Avtalsslut

2007-04-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Lite nyfiken på just s.k. avtal. Vi hade "avtalat" med en person som skulle köpa vår maskinpark för en summa av knappa 500'. När vi undrar hur det förlöper och aktuellt läge, svarar han via sms: "Du kan ta det lugnt, det blir affär. Hör av mig måndag." Nästa gång vi söker kontakt i samma ärende svarar han: "Vi får ta hämtning nästa vecka." Nu är köparen som bortblåst. Vi hade räknat med honom som köpare och har således avstått andra bud. Avtalsbrott? Kan vi begära skadestånd?
Martin Ågren |Hej. För att ett avtal skall ha slutits måste det, för det första, föreligga ett anbud och, för det andra, en accept på detta anbud, d.v.s. samstämmiga viljeförklaringar om köp respektive försäljning. En accept eller ett anbud behöver inte vara av något speciellt slag såvida det inte finns några formkrav för avtalet som t.ex. vid köp av fastigheter. I Ditt fall kan en accept/ett anbud avges muntligen, skriftligen eller konkludent. Att avge ett anbud eller en accept konkludent innebär att en part genom sitt handlande ger motparten en befogad uppfattning att avtal ingåtts, emellertid innebär detta vanligen stora bevissvårigheter. Utifrån den sms korrespondens Ni har haft verkar avtal dock inte ha slutits. Det första sms:et anger tydligt att det blir affär men samtidigt att det inte föreligger något avtal än. ”Vi tar hämtning nästa vecka” kan inte heller anses vara en accept på Ditt anbud. Något avtal har alltså inte slutits utifrån den information Du givit oss. Dock kan avtal ha slutits innan sms korrespondensen men utifrån informationen i Din fråga kan jag inte avgöra det. Vad gäller skadestånd kan Du möjligtvis begära skadestånd då motparten kan anses ha förfarit culpöst, oaktsamt, vid avtalsförhandlingen, s.k. culpa in contrahendo. Du kan då bara begära skadestånd för det negativa kontraktsintresset, d.v.s. ersättning för kostnader och utgifter Du haft till ingen nytta då avtal alltså inte kommit till stånd. Huvudregeln är dock att avtalsförhandlingar sker på egen risk men om motparten har agerat ovanligt culpöst kan alltså skadestånd för det negativa kontraktsintresset aktualiseras. I detta hänseende kan det ligga Din motpart till last att han försäkrat Dig om att det blir affär men sedan avstått utan någon förklaring. Det bör dock beaktas att det negativa kontraktsintresset alltså endast omfattar kostnader och utgifter till ingen nytta. Vanligtvis är dessa inte speciellt omfattande för privatpersoner varför det inte alltid är lönt att processa i saken. Med vänlig hälsning

Skall skuldebrev registreras?

2007-03-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om ett enkelt skuldebrev behöver registreras i tingsrätten eller någon annan myndighet för att gällas. Tack.
Rasmus Fahlén |Nej det behövs inte för varken löpande eller enkla skuldebrev. Krav som brukar hänföras för att ett skuldebrev skall vara giltigt är: -Ensidigt. Ett krav på någon form av prestation utan att det föreligger krav på motprestation. -Ej blanda samman skuldebrevet med annat innehåll, exv. ett brev. -Skriftlighet krävs som huvudregel och något annat rekommenderas inte. -Kravet skall avse en penningfordran.

