Muntligt avtal bindande?

2007-09-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag var tittade på en scooter igår som en privatperson sålde. Jag bestämde mig för att köpa denna för 10000:- vilket var det begärda priset. Vi var överens om detta och tog i hand. Han saknade dock registeringshandlingarna och han ville helst slutföra affären när nya kopior anlänt. Nu skulle jag förstås betalat handpenning med det slog mig inte in. Idag ringer han och säger att han har en köpare som vill betala 11000:- och han ville väl att jag skulle bjuda över. Detta var jag inte pigg på och jag påminde honom vad vi vad överens om men han var ju endast interesserad av den extra tusenlappen. Kan man göra något, gäller muntliga avtal mellan privatpersoner? Svärfar vittne till hela affären.
Sara Forslund |Hej, Inom avtalsrätten gäller en grundläggande rättslig princip som kallas "pactum sund servanda", vilket betyder "avtal skall hållas". Huvudregeln är att avtal som ingåtts är bindande, oavsett under vilka former de ingåtts. Endast för några få typer av avtal finns formkrav, köp av fastighet är ett exempel på ett sådant avtal. För köpeavtal, som du ingått, finns dock inga sådana formkrav utan muntliga avtal gäller i samma utsträckning som skriftliga. Rent praktiskt fyller dock ett skriftligt avtal en funktion i rent bevishänseende, som ett bevis för att ett avtal verkligen ingicks. Att din svärfar bevittnat händelseförloppet är ju ett annat bevis för vad som överenskommits. Vid en eventuell rättegång kommer rätten att värdera och väga samman allt som framkommit och dra en slutsats utifrån det. Ett avtal som ingåtts muntligt är som sagt som huvudregel gällande i samma utsträckning som ett skriftligt. Jag vill dock erinra dig om att en rättegång är tidskrävande och kan bli kostsam, och man kan aldrig vara helt säker på utgången. Du måste känna dig säker på att du tycker att det är värt risken om du bestämmer dig för att ta ditt fall till domstol. Med vänliga hälsningar,

Lös sak

2007-09-08 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Ett uttryck som till exempel "lös sak" är inte så väl definierat i Lagboken. Vad finns det för olika källor där det är möjligt att leta upp mer exakt vilka som är, i detta fall, de lösa sakerna? Ute efter väl ansedda källor!
Simon Carlsson |Lös sak är ett begrepp som mycket riktigt inte definieras i lagen. Det återkommer dock på flera ställen i lagboken (se tex konsumenttjänstlagen 2 och 15 §§). För att få reda på vad som är lös sak kan vi börja med att fastställa vad som är lös egendom. Alla förmögenhetstillgångar, som inte av lagen betecknas som fast egendom, hör in under begreppet lös egendom. I Jordabalken 1:1 stadgas att ”fast egendom är jord”. Lös sak är detsamma som lösöre. I denna term inbegrips saker och ting som kan vara föremål för besittning, exempelvis bilar, båtar, kläder, smycken, böcker, möbler osv. Lös egendom är följaktligen ett vidare begrepp än lösören. Egendom som räknas till lös egendom, men faller utanför begreppet lösöre eller lös sak är exempelvis värdepapper, fordringsrätter, andelsrätter, nyttjanderätter, immaterialrätter och pengar. Hit hör även byggnad på ofri grund, dvs hus på mark som tillhör någon annan än ägaren av huset. Detta är i princip den förhärskande synen på begreppet lös sak. Framställningen ovan är hämtad från Anders Agells bok ”civilrätt”. Anders Agell är professor emeritus i civilrätt vid Uppsala universitet och definitivt en respekterad jurist. Är du intresserad av ytterligare litteratur av personer med auktoritet i ämnet rekommenderar jag något av Torgny Håstads verk. Håstad är justitieråd och professor vid Uppsala universitet. Med vänliga hälsningar

Delägarförvaltning

2007-10-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag sände nyss in en fråga angående delägarförvaltning.
Ola Davidsson |Hej. Din fråga om delägarförvaltning är redan besvarad. Hänvisar dig därför till länken: http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=9676. Mvh

