldebrevslagen analogt tillämpad som du hittar http://lagen.nu/1936:81. Det innebär att låntagaren inte är skyldig att betala även till förvärvaren av fordringen. Har låntagaren däremot åtminstone skälig anledning att misstänka att överlåtelse skett men ändå betalar till överlåtaren så måste denne även betala till förvärvaren. Slutligen skall tilläggas att låntagaren har samma rätt att framställa de invändningar mot förvärvaren som han vid överlåtelsen kunde göra mot överlåtaren, se 16 § konsumentkreditlagen. Med vänlig hälsning,

Avtal om ersättning för dykningar till förlist skepp

2006-12-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har ett mycket svårt dilemma med kommune där jag bor. För att göra en lång historia kort. Åren mellan 1976-1980 dök jag tillsammans med en kompis för att söka rätt på en gammal pråm som var lastad med kanoner. Vi har ett muntligt avtal med dåvarande kulturnämnd och kommunalråd om att vi skall få tillbaka de pengar som jag satsar på dykningarna. Innan vi fick vår besiktning av SSHM i Stockholm så gick kommunalrådet ur tiden hastigt. Men det efterföljande kommunalrådet kände väl till avtalet då han var med och gratulerade när vi gick ut i media med vårt fynd. 1986 så ansåg detta kommunalråd sig ha rätt att tillsammans med en annan privatperson begära en besiktning på det fynd som jag står som laglig upphittare till. Allt detta gör han genom kommunen. Jag har alltsedan 1986 försökt att få tillbaka mina pengar som jag anser mig ha rätt till enligt det muntliga avtalet. Detta är en väldigt förkortad version av hela historien, men hoppas på detta sätt kunna få vägledning hur jag skall få ordning på detta maktmissbruk och tjänstefel.
Emil Alin Johansson |Hej! Din fråga är ganska komplicerad och skulle kräva en mer grundlig utredning av omständigheterna i ditt fall. Något kan dock sägas utifrån de förutsättningar du angett i frågan. Avtalslagen, som du hittar http://lagen.nu/1915:218, reglerar frågor om när ett avtal anses vara för handen o.s.v. Utgångspunkten är att det är innebörden av de två parternas gemensamma vilja som anses avtalat. Vid tvist är det den part som hävdar att något är avtalat som också måste bevisa detta. I det hänseendet kan ditt fall kompliceras, dels för att lång tid har gått, dels att det påstådda avtalet var muntligt. Förutom kostnadsfrågan förstår jag det som att det inte stod helt klart vem som efter dykningarna skulle ha rätt att begära besiktning o.s.v, du har ju angett i frågan att du står som "laglig upphittare". Vem som skulle ha en sådan rätt får man också avgöra genom att bestämma vad som anses avtalat. Numera krävs i regel tillstånd från myndighet som t.ex. länsstyrelsen för att göra undersökningar vid gamla förlista skepp, se Lag om kulturminnen m.m. http://lagen.nu/1988:950, särskilt 2 kap. 1 § 8 punkten och angående kostnadsfrågan 2 kap. 13 och 14 §§. Se även 2 kap. 3 § angående vem som ska anses som ägare av fynden. För att lagen ska bli tillämplig krävs att pråmen förliste minst hundra år innan upptäckten. Nämnda lag trädde också i kraft först efter att ni gjort fynden vilket ytterligare komplicerar. Tidigare lagstiftning var Lag om fornminnen, se http://lagen.nu/1942:350. Avslutningsvis kan sägas att du har att bevisa att ett avtal om ersättning för dykningarna förelegat. Till att börja med måste en jurist kontaktas, och om kommunen fortsättningsvis vägrar att föröka nå en lösning kan du driva frågan i domstol. Det är svårt att från mitt perspektiv spekulera vidare i dessa frågor då de, som jag nämnt, skulle kräva en mer grundlig utredning. Att försöka få det nya kommunalrådets agerande till tjänstefel, och driva den frågan i domstol kan jag inte se någon direkt fördel med, det handlar ju snarare om att du vill få ersättning för de kostnader du lagt ned på dykningarna. Jag hoppas att mitt svar i alla fall har gett dig viss vägledning. Med vänlig hälsning

