Garagehyra samt avtal om privata sanktionssystem

2007-01-24 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Om en boende hyr ett garage, utan att ha sitt fordon ståendes i garaget utan använder detta som förråd, och flera andra boende är intresserade av att få en garageplats till sina fordon, har man då rätt att uppehålla en garageplats?? Finns lokalt skrivet i föreningen att bilar ska stå i garaget - dessa får ej användas som förråd. Undrar också om föreningen kan bötfälla en felparkerad bil. Tack på förhand.
Elzbieta Kaczorowska |Hej, Med det lagtekniska uttrycket lägenhet i 12 kap 1 § jordabalken (uttryckt såsom hus eller del av hus i lagen, se http://www.lagen.nu/1970:994 ) avses näst intill allt med tak och väggar. Således gäller 12 kap jordabalken (JB) inte bara hus, rum och lokaler, utan även garage. Lagen skiljer mellan bostadslägenhet och lokal. I 12 kap 1 § 3 st JB hittar vi den negativa definitionen där det föreskrivs att allt som inte är bostadslägenhet räknas som lokal. I JB:s 12 kap 23 § 2 st hittar vi en regel som förklarar att en lokal ej får användas för annat ändamål än det avsedda. I första hand föredras det om användningsområdet är specificerat i hyreskontraktet, men regeln gäller även då syftet med förhyrningen framgår av omständigheterna. I ditt beskrivna fall torde det inte råda någon tvekan om att hyresgästen använder lokalen på ett sätt som är oförenligt med avtalet. Detta innebär att hyresgästen gör sig skyldig till avtalsbrott och i en sådan situation har hyresvärden rätt att säga upp avtalet i förtid enligt 12 kap 42 § 1 st 4 p. Enligt 12 kap 43 § har dock hyresgästen möjlighet att behålla lokalen om rättelse sker efter tillsägelse från hyresvärden. Detta betyder att en hyresvärd, som vill säga upp avtalet, dessförinnan måste uppmana hyresgästen att vidta rättelse. När det gäller felparkeringsavgiften torde följande gälla. De sätt på vilka en förpliktelse kan uppkomma är numerus clausus. Detta betyder att enbart de i författning och praxis uppräknade sätten om en förpliktelses uppkomst kan göras gällande. Det går således inte att med något annat påhittat sätt försöka tvinga annan till förpliktelse. Två av dessa sätt är genom avtal samt genom åläggande av domstol/myndighet/kommun (det allmänna). Av detta kan vi dra den slutsatsen att det inte borde finnas något som förhindrar medlemmarna i en förening att besluta om olika ordningsföreskrifter samt om de sanktioner som följer vid brott av dessa föreskrifter. Liknande förekommer ofta på den kommersiella avtalsrätten område där parter, för att försäkra sig om att de avtal som fattats verkligen följs, avtalar om t ex viten. Detta innebär att ett beslut fattat på behörigt sätt i enlighet med föreningens stadgar borde kunna göras gällande mot föreningens medlemmar. Däremot kan ett sådant beslut aldrig komma att omfatta även utomstående part, d v s någon som inte är medlem i föreningen. För det fall en person inte ingått avtal om betalningsförpliktelse så har nämligen det allmänna ensamrätt på att ta ut liknande avgifter. Med andra ord borde föreningen kunna ta ut en felparkeringsavgift av sina medlemmar, om ett beslut som bemyndigar dem att handla på detta sätt fattats i behörig ordning, men att ta ut samma avgift av utomstående kan det aldrig bli tal om. Hoppas mitt svar lämnat dig lite visare. Med vänlig hälsning,

