Avtal om ersättning för dykningar till förlist skepp

2006-12-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har ett mycket svårt dilemma med kommune där jag bor. För att göra en lång historia kort. Åren mellan 1976-1980 dök jag tillsammans med en kompis för att söka rätt på en gammal pråm som var lastad med kanoner. Vi har ett muntligt avtal med dåvarande kulturnämnd och kommunalråd om att vi skall få tillbaka de pengar som jag satsar på dykningarna. Innan vi fick vår besiktning av SSHM i Stockholm så gick kommunalrådet ur tiden hastigt. Men det efterföljande kommunalrådet kände väl till avtalet då han var med och gratulerade när vi gick ut i media med vårt fynd. 1986 så ansåg detta kommunalråd sig ha rätt att tillsammans med en annan privatperson begära en besiktning på det fynd som jag står som laglig upphittare till. Allt detta gör han genom kommunen. Jag har alltsedan 1986 försökt att få tillbaka mina pengar som jag anser mig ha rätt till enligt det muntliga avtalet. Detta är en väldigt förkortad version av hela historien, men hoppas på detta sätt kunna få vägledning hur jag skall få ordning på detta maktmissbruk och tjänstefel.
Emil Alin Johansson |Hej! Din fråga är ganska komplicerad och skulle kräva en mer grundlig utredning av omständigheterna i ditt fall. Något kan dock sägas utifrån de förutsättningar du angett i frågan. Avtalslagen, som du hittar http://lagen.nu/1915:218, reglerar frågor om när ett avtal anses vara för handen o.s.v. Utgångspunkten är att det är innebörden av de två parternas gemensamma vilja som anses avtalat. Vid tvist är det den part som hävdar att något är avtalat som också måste bevisa detta. I det hänseendet kan ditt fall kompliceras, dels för att lång tid har gått, dels att det påstådda avtalet var muntligt. Förutom kostnadsfrågan förstår jag det som att det inte stod helt klart vem som efter dykningarna skulle ha rätt att begära besiktning o.s.v, du har ju angett i frågan att du står som "laglig upphittare". Vem som skulle ha en sådan rätt får man också avgöra genom att bestämma vad som anses avtalat. Numera krävs i regel tillstånd från myndighet som t.ex. länsstyrelsen för att göra undersökningar vid gamla förlista skepp, se Lag om kulturminnen m.m. http://lagen.nu/1988:950, särskilt 2 kap. 1 § 8 punkten och angående kostnadsfrågan 2 kap. 13 och 14 §§. Se även 2 kap. 3 § angående vem som ska anses som ägare av fynden. För att lagen ska bli tillämplig krävs att pråmen förliste minst hundra år innan upptäckten. Nämnda lag trädde också i kraft först efter att ni gjort fynden vilket ytterligare komplicerar. Tidigare lagstiftning var Lag om fornminnen, se http://lagen.nu/1942:350. Avslutningsvis kan sägas att du har att bevisa att ett avtal om ersättning för dykningarna förelegat. Till att börja med måste en jurist kontaktas, och om kommunen fortsättningsvis vägrar att föröka nå en lösning kan du driva frågan i domstol. Det är svårt att från mitt perspektiv spekulera vidare i dessa frågor då de, som jag nämnt, skulle kräva en mer grundlig utredning. Att försöka få det nya kommunalrådets agerande till tjänstefel, och driva den frågan i domstol kan jag inte se någon direkt fördel med, det handlar ju snarare om att du vill få ersättning för de kostnader du lagt ned på dykningarna. Jag hoppas att mitt svar i alla fall har gett dig viss vägledning. Med vänlig hälsning