Ingående av avtal

2007-09-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |En person som besvarar en acccept via brev, brevet fastnar på posten och kommer anbudsgivaren tillhanda "försent", trots att där inte finns någon acceptfrist,anbudsgivaren har då redan sålt berörd vara dagen innan hon får brevet, har personen som skicka anbudet några rättigheter vs skyldigheter? Han ringer förövrigt henne 2 veckor efter den tänkt leveransen och hör efter när hans vara skall komma, men anbudsgivaren har inte ens hört av sig,utan kastat brevet och inte talat om att det inte blir något avtala dem emellan.Hur löser man detta?
Tim Boström |Hej, Avtal kan komma till stånd på olika sätt. Detta är en följd av att avtalslagens 1 kap. är dispositivt, med vilket menas att parterna kan komma överens om andra sätt att ingå ett avtal på (så länge det inte finns begränsningar enligt lag, t.ex. vid köp av fast egendom). Som jag uppfattar din fråga tycks dock inte något vara avtalat parterna emellan varför istället avtalslagens regler om ingående av avtal blir tillämpliga. I korthet så innebär detta att avtal kommer till stånd genom anbud och accept och kallas ofta för anbud-acceptmodellen. Denna bygger i korthet på att den ena parten (anbudsgivaren) först lämnar ett anbud, varefter den andre parten (anbudsmottagaren) svarar med en accept. Under förutsättning att accepten är likalydande med anbudet (d.v.s. att viljeförklaringarna överensstämmer) och kommer anbudsgivaren tillhanda inom den s.k. acceptfristen, har i normala fall ett bindande avtal ingåtts. Då fråga inte är om vad som utgör ett anbud lämnar jag denna fråga åt sidan för att istället se till vad som gäller för acceptfristen. I första hand är det upp till anbudsgivaren att bestämma hur länge denne är villig att vänta på ett svar, något som framgår av avtalslagens 1 kap. 2 §. Om det i anbudet dock inte finns utsatt någon tid för vilket ett svar ska vara anbudsgivaren tillhanda, gäller enligt kapitlets 3 § istället en s.k. legal acceptfrist. Med detta menas att svaret måste vara anbudsgivaren tillhanda inom den tid som denne skäligen kunnat räkna med skulle behövas då anbudet avsändes. Vad som är att betrakta som skälig tid är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och går därför inte att svara på om man inte har mer information om detta. Enligt 4 § är huvudregeln att ett antagande svar som kommer anbudsgivaren tillhanda efter det att acceptfristen har löpt ut, att betrakta som ett nytt anbud. Detta innebär att positionerna ändras och att den som från början var anbudsmottagare istället blir anbudsgivare och tvärtom. Vad detta innebär är ju att det nu är den förste anbudsgivaren som har att besluta om denne vill acceptera det nya anbudet eller inte. Väljer han att göra det ingås därmed ett avtal, men om han inte längre önskar att ingå ett avtal kan han antingen tacka nej eller lämna anbudet utan avseende. I samma paragraf stadgas dock ett viktigt undantag från denna regel och behandlar situationer där den ursprunglige anbudsmottagaren (som avger svaret som inte kommer fram innan dess att acceptfristen löpt ut) utgår ifrån att svaret har kommit fram i tid och anbudsgivaren måste ha insett detta. Om så är fallet har den ursprunglige anbudsgivaren en reklamationsskyldighet att meddela anbudsmottagaren om han inte längre önskar ingå avtal – görs inte det, blir följden att avtal ändå anses ingånget. Huvudregeln är att meddelanden går på avsändarens risk, men vad beträffar meddelanden som avsänds i mottagarens intresse är det istället denne som bär risken enligt avtalslagens 40 §. Frågan hur denna situation bör lösas är således beroende på vad parterna insett eller inte insett. Detta är dessvärre mycket svårt att säga något om och av denna anledning kan jag inte heller ge något säkert svar på hur situationen bör betraktas i din fråga. Även om detta svar således är ganska allmänt hållet hoppas jag ändå att det kan ge lite vägledning i vad avtalslagens regler för ingående av avtal innebär. Avtalslagen hittar du http://lagen.nu/1915:218 . Med vänliga hälsningar

Avtal med avliden

2007-09-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |vad händer om man slutför en affär med en som dött och man själv känner till dödsfallet? är dödsboet då bundet av köpet?
Simon Carlsson |Detta får avgöras med hjälp av de ordinära reglerna för avtalsslut. Förelåg redan ett bindande avtal mellan dig och den avlidne, har du nu istället ett anspråk på dödsboet. Hade förhandlingarna inte kommit så långt som till ett avtalsslut, kan du inte längre uppnå detta. Inte heller om du sluter avtalet med någon som har den avlidnes fullmakt kan du uppnå ett bindande avtal då du känner till att personen har avlidit och därmed är i ond tro om förhållandet (se 21 § AvtalsLagen). Med vänlig hälsning