Likvidation av handelsbolag

2007-01-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag är delägare i ett handelsbolag och undrar vilka de automatiskt verkande likvidationsgrunderna för handelsbolag är? Samt hur förfarandet är när likvidationen ombesörjs av bolagsmännen?
Jesper Silow |Handelsbolag upplöses automatiskt i följande situationer: 1. Bolagsavtalet går ut, eller någon av bolagsavtalsparterna avlider. 2. Om någon annan bolagsman väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller om det annars finns en viktig grund för bolagets upplösning. 3. Bolagsman går i personlig konkurs. 4. Om det bara finns en bolagsman kvar, och den kvarvarande inte lyckats hitta ny partner inom 6 månader. 5. Bolagsmännen har avtalat om någon annan grund för likvidation. När bolaget har trätt i likvidation, skall bolagets egendom i den mån det behövs för likvidationen så snart det kan ske förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid för att skaffa ny anställning. Om inte något annat har avtalats mellan bolagsmännen, får tillgångarna inte skiftas innan alla kända skulder har blivit betalda eller behövliga medel har avsatts för sådan betalning. Varje bolagsman har rätt att ur de behållna tillgångarna få tillbaka sin behållna insats enligt den senaste årsredovisningen eller det senaste årsbokslutet. Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får domstol på ansökan av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verkställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen. Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist. Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och adress. Samtliga av de fakta jag återgivit finns i Lag 1980:1102 om handelsbolag och enkla bolag. Hoppas detta löste någonting för Er!

Kan man tillämpa av 25 § avtalslagen?

2007-01-12 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min situation är följande. Jag har ingått avtalsförhållande (2002) med en fotbollklubb. Aktuellt avtal har genomgått olika processer under gångna år däri klubben bl.a. hävdat att avtalet inte är gällande och att den i föreningen som ingått avtalet (fullmäktige) får stå till svars vid bifall. Rätten har gått på klubbens sida och beslutat att jag inte kan rikta krav mot klubben. Kan jag med stöd av 2 kap 25 § avtalslagen instämma den som undertecknad avtalet p g a att jag inte kunnat verkställa kraven mot klubben?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Svaret på din fråga är att ”det beror på”. Till största del vad som föregått avtalet i fråga och på vilken grund domstolen har fattat sitt beslut. Det framgår inte av din fråga och det är därför svårt att ge ett exakt svar. I 25 § avtalslagen (1915:218) AvtL regleras en tredje mans möjligheter att rikta krav mot någon som uppträtt som fullmäktig men inte varit behörig, med följd att något avtal inte kommer till stånd. En sådan kallas även med en latinsk term för falsus procurator. Det finns två huvudsituationer, dels när någon påstår sig ha en fullmakt att ingå avtal för någon annan (huvudman) men i själva verket inte alls har någon fullmakt, dels när någon i och för sig har en fullmakt men ingår ett avtal som sträcker sig längre än vad fullmakten tillåter. I det första fallet är den som ingår avtalet över huvudet taget inte behörig och i det andra fallet går fullmäktigen utanför sin behörighet. Om så sker är denne/fullmäktigen i princip skyldig att ersätta tredje man för den skada han lider p.g.a. att avtalet med huvudmannen inte kommer till stånd. Det är fråga om ett s.k. strikt ansvar vilket innebär att det har ingen betydelse om den som uppträtt som fullmäktig har varit vårdslös eller ej, ansvaret kan göras gällande oavsett. Paragrafen är endast tillämplig i de fall då det enda tredje man har att gå på för att bedöma fullmakten är just påståendet om att det finns en fullmakt. Det strikta ansvaret hänger ihop med att fullmäktigen ansvarar för att han har en giltig fullmakt och att tredje man normalt skall kunna lita på fullmäktigens uppgifter. Ersättningen skall motsvara vad avtalet hade givit om det hade fullbordats, det s.k. positiva kontraktsintresset. Den som uppträtt som fullmäktig blir dock inte ansvarig om tredje man var i ond tro, d.v.s. att han insåg eller borde ha insett att det inte fanns någon fullmakt eller att behörigheten enligt den fullmakt som fanns överskreds. Det blir delvis fråga om en objektiv bedömning utifrån omständigheterna i fallet. Resultatet av en sådan bedömning går inte att uttala sig om men ledning kan troligen sökas i domstolens beslut samt i turerna kring avtalets ingående. Det bör också nämnas att man som tredje man måste kunna bevisa att den som uppträtt som fullmäktig påstod sig ha en fullmakt. Kan man visa att så var fallet måste denne visa att han faktiskt hade en giltig fullmakt.