Utfärdande av enkelt skuldebrev

2006-12-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |En bilhandlare har sålt min bil vidare utan min underskrift ang ägarbyte. Han har ej betalt bilen till mig än men säger att han har pengarna till den 3 jan. Jag har pratat med polisen etc och dom menar på att han säger att han ska betala pengarna då kan jag skriva ett nytt kontrakt eftersom det gamla numera inte gäller samma sak. Min fråga är nu till er: Vad är ett måste som skall ingå i ett kontrakt när det gäller lån mellan privatpersoner (han ska bet 210.000kr för bilen). Tänkte att jag i så fall hade kunnat skriva ett kontrakt som säger att jag ska ha mina pengar senast den 3 jan annars blir det ett polisärende. Jag vet att om jag går till polisen nu så blir det en utredning etc och då tar det ännu längre tid att få mina pengar...om jag får dom.. Tacksam för ett snabbt svar..
Peter Ahlström |Ni har överenskommit att bilhandlaren skall vidareförsälja din bil. Detta har skett och bilhandlaren har fått pengarna vilka han skall redovisa för dig. Det här innebär att du har en innestående fordran mot bilägaren motsvarande 210 000 kronor. Vad jag förstår så råder det ingen tvist om att han ska erlägga denna summa till dig, men du vill ha ett skriftligt kontrakt på detta. Det ni således kan göra är att utfärda ett såkallat enkelt skuldebrev, ett skriftligt bevis om fordringens uppkomst och innehåll. Detta är ett bevis på att bilhandlaren är skyldig dig viss angiven summa som skall betalas senast visst angivet datum. Det finns inga direkta formkrav för ett enkelt skuldebrev, men det som nedtecknas stärker i bevishänseende. Ett förslag kan vara att skriva: ”XX (pers.nr./org.nr. motsv) skall till YY (pers.nr.) erlägga ---- kronor senast den 3/1 2007 ” Ni kan även precisera hur ni vill att betalningen skall gå tillväga och andra förtydliganden. Se till att båda undertecknar skuldebrevet med underskrift och namnförtydliganden. Vittnen kan även skriva under men detta är som sagt inget formkrav. Skulle det senare visa sig att bilhandlaren inte vill betala så fungerar skuldebrevet som ett bevis och kan användas då man t.ex. vill ansöka om ett betalningsföreläggande. Mvh

Begäran av fullgörelse vid avtalsstridig hävning

2006-12-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en principiell fråga om hävning av avtal mellan två näringsidkare. Om hävningen är avtalsstridig, leder hävningen till att avtalet upphör eller är en dylik hävning utan verkan? Frågan är såtillvida intressant, att om hävningen är giltig har motparten endast rätt till skadestånd av den som hävt avtalet mot dess villkor. Men om den avtalsstridiga hävningen är utan inverkan torde motparten kunna kräva naturaprestation, dvs. att det i avtalet överrenskomna verkställs. Tacksam för svar!
Filip Skoglund |En avtalsstridig hävning leder inte till att avtalet upphör att gälla. På grund av detta kommer den som gjort den felaktiga hävningen i regel att befinna sig i dröjsmål när det står klart att hävningen inte var befogad. Huruvida fullgörelse kan krävas beror på vilken typ av naturaprestation det är fråga om. Vid köp av lös egendom kan påföljderna i köplagen göras gällande, om inte annat framgår av köpeavtalet (ansvarsbegränsning, ansvarsfriskrivning el. dyl.). Fullgörelse kan då begäras enligt vad som stadgas i 23 §, http://lagen.nu/1990:931#p23 . Även vid andra typer av avtal som går ut på att prestera egendom, t.ex. hyra av lös sak, är huvudregeln att fullgörelse kan krävas. Vid avtal som rör tjänster av olika slag är det mer oklart vad som gäller angående möjligheten att begära fullgörelse. För arbete på annans egendom, t.ex. reparationer av olika slag, är huvudregeln att fullgörelse kan begäras. Om avtalet rör en s.k. immateriell tjänst, uppdrag som inte är knutna till fysiska föremål, är utgångspunkten istället att fullgörelse inte kan begäras. Exempel på immateriella tjänster är uppdrag till advokater eller mäklare etc. Med vänlig hälsning

