Uppsägning av tillsvidareavtal

2006-12-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Mitt företag hyrde ett varumärke av ett annat företag och vi upprättade ett varumärkeslicensavtal utan att bestämma hur länge avtalet skulle löpa. Nu vill jag inte längre använda mig av deras varumärke och häva avtalet. Vi har inte reglerat effekten av hävning i avtalet alls. Vågar jag häva eller kan jag bli skadeståndsskyldig? Hur bestäms i så fall beloppet? Hur kan jag annars komma ur avtalet utan att häva?
Raoul Mehta |I det här fallet blir det aktuellt med uppsägning av avtalet, inte hävning. Hävning innebär att saker och ting ska återställas som om avtalet mellan er aldrig hade ingåtts. Har inte något annat avtalats brukar avtal gälla tillsvidare. När avtal gäller tillsvidare kan de sägas upp med iakttagande av skälig uppsägningstid. ”Skälig uppsägningstid” betyder olika saker vid olika avtal men generellt brukar avtalsförhållandets längd och art vara avgörande. Rör avtalet något som t ex tar lång tid att ordna eller avveckla kan uppsägningstiden vara längre än vid t ex hyra av en cykel som ju är ganska enkelt. Jag rekommenderar att du pratar med licensgivaren och försöker komma överens om en uppsägningstid. Utan att veta detaljerna om just ert avtal skulle jag säga att ett par månaders uppsägningstid vore rimligt. Lycka till!

Utgör e-postkorrespondens bindande avtal?

2006-12-05 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Det amerikanska företaget ”B” har vunnit en process i Sverige mot mitt företag. Mitt företag dömdes att betala en del av motpartens rättegångskostnader. Företaget ”B” har, genom sitt svenska ombud, begärt utmätning hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten har genomfört utmätning på plats i mitt företags lokaler och därvid konstaterat att utmätningsbara tillgångar saknas. Vidare hade ”B” och mitt företag ett avtal där mitt företag sålde ”B”:s produkter i Skandinavien. I avtalet finns en klausul där ”B” förbinder sig att betala hälften av mitt företags marknadsföringskostnader för det fall man från ”B”:s sida skaffar ytterligare försäljningskanaler i Sverige, vilket också skedde. Jag tillskrev det amerikanska företaget ”B” där jag meddelade att mitt företag saknade tillgångar samt att jag ville ha betalt av företaget ”B” i enlighet med ingånget avtal. ”B” svarade omgående genom sin advokat. En e-postkorrespondens under loppet av tre dagar resulterade i att ”B”:s advokat förslog en förlikning där ”B” avsade sig samtliga krav på mitt företag och där mitt företag avsade sig samtliga krav på ”B”. Jag accepterade detta erbjudande och ”B”:s advokat lovade att utarbeta ett avtal omgående. Så skedde inte och när avtalet väl kom var det fullt av felaktigheter och till intet förpliktigande. Min fråga är: Utgör e-postkorrespondensen med ”B”, som jag sparat i dess helhet och i ett fall med mottagningsbevis, ett juridiskt bindande dokument med vars hjälp jag kan få utmätningen hos Kronofogdemyndigheten upphävd? (All e-postkorrespondens mellan kunder och andra från 1999 och framåt finns sparad och uppgår till cirka 38000 meddelanden.)
Ingela Höggren |Det som utgör ett avtal är avtalsparternas gemensamma vilja, det vill säga det man kommit överens om skall gälla. Det spelar alltså ingen roll om detta står på ett papper eller ej. (förutom i vissa fall då skriftliga avtal krävs). Den första frågan är därför om behörig firmatecknare eller (ett ombud via fullmakt) för ditt företag respektive för företaget "B" har ansett att en viss överenskommelse skall gälla. För att visa att så är fallet kan olika bevismedel, däribland e-postkorrespondens användas. Det kan dock vara nödvändigt med någon form av teknisk stödbevisning som visar att det är den person som påstås som faktiskt skickat e-posten. Den största svårigheten ligger nog ändå i att visa att motparten ansåg att de ni diskuterat via e-post faktiskt skulle vara bindande. Detta eftersom det är vanligt att förhandlingar förs muntligen eller exempelvis via e-post innan ett bindande avtal träffas. Att ombudet lovat att utarbeta ett avtal visar ej heller med nödvändighet att företaget B skulle varit nöjd med det förslaget. Det är inte alls ovanligt att flera avtalsförslag och utkast arbetas fram under förhandlingens gång. Om du vill gå vidare med detta rekommenderar jag därför att du tar kontakt med en jurist som är specilicerad inom avtalsrätt för att tillsammans med honom eller henne gå igenom exakt vad som framgår av korrespondensen. Vänligen,

Har e-post juridisk samma relevans som vanlig post?