Denuntiation vid överlåtelse av enkla skuldebrev

2007-03-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Angående överlåtelse av enkla skuldebrev. Måste meddelande om överlåtelse vara skriftlig? Måste överlåtelsen meddelas inom någon viss tid? Är det tillräckligt att meddela överlåtelsen genom att den gamla borgenären anger en ny namngiven borgenär på baksidan av skuldebrevet. Eller går det inte att meddela överlåtelsen och begära betalning vid samma tillfälle?
Rasmus Fahlén |Meddelandet om överlåtelsen, eller denuntiationen som det egentligen heter finns till för att förvärvaren av skuldebrevet skall få ett skydd mot att gäldenären med befriande verkan betalar till överlåtaren samt mot möjligheten att fordringen tillfaller överlåtarens eventuella konkursbo. Därav ligger det i förvärvarens intresse att denuntiationen sker omgående efter överlåtelsen. 29 § samt 31 § skuldebrevslagen reglerar frågorna. Kraven är olika beroende på vilket skydd man eftersträvar. 29 § handlar om skyddet mot att gäldenären med befriande verkan betalar till överlåtaren. Här räcker det med att gäldenären haft skälig anledning att misstänka att skuldebrevet blivit överlåtet för att denne inte skall kunna betala med befriande verkan till överlåtaren. Det är oväsentligt på vilket sätt som detta skett och vem som har gjort det. Inga formella krav föreligger alltså. När det gäller 31 § kan enbart överlåtaren och förvärvaren denuntiera gäldenären, även om det ligger i förvärvarens intresse att så sker. I denuntiationen skall det uttryckligen framgå att det är fråga om överlåtelse av skuldebrevet. Det räcker att denuntiationen kommit gäldenären till handa, denne behöver alltså här inte ha läst den. Min rekommendation är därför att gäldenären enligt ovan denuntieras i en särskild handling så fort som möjligt efter att överlåtelsen skett.

Formkrav för fullmakt?

2007-03-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hur skrivs en allmän fullmakt? Vad måste finnas med på en fullmakt och vad säger lagen om fullmakt? Frågan gäller då Apoteket inte kräver några vittnen på sin fullmaktsblankett.
Linnéa Nilsson |Bestämmelserna om fullmakt finns i avtalslagens andra kapitel, se http://lagen.nu/1915:218#K2 . Principen bakom fullmakter är att den som företar handlingen åt personen som lämnat fullmakten (huvudmannen) inte binder sig själv, vilket är normalt vid rättshandlingar, utan huvudmannen. Det finns inga direkta formkrav för upprättandet av en fullmakt, även en muntlig fullmakt är giltig. Det finns därför inte heller några lagstadgade krav på att en fullmakt skall vara bevittnas. Detta utesluter naturligtvis inte att motparten kan kräva att fullmakten ändå ska vara bevittnad för att gälla. Personen som företar handlingen (fullmäktige) måste göra detta inom fullmaktens gränser, det vill säga inom sin behörighet, se http://lagen.nu/1915:218#P10 . I ditt fall innebär det exempelvis att köpa produkter från Apoteket. Förutom detta måste handlingen även ligga inom fullmäktiges behörighet och inte strida mot några inskränkande föreskrifter från huvudmannen, se http://lagen.nu/1915:218#P11 . Huvudmannen kan exempelvis ha gett ett maxbelopp som fullmäktige kan handla för. Om den fullmäktige bryter mot en sådan föreskrift är handlingen ändå giltig mot motparten om denne inte vetat om inskränkningen, men fullmäktige måste ersätta huvudmannen för den skada denne drabbas av. På Apotekets blankett om fullmakt skall en sådan befogenhetsinskränkning dock inte anges vilket innebär att den fullmäktige får företa alla de handlingar som finns uppräknade på blanketten. En fullmakt kan alltså vara både muntlig och skriftlig. En skriftlig fullmakt kan innehålla allt från en enkel instruktion om att person X får företa rättshandlingar å Y:s vägnar, men även mer detaljerade instruktioner. Hoppas att detta hjälper dig! Med vänlig hälsning

Dödande av skuldebrev - bevisning

2007-04-02 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Angående dödande av skuldebrev: kan man begära att borgenär ska bevisa handlingens existens för gäldenären?? Tack på förhand, LU
Johanna Stampe |Hej! Som jag har förstått det så är det för rätten som borgenären ska bevisa handlingens existens, då det är rätten som beslutar om dödande av skuldebrevet ska ske. Med vänlig hälsning

Vad innebär 36 § avtalslagen?

