Preskriptionstid för konsument

2007-07-02 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har fått en slutfaktura på min elförbrukning som ska betalas senast 2007-07-18. Jag bytade elleverantör 2005-11-01. Fakturan avser alltså min förbrukning t.o.m. 2005-10-31. Alltså mer än 18 mån gammal. Är det rimligt att betala detta? Finns det liknande fall som är prejudikat?
Susanne Sjölander |Preskriptionstiden för en fordring som en näringsidkare har mot en konsument är 3 år, se preskriptionslagen § 2 http://www.lagen.nu/1981:130 . När din elleverantör nu skriftligen kräver att du betalar så bryts denna preskriptionstid, och en ny tid på 3 år börjar löpa. Eftersom inte 3 år gått från fordringens tillkomst (el t.o.m. 2005-10-31) kan alltså elleverantören kräva dig på beloppet och du bör betala för att undvika eventuella krav från Kronofogdemyndigheten alternativt inkasso i framtiden.

Avtalsbrott vid uppsägning av avtal

2007-06-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag hyr stallplats för min häst som enligt kontraktet ger tillgång till paddock, sadelkammare, parkering och hagar. Nu har jag sagt upp min plats 4/6-07. Det är två månaders uppsägningstid. Nu vill stallägarna neka mig tillgång till bla paddocken under juni-aug. Dessa månader är avgiftsfria pga betesbrist. Kan jag nekas tillgång till delar av anläggningen när det inte står något i kontraktet?
Emil Alin Johansson |Hej! Till att börja med kan sägas att det är parternas gemensamma vilja vid avtalsingåendet som är det rättsligt bindande avtalet. Det kan innebära att vad som står i ett skriftligt avtal inte nödvändigtvis behöver betyda att det är vad som står i avtalet som är bindande, i det fall en muntlig överenskommelse ger uttryck för en annan partsvilja. Avgörande är alltså vad båda parterna hade fog att uppfatta vid avtalets ingående. Ofta sammanfaller dock det skriftliga avtalet med parternas gemensamma vilja vid avtalsingåendet. Eftersom du genom det skriftliga kontraktet fått tillgång till paddocken, och ingenting stadgas i kontraktet om rätt att neka tillgången, krävs det alltså att detta skulle ha ansetts framgå på något annat sätt vid avtalsingåendet. Det finns självklart inte någon rätt att, utan stöd i avtalet, neka tillgången på grund av att avtalet är under uppsägning. Det verkar alltså som att stallägarna har begått ett avtalsbrott. Du kanske skulle börja med att fråga stallägarna vilken anledning de har att neka tillgång enligt sina förpliktelser i avtalet. Om de inte ger med sig kan du påtala att det rör sig om ett avtalsbrott som det är möjligt att föra talan om i domstol. Om du inte når framgång i direkt kommunikation med stallägarna kan du vända dig till din kommuns konsumentrådgivare för vidare råd. Med vänlig hälsning!

