Muntligt avtal som ej hålls - vad kan man göra?

2006-07-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag mottog år 2004 nästan 8 500 kronor i bostadsbidrag som jag sparade tillsammans med min dåvarande flickvän till en gemensam resa vi skulle åka på. Vårat förhållande hann ta slut och vi delade därför upp pengarna mellan oss istället mot villkoret att vi gemensamt skulle betala tillbaka bidraget om jag inte blev berättigad till hela summan. Jag fick i våras beskedet att jag inte hade rätt till något bidrag alls då jag hade missat att jag sålt aktier det år jag mottog det och vinsten hade medfört att min årliga inkomst var för stor för jag jag skulle få bidrag. Jag blev därför återbetalningsskyldig för hela beloppet plus ränta, nästan 9 000 kronor. Jag kontaktade därför min före detta flickvän då jag ville att hon skulle betala tillbaka de pengar hon hade fått. Jag fick till svar att hon ansåg att jag hade försatt mig i den här situationen och att hon vägrade betala tillbaka vad jag anser vara mina pengar. Detta trots att hon var helt klar med att hon skulle betala tillbaka lika mycket som mig, om jag skulle bli återbetalningsskyldig, när hon tog emot pengarna. Jag har alltså tagit emot 8 500:- av vilka min före detta flickvän har fått hälften och är nu återbetalningsskyldig för hela beloppet men hon vägrar att hjälpa till att betala. Jag undrar därför om jag har någon laglig rätt att kräva henne på pengarna trots att vi inte har något skrivet utan bara en muntlig överenskommelse och hur ska jag i så fall gå till väga? Med vänlig hälsning
Magdalena Åhlberg |Hej! I sverige gäller "pacta sunt servanda" dvs avtal ska hållas. Detta gäller även muntlig avtal. Svårigheten med ett muntligt avtal är dock att bevisa att det finns och vad det innehåller. Den som hävdar att ett avtal finns har bevisbördan, dvs måste bevisa att så är fallet.Om din fd inte går med på att betala självmant måste du alltså försöka bevisa vad ni avtalat.Om hon förnekar att ett avtal finns kan det tyvärr vara svårt. Mvh

Väsentligt avtalsbrott

2006-07-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som menas med "väsentligt avtalsbrott" och hur detta skiljer sig mot bara "avtalsbrott"? Tack på förhand! Med vänlig hälsning Robin Nilsson
Daniel Waerme |Hej! Med väsentligt avtalsbrott menas oftast ett avtalsbrott som ger den andra parten grund för att häva avtalet. Vad som skiljer ett väsentligt avtalsbrott från ett vanligt avtalsbrott beror på vad det är för avtal och vad avtalsbrottet består i. I de flesta fall finns inga fasta ramar utan t.ex. sedvanor och domstolspraxis är avgörande för vad som utgör ett väsentligt avtalsbrott. Återkom gärna med mer information om avtalssituation och vad avtalsbrottet består i. Med vänliga hälsningar

Muntligt avtal

2006-07-17 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej har en fråga gällande muntligt avtal. Min fru har en enskild firma där hon hyr en "frisörstol" på en större frisörsalong. Enligt hyreskontraktet har hon en uppsägningstid på 9 månader. Hon har fått tillfälle att byta till en annan salong men då vill den nya salongsägaren att hon börjar inom 2 månader. Min fru frågar den nuvarande salongsägaren om det finns möjlighet att ta in en ersättare som tar över hennes kontrakt." Ja det är ok men jag måste träffa denna ersättare och säga OK" säger salongsägaren. Min fru börjar leta omedelbart och hittar en ersättare. Denna blir inte godkänd. Hon sätter in annonser och får svar och en andra ersättare hittas. Innan min fru hinner presentera henne säger salongsägaren att hon bestämt sig för att min fru inte ska få ta in ersättare och måste betala hyra i 9 månader till kontraktet går ut. Får hon göra så? MVH
Lorraine Sauvy |Hej! Avtals upprättande regleras i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område http://www.lagen.nu/1915:218 , den så kallade avtalslagen. Denna lag kräver ej att avtal upprättas i någon speciell form, varför skriftliga såväl som muntliga avtal omfattas av lagen. (De avtalstyper som kräver en viss form är köp av fastighet och köp av bostadsrätt.) För att ett avtal skall ingås krävs att ett anbud lämnas och att motparten accepterar detta. Avtalet blir i och med dessa moment bindande för båda parter, vilket har skett i detta fall. Svårigheten med muntliga avtal är bevisningen. Det är ju svårt att bevisa att avtalet överhuvudtaget finns och i de fall parterna av någon anledning inte skulle komma överens blir det en ord-mot-ord-situation. Det är då bra om det finns någon som kan vittna om avtalets existens och dess innehåll. Enligt din fråga verkar det dock inte som att salongsägaren (hittills) förnekar det muntliga avtalets existens utan att hon helt enkelt inte tänker fullfölja det. Din fru har då rätt att kräva skadestånd för den skada detta avtalsbrott åsamkar henne. Det blir upp till din fru att överväga om hon tycker det är värt att inleda en process om detta eller ej. Mvh