Hyra av stuga

2006-12-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Vi ingick ett avtal angående hyra av fritidshus i fjällen 1 vecka över nyår. Handpenningen på 1000 kr betalades i nov och resten (6700kr) skulle betalas in den 15 dec. Vi kan dock inte åka på denna resa så vi mailade dem några dagar innan den 15:e och avbokade stugan. Nu vill de att vi betalar retsen av hyran. Är vi tvingade att göra detta? Och vad händer om vi inte gör det? (Skriv gärna med lagrum)/ Tack!!
Elzbieta Kaczorowska |Hej, I Sverige råder avtalsfrihet, d v s det står parterna fritt att avtala om vad de vill inom de flesta områden. Detta innebär att de avbeställningsregler ni avtalat om i första hand skall gälla. Har in inte avtalat om hur saken skulle lösas för det fall någon av er inte önskade att fullfölja avtalet så brukar man gå till en tillämplig lag och se hur frågan löses där och med tillämpliga regler på så sätt fylla ut avtalet där det brister. När hus eller del av hus upplåts genom avtal till nyttjande mot ersättning är 12 kap jordabalken (den så kallade hyreslagen, se http://www.lagen.nu/1970:994 ) tillämplig. Något krav på att nyttjandet skall pågå viss tid finns inte. Även kortfristiga upplåtelser är således att betrakta som hyresavtal. Hyreslagen har dock karaktär av social skyddslag till hyresgästens förmån. Hyreslagen är ju bland annat till för att skydda hyresgästens intresse av att ha fortsatt rätt att hyra lägenheten även efter att hyresavtalet gått till ända (det s k besittningsskyddet). Detta skyddsintresse finns inte på samma sätt vid kortfristig hyra såsom vid hyra av hotellrum eller annat semesterboende. Därför har det i litteraturen diskuterats om hyra av semesterboende över huvud taget skall anses rymmas i hyreslagen. Oavsett var man stannat i diskussionen så finner man ganska snabbt att det inte finns några regler om avbeställning i jordabalkens 12 kap, och därför måste jag söka finna svaret på din fråga någon annanstans. I Sverige använder vi oss i stor mån även av standardavtal för att på så sätt säkra en total täckning av avtalsvillkoren och att främja en enhetlig praxis. Därför kan det även vara en bra idé att se hur frågan löses i olika standardavtal som används t ex inom hotellbranschen. Dock måste här uppmärksammas att det även här råder avtalsfrihet och att hotellen inte på något sätt är skyldiga att följa de riktlinjer som kommit i form av standardavtal och rekommendationer, utan de har rätt att avtala om annat med sina gäster. Enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagares riktlinjer accepteras en avbokning från en gästs sida fram till dagen före ankomsten. Detta behöver dock inte betyda att detsamma råder i ditt fall. Ett hotell har nämligen högre omsättning av gäster och större möjlighet att finna andra gäster och på så sätt minimera sina förluster. Vidare behöver de inte nödvändigtvis ha haft några speciella kostnader med att ställa i ordning rummet, då rummen i alla fall alltid skall stå redo att ta emot nya gäster. Inom avtalsrättens område finns det en mängd olika former av möjliga avtal, men enbart ett fåtal av dessa har reglerats genom lag. Avbeställning av hyra av semesterboende är ett sådant område som inte finns reglerat i någon lag. Det man får göra i ett sådant fall är att se på hur frågan löses i lagar som rör andra