Kan man överklaga felparkeringsavgift utan kvitto?

2007-05-08 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har fått p-bot men hade betalat avgift. Kan jag vinna vid överklagning trots slängd p-kvitto? Vad göra annars?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Utgångspunkten är att ett kvitto inte är en värdehandling, utan endast ett bevismedel. Kvittot är således inte ett måste för att kunna få framgång med en överklagan. Kan du på annat sätt bevisa att du erlagt avgift för det aktuella tillfället går det precis lika bra. Att det troligen är svårare än med ett kvitto är en annan sak. Med vänlig hälsning

Ingående av avtal

2007-05-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om ni kan ge lite juridisk vägledning i en fråga. Den 11/5 skickade jag en beställning via email till en cateringfirma för en buffe till en middag den 26/5. Meddelandet visas nedan. Jag kan meddela redan nu att jag tar det. Eftersom jag inte har helt klart med lokal så kan jag inte ge ett exakt antal personer, men jag beställer för 30 till att börja med. Förhoppningsvis går det att utöka det senare. Hur fungerar det praktiskt med hämtning, återlämning och betalning? Jag kan ju betala in via postgiro. Vi har nog möjlighet att hämta det på lördagen. Som dryck önskar jag dessutom mineralvatten, te och kaffe. Eftersom det inte kom något svar, några svar på mina frågor eller någon form av bekräftelse så trodde inte jag att de kunde utföra ordern. Inte förrän den 25/5 ringde man och gav besked på mitt talsvar om var och när hämtningen kunde ske. Då hade jag redan hunnit anlita en annan firma. På lördag vid lunchtid meddelade jag dem om det uppkomna problemet. Det var alltså samma dag som leveransen skulle ske. De hävdar att det var en beställning och vill ha betalt. Jag menar att bristen på bekräftelse gjorde att ett kontrakt egentligen inte upprättades. Hur tolkas situationen rent juridiskt? Tack så mycket på förhand. M.v.h.,
Tim Boström |Hej! Inledningsvis vill jag göra dig uppmärksam på att en bedömning av hur denna situation troligtvis kommer att bedömas, är beroende av om din beställning är ett svar på ett tidigare meddelande eller inte. Som jag tolkar frågan tycks så vara fallet (du säger i meddelandet att ”du tar det”), och av denna anledning utgår jag från denna omständighet i det följande. Avtal kan komma till stånd på olika sätt. Detta är en följd av att 1 kap. avtalslagen är dispositivt, med vilket menas att parterna kan komma överens om andra sätt att ingå ett avtal på (så länge det inte finns begränsningar enligt lag, t.ex. köp av fast egendom). Som jag uppfattar din fråga tycks detta dock inte vara aktuellt i det här fallet. Om det rör sig om en situation där inget annat har avtalats parterna emellan blir avtalslagens regler tillämpliga och i korthet så innebär dessa att avtal kommer till stånd genom anbud och accept - ofta kallas detta för anbud-acceptmodellen. Denna bygger i korthet på att den ena parten (kallad anbudsgivare) först lämnar ett anbud, varefter den andre parten (kallad anbudsmottagare) svarar med en accept. Om accepten är likalydande med anbudet (d.v.s. att viljeförklaringarna överensstämmer) har i normala fall ett bindande avtal ingåtts. En lämplig utgångspunkt i ditt fall torde vara att fråga sig om företagets erbjudande (om nu situationen är sådan att man har skickat ett sådant) är att betrakta som ett anbud eller inte. Det kan i många fall vara svårt att avgöra vad som anses utgöra ett anbud eftersom att innehållet är kan vara otydligt, och då inget följer av frågan går det inte att avgöra om det är ett anbud eller inte. Men allmänt brukar man säga att ett anbud i alla fall ska vara tillräckligt konkret till sitt innehåll för att man ska kunna ta ställning till (det måste vara ett definitivt ställningstagande) samtidigt som det är riktat till en bestämd person. Om man kommer fram till att det rör sig om ett anbud kommer ditt svar med stor sannolikhet att ses som en accept och frågan är då om detta innebär att ett avtal har ingåtts. Troligtvis är nog så fallet, men man kan kanske också tänka sig att dina frågor ger utrymme för att diskutera huruvida ditt svar istället ska betraktas som en oren accept enligt 6 § avtalslagen, vilket istället normalt ses som ett avslag av anbudet i förening med ett nytt anbud. Såvida man inte enligt 9 § avtalslagen har gjort ett förbehåll för att anbudet inte är bindande, inträder bundenhet i och med att anbudsmottagaren tar del av ett skriftligt anbud – något som kallas för löftesprincipen. När man som anbudsgivare har lämnat ett anbud kan man således inte återkalla det (såvida återkallelsen inte är mottagaren till handa innan han tar del av anbudet, något som regleras i 7 § avtalslagen). Nästa fråga blir mot denna bakgrund, hur länge som man ska anses bunden vid sitt anbud – denna tidsperiod kallas för acceptfrist (d.v.s. anbudsmottagarens betänketid). Acceptfristens längd kan anges i anbudet och i sådana fall gäller enligt 2 § avtalslagen denna tid, men i andra fall kan det vara så att ingen acceptfrist anges i anbudet och då gäller enligt 3 § avtalslagen en legal acceptfrist under skälig tid. Acceptfristen ska då motsvara den tid som behövs för skälig betänketid samt befordring av meddelandena (d.v.s. den tid det tar att sända anbud respektive accept). Om ditt svar ses som en accept och denna kommer cateringföretaget tillhanda inom acceptfristen har troligtvis avtal ingåtts, med tanke på att det av informationen i frågan inte tycks finnas några förbehåll beträffande bekräftelse, men om så är fallet kan detta få stor betydelse. Någon gräns för vad som är att betrakta som skälig tid, går inte att uttala sig om då det är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet där hänsyn framförallt måste tas till avtalets beskaffenhet. Bedömningen är som sagt, beroende av om ditt meddelande ska betraktas som ett anbud eller en accept (eller kanske rentutav en ren förfrågan) samt omständigheterna i övrigt (bl.a. kan även partsförhållandet spela in, d.v.s. om du gjort beställningen i egenskap av näringsidkare eller konsument). Om det ses som en ren accept, har med stor sannolikhet ett avtal ingåtts, men man bör även uppmärksamma att det i sådana fall eventuellt kan ha uppstått en lojalitetsplikt. Om en sådan förpliktelse försummas kan det medföra påföljder, men om det kan vara aktuellt i detta fall måste göras efter en samlad bedömning. Om man istället betraktar det som ett anbud gäller troligtvis det motsatta, alltså att avtal inte har ingåtts. Den senare lösningen förutsätter i sådana fall att cateringföretagets svar anses ha inkommit efter det att acceptfristen har löpt ut. Med tanke på att slutsatserna kan bli så olika beroende av vilka omständigheter som läggs till grund, kan det vara bra att kontakta någon sakkunnig om du känner fortsatt osäkerhet om vad som gäller. Avtalslagen finner du http://lagen.nu/1915:218 Med vänlig hälsning