Överlåtelse av filmrättigheter

2007-07-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag ska sälja en film som jag gjort till ett museum i tyskland och undrar om det förslag till kontrakt jag gett dem är någorlunda bra. Jag har förtroende för dem och behöver inte jättehög precision i kontraktet, men det måste värna om mina grundläggande rättigheter. Jag har ännu inte fått svar från dem. Museets representant heter Rostock: Här är kontraktet: 1 Rostock, som företrädare för museet (namn), får visa filmen bara för svenska åskådare och bara i museet. 2 Jag (namn), får i gengäld visa filmen (som delvis är filmad på museet och där några av dem medverkar) var jag vill. 3 Tidigare icke-kommersiella avtal med Herr Kauffmann om visning av filmen upplöses, och jag får använda det materialet med honom i filmen fritt också. 4 De får 2 dvds och om de vill ha fler så får de betala 200 svenska kronor/ styck. 5 Jag förbinder mej att skicka kopiorna så fort jag fått underskrifter med namn och plats under detta kontrakt, från herr Rostock och herr Kauffmann. Räcker detta som kontrakt? Tack så mycket för varje tips! Med vänliga hälsningar
Gustaf Lidegran |Lawline upprättar inte kontrakt varför jag inte kommer att utforma ett komplett kontrakt utan begränsar mig till att kommentera de punkter du har tagit upp och att ge förslag på ytterligare områden att reglera. Punkt 1: Punkten har ett diskriminerande innehåll och bör vara otänkbar för museet. I vart fall kommer den sannolikt inte att vara giltig. Dessutom vad menas med svensk? Vad är meningen med punkten över huvud taget? Punkt 2: Du försöker reglera skådespelarnas rättigheter med några andra än skådespelarna själva. Detta är i regel inte möjligt om inte museet har någon särskilt stark anledning att få företräda skådespelarna. Punkten är ogiltig i sin nuvarande form. Punkt 3: Den här punkten river upp alla tidigare kontrakt i sin helhet. Det är inget problem i sig men det innebär att om något som har reglerats tidigare inte är med i det här kontraktet så finns ingen överenskommelse om detta. Överväg gärna att utforma punkten som att vid konflikt mellan det här och tidigare kontrakt ska det här kontraktet gälla. Punkt 4: Punkten bör för tydlighetens skull innehålla ett klargörande om att kontraktet inte innebär någon rätt för museet att framställe ytterligare exemplar. Annars bör den inte innebära problem. Punkt 5: Bör fungera i sin nuvarande form. Din upphovsrätt till filmen innebär att du har ensamrätt till att visa filmen för allmänheten och ensamrätt till att framställa kopior av filmen. Det är dessa rättigheter du kan överlåta helt eller delvis. Ytterligare punkter att överväga kan vara om museet har rätt att överlåta någon av sina rättigheter eller exemplaren av filmen. En annan kan vara hur du som upphovsman vill bli omnämnd i samband med användandet av filmen. Lycka till! Vänlig hälsning,

Lämplig samäganderättsform

2007-06-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi är fyra syskon som tillsammans vill äga huset och sommarstugan efter våra avlidna föräldrar. Är det lämpligt att ha det som en ekonomisk förening? Eller finns det andra sätt som är bättre. Mvh
Elzbieta Kaczorowska |Hej, När flera personer äger egendom tillsammans föreligger ett samägande och samäganderättslagen (SamägL, se http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 ) blir då automatiskt tillämplig. Denna lag fastställer några grundläggande regler för samägande varav en av de viktigaste kan tänkas vara 2 § som stadgar att samtliga delägares samtycke krävs vid förfogande över godset. Skillnaden mellan samägande enligt SamägL och en ekonomisk förening är att den sistnämnda formen förutsätter ett avtal om att samverka och att denna samverkan skall avse ett visst ändamål, emedan samägande enligt SamägL inte förutsätter avtal med ändamål. Genom att ingå ett avtal om förening och sedan registrera föreningen uppstår en egen juridisk person som har rätt att ingå avtal, svara inför domstol et c (se 1 kap 2 § lagen om ekonomiska föreningar, EFL http://www.lagen.nu/1987:667 ). Vidare krävs att föreningen skall ha till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom kooperativ verksamhet där medlemmarna deltar på sådant sätt som står uppräknat i lagen (t ex såsom konsumenter eller med egen arbetsinsats m m, se närmare 1 kap 1 § EFL). En ekonomisk förening skall ha stadgar och även en styrelse och revisorer (2 kap 1 § EFL). Som du ser är reglerna om ekonomiska föreningar ganska strikta och invecklade och liknar i viss mån de som gäller för aktiebolag. Ekonomiska föreningar är främst lämpliga i fall som när t ex konsumenter sluter sig samman i konsumentföreningar eller när personer sluter sig samman och skapar en bostadsrättsförenig. Om ni fyra syskon inte har några komplicerade specifika planer för fastigheterna rekommenderar jag därför inte associationsformen ekonomisk förening. Ett alternativ är att inte göra någonting, d v s att inte bilda någon association alls. På så sätt blir de först nämnda reglerna om samäganderätt tillämpliga. Om regeln om att samtliga delägare måste samtycka till att åtgärd vidtas förande fastigheten skulle skapa problem så kan ni alltid lösa detta enkelt genom att i fullmakt ge någon eller några av syskonen behörighet att företräda alla andra, antingen rent generellt eller i visst fall. Om fullmakt stadgas det i avtalslagens 2 kap http://www.lagen.nu/1915:218 . Om ovanstående samäganderättsliga lösning trotts allt skulle kännas otillfredsställande så kan ni alltid avtala om annat. Så fort ni har ett avtal mellan er med ett visst ändamål uppstår dock ett bolag. Den simplaste formen av bolag, det enkla bolaget, förutsätter inte så mycket mer än avtal (se 3 § lagen om handelsbolag och enkla bolag, HBL http://www.lagen.nu/1980:1102 ). Det räcker helt enkelt att några personer överenskommer om något (t ex att de skall köpa lotter tillsammans och att de delar på vinsten om någon av dem vinner) för att det skall föreligga ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag kan inte äga tillgångar eller inneha skulder, utan varje bolagsman svarar själv för de förpliktelser han eller hon ådragit bolaget. Vidare så krävs även här samtliga delägares samtycke för att åtgärd skall få vidtas i bolagets namn (4 kap 3 § HBL). Avtal kan dock träffas om att bolaget skall skötas på annat sätt (4 kap 1 § HBL). Har ni syskon ett affärsmässigt syfte med egendomen (t ex om ni vill hyra ut fastigheten) kan kanske bildande av ett handelsbolag komma på tal. Ett handelsbolag kan, till skillnad från ett enkelt bolag, äga egendom och inneha skulder samt iklä sig rättigheter och skyldigheter (1 kap 4 § HBL). En förutsättning är dock att handelsbolaget registreras i handelsregistret (1 kap 1 § HBL). I sådant fall kan bolagsmännen företräda bolaget och med bindande verkan företa rättshandlingar i bolagets namn (2 kap 3 § HBL). Mer om handelsbolag kan du läsa om i HBL. Observera dock att många regler är dispositiva, d v s gäller enbart om avtal om annat inte har träffats av delägarna (2 kap 1 § HBL). Hoppas mitt svar varit till hjälp. Med vänlig hälsning,

