Måste en tvistig skuld betalas vid anmaning?

2008-01-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har ett skriftligt avtal med en "vän" som skall betala av en skuld på 5000 kr med 1000 kr per månad eller så fort som möjligt. Vi har nu fått tillbaka 900 kr på fritidsresor pga förseningar. de utbetalades till mig, då jag står som huvudansvarig. Samt hennes mammas förseningsavgift också den på 900 kr. Hon har betalt totalt 2000 kr hittills, enligt muntligt avtal skulle jag dra av hennes 900 kr på skulden men hon bryter nu mot detta och vill ha ut denna summan. Nästa förfallodag är 31/1-08. Hur länge kan jag vänta med att betala ut dessa 1800 kr?
Jens Åström |Hej, Av din fråga verkar det som om inget avtal föreligger mellan dig och din väns mamma. Att din vän anger att moderns fordran på dig ska kvittas mot din väns skuld har ingen bäring juridiskt sett. Det föreligger alltså två separata skuldförhållanden, dels ett mellan dig och din vän, dels ett mellan dig och din väns mamma. Mellan dig och din vän så har hon i avtal godkänt att hennes 900 kan dras av på hennes skuld, trots att förfallodagen inte inträtt. Detta är givetvis giltigt och hon kan inte ensidigt ändra sig. Beträffande din väns mor och dig så har hon en fordran på dig, du är alltså skyldig att ge henne den summan. Hennes alternativ att förmå dig att betala mot din vilja är två, antingen att skicka in en ansökan till kronofogden om betalningsföreläggande. Gör hon det bör du bestrida hennes krav, vilket gör henne tvungen att begära att målet ska överlämnas till tingsrätt. Om det mot förmodan går så långt kommer tingsrätten i dom avgöra målet (till din nackdel). Med vänlig hälsning

fel i tjänst

2007-12-17 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Bil lagades 07-07-25 av en bilverkstad. Nu har samma fel uppstått igen. De åtar sig att reparera bilen men har inte tid förrän om tidigast tre veckor. Vi hävdar att vi vill låna en bil för särskilt en planerad resa norrut. De hävdar att det inte går. Alla deras bilar var redan bokade. Har vi rätt att kräva en hyrbil/lånebil?
Anna Uhr |Hej! Är felet som uppstått på bilen något som beror på bilverkstaden och kan klassificeras som en fel i deras tjänst så kan ni har rätt att hållas skadefria. Enligt 31§ konsumenttjänstlagen http://lagen.nu/1985:716 så ska bilverkstaden se till att ni inte får några kostnader på grund av felet som ni inte skulle ha haft om reparationen gått som den skulle, gör de inte det har ni rätt till skadestånd för den förlust ni gör genom att kanske vara tvugna att hyra bil. Det är lite svårt att avgöra av frågan om felet som nu finns på bilen beror på bilverkstaden. Om det är så så har ni rätt till en hyrbil eller pengar som betalar en hyrbil. Berätta dock först för bilverkstaden vad ni tänker göra så de får chansen att ordna någon lösning åt er. Hälsningar

Preskriptionstid för kontokortskredit

2007-12-07 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är preskriptionstiden för en kontokortskredit 3 år? Ändras detta om det är fråga om skulder hos ett inkassoföretag för gamla inköp?
Tobias Andersson |Hej! Enligt Preskriptionslagens 2 § 2 stycke är preskriptionstiden 3 år för fordringar mot konsument av näringsidkare om de avser vara, tjänst eller annan nyttighet till enskilt bruk. Detta torde i regel vara fallet med kreditkortsskulder, om inte varorna är köpta för att användas till någon affärsverksamhet utan just för att användas privat. Samma sak gäller om dessa skulder kommit till inkasso. Tänk dock på att preskriptiontiden kan avbrytas och en ny treårspreskription om den som innehar fordran företar en av de preskriptionsavbrytande åtgärderna i Preskriptionslagens 5 §. Dessa är att du utfäster dig att betala, betalar ränta, amorterar eller annars erkänner fordringen. Den kan även avbrytas genom skriftligt krav eller erinran från fordringens innehavare eller genom att denne väcker talan i domstol rörande fordringen eller åberopar denne i domstol. Se Preskriptionslagen http://www.lagen.nu/1981:130. Lycka till! MVH

Krav på mellanskillnaden vid felaktigt pris?