2007-03-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär avtalslagen §36 ?
Rasmus Fahlén |Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens områdes 36 § är en allmän jämkningsregel. Den används för att jämka avtalsvillkor alternativt för att bortse från dem på grund av att de är oskäliga. Om villkoret har en betydande inverkan på avtalet i sin helhet kan hela avtalet förkastas. Till ledning för att bedöma huruvida ett avtalsvillkor är oskäligt får man enligt bestämmelsen använda sig av en rad faktorer. De är omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Just passusen ”omständigheterna i övrigt” gör det legitimt att argumentera utifrån i princip vad som helst för att ett avtal skall vara oskäligt. Bestämmelsen skall tillämpas med stor restriktivitet. Det har visat sig att man vid frågeställningen huruvida den är tillämplig eller inte skall tillmäta storleksförhållande mellan parterna stor betydelse. Bäst förutsättningar för tillämpning finns då det är stor skillnad mellan dem. Typfall på situationer då bestämmelsen är tillämplig är: -Ena avtalsparten förbehåller sig ensam beslutanderätten i en viss fråga. -Missförhållanden mellan parternas förmåner. -Ingen rimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd. -En avtalspart utsätts för diskriminerande behandling-

Är reklam bindande?

2007-04-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vattenfall visade på sin hemsida för privata abbonnemang priset 38,98 öre/kWh under några timmar. På en direkt fråga meddelade man mig att priset var fel d.v.s exklusive elcertifikatsavgiften och att priset skulle vara 42,70 öre/kWh. Jag hävdar att Vattenfall är bundna av sitt erbjudande även om man begått ett fel. Jag vet att företag som annonserat priser exklusive moms i annonser riktade mot privatpersoner tvingats leverera varorna till det utannonserade priset. Är inte detta ett liknande fall? Jag kan skicka kopior på E-mail korrespondansen om ni är intresserade att tränga djupare in i detta
Cecilia Johansson |Hej, Reklam om en tjänst eller en vara på t ex en hemsida räknas inte som ett bindande erbjudande för företaget. En annons är endast ett erbjudande och inget du som köpare kan åberopa vid ett köp. Villkoren, dvs priset i det här fallet, bestämmes först när du och säljaren genomför ett köp. Hade du t ex hunnit trycka på "köp tjänsten", hade dessa priser blivit bindande för Vattenfall. Detta följer av Avtalslagen (se http://lagen.nu/1915:218). Enligt Marknadsföringslagen kan en annons som visar fel pris anses som vilseledande. Men trots att domstolen slår fast att en annons är vilseledande innebär det inte att du har rätt till det pris som annonserades. Domstolen prövar nämligen endast om annonsen kan anses som vilseledande mot alla konsumenter. Anses den vilseledande förbjuds den. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, Med vänlig hälsning

Uppsägning och förlängning av hyresavtal

2007-04-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående uppsägningstid på ett hyreskontrakt på ett möblerat rum, jag bor alltså inneboende. Kontraktet är skrivet till slutdatum 31/12 men uppsägningen uteblev. Hur lång uppsägningstid har man då på sådant kontrakt? Tack på förhand!
Sara Olsson |Hej! Hyresavtal kan ingås på bestämd eller obestämd tid. Ingås avtalet på obestämd tid krävs alltid uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla, 12:3 st 1 Jordabalken (JB). I ett fall så krävs uppsägning även när ett hyresavtal är skrivet på bestämd tid. Så är fallet om ett hyresförhållande (d.v.s. den sammanlagda tid lägenheten har hyrts ut till hyresgästen) har varat i mer än nio månader. (2 st) Avtal på bestämd tid förlängs på obestämd tid om: 1. Avtalet inte sägs upp trots att uppsägning skall ske och avtalet saknar bestämmelser om utebliven uppsägning, eller 2. Hyresgästen fortsätter att använda lägenheten i en månad efter avtalets utgång och hyresvärden inte har anmodat denne att flytta. (st 3) Har avtalet förlängts på obestämd tid gäller en uppsägningstid på tre månader, 12:4 st 1 p 1 JB. Har ett hyresförhållande varat i mer än tre månader skall uppsägningen vara skriftlig, 12:8 JB. Inom hyresrätten finns det något som kallas besittningsskydd, 12:45 JB, och detta innebär en rätt för hyresgästen att bo kvar i lägenheten trots hyresvärdens uppsägningar om inte någon omständighet som nämns i 12:46 JB föreligger. I ditt fall blir det dock inte aktuellt med något besittningsskydd om lägenheten är en del av huresvärdens egna bostad, 12:45 p 2. Med vänliga hälsningar