Brott mot konsumenttjänstlagen

2006-07-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vad kan jag göra i följande fall: Har lämnat in min båt för reparation, motorn, har betalat strax under 49000. Kr i dec månad 05, vi har ett muntligt avtal om att båten skulle varit klar i slutet av maj 06/början av juni 06. Har en massa mail där han utlovar att det ska bli klart i tid. Nu är båten inte klar. Jag har gett honom mer tid ca en månad, men den är fortfarande inte klar. Jag har försökt nå killen /hans firma men han vill inte prata med mig inte heller ge mig någon information om hur det går. Han har haft båten sedan 0508, och i dag 060627 är den fortfarande inte klar. Hoppas att ni kan ge mig några råd i hur jag ska agera i ärendet.
Alexander Garbu |Ett muntligt avtal är lika mycket bindande som ett skriftligt avtal, Problem kan dock uppstå vid bevisföringen. Mejlen du har kan också anses som avtal, vilket då underlättar bevisföringen. Av din utsago att döma, att personen inte går att nå mm, skulle jag Nästan kunna säga att detta är ett straffrättsligt ärende, ev. bedrägeri. Om Du inte överhuvudtaget får båten tillbaka kan en polisanmälan vara aktuell. Om dock båten kan återfås i det skick du lämnade in den i och likaså de pengar du redan betalat, handlar det istället om fel i tjänst då tjänsten inte utförts under den avtalade tiden. Eftersom motparten är en näringsidkare gäller konsumenttjänstlagen. Enligt konsumenttjänstlagen har du rätt att hålla betalningen inne om tjänsten är felaktig och det inte beror på ett förhållande på din sida. Eftersom att du redan har betalat, blir den möjligheten obrukbar. Du har också rätt att kräva att felet avhjälps, göra avdrag på priset eller häva avtalet. I ditt fall torde det senaste alternativet vara aktuellt samtidigt som du kräver skadestånd för skada du lidit. Vad gäller skadestånd säger lagen följande: ”Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror dröjsmålet på någon som näringsidkaren har anlitat för att helt eller delvis utföra tjänsten, är näringsidkaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som näringsidkaren har anlitat eller någon annan i tidigare led. Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne Tillfogas på grund av fel, om inte näringsidkaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som avses i första eller andra stycket för en felfri tjänst. Näringsidkaren är alltid skyldig att ersätta skadan, om resultatet av tjänsten avviker från vad han särskilt har utfäst. Näringsidkarens skadeståndsskyldighet på grund av fel eller dröjsmål omfattar även ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller Annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet.”