2006-11-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! En vän till mig hävdar att e-post saknar juridisk giltighet. D v s avtal, bekräftelser o dyl som framställs per mail saknar helt juridisk relevans. Han arbetade för flera år sedan på ett företag där en chef via mail bekräftade till en anställd att denne skulle erhålla en viss summa pengar i provision. Den anställde förlorade dock tvisten eftersom företagets advokater hävdade att mail helt saknar betydelse. Hur ligger det till egentligen? Mycket tacksam för svar!
Jesper Silow |E-post är i högsta grad juridiskt relevant! Ända problemet är att det inte juridiskt kopplat till regler om t.ex. folkbokföring etc. Många lagar innehåller bestämmelser som säger att delgivning anses ha skett om brev skickat till folkbokföringsadress, eller adress där mottagaren senast var känd eller liknande. Exempel på detta är konkurslagen, och delgivning av konkursbeslut. Några sådana bestämmelser finns inte för e-post, vilket gör att e-post inte har riktigt samma juridiska dignitet trots att vi lever i ett it-samhälle. Om ett e-mail går att binda till en bestämd person i en situation med t.ex. avtalsförhandlingar är detta juridiskt bindande, om det bara kan visas att personen verkligen skrivit mailet. Det kan tänkas att det finns större möjligheter att skicka falska e-mail, men så länge denna risk är liten och inte kan bevisas, är inte heller detta något problem. I den situationen som din vän refererar till, kan det tänkas vara att e-mailet inte har kunnat bevisas ha exakt den juridiska relevansen som krävdes i det målet, men utan vidare faktaunderlag kan jag inte uttala mig tydligare här. Hoppas detta räcker, och var vänlig hör av dig om några oklarheter föreligger!

Hävda preskription utan att erkänna fordring?

2006-11-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej Hur kan man hävda preskription utan att erkänna fordringen? Tack. Björn Bennarp
Lovisa Elardt |Hej! I en tvist kan man självklart i första hand hävda att den av motparten påstådda fordran ej existerar. Man kan därefter i andra hand yrka att fordringen är preskriberad, vid händelse av att domstolen finner det styrkt att en fordring föreligger. Med vänliga hälsningar,

Kontrakt under utpressning

2006-11-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har skrivit på ett kontrakt mellan mig och min arbetsgivare, där jag anser att jag under hot vart tvingad till att skriva på kontraktet, jag undrar vad enligt lag tolkas som hot? Han "hotar" med att gå till polisen och anmäla hela händelsen som kontraktet gäller, om jag ej skulle skriva på kontraktet. Kan det kallas ett hot, eller är det mer eller mindre ett "val" som han säger? Antingen att jag skrev på, eller att han går vidare med händelsen?
John Engholm |Hej! Den situation du beskriver låter som en typisk utpressningssituation. Han vill att du ska skriva under, annars anmäler han dig till polisen. Avtal som ingåtts genom utpressning regleras i 29 § avtalslagen, som du hittar http://www.lagen.nu/1915:218#K3 . Hur frågan ska avgöras beror lite på vad avtalet gäller, vem man kan säga är din motpart i kontraktet. Om du har åtagit dig att göra något för din arbetsgivare är han din motpart och av 29 § följer då att du inte är bunden av avtalet. Det är helt ogiltigt. Om någon annan står som motpart, om kontraktet t.ex. säger att du ska sälja din cykel till hans dotter, då är kontraktet bara ogiltigt om dottern inser eller borde inse att du blivit tvingad att skriva under. Om någon annan än din arbetsgivare står som motpart och denne är i god tro så gäller alltså kontraktet. Det är som sagt lite svårt att besvara din fråga utan att känna till kontraktets innehåll men om kontraktet bara gäller mellan dig och din arbetsgivare så är det ogiltigt och du är inte bunden av det. Samtidigt är ju inte heller din chef bunden av det och kan trots kontraktet välja att vända sig till polisen. Utpressning är även ett brott enligt brottsbalken 9 kap. 4 § som kan medföra böter eller fängelse i högst två år. Rör det sig verkligen om utpressning så finns alltså möjligheten att göra en polisanmälan, men då kommer ju också det som han hotar att anmäla komma fram. Hoppas att detta var till någon hjälp, lycka till! Mvh