typer av avtal. De avtalsformer vi kan se på är hyra av fast egendom, hyra av lös sak och köp av tjänst. Såsom tidigare nämnts finner vi inte svaret i 12 kap jordabalken som reglerar hyra av fast egendom. När det gäller hyra av lös sak är inte heller detta område reglerat i lag (förutom ytterst knapphändigt i en nästan 300 år gammal lag) utan man brukar göra analogier från köplagen. I köplagen stadgas dock inget om avbeställning. I och med att korttidshyra av fast egendom ligger nära köp av tjänst anser jag därför att det ligger närmast att titta på vad konsumenttjänstlagen säger (se http://www.lagen.nu/1985:716 ). Konsumenttjänstlagen [KTjL] gäller ursprungligtvis enbart då näringsidkare utför tjänst åt konsumenter i vissa fall, främst i form av arbete (1 §). I praxis har dock Högsta domstolen uttalat att de principer lagen bygger på även analogt kan tillämpas på andra tjänsteområden. Lagen bygger nämligen till stor del på vad som kan antas utgöra generellt gällande oskriven rätt inom tjänsteområdet. Problemet med att enbart titta till vad KTjL säger är att man i lagen utgår från att den ena parten, konsumenten, är svagare och därav måste skyddas. Detta speciella skyddsintresse föreligger inte när två inbördes jämlika parter ingår avtal, vilket är viktigt att ha i åtanke. En avbeställning av en åtgärd kan ses som att beställaren ändrar sin skyldighet att, mot att tjänsten erhålles, betala priset till en skyldighet att utge en på visst sätt beräknad ersättning. I vissa fall behöver dock ingen ersättning utgå. Enligt KTjL 42 § 1 st har nämligen en konsumment en långtgående rätt till avbeställning. Denna rätt varar ända fram till dess att arbetet slutförts. Den som tillhandahåller tjänsten har då självfallet rätt till ersättning för det arbete denne redan utfört. Vidare har den part som tillhandahåller tjänsten enligt KTjL 42 § 2 st rätt till ersättning för det förluster i form av kostnader som han har haft (t ex i detta fall om värmen måste sättas på i stugan i god tid innan gästernas ankomst). Detta ger dock inte parten rätt till ersättning för utebliven vinst. Enligt lagens 42 § 2 st har dock en näringsidkare rätt till ersättning även för de förlusterna i form av utebliven vinst denne haft, om han underlåtit att ta på sig annat arbete p g a det första avtalet. Detta betyder att du enligt KTjL:s principer kan bli ersättningsskyldiga för de fall, och enbart i detta fall, stuguthyraren haft andra intressenter och blivit tvungen att tacka nej till dessa p g a avtalet med er. Ni blir befriade från detta betalningsansvar enbart om syftet med tjänsten förfelats på grund av närmast force majeure liknande omständigheter som inte beror på er, t ex då föremålet för tjänsten skadats eller gått förlorat. Grundtanken är nämligen att man inte kan tvinga någon till att fullfölja ett avtal men att denne, i fall han eller hon önskar att avbryta samarbetet, kan bli tvungen att kompensera motparten för de förluster denne haft. Enligt allmänna vedertagna avtalsrättsliga principer måste dock uthyraren anstränga sig för att begränsa sin skada, t ex genom att söka finna någon annan som vill hyra stugan, och kan således inte förhålla sig passiv och luta sig tillbaka med den vetskapen att ni ev skulle kunna bli ersättningsskyldiga. Hoppas mitt svar varit till hjälp. Med vänlig hälsning,