Materialkostnad vid entreprenad

2006-10-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi började bygga vårt ekologiska hus för 3 1/2 år sedan. Då hade vi en bekant som kallade sig byggmästare som entrepenör. Efter att bygget kommit till taket insåg vi att det inte fungerade att ha honom kvar då mycket blev fel och kostnader sköt i höjden. Nu till frågan. Vår entrepenör beställde lekablock till vårt hus. Han tog även betalt för dem av oss. Dessutom har han beställt annat material, bl.a. bruk av samma firma. Tydligen har de inte fått betalt av honom för nu skickar de sedan två år tillbaka räkningar till oss. Vi bestrider dem för att de inte stämmer med det överenskomna priset. Dessutom krånglas det hela till med att grannen gjorde beställningar till sitt hus tillsammans med vårt i överenskommelse med entrepenören. Vi har nu sagt till lekablocksleverantören att han får skicka fodringarna till entrepenören. Denne har enligt rykte gått i konkurs. Lekablocksleverantören är mycket arg på oss och hotar med rättsliga åtgärder. Vi menar att han gjort ett avtal med entrepenören och således borde vända sig till honom. Har vi rätt? De saker som grannen beställt åt oss i sitt namn på uppdrag av entrepenören, blir han betalningsskyldig om vi inte vill betala? Eftersom vi inte velat sätta grannen på pottkanten har vi försökt reda ut detta och hitta en lösning men sen vi hittat kvittot å en del av kraven, pengar vi skickat till entrepenören har vi hänvisat kraven till honom. Är det rätt? På den första räkningen står vi som fakturaadress och leveransadress men entrepenören som referens och beställare. En röra som jag hoppas ni kan reda ut lite. Tack
Elzbieta Kaczorowska |Hej, Situationen du beskriver verkar komplicerad och det finns inte enbart ett sätt på vilken den kan klaras upp. Anledningen härtill är att det råder avtalsfrihet mellan parter i Sverige. Detta betyder att det till stor utsträckning står parterna fritt att avtala om vad de vill. Eftersom du ej nämnt något om vad som står i avtalet mellan dig och entreprenören framställer jag här nedan det enligt mig mest troliga sätt på hur situationen skall ses. Ur din fråga kan jag läsa att du med stor sannolikhet i lagens mening betecknas som konsument. Vidare antar jag att den s k byggmästare utför entreprenaden i egenskap av näringsidkare. Därför är konsumenttjänstlagen tillämplig i detta fall. (Se lagen http://www.lagen.nu/1985:716 .) Konsumenttjänstlagen är tvingade till konsumentens fördel. Detta betyder att villkor i avtalet mellan er som är till nackdel för dig är ogiltiga (se lagens 3 §). Däremot är villkor som är betungande för näringsidkaren tillåtna. I vissa frågor har dock lagstiftaren lämnat åt parterna att fritt få besluta hur saken skall lösas. Frågan om material är en sådan. Enligt 4 § 2 st skall dock, om inte annat avtalats, näringsidkaren tillhandahålla materialet. I sådant fall skulle entreprenören själv ha betalat för detta och du borde då inte vara betalningsskyldig. Firman måste i stället rikta sina anspråk mot entreprenören, oavsett om denne skulle råka befinna sig i konkurs eller inte. Enligt principen om avtalets subjektiva begränsningar kan man nämligen inte vända sig med anspråk mot någon annan än sin avtalspart (d v s firman kan inte kräva betalning av annan än entreprenören). Skulle det dock vara så att ni överenskommit att du skall stå för materialkostnaderna själv är du med stor sannolikhet skyldig att betala fakturorna. Din betalning till fel borgenär (d v s betalningen till entreprenören) är nämligen i ett sådant fall inte giltigt mot den rättmätige borgenären (d v s firman). I detta fall kan du emellertid vända dig till entreprenören med ett regresskrav, d v s ett krav på att återfå den summa du felaktigt betalat ut till honom. När det gäller grannen borde det ligga till på samma sätt, så länge även denne hade ett avtal med entreprenören. Om avtal inte fanns och om grannen gjort en beställning i eget namn av firman så är han köprättsligt skyldig att betala för varorna. Senare kan denne utkräva betalning av dig för de varor han köpt för din räkning. Har grannen avtalat med entreprenören om att det skulle vara denne som skulle betala för varorna, så kan grannen även framställa sina anspråk där. Som du ser blir mitt svar rörigt eftersom jag inte känner till de exakta förhållandena. Jag hoppas dock att jag har hjälpt till att reda ut saken åtminstone till viss del. Med vänlig hälsning,