Rätt till försäkringsersättning

2007-01-04 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Onsdagen den 27/12-2006 vid dagens första användningen av min Ford Focus 2006 reg.nr WTH328, kl. 12.00 märkte jag att det rikligt droppade bensin från min Ford på den öppna parkering i Hjärup, där jag vanligtvis ställer min bil. Jag ringde alla Fords återförsäljare i Malmö och Lund, där jag fick beskedet att de inte vet vad man ska göra med en bil som läcker bensin, och försökte vidarekoppla mig till verkstaden. Jag fick ingen hjälp där heller, då det inte fanns någon som kunde svara på mina frågor. Slutligen vände jag mig till Fords huvudkontor i Göteborg, där man tyvärr ”inte kan hjälpa till just nu”. Enligt Brandkåren och Polisen, är en bil som läcker bensin, inte brukbar och direkt livsfarlig, dels för miljön och förare. På varje bebott område just nu finns massor av barn som sedan juldagen går runt och tänder smällare, inklusive den parkering som min bil öppet stod på och läckte bensin. Efter nästan två timmars envist ringande till Fords service i Malmö lyckades jag få kontakt med verkstaden i Fosie, Malmö. Jag rekommenderades att köra in med bilen och lämna den, vilket jag omedelbart gjorde utan att tveka på vad som kunde ske andra människor om jag inte stod och vaktade min bil i kylan nästan två timmar i sträck. Bensinpölen under bilen uppskattar jag till 1 kvadratmeter, och dropparna föll en efter en. Med andra ord, en bomb, som jag fick köra 20 km till Fords verkstad. Dagen därpå, Torsdagen 28/12-2006 fick jag ett samtal från verkstaden, bensintanken är trasig, kostnaden ligger på ca 6.000 KR då den måste bytas. Väntetiden ca. 3 veckor, eftersom ingen reservdel finns på lager, dessutom finns ingen ersättningsbil. Jag bor i en liten by, där bilen är ytterst nödvändig. Man frågar mig om jag hade kört på något som kan ha orsakat denna läcka. Jag minns väl att jag dagen innan, på väg mot Hjärup, på Lommavägen möte en rad plastpåsar utsprida på vägen, som sannolikt blåst av från den avfallshög som ligger intill butiken ”Mat och Konst”. Men enligt verkstaden, kan plastpåsar inte orsaka denna typ av skada. Kan man fråga sig varför jag inte får garanti? För att bekräfta denna enorma utgift ringer jag mitt trogna och unika försäkringsbolag Fordförsäkring. Där beskriver jag samma scenario, men får reda på att händelsen troligen är en trafik skada som jag vålat själv, även då en verkstadstekniker motsätter sig en sådan möjlighet, och att jag blir tvungen att betala minst 4.700 KR i självrisk. Jag får ärendenummer WTH328061226. Ett rent av skandalöst bemötande. Jag vill påminna om, att jag i denna bil Ford Focus reg.nr WTH328 sedan sommaren 2006 har haft enorma problem med den gula motorlampan i bilen, månad efter månad. Efter veckors ringande och ombokningar av service, en näst intill lika hemsk upplevelse som kund, fann verkstaden på Lundavägen i Malmö slutligen, att det fanns allvarliga brister i bensin distributionen i bilen. Jag, min familj och andra människor har alltså utsatts för allvarlig fara sedan sommaren, och slutligen är det alltså mitt fel att bilen och/eller dess delar är defekta.
Ingela Höggren |Hej, Det är svårt att säga exakt varför ditt försäkringsbolag inte vill betala ut någon ersättning eftersom villkoren för ersättning regleras i försäkringsavtalet mellan dig och ditt försäkringsbolag. Jag rekommenderar därför att du noga läser igenom försäkringsvillkoren för att se vilka kriterier du måste uppfylla för att ha rätt till ersättning. Om du fortfarande anser att försäkringsbolaget bör ersätta skadan rekommenderar jag att du ringer till försäkringsbolaget och med hänvisning till ert avtal frågar varför de bedömer att du inte har rätt till ersättning. Om de till exempel hävdar att det rör sig om en trafikskada som du vållat själv så frågar du bara vilken dokumentation de kräver (t.ex. skriftligt intyg från en auktoriserad verkstad) för att kunna göra en annan bedömning. Om du fortfarande inte når någon framgång är du välkommen att ställa en ny fråga till oss. Om du behöver mer kvalificerad hjälp rekommenderar jag annars att du kontaktar en jurist som är specialiserad på försäkringsrätt. Om du vill läsa vad som gäller allmänt för konsumentförsäkringar och utbetalning av ersättning kan du läsa försäkringsavtalslagen som du hittar http://www.lagen.nu/2005:104