Tolkning av flygbolags resevillkor

2006-12-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Ett svenskt flygbolags resevillkor anger olika rättigheter beroende på om kunden drabbas av en "förändring av planerad flygtid" eller "inställd flygning". En bekräftad och betald flygning ställs in varvid jag ombokas till en annan flygning ett tidigare datum. (Detta sker mer än två veckor innan planerad flygning, varvid ersättning enligt EU-Förordning 261/04 ej är aktuell) Flygbolaget hävdar att fallet skall klassas som "ändring av planerad flygtid" och inte "inställd flygning". Jag frågar flygbolaget var i resevillkoren de definierar skillnaden mellan "ändring av planerad flygtid" och "inställd flygning". Flygbolaget svarar att de ej definierar denna skillnad i resevillkoren och förklarar ärendet avslutat. Har flygbolaget rätt att tolka sina resevillkor på det sätt som passar dem, samt avsluta mitt ärende när de behagar?
Peter Ahlström |Det är svårt att analysera de olika villkoren när man inte har själva avtalstexten framför sig. Det stämmer det du nämner angående förordningen att ersättning inte utgår om passageraren minst två veckor före den tidtabellsenliga avgångstiden underrättas om att flygningen är inställd. Förordningen hittar du http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32004R0261:SV:HTML . Jag antar att flygbolaget menar att din flygning inte har blivit inställd i och med att du fick den ombokad till ett annat datum. Resan blir/har blivit av och ses därmed inte som inställd. Det är dock svårt att avgöra då man i första hand måste tolka själva innebörden i respektive villkor vad som där avses. Enbart rubrikerna ger i sig inte speciell åsyftad reglering. Flygbolaget får självfallet inte tolka resevillkoren så som passar dem själva utan den reglering som finns skall följas, därav kan dock tveksamheter följa rörande själva tolkningen. Enligt förordningen definieras ”inställd flygning” med ”en flygning som inte genomförs trots att den i förväg planerats och på vilken minst en plats reserverats”. Konsumentverket har något förenklat sammanställt de vanligaste frågorna vad som gäller vid försenat respektive inställt flyg. Detta finner du http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1630&lngArticleId=4441 . Förordningen anger endast de minimikrav som ställs vid flygningar, vilket inte hindrar flygbolagen att utfärda villkor vilka är förmånligare för resenären. Värt notera är att upplysning om eventuell alternativ transport skall lämnas till passageraren när denne underrättas om att flygningen ställs in. Jag föreslår att du kontaktar flygbolaget och ber dem förklara vad deras villkor innebär. Alternativt kan du även vända dig till Konsumentverket som är den myndighet som utövar tillsyn över dessa regleringar. Vänligen

Kontraktsbrott

2006-12-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |hej. jag går på en skola som kallas den seglande gymnasieskolan. varje läsår gör vi en segling med en stor båt i ca 3 månader. jag kom hem från vår andra resa nyss. jag hade brutit mot alkoholregel och säkerhetsregel, under vår förra resa bröt jag mot en landgångsregel. innan vår resa fick vi skriva på ett kontrakt om att de kunde skicka hem oss om vi bröt mod sådana regler. eftersom det här hände sista kvällen skickade de aldrig hem mig. det verkar som att skolan vill stänga av mig från nästa resa. har de rätt att göra det? vi har inte skrivit på något sådant kontrakt. tacksam för hjälp. hälsningar kristofer
Ellen Sederholm |Hej! Om det inte står någonstans i det kontraktet du skrivit på att brott mot ordningsreglerna kan medföra avstängning från kommande resor kan inte skolan med hänvisning till detta kontrakt/avtal hävda att du inte har rätt att följa med på nästa års resa. Att de inte skickade hem dig vid detta tillfället kan inte avtalsrättsligt påverka din rätt att följa med vid nästa års resa. Detta följer av allmänna avtalsrättsliga regler enligt Avtalslagen se http://www.lagen.nu.

Flera låntagare och preskription

2006-12-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Dersom två makar lånar ett belopp og i den anledning undertecknar en revers - og den ene av partene betalar ett delbelopp til långivaren - vil dette utan ytterligare avtal mellan parterna anses som preskritionsavbrott för den part som inte innbetalade delbeloppet?
Rasmus Fahlén |Hej! Enligt svensk rätt gäller som en allmänn princip att om flera personer gemensamt har utfärdat en revers så måste preskriptionen avbrytas hos varje, i ert fall, låntagare. Denna princip har även följts upp genom föreskriften i 9 § preskriptionslagen vilken du hittar http://www.lagen.nu/1981:130. Om ni således svarar solidariskt för skulden och skulden preskriberas mot dig så blir ansvaret istället delat. Långivaren mister då den motsvarande andel som preskriptionen avsåg, alltså anspråket mot dig. Med vänlig hälsning,