När kan hävning ske vid renovering hos konsument?

2007-06-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |1. Vilken juridisk grund skall finnas för att man som näringsidkare skall kunna häva ett avtal om pågående renovering hos en konsument? 2. Hur stark skall konsumentens ekonomiska omedgörlighet vara?
Linnea Ljung |Hej. Den juridiska grunden för att häva som näringsidkare som renoverar hos en konsument finns i konsumenttjänstlagens 46-48§§, se http://lagen.nu/1985:716. En näringsidkare har rätt att häva om konsumenten inte betalar eller lämnar sin medverkan i rätt tid och dröjsmålet är av väsentlig betydelse för näringsidkaren. Vill näringsidkaren häva avtalet skall han först påminna konsumenten om att denne skall betala, medverka eller lämna anvisningar samt ge konsumenten skälig tid att göra detta. Näringsidkaren får också häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten, om det redan på förhand finns starka skäl att anta att konsumenten inte i rätt tid kommer att betala eller lämna medverkan och att dröjsmålet blir av väsentlig betydelse för näringsidkaren. Det går allstå att häva om det finns starka skäl att anta att konsumenten exempelvis inte kommer att betala. Det går inte att enkelt säga vad som utgör väsentligt i paragrafens mening. Att konsumenten inte betalar ses normalt som väsentligt. Det är viktigt att veta att det finns en risk med att häva. Häver man trots att det juridiskt sett inte varit befogat så gör man sig skyldig till kontraktsbrott och kan bli skadeståndsskyldig. Vänligen

Muntligt avtal?