Negativ avtalsbindning vid telefonförsäljning

2007-01-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, en telefonförsäljare ringde hem till mig och pratade med min sambo som gav honom mina uppgifter. Jag har alltså inte godkänt att bli medlem, är detta tillåtet? Jag gick ur direkt och skickade tillbaka allt de skickat till mig. Nu säger de att de inte fått detta och kräver mig på pengar. Företaget ifråga heter Lovefilm.
Mikael Ekdahl |Hej, Svaret på din första fråga dvs. om Lovefilm kan binda dig i ett avtal genom att få uppgifter från din sambo, är nej. Enligt huvudregeln tillkommer ett avtal först genom utbyte av samstämmiga viljeförklaringar. Din sambo kan således inte mot din vilja binda dig i ett avtal med Lovefilm. Denna typ av säljmetod kallas negativ avtalsbindning och innebär att en näringsidkare skickar ut produkter eller fakturor utan att något avtal ingåtts och därmed vilseleder dig om din betalningsskyldighet. Detta hittar du i 12§ Marknadsföringslagen, se http://lagen.nu/1995:450. Detta sätt att sälja anses vara otillbörligt. Vid telefonförsäljning gäller Distansavtalslagen och ger konsumenten ytterligare skydd i form av ångerrätt. Denna gäller i 14 dagar från det att du fick filmerna enl. 2 kap 9§, se http://lagen.nu/2000:274. Eftersom inget avtal är ingånget finns heller inget krav på att sända tillbaka filmerna. Däremot ska de hållas tillgängliga för avhämtning alternativt skickas tillbaka på företagets bekostnad. Du ska, i egenskap av konsument som utnyttjar ångerrätten, inte ens behöva betala returfrakten. Nu är problemet att filmerna är försvunna. Om nu Lovefilm verkligen inte fått filmerna, kan dessa inte hållas tillgängliga för avhämtning och som jag förstår rättsläget är du tyvärr ansvarig för detta. Förhoppningsvis dyker de upp hos Lovefilm eller hos Posten.

Klander av bokslut i HB/Kontroll av HB:s verksamhet

2007-01-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hur kan jag som bolagsman klaga på ett i bolaget upprättat årsbokslut? Samt vem är det som utövar den erfoderliga kontrollen av handelsbolagets förvaltning och verksamhet?
Jesper Silow |16§ Lag om Handelsbolag och enkla bolag: En bolagsman som vill klandra en årsredovisning eller ett årsbokslut skall väcka talan senast ett år efter det att årsredovisningen eller årsbokslutet blev tillgängligt för honom. Kontrollen utförs dels internt av de olika bolagsmännen, då de har ett intresse av att bevaka sina kollegor, dels av skattemyndigheten i skattefrågor, av bolagsverket i formaliafrågor och av konkurrenter indirekt. Det finns ingen klar och entydig övervakara för ett HB. Med vänlig hälsning