Skadestånd p.g.a. hävning

2006-07-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi har haft vår bostadsrätt ute till försäljning och hittade en köpare. Köprekontraktet undertecknades och handpenningen skulle erläggas ca 7 dagar efter undertecknande. Det kom dock aldrig in någon handpenning och efter många turer beslutades det att köpet skulle hävas, den potentiella köparen undertecknade ett avtal om återgång av köp med skadeståndssumma på 100.000. Nu visar det sig att hon inte tänker/kan/vill betala enligt återgångsavtalet. Vad har vi för möjligheter att gå vidare med detta? Hur går man vidare? Mäklaren verkar måttligt intresserad.
Daniel Waerme |Hej! Avtal skall hållas, pacta sunt servanda. Ett antal ogiltighetsgrunder finns emellertid i 3kap. Avtalslagen, se http://www.lagen.nu/1915:218. Inget i din fråga tyder på att någon av 28-35 §§ skulle vara för handen. 36 § är emellertid en s.k. generalklausul och beskriver inte, såsom de förevarande, någon specifik situation. Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vad jag syftar på är den höga skadeståndssumman. Skadestånd skall ersätta den skada som har uppstått p.g.a. hävning. Om den avtalade summan skulle visa sig vara långt över de utgifter/kostnader ni haft p.g.a. hävning skulle beloppet kunna jämkas vid en eventuell domstolsprövning. Denna bedömning är väldigt svår att göra - varför ovanstående bör betraktas som rena spekulationer. Huvudregeln är alltjämt att avtal skall hållas. Avtalet innebär att ni har en fordran på "köparen". För att kunna vända er till kronofogdemyndigheten krävs att skulden är fastställd. Att en skuld är fastställd innebär att det måste finnas ett beslut som säger att skulden finns mellan parterna. En skuld eller förpliktelse kan fastställas via ett betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten eller via domstol. För mer information hänvisar jag till KFM:s hemsida: http://kronofogden.se/ Om något är oklart eller om ni har ytterligare frågor är ni välkomna att höra av er igen. Med vänliga hälsningar

Muntligt avtal

2006-06-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi ingick som privatpersoner ett muntligt avtal med tre parter. Avtalet innebar vissa åtaganden samt kontraktsskrivning under vissa förutsättningar. Nu när förutsättningarna är uppfyllda och vi föreslagit kontraktsskrivning vill en av partena dra sig ur avtalet, med konsekvenser för de båda övriga parterna. Det finns vittnen som hört parten som vill dra sig ur ingå avtalet samt dokumentation på att denna part agerat i enlighet med avtalet under 3 månaders tid. Hur går vi vidare med detta för att exekvera avtalet eller få skadestånd?
Sara Forslund |Hej, Den avtalsrättsliga principen lyder "avtal skall hållas". Muntliga avtal är giltiga i samma utsträckning som skriftliga, bortsett från några undantagsfall. Att ett avtal är skriftligt är i allmänhet endast något som underlättar i bevishänseende. För att exekvera ert avtal alternativt utfå skadestånd kan ni välja att stämma den avtalsbrytande parten och i en rättegång åberopa de bevis ni har till stöd för att ett avtal är ingånget och vad det innebär. Lycka till,

Formkrav på låneavtal

2006-07-04 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |hej Att låna ut en summa pengar till en vän för en bestämd tidsperiod. Skulle det räcka med ett handskrivet avtal, nämligen ett skuldbrev. Är skuldbrevet bindande inför lagen juridiskt sett? Eller skulle det vara starkare och mer bindande hos en advokat? Frågan gäller bara förstås ifall personen ifråga överskrider tidsperioden eller i värsta fall vägrar att betala tillbacks Mvh
David Lillo |Hej, Avtal kan ingås såväl muntligen som skriftligen och ingen skillnad gäller beträffande dess giltighet (förutom i vissa undantagsfall som inte gäller här). När det gäller avtal om lån är det dock en stor fördel att göra det skriftligen eftersom det är enklare att bevisa lånets existens och villkor etc. I ditt fall är det tillräckligt att upprätta ett handskrivet skuldebrev för att låneavtalet skall vara juridiskt bindande. Det blir inte starkare eller mer bindande därför att en advokat skriver avtalet. Däremot kan det ha vissa fördelar eftersom en jurist kan undvika språkliga otydligheter som skulle kunna ge upphov till en tvist. Eftersom det endast är fråga om ett vanligt låneavtal borde detta dock inte vara nödvändigt. Med vänlig hälsning