2007-06-17 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Muntligt avtal! Jag har hammnat i en liten knipa. Jag har varit intresserad av en bil och kunde tänka mig köpa den av en kollega. Saken är bara den att nu har jag fått en bil gratis och vill därför inte köpa min kollegas bil. Då säger han att vi har ett muntligt avtal och att jag måste köpa den. Jag har aldig sagt att den köper jag utan snarare vad ska du ha för den och jag ska eventuellt köpa den. Till saken hör att han hotade de mig att han skulle skulle motarbeta mig på jobbet så att jag måste sluta om jag inte köper den. Vad ka jag göra?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Enligt avtalslagen, http://www.lagen.nu/1915:218 , gäller som huvudregel att ett bindande avtal föreligger när någon gett annan ett anbud och den senare antar anbudet; man talar om anbud och accept. Ett muntligt avtal är precis lika bindande som ett skriftligt, men vissa undantag, t.ex. köp av fastighet eller bostadsrätt. Problemet med muntliga avtal är att det kan vara svårt att i efterhand bevisa vad som överenskommits. Vidare gäller att muntliga anbud måste antas direkt, om man inte har kommit överens om något annat. Ett anbud i avtalslagens mening är ett erbjudande med ett preciserat innehåll, till en bestämd adressat och får inte innehålla några reservationer för bundenhet. Det innebär ett krav på tydlighet. Har man endast uttryckt sig i vaga ordalag föreligger inte ett anbud i lagens mening. (Jfr. ”Jag vill köpa din bil för X kr” och ”Jag kan eventuellt tänka mig att köpa din bil om inte…”). Det åligger vidare den som hävdar att det föreligger ett bindande avtal att bevisa detta. Huruvida det i ditt fall föreligger ett bindande avtal går inte att ge ett säkert svar på utan beror på vad som sagts mellan er och vad som överenskommits mellan er. Har du endast s.a.s. sonderat terrängen och hört dig för hos din kollega angående bilen torde det inte föreligga ett bindande avtal. Är det däremot så att ni nått en överenskommelse men du p.g.a. av senare inträffade omständigheter vill komma ifrån överenskommelsen är situationen mer komplicerad. Din kollegas hot om att vidta vissa åtgärder om köpet uteblir kan, beroende på omständigheterna, betecknas som försök till olaga tvång 4kap. 5§ BrB (brottsbalken). Detta är inte belagt med straff så länge det stannar vid hot; men är likväl omoraliskt. Vänligen

Oskäligt avtal med f.d. pojkvän

2007-06-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har skrivit på ett avtal med min före detta kille om att jag skall betala honom 40000 kronor. Jag är utbränd och är svag. Han tyckte att vi skulle skriva ett avtal eftersom det gått 80000 på hans konto under de 8 månader som vi var i hop. Jag opponerade mig och ansåg att summan var på tok för hög. Jag har lånat pengar av honom till max ett värde av 20000 som jag också tänker ge tillbaka men han vägrar. Jag tycker att det är oskäligt. Han menar; varför skrev du på då, men vad skulle jag ha gjort vi var ensamma i min lägenhet och han anklagade mig för att jag uttnytjade honom annars.. Snälla hjälp mig vad skall jag göra (det var fel av mig att skriva på)!
Miranda Berg |Hej! Om du inte anser att summan stämmer var så klart fel att skriva på avtalet. Det är inte säkert att det går att frångå avtalet. Om olika möjligheter att ogiltigförklara ett avtal stadgas i Avtalslagens 3:e kapitel, se http://www.lagen.nu/1915:218#K3 . Även om du kände sig pressad att skriva på så kan man utifrån vad du berättar inte göra gällande att din pojkvän tvingat dig att skriva på, eftersom det inte förekom något våld eller hot om våld (28§). Jag tror inte heller att det går att hävda att du var i trångmål eller en beroende ställning (31§), även om du skriver att du var utbränd och svag. Återstår generalklausulen (36§), där i övrigt oskäliga avtal skulle kunna falla. Tyvärr tror jag dock att det är mycket svårt att domstolsvägen komma undan avtalet. Vänligen

Skyldighet att skicka påminnelsefaktura?

2007-06-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är det riktigt att ett tex elbolag ej behöver skicka påminnelse innan det går till inkasso? Jag har ej erhålligt någon faktura och plötsligt får jag krav från inkassofirma. Elbolaget säger att de ej har skyldighet att s kicka påminnelse innan det går till inkasso.
Johanna Bergsten |I Sverige råder som huvudregel avtalsfrihet. Det finns dock lagstiftning som är till för att skydda en svagare part. I näringsidkare konsumentförhållanden finns därför lagstiftning till skydd för konsumenten t.ex. konsumentköplagen, konsumenttjänstelagen och konsumentkreditlagen. Det finns dock inte i dessa eller någon annan lag någon skyldighet för borgenär att skicka ut påminnelsefaktura innan denna överlämnas till inkasso. Därmed är det avtalsfrihet som råder. Om det inte stadgats en skyldighet att skicka ut påminnelsefaktura i det avtal som ingåtts mellan näringsidkare och konsument finns det alltså inget som hindrar näringsidkaren från att lämna över fakturan till inkasso utan påminnelsefaktura. Om du inte har erhållit någon faktura alls innan du tillsänts kravet från inkasso kan du bestrida detta. Om du har invändningar mot fordran är det viktigt att du framför dem till borgenären så tidigt som möjligt och gärna skriftligt.