Felaktig löneutbetalning

2007-10-07 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag fick en slutlon utbetald i maj forra aret pa ca 7000 kr, ett halvar senare kom min da fd arbetsgivare pa att det var 2300 kr for mycket och fakturerade mig pa summan, kan han gora det sa lang tid efterat? Jag antog ju att lonekontoret raknat ratt sa trodde pengarna var mina. Nu ligger arendet hos inkasso och de hotar med kronofogden om jag inte betalar innan sista september. Tacksam for svar!
Marie Aronsson |Sådana här situationer, som kallas "condictio indebiti", är tyvärr inte direkt reglerade i svensk lag, även om de är ganska vanligt förekommande. Det finns alltså inget lagstadgande som förbjuder din fd arbetsgivares sätt att agera, tvärtom är utgångspunkten att han har rätt att kräva pengarna åter. När det gäller felaktiga löneutbetalningar görs dock ofta undantag från denna huvudregel. För att du ska få behålla pengarna krävs att du varit i god tro, d.v.s. att du varken insåg eller borde ha insett att lönebeloppet var för högt. Arbetsdomstolen har bedömt den här frågan genom att först se på ifall arbetstagaren har haft anledning att granska lönebeskedet närmare och sedan undersöka om felet borde ha upptäckts vid en närmare granskning. Man tar vid bedömningen hänsyn till beloppets storlek i förhållande till den totala lönen och om man har en fast eller varierande månadslön. I detta fall är det ju inte fråga om någon större summa pengar, men det är en stor andel av den totala månadslönen och det är därför svårt att avgöra hur en domstol skulle bedöma frågan. Enligt rättspraxis krävs också att du har inrättat dig efter betalningen. Det krävs alltså att du t.ex. har förbrukat pengarna eller på annat sätt inriktat dig efter summan på den lön du fick. Detta bör inte vara några större problem att hävda då din fd arbetsgivare dröjde ett halvår innan han kom på sitt misstag och kontaktade dig. Om du vill protestera mot din fd arbetsgivares krav bör du göra detta skriftligt och datera din protest. Lycka till! Vänliga hälsningar, Marie Aronsson

Tvingande regler i Lagen om handelsagentur?

2007-09-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi skall skriva ett agentavtal med en enskild firma i Sverige. Hur kan man gå tillväga för att de förhållanden man beskrivit i avtalet skall gälla över Lagen om handelsagentur. De villkor som man har skrivit i avtalet är godkända av båda parterna men med denna lag spelar det ju ingen roll vad man skriver i ett avtal om det inte står exakt det som står här?
Jonas Öjelid |Hej, huvudregeln är att det råder avtalsfrihet, d.v.s. det som Ni kommer överens om gäller före lagen. Det finns dock vissa regler i Lagen om handelsagentur som har ansetts så viktiga att de har gjorts tvingande vilket innebär att det inte är möjligt att avtala bort dem. Vilka paragrafer som inte kan avtalas bort mellan Er kan Ni se i respektive paragraf i lagen. Som exempel kan nämnas att det inte går att avtala bort 5 § eller 7 § oavsett vad som skrivs i avtalet men däremot finns det vissa regler som endast är tvingande till agentens fördel, se t.ex. 11-16 §§. För de regler som är tvingande till agentens fördel gäller alltså att det är tillåtet att avtala om sådant som är mer fördelaktigt för agenten men inte tvärtom. Vänliga hälsningar

Mall till skuldebrev

2007-09-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Mitt ex är skyldig mig en ganska stor summa och jag vill nu skriva ett skuldebrev med avbetalningsplan på ett korrekt vis. finns mallar? när han väl undertecknat avtalet, hur långt kan jag gå för att driva in pengarna om han skulle låta bli att betala? rimlig ränta? Mycket tacksam för svar!
Caroline Perlström |Hej, Det finns mallar på de vanligaste avtalen i bokaffärerna. De är enkla och fylla och innehåller förslag på räntesatser och liknande. När ett skuldebrev är skrivet kan du sedan vända dig till Kronofogden för att få dina pengar om han inte betalar. Med vänlig hälsning