Borgensmans betalningsansvar vid preskription

2007-04-19 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |En person har gått i borgen för en fordran/skuld. Kan borgenären kräva personen som gått i borgen för skulden på pengar efter att fordran preskriberats?
Andreas Heed |Nej, när huvudfordran är preskriberad förfaller även rätten att kräva borgensmannen på beloppet (se 8 § PreskL http://lagen.nu/1981:130)

Muntligt avtal om lägenhetsuthyrning

2007-04-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Min bror har ingått ett muntligt avtal med en kvinna rörande andrahandsupplåtelse av sin bostadsrätt. Allt var klart, min bror som redan bor på annan ort, postade ett avtal för påskrivning men så hör kvinnan av sig och meddelar kort att hon fått tag på en annan lägenhet. Detta ställer till problem för min bror som tackat nej till ett flertal andra intresserade, för han hade ju redan en hyresgäst. Nu vill vi försöka utverka betalning för den avtalade uppsägningstiden och undrar om vi har lagen på vår sida. Med vänlig hälsning,
Markus Larsson |Hej av hyreslagen, 12 kap. jordabalken, framgår av dess andra paragraf att ett hyresavtal inte behöver vara skriftligt. Ett muntligt avtal är lika giltigt, men medför den nackdelen att det är svårare att bevisa. Utgångspunkten är alltså att den tilltänkte hyresgästen är bunden vid avtalet. Detta medför att hyresgästen är tvungen att betala vad hon åtagit sig genom kontraktet, d.v.s. att betala hyran tills dess att kontraktet/uppsägningstiden har gått ut. Du har alltså lagen på din sida och har rätt till betalning, men ett muntligt avtal är av naturliga skäl sämre ur bevissynpunkt. vänlig hälsning,