Preskription p.g.a. brand i lägenhet

2006-11-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad det är för preskriptionstid på skada (brand) i lägenhet? Min mamma hade ej hemförsäkring 1992 när det brann, och har blivit kontaktad senast 1997av Riksbyggen. Nu har Intrum Justitia krävt henne på den summan i år.
Ola Davidsson |Hej. Som huvudregel preskriberas fordringar tio år efter dess tillkomst (PreskriptL 2§). För fordringar som en näringsidkare har gentemot en konsument gäller emellertid en treårig preskriptionstid. Som förutsättning för att den treåriga preskriptionstiden skall vara tillämplig föreskrivs att den nyttighet som fordringen avser har tillhandahållits i näringsidkarens yrkesmässiga verksamhet. I fallet förefaller snarare fordran uppkommit på skadeståndsrättslig grund och i sådana fall torde en tioårig preskriptionstid bli gällande. Om branden inte orsakats genom din mammas agerande går det att ifrågasätta fordrans giltighet, men detta går ej att utläsa ur frågan. Ansvaret för fastigheten åligger fastighetsägaren, men om hyresgästen försummat sin vårdplikt kan hon vara betalningsskyldig för skada som därigenom uppkommer (JB 12:24) Borgenären, alltså den som innehar fordran, kan avbryta preskriptionen genom att lämna skriftligt krav eller erinran om fordringen till gäldenären, alltså den som avkrävs pengar (PreskriptionsL 5§). Att Riksbyggen överlåtit sin fordran till Intrum Justitia utgör ej hinder för inte fordrans giltighet, då gäldenären agerar inom tio år sedan preskriptionsavbrottet skedde (1997). Mvh,

Får hyresvärd ta ut deposition som säkerhet?

2006-12-04 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är det okej att min hyresvärd vill ha en handpenning som säkerhet? Hur mycket kan han i sådana fall ta som säkerhet?
Carl Johan Zimdahl |Hej, Den handpenning du pratar om benämns vanligen som deposition. Det är i Sverige tillåtet för en hyresvärd att ta ut deposition som säkerhet, och detta förekommer i ganska stor utsträckning. Någon direkt beloppsgräns har inte satts utan vad som kan anses skäligt beror på de aktuella omständigheterna (hyrans storlek m.m.). Normalt i sammanhanget är dock mellan 1-3 månadshyror. Vid inbetalning av deposition så är det viktigt att tillse att du får ett kvitto på inbetalningen, och det är även att rekommendera att någon form av skriftligt avtal upprättas mellan dig och hyresvärden för att styrka depositionens existens. Det är vid större depositioner inte ovanligt att den ränta som över tiden utgår på beloppet skall tillgodoräknas hyresgästen, och sedermera återbetalas till denne i samband med depositionens återfående. Detta är dock något som du och din hyresvärd i så fall får komma överens om. Lycka till! Vänligen,

Hävning av tjänsteavtal

2006-11-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag vill häva mitt skriftliga avtal för en tjänst som jag har beställt i det skriftliga avtalet ingår också en fullmakt om flytt av domän. Företaget säger ok till att jag häver avtalet men vill att jag ska betala 3.500 kr exkl moms för "kostnader" de anser att de haft. De hävdar också att pga att jag är enskild näringsidgare har jag ingen ångerrätt (det är den jag åberopar) stämmer det. Företag har massor av klagomål på internet. Måste jag betala fakturan?
Oskar Taxén |Hej, jag råder dig i första hand att ta kontakt med din konsumentvägledare på orten. De känner i allmänhet till hur oseriösa företag ska hanteras samt om det företag som du tvistar med är ett sådant oseriöst företag. De kan säkert ge dig råd i huruvida du bör betala eller inte. När det gäller oseriösa företag kan det hända att de inte har för vana att driva in tvistiga skulder över huvudtaget. Detta känner i bästa fall din konsumentvägledare till eller kan eventuellt kolla upp. Men oavsett detta kan sägas att avtalet du har skrivit på avgör hur man ska se på det här problemet. Avtalsfrihet råder på området och således kan det avtal du har ingått innehålla en mängd olika klausuler. Om det t ex är så att du har skrivit på att ”det i fall av hävning alltid ska anses att företaget haft kostnader på 3500 kr” så kan du få problem. Det kan dock vara så att ett sådan klausul är så orimlig att den anses ”oskälig” i lagtextens bemärkelse, (36§ avtalslagen), http://www.lagen.nu/1915:218. I så fall kan en domstol få den klausulen, eller hela avtalet, upphävt. Huruvida en sådan klausul faktiskt vore oskälig kan jag dessvärre inte ge dig svar på. I avgörandet av detta kommer rätten dels att ta hänsyn till paragrafens utformning, dels er respektive partställning samt övriga omständigheter. Angående partställning kan sägas att parterna jämförs i termer av storlek och makt i utformandet av avtalet. Trots att du är näringsidkare anser jag att du gentemot säljaren har ett klart underläge, och det bör tas hänsyn till. Om avtalet inte innehåller några speciella klausuler till säljarens förmån så måste han visa att han har haft de kostnader som han hävdar, dessa ska då hänföra sig till, vara uppkomna p g a just ditt avtal och hävning. Jag är ledsen att jag inte kan ge dig ett mer konkret svar i den frågan. Däremot kan entydigt sägas att näringsidkare inte har någon ångerrätt. Hoppas det löser sig. Som sagt bör du ta kontakt med konsumentvägledare. Du är mycket välkommen att höra av dig med vidare frågor Med vänlig hälsning