Utfärdande av enkelt skuldebrev

2006-12-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |En bilhandlare har sålt min bil vidare utan min underskrift ang ägarbyte. Han har ej betalt bilen till mig än men säger att han har pengarna till den 3 jan. Jag har pratat med polisen etc och dom menar på att han säger att han ska betala pengarna då kan jag skriva ett nytt kontrakt eftersom det gamla numera inte gäller samma sak. Min fråga är nu till er: Vad är ett måste som skall ingå i ett kontrakt när det gäller lån mellan privatpersoner (han ska bet 210.000kr för bilen). Tänkte att jag i så fall hade kunnat skriva ett kontrakt som säger att jag ska ha mina pengar senast den 3 jan annars blir det ett polisärende. Jag vet att om jag går till polisen nu så blir det en utredning etc och då tar det ännu längre tid att få mina pengar...om jag får dom.. Tacksam för ett snabbt svar..
Peter Ahlström |Ni har överenskommit att bilhandlaren skall vidareförsälja din bil. Detta har skett och bilhandlaren har fått pengarna vilka han skall redovisa för dig. Det här innebär att du har en innestående fordran mot bilägaren motsvarande 210 000 kronor. Vad jag förstår så råder det ingen tvist om att han ska erlägga denna summa till dig, men du vill ha ett skriftligt kontrakt på detta. Det ni således kan göra är att utfärda ett såkallat enkelt skuldebrev, ett skriftligt bevis om fordringens uppkomst och innehåll. Detta är ett bevis på att bilhandlaren är skyldig dig viss angiven summa som skall betalas senast visst angivet datum. Det finns inga direkta formkrav för ett enkelt skuldebrev, men det som nedtecknas stärker i bevishänseende. Ett förslag kan vara att skriva: ”XX (pers.nr./org.nr. motsv) skall till YY (pers.nr.) erlägga ---- kronor senast den 3/1 2007 ” Ni kan även precisera hur ni vill att betalningen skall gå tillväga och andra förtydliganden. Se till att båda undertecknar skuldebrevet med underskrift och namnförtydliganden. Vittnen kan även skriva under men detta är som sagt inget formkrav. Skulle det senare visa sig att bilhandlaren inte vill betala så fungerar skuldebrevet som ett bevis och kan användas då man t.ex. vill ansöka om ett betalningsföreläggande. Mvh

Begäran av fullgörelse vid avtalsstridig hävning

2006-12-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en principiell fråga om hävning av avtal mellan två näringsidkare. Om hävningen är avtalsstridig, leder hävningen till att avtalet upphör eller är en dylik hävning utan verkan? Frågan är såtillvida intressant, att om hävningen är giltig har motparten endast rätt till skadestånd av den som hävt avtalet mot dess villkor. Men om den avtalsstridiga hävningen är utan inverkan torde motparten kunna kräva naturaprestation, dvs. att det i avtalet överrenskomna verkställs. Tacksam för svar!
Filip Skoglund |En avtalsstridig hävning leder inte till att avtalet upphör att gälla. På grund av detta kommer den som gjort den felaktiga hävningen i regel att befinna sig i dröjsmål när det står klart att hävningen inte var befogad. Huruvida fullgörelse kan krävas beror på vilken typ av naturaprestation det är fråga om. Vid köp av lös egendom kan påföljderna i köplagen göras gällande, om inte annat framgår av köpeavtalet (ansvarsbegränsning, ansvarsfriskrivning el. dyl.). Fullgörelse kan då begäras enligt vad som stadgas i 23 §, http://lagen.nu/1990:931#p23 . Även vid andra typer av avtal som går ut på att prestera egendom, t.ex. hyra av lös sak, är huvudregeln att fullgörelse kan krävas. Vid avtal som rör tjänster av olika slag är det mer oklart vad som gäller angående möjligheten att begära fullgörelse. För arbete på annans egendom, t.ex. reparationer av olika slag, är huvudregeln att fullgörelse kan begäras. Om avtalet rör en s.k. immateriell tjänst, uppdrag som inte är knutna till fysiska föremål, är utgångspunkten istället att fullgörelse inte kan begäras. Exempel på immateriella tjänster är uppdrag till advokater eller mäklare etc. Med vänlig hälsning