2007-11-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Anta, för sakens skull, att en butik säljer två snarlika produkter. Som exempel skulle man kunna tänka sig två jackor av samma märke, varav den ena har funktioner/tillbehör som gör att den är dubbelt så dyr som den andra. Ponera vidare att kunden bestämmer sig för den dyrare jackan och lämnar över den till persnen bakom disken som av misstag tar betalt för den billigare. På kvittot kan det tydligt utläsas att kunden köpt den billigare. Till saken hör att denna fiktiva butik enbart har en av varje jacka i lager, vilket skulle kunna göra att misstaget lättare upptäcks. Kunden kan rimligen inte göra sig skyldig till bedrägligt beteende, varan räcks fram utan avsikt att betala mindre än fullt pris men kassapersonalen ber om fel belopp. Priset har heller aldrig diskuterats före transaktionen. Har butiken någon rätt att i efterhand inkräva mellanskillnaden (butiken har lämnats och dag/ar har förflutit)? Identifikation skulle kunna vara möjlig eftersom vår exempelkund har betalat med kort.
Jonas Öjelid |Hej, precis som Du skriver kan kunden inte dömas för något brott eftersom uppsåt saknas - kunden har ju velat göra rätt för sig. Min bedömning av den avtalsrättsliga situationen är att frågan om återbetalningsskyldighet avgörs av Avtalslagen 32 § 1 stycket som Du kan läsa http://www.lagen.nu/1915:218#P32 . Det innebär att om kunden insåg eller borde ha insett butikens misstag, t.ex. om det begärda priset var orimligt lågt för den typ av jacka som det var fråga om, blir avtalet ogiltigt. I praktiken skulle det innebära att butiken har rätt att kräva att kunden återlämnar jackan eller betalar mellanskillnaden. 32 § 1 stycket tar inte sikte på precis den här situationen men jag anser att den är den regel som så att säga ligger närmast till hands. Flera av avtalslagens regler om ogiltighet förutsätter att ena avtalsparten på något sätt har försökt vilseleda motparten. Dessa regler kan förstås inte tillämpas när kunden har för avsikt att betala fullt pris för den köpta varan. Det är tveksamt vilken betydelse det har att det tydligt framgår av kvittot att kunden har betalat för den billigare jackan. Om kunden i samband med köpet inser att han har betalat för lite kan detta innebära att han är i s.k. ond tro, vilket är förutsättningen enligt 32 § 1 st för att köpet skall vara ogiltigt. Detta framgår av 39 § 2 st, men kräver då att kunden verkligen har tittat på kvittot efter köpet vilket man knappast kan förutsätta. Vänliga hälsningar

Köpeskilling från sålt hus där annan bott

2007-12-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är 3 systrar som äger 1/3 var av en sommarstuga. Vi har fått stugan av våra föräldrar som bor där mest och som även står för alla utgifter. Nu vill tyvärr en syster sälja och vår pappa vill ha del av försäljningspengarna. Frågan är hur mycket han har att kräva? Har han rätt till några pengar alls? Tack för svar.
John Engholm |Om han inte har någon äganderätt i stugan så saknar han juridisk rätt till del av köpesumman. Att han stått för utgifterna under deras vistelse i stugan får väl ses som en form av hyra. Det ger honom inte rätt till själva fastigheten.

Vem är betalningsansvarig för felparkering?

2007-12-07 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej finns det nån lag om vem som har betalningsansvaret för p-böter? Om jag lånar tex. mammas bil och får en bot på den.. är det då mamma, som bilen står på, som är ansvarig för att boten betalas? eller är det jag, som har kört, felparkerat/inte betalt biljetten?
Christina Weilander |Hej, Svaret blir beroende av vilken lag felparkeringen omfattas av. Enligt 4 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift (FelpL) är det fordonets ägare som ansvarar för att felparkeringsavgiften blir betald. Enligt lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering är däremot ägare och förare solidariskt ansvariga att betala avgiften. Detta innebär att de ansvarar" en för alla alla för en". Den senare lagens tillämpningsområde bestäms indirekt av tillämpningsområdet för FelpL vilket frangår av 2 st i 1 §. Denna formulering av tillämpningsområde av de båda lagarna har lett till att det uppstått gränsdragningsproblem mellan regelsystemen. Av 1 § förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift framgår bl.a. att FelpL är tillämplig på överträdelser av lokala trafikföreskrifter. Avgörande för frågan om vilken lag som är tillämlig, och därmed också frågan om vem som är ansvarig för felparkeringsavgiften,är om den aktuella överträdelsen omfattas av en lokal trafikföreskrift eller inte. Gränsdragningen är mycket svår att göra vilket framgår av t.e.x NJA 2001 s 430. Vänligen