Kontrollavgift vid olovlig parkering

2007-05-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Jag har en fråga om Lag 1984:318 om kontrollavgift vid olovlig parkering, 10 §. Bakgrund: Jag parkerade på en privat parkering i Uppsala och erlade erfoderlig avgift. Trots det fick jag en kontrollavgift på 350 kronor. Vid kontakt med parkeringsbolaget säger de, att parkeringsplatsen är uppdelad i två zoner och att jag stod i fel zon. Enligt min uppfattning framstår det som uppenbart oskäligt att på denna grund ta ut kontrollavgift. Stöder 10 § min uppfattning?
Johanna Bergsten |Enligt 10 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering får kontrollavgift inte tas ut om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt. Att döma av formuleringen på lagrummet skall undantaget från kontrollavgift tillämpas restriktivt. Enligt uttalanden i förarbetena till nämnda bestämmelse bör det krävas mer än att försumligheten är ursäktlig för att markägaren inte skall ha rätt att ta ut kontrollavgift. En avgift bör inte få tas ut om försummelsen berott av någon oförutsebar omständighet av mer än bagatellartad natur. Som exempel anges egen eller en nära anhörigs sjukdom. Också andra situationer som den ansvarige inte kan påverka själv bör vara skäl nog. Däremot bör inte den som glömt att förete parkeringstillstånd utan vidare kunna undgå avgift. (prop. 1983/84:104 s. 21-22). Att du betalt fel avgift bör därför inte falla in under undantaget i 10 §. För att kontrollavgift ska få tas ut krävs dock att parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken. (3 § i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Om erforderlig skyltning fanns vid parkeringsplatsen finns det som jag ser det ingen rättslig möjlighet för dig att komma undan kontrollavgiften. Med vänlig hälsning

Gåva av sommarstuga

2007-05-05 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |En vän har hamnat i en tvist med sin far. Fadern har i vittnens närvaro lovat henne att hon ska få rätt att överta hans sommarstuga. Nu har han beslutat att sälja stugan till högstbjudande utan hennes vetskap. Kan hon bestrida detta?
Daniel Waerme |Hej! Jag tolkar din fråga som att din väns far genom en utfästelse lovat sin dotter att hon skall erhålla faderns sommarstuga vederlagsfritt. Jag utgår vidare från att sommarstugan utgör fast egendom, d.v.s. att även marken på vilken stugan är belägen ingår. Enligt 4 kap. 29 § Jordabalken, se http://www.lagen.nu/1970:994, måste samma formkrav som vid köp av fast egendom vara uppfyllda, för att gåvan skall bli bindande. De formföreskrifter som gäller vid köp av fast egendom framgår av 4 kap. 1 § JB. För det fall sommarstugan inte utgör fast egendom, utan t.ex. är en byggnad på annans mark, gäller istället gåvolagen, se http://www.lagen.nu/1936:83 Enligt gåvolagen inträder bundenhet för givaren först då gåvan fullbordats. Ett löfte/utfästelse om att utge en gåva är således inte bindande, se 1 § gåvolagen. Fullbordande kräver normalt att tradition sker, vilket i praktiken innebär att mottagaren får besittning/kontroll över objeketet. Gällande en byggnad på annans mark, som alltså är lös egendom, är traditionskravet svårt att uppfylla. Förmodligen är gåvan fullbordad då mottagaren erhållit t.ex. nycklar till sommarstugan och givaren tillika saknar rådighet. Med vänliga hälsningar