Avtalsbrott, royaltyersättning och konkurrensklausul

2006-12-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag fick för ett par månader sedan en uppdragsförfrågan att producera ett webbsystem. I förfrågan specades min ersättning som både kontant, samt royalty per användare och år som min kund kommer hyra ut licenser. Vid samma möte skrev jag på ett avtal om sekretess och en konkurensklausul, iom att de ansåg att de informerade mig om viktiga ideer om hur systemet skulle utformas. När systemet så började bli klart ville de komma ur royaltyavtalet, vilket efter lite kommunikation ledde till att jag sade jag inte kan leverera om de inte skriver under ett royaltyavtal som gäller fom att de godtar leveransen. Då "avbröt de kommunikationen", med innebörden att de inte tänker ersätta mig med mer än det 30%-iga förskottet av den minimala kontantdelen - som inte är lika viktig som royaltyavtalet. De tänker då inte heller be mig leverera förstås. Min undran gäller dels om jag har god grund att på juridisk väg kräva dem på ersättning för uteblivet royaltyavtal och slutbetalning, samt om jag kan komma ur konkurrensklausulen i annat fall. I sekretessavtalet förbinder de sig att använda mig som leverantör för systemet om jag godtar deras förfrågan. Iom att jag gjorde det har de väl brutit mot sekretessavtalet som innehåller konkurensklausulen själva?
Emil Alin Johansson |Hej! Avtalsrättsliga frågor behandlas med utgångspunkt i den gemensamma partsviljan. Vad ansåg de båda parterna avtalat och vilken grund hade de för sina uppfattningar? Avtalslagen reglerar bland annat ingående av avtal samt ogiltighet av dessa. Avtalslagen hittar du http://www.lagen.nu/1915:218. Även bestämmelser i Köplagen kan vara aktuella, se http://lagen.nu/1990:931. Jag förstår frågan som att du har skrivit på ett avtal som reglerar ersättningen. Du skrev vid samma tillfälle på avtal om sekretess och konkurrensförbud. Vad som avtalats skriftligt behöver nödvändigtvis inte ha samma innebörd som den gemensamma partsviljan. Om andra omständigheter talar för att parterna uppfattat avtalet med annan innebörd än det skriftliga så anses istället detta som avtalat. Det finns dock en presumtion för att innebörden av skriftliga avtal är det som är den gemensamma partsviljan, båda parterna har ju förhoppningsvis läst igenom och godkänt det skriftliga avtalet. Det verkar som att företaget efter att ni avtalat kommit fram till att royaltyklausulen skulle vara ofördelaktig för dem. Avtalet ska hållas och kan inte ändras annat än genom att du går med på en ändring. Detta är utgångspunkten. Du skriver i din fråga att ”jag sade jag inte kan leverera om de inte skriver under ett royaltyavtal”. Vad jag förstår så hade ett sådant avtal redan börjat gälla när du började arbeta med webbsystemet. I så fall har företaget, om royaltydelen av avtalet kan anses som en väsentlig del av ersättningen, ensidigt hävt avtalet, vilket aktualiserar påföljd i form av skadestånd. Bedömningen av detta kan bero på om ni avtalat om konfliktlösning, exempelvis skadestånd eller en skiljedomsklausul. Om inget annat avtalats så gäller att företaget ska betala ersättning som om avtalet hade gällt, d.v.s. inklusive beräknad royaltyersättning. Situationen kan bli en annan om ni inte bestämt om att royaltyn skulle vara en del av ersättningen, utan väntat med att besluta om frågan. En fråga blir då om du med fog hade anledning att uppfatta att royalty skulle innefattas i ett framtida sådant avtal. Konkurrensklausuler behandlas i 38 § Avtalslagen. Frågan om giltigheten av konkurrensklausulen beror på i vilken mån den anses skälig. Om du faktiskt har fått reda på annars intern information, som du skulle kunna använda i konkurrerande företag, kan det tänka sig att klausulen skulle ha verkan trots avtalsbrottet. Tidsrymden i avtalet skulle även med hänsyn till omständigheterna kunna jämkas. Att avtalet om ersättning hävts behöver dock inte innebära att konkurrensklausulen sätts ur spel. Ett korrekt svar på din fråga skulle kräva en mer grundlig undersökning av dels hur avtalen ser ut, dels övriga omständigheter. Om du inte når någon lösning med företaget så kan du kontakta en jurist. Med vänlig hälsning

Tolkning av flygbolags resevillkor

2006-12-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Ett svenskt flygbolags resevillkor anger olika rättigheter beroende på om kunden drabbas av en "förändring av planerad flygtid" eller "inställd flygning". En bekräftad och betald flygning ställs in varvid jag ombokas till en annan flygning ett tidigare datum. (Detta sker mer än två veckor innan planerad flygning, varvid ersättning enligt EU-Förordning 261/04 ej är aktuell) Flygbolaget hävdar att fallet skall klassas som "ändring av planerad flygtid" och inte "inställd flygning". Jag frågar flygbolaget var i resevillkoren de definierar skillnaden mellan "ändring av planerad flygtid" och "inställd flygning". Flygbolaget svarar att de ej definierar denna skillnad i resevillkoren och förklarar ärendet avslutat. Har flygbolaget rätt att tolka sina resevillkor på det sätt som passar dem, samt avsluta mitt ärende när de behagar?
Peter Ahlström |Det är svårt att analysera de olika villkoren när man inte har själva avtalstexten framför sig. Det stämmer det du nämner angående förordningen att ersättning inte utgår om passageraren minst två veckor före den tidtabellsenliga avgångstiden underrättas om att flygningen är inställd. Förordningen hittar du http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32004R0261:SV:HTML . Jag antar att flygbolaget menar att din flygning inte har blivit inställd i och med att du fick den ombokad till ett annat datum. Resan blir/har blivit av och ses därmed inte som inställd. Det är dock svårt att avgöra då man i första hand måste tolka själva innebörden i respektive villkor vad som där avses. Enbart rubrikerna ger i sig inte speciell åsyftad reglering. Flygbolaget får självfallet inte tolka resevillkoren så som passar dem själva utan den reglering som finns skall följas, därav kan dock tveksamheter följa rörande själva tolkningen. Enligt förordningen definieras ”inställd flygning” med ”en flygning som inte genomförs trots att den i förväg planerats och på vilken minst en plats reserverats”. Konsumentverket har något förenklat sammanställt de vanligaste frågorna vad som gäller vid försenat respektive inställt flyg. Detta finner du http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1630&lngArticleId=4441 . Förordningen anger endast de minimikrav som ställs vid flygningar, vilket inte hindrar flygbolagen att utfärda villkor vilka är förmånligare för resenären. Värt notera är att upplysning om eventuell alternativ transport skall lämnas till passageraren när denne underrättas om att flygningen ställs in. Jag föreslår att du kontaktar flygbolaget och ber dem förklara vad deras villkor innebär. Alternativt kan du även vända dig till Konsumentverket som är den myndighet som utövar tillsyn över dessa regleringar. Vänligen