Sekretessavtal

2007-12-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är i färd med att starta upp ett företag. Jag har givetvis en affärsidé och det är där problemet uppstår. Jag måste nu delge min idé till andra personer som jag vill ha med i min verksamhet, d.v.s. min/a affärspartner/ers. Finns det möjlighet att genom skriftligt avtal förbjuda mina affärspartner att ”sno” idéen som jag presenterar? d.v.s. om de (efter att ha hört idéen) inte är intresserade av att vara med i den idé jag har. Alltså kan avtal skrivas för att förbjuda personer att ta min affärsidé, mina tankar och idéer, och starta upp egen verksamhet? Vad skall ingå i ett sådant avtal?
Mikael Karlsson |Hej! Till att börja med kan sägas att det är svårt att ge ett helt tillfredställande svar på din fråga. Detta eftersom då du väl har meddelat din affärsidé finns det alltid en risk att den sprids till allmänheten. Jag skulle vilja påstå att det finns två huvudsakliga sätt att bemöta detta problem på. För det första att minimera risken för att affärsidén sprids och för det andra att på förhand minimera den förlust som skulle uppstå om idén sprids. Att minimera risken för att affärsidén sprids går att göra genom upprättandet av ett avtal mellan dig och den person som du berättar iden för. Poängtera här att ett muntligt avtal är bindande men att det är svårt att bevisa att ett sådant har ingåtts. Ett skriftligt avtal skall för att vara giltigt vara undertecknat av båda parterna och det bör framgå var och när avtalet upprättades. I bevishänseende torde det också vara lämpligt att avtalet bevittnades av någon utomstående i den mån detta är möjligt. Lämpligast är om båda avtalsparterna har varsin kopia av original avtalet. Ett avtal som upprättats för att reglera konfidentiell information mellan två avtalsparter benämns vid sekretessavtal. I ett sådant avtal skall man särskilt lägga vikt vid ett par saker. Det bör framgå att du har en affärsidé som du skall och berätta om för den andra avtalsparten i hopp om att denna person skall bli din affärspartner. Det skall också framgå att han inte får föra vidare den information som han får ta del av och att han inte heller ensam får använda sig av affärsidén. Utöver detta bör du så långt som möjligt i sekretessavtalet formulera vad affärsidén går ut på utan att direkt uttala den. Detta ger dig en starkare bevisning utifall din tänkta partner skulle bryta mot avtalet. Ifall din avtalspartner bryter mot avtalet kan han komma att bli skadeståndskyldig. Det kan dock vara klokt att föra in något om eventuellt skadeståndsanspråk i själva avtalet för att poängtera att affärsidén har ett ekonomiskt värde för dig. Utöver detta kan sägas att du bör vara försiktig med till vem och hur mycket information du delger och utifrån detta väga risken av att din affärsidé kommer ut till allmänheten mot att den kanske annars stannar på idéstadiet och därmed inte förverkligas. Med vänliga hälsningar,

Betalat faktura till fel bankgirokonto?

2007-11-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har betalat en faktura till fel bankgirokonto, en privatperson fick pengarna istället hur gör jag för att rätta till detta?
Peter Ahlström |Hej! Om du vet till vilken person pengarna har kommit, är alltid den första möjligheten att helt enkelt kontakta personen i fråga och förklara situationen. I många fall förstår personen misstaget och ger tillbaka pengarna. Du kan även höra av dig till din bank och förklara situationen där de kan hjälpa dig. Vad som rättsligt styr felaktiga betalningar är en princip som kallas Condictio Indebiti. Huvudregeln är att pengarna skall gå åter. Men undantag görs i vissa fall, främst när mottagaren har varit i god tro och förbrukat beloppet eller annars inrättat sig efter betalningen. För att vara i god tro skall man varken ha insett eller bort inse att det rörde sig om en felaktig utbetalning. Här gäller det privatpersoner och här ställs det inte lika högra krav på dig som om det hade varit fråga om t.ex. en bank. Men det bör poängteras att du så fort som möjligt underrättar personen eller på annat sätt kontaktar bank eller advokat så att mottagaren blir varse om felbetalningen. Med vänlig hälsning,