Omyndigas rättshandlande och urkundsförfalskning

2007-05-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vad händer om en under 18 gjort ett konto på en internetsida, i sin förälders upg, skapat sig en faktura och då detta skulle godkännas av målsman, så låtsas någon vara han/hon och godkänner, utan förälderns vetande och godkännande? -Vad händer med fakturan, ska den betalas? -Vad händer med den som låtsades vara målsman och godkände, mst denna betala böter lr ngt? Tack för hjälp!
Sara Olsson |Hej! I kap. 9 FB (Föräldrabalken) finns bestämmelser angående följderna av omyndigas rättshandlande. Omyndiga har inte rätt att företa rättshandlingar, förutom vid vissa undantag som inte gör sig gällande här. Företar omyndiga rättshandlingar har inte den omyndiges avtalspart något godtrosskydd, d.v.s. det spelar ingen roll om den person trodde att den omyndige var myndig eller handlade med vårdnadshavares samtycke. Detta får till följd att om ett avtal har ingåtts utan vårdnadshavares samtycke så är det ogiltig. Eftersom avtalet inte bedöms existera så kan inte heller dem förpliktelser som skapas i avtalet åberopas. Däremot kan i nedan angivna fall ersättningsskyldighet uppstår för den omyndige. När ett avtal är ogiltigt p.g.a att samtycke har saknats ska envar återbära vad dem har mottagit. Har avtalet ingåtts med falska uppgifter om behörighet som har inverkat vilseledande på den som avtalet slöts med blir den omyndige skyldig att i den omfattning som är skäligt utge ersättning för förlust som föranletts av avtalet. Det är det negativa kontraktsintresset som ska ersättas, vilket betyder att motparten skall försättas i samma ekonomiska ställning som han skulle ha varit om avtalet aldrig ingåtts. Har avtalet ingåtts genom ett brottsligt förfarande ska ersättning ges efter vad som gäller om skadestånd p.g.a. brott. Allt detta framgår i 9:7 FB. Den som låtsas vara förälder och godkänner i dennes namn gör sig skyldig till den straffbara handlingen urkundsförfalskning. Enligt 14:1 BrB (Brottsbalken) har en urkundsförfalskning genomförts om någon genom att skriva annan persons namn framställer en falsk urkund och denna innebär fara i bevishänseende. För att det ska föreligga fara i bevishänseende måste tre villkor vara uppfyllda dessa är att det ska finnas fara för förväxlig med äkta urkund, sannolikhet för att den förfalskade urkunden kommer att användas och sannolikhet att detta användande skulle medföra skada eller olägenhet. Vänliga hälsningar

Nytillkommen omständighet i avtalsförhållande

2007-05-02 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har annonserat ut ett torp vi blocket som "bortskänkes mot bortforslande". Fick många svar. Första spekulanten sa att han skulle ta det och flytta det till sonens tomt. Han sa sig betala kostnaden för kommunens rivningslov. Jag tog bort annonsen samma kväll. Vid ytterligare kontakt med kommunen framkommer att det krävs ett intyg från anticimex på att torpet är fritt från skadedjur för att få flytta det. Total kostnad max 4000kr. Nu när vi skickar ett skrifligt avtalsförslag, så får vi till svar att han ej har intresse för fastigheten längre. Hur är rättsläget? Kan jag kräva skadestånd? Jag har spelat in spekulantsamtalet där han säger sig vilja ha torpet. I min mening ett muntligt avtal.
Linnéa Nilsson |Mycket riktigt har du och spekulanten ingått ett muntligt avtal. Dessa skall, liksom skriftliga avtal, hållas. Spekulanten ingick avtalet med dig med avsikt att utan att behöva betala för mer än rivningslovet få överta ditt torp. Omständigheten att det krävs intyg från Anticimex visste varken du eller spekulanten om vid avtalsslutet och således inte heller något ni har avtalat om. Spekulanten är därför inte skyldig att betala denna avgift och du kan inte kräva denne på något skadestånd. I själva verket kan det vara så att spekulanten skulle kunna kräva att han, trots avgiften till Anticimex, ska få överta torpet utan att behöva betala för mer än rivningslovet. Det är ju så ert avtal ser ut. Jag är emellertid inte säker på att spekulanten skulle få framgång med ett sådant krav eftersom det kan ses som oskäligt. Tillkommer omständigheter som medför att upprätthållandet av ett avtal blir oskäligt, kan man jämka detta. Är det så att du och spekulanten ses som jämnstarka avtalsparter och om kravet på intyg från Anticimex är något du borde ha vetat om, är det dock tveksamt om man skulle jämka avtalet. För din del är det nog därför bäst att acceptera att spekulanten har dragit sig ur avtalet och försöka på nytt med en ny spekulant. Med vänlig hälsning,