Kontraktsbrott

2006-12-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |hej. jag går på en skola som kallas den seglande gymnasieskolan. varje läsår gör vi en segling med en stor båt i ca 3 månader. jag kom hem från vår andra resa nyss. jag hade brutit mot alkoholregel och säkerhetsregel, under vår förra resa bröt jag mot en landgångsregel. innan vår resa fick vi skriva på ett kontrakt om att de kunde skicka hem oss om vi bröt mod sådana regler. eftersom det här hände sista kvällen skickade de aldrig hem mig. det verkar som att skolan vill stänga av mig från nästa resa. har de rätt att göra det? vi har inte skrivit på något sådant kontrakt. tacksam för hjälp. hälsningar kristofer
Ellen Sederholm |Hej! Om det inte står någonstans i det kontraktet du skrivit på att brott mot ordningsreglerna kan medföra avstängning från kommande resor kan inte skolan med hänvisning till detta kontrakt/avtal hävda att du inte har rätt att följa med på nästa års resa. Att de inte skickade hem dig vid detta tillfället kan inte avtalsrättsligt påverka din rätt att följa med vid nästa års resa. Detta följer av allmänna avtalsrättsliga regler enligt Avtalslagen se http://www.lagen.nu.

Flera låntagare och preskription

2006-12-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Dersom två makar lånar ett belopp og i den anledning undertecknar en revers - og den ene av partene betalar ett delbelopp til långivaren - vil dette utan ytterligare avtal mellan parterna anses som preskritionsavbrott för den part som inte innbetalade delbeloppet?
Rasmus Fahlén |Hej! Enligt svensk rätt gäller som en allmänn princip att om flera personer gemensamt har utfärdat en revers så måste preskriptionen avbrytas hos varje, i ert fall, låntagare. Denna princip har även följts upp genom föreskriften i 9 § preskriptionslagen vilken du hittar http://www.lagen.nu/1981:130. Om ni således svarar solidariskt för skulden och skulden preskriberas mot dig så blir ansvaret istället delat. Långivaren mister då den motsvarande andel som preskriptionen avsåg, alltså anspråket mot dig. Med vänlig hälsning,

Samtycke vid försäljning av samägd egendom till annan

2006-12-08 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi är tre som samäger en sommarstuga, efter arv. Kan jag köpa en annan delägares tredjedel utan att den tredje delägaren tillfrågas?
Linnea Ljung |Hej, Om du vill köpa en annan delägares andel i sommarstugan måste ni tillfråga den tredje delägaren. När egendom ägs med samäganderätt så är huvudreglen att varje förfogande över det samägda godset i dess helhet eller vidtagande av förvaltningsåtgärd förutsätter enighet mellan delägarna. Med förfogande avses bland annat försäljning. Om du och de övriga två som äger sommarstugan inte har avtalat något om vad som ska gälla, när någon vill sälja sin del gäller alltså att ni måste vara överens. Om samägarna inte kan komma överens kan var och en av delägarna ansöka om att egendomen skall säljas på offentlig auktion, men då säljs hela egendomen och köpeskillingen fördelas mellan delägarna. Dessutom innebär en offentlig auktion att vem som helst kan bjuda på egendomen. Om det finns synnerliga skäl kan en delägare hindra att en sådan försäljning kommer till stånd. Ni behöver alltså den tredje delägaren samtycke för att kunna genomföra försäljningen er emellan. Reglerna om detta finner du i samäganderättslagen se http://lagen.nu/1904:48_s.1 Lycka till!