Allmänt om innehåll i uppdragsavtal

2007-01-08 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi har en nystartad firma som bedriver IT-verksamhet och behöver hyra in alternativt teckna ett uppdragsavtal med en person, vad är viktigt att få med i Uppdragsavtalet? Vad säger man om konkurrerande verksamhet?
Emil Alin Johansson |Hej! Rekommendationer om innehåll i uppdragsavtal och avtal överhuvud taget beror nästan helt på förhållandena i det enskilda fallet. Något kan dock sägas generellt utifrån er fråga. När det gäller avtal generellt kan det vara bra att vid bestämmandet av avtalsinnehållet överväga några olika aspekter. Utgångspunkten är förstås att det föreslagna avtalet ska kunna godtas av båda parterna. Det gäller vidare att båda parterna genom avtalet får en klar och samstämmig bild av vad som avtalats. Att tänka på är att det inte nödvändigtvis är vad ni skriftligt avtalat som gäller, det avgörande är den så kallade gemensamma partsviljan, det vill säga att om ni har en annan överenskommelse vid sidan om det skriftliga så kan även denna gälla. Vad som generellt bör stå med i ett avtal av detta slag skulle kunna vara tiden för arbetet, ersättningen för arbetet, vad som händer om någon av parterna inte har möjlighet att fullgöra sina förpliktelser, hur och när ersättningen ska betalas, vad uppdraget innefattar, vad som händer vid skada på er egendom etc. Självklart ska ju även båda parternas namn och underskrifter finnas med, men det hade ni nog redan tänkt på! Frågan om en konkurrensklausul bör finnas med beror till exempel på om personen kommer att ha möjlighet att upptäcka några företagsdetaljer som skulle kunna användas av ett konkurrerande företag. Ett långt gående konkurrensförbud skulle öka incitamenten för personen att ta mer betalt för uppdraget. Konkurrensklausuler förenas i vanliga fall med ett vite, men om vitet och tidsspannet är för högt och långt satta kan klausulen jämkas enligt 38 § Avtalslagen. En sekretessklausul med innebörden att personen inte får vidareförmedla någon bestämd information om företaget borde kanske även finnas med i avtalet. Avtalslagen hittar ni http://www.lagen.nu/1915:218. Med vänlig hälsning!

Preskriptionstid för försäkringsärende

2006-12-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om ett försäkringsbolag ej vill förlänga preskriptionstiden i ett ärende-- max 6 månader! Måste man då stämma dem om denna preskriptionen ej skall ske? Trots att man ännu så länge har för lite att komma med, och då ev. praxis senare skall ändras, vilket hoppet står till i nuläget. Hur gör man ? Advokatkostnaderna är dyrbara vid en stämning som i nuläget inte ger något, tydligen har bolaget fått nys om den ev. praxisförändringen?
Henric Roth |Hej! Enligt försäkringsavtalslagen (2005:104), se http://lagen.nu/2005:104 7 kap. 4 § har försäkringstagare alltid minst sex månader på sig att väcka talan från det att försäkringsbolaget tagit ett slutligt ställningstagande till ersättningsanspråket. Denna lag är tvingande till konsumentens, det vill säga Din, fördel. Har försäkringsbolaget skrivit max sex månader är detta eventuellt felaktigt beroende på hur denna upplysning är formulerad. Troligtvis har dock detta inte någon större betydelse men kan vara värt att poängtera för bolaget eller till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om det visar sig felaktigt. Har detta slutliga ställningstagande inte skett är tiden att väcka talan 3 år från att Du fått kännedom om att Du kunnat lägga fram anspråk. Således är det riktigt att en stämningsansökan måste lämnas in om preskription skall förhindras. Det räcker här inte med att göra en anmälan till ARN. Att praxis eventuellt skall komma att ändras är en fråga som blir sekundär till denna första fråga. Det betyder att tiden är det som är avgörande för Ditt ärende oavsett om praxis eventuellt skall komma att ändras. Därutöver skall bolaget ha meddelat Dig vilka möjligheter Du har att överpröva deras beslut enligt 2 kap 7 § samma lag. Detta verkar det som enligt Dina förutsättningar att de har gjort. Jag hoppas att jag lyckat reda ut ett par frågetecken för Dig. Med vänlig hälsning,