Giltighet av muntliga avtal

2007-07-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hur länge gäller ett muntligt avtal?
Caroline Perlström |Det är tyvärr svårt att svara på din fråga då jag inte vet vad avtalet i fråga reglerar. Ett muntligt avtal gäller så länge som det har avtalats och skiljer sig inte från ett skriftligt avtal rörande samma fråga. Det enda som skiljer de två avtalsformerna åt är att det kan vara svårare att bevisa att muntligt avtal har ingåtts. I vissa fall kräver lagen genom formföreskrifter att avtal ingås skriftligen, såom till exempel vid avtal om köp av fast egendom. Med vänlig hälsning

S.k. oren accept

2007-07-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är epost ett bindande avtal? Jag har startat eget och företaget jag jobbade på vill leja mig som konsult. Om jag exempelvis skriver "Jag vill ha 1200 kronor timmen och minidebitering på 2 timmar" Om han jag skrev till svarar "Om det mot förmodan skulle dyka upp något som vi behöver dig accepterar jag 1200:-/h (motvilligt) men vill isf per påbörjad timme har halvtimme, min 2 tim är OK." Är det ett giltligt avtal då? Eller måste jag godkänna hans ändring (per påbörjad halvtimme istället för per påbörjad timme). Eller gäller inte överenskommelser per mail överhuvudtaget?
Jonas Öjelid |Hej, avtal som slutes via e-mail är lika giltiga som andra avtal (förutsatt att det inte krävs skriftlig form vilket är fallet vid t.ex. fastighetsköp). Din fråga - om du måste godkänna ändringen för att avtalet skall vara giltigt - regleras i 6 § Avtalslagen som du hittar http://www.lagen.nu/1915:218#P6 . Där anges att ett svar, som innehåller någon ändring i förhållande till det föregående anbudet (så kallad "oren accept"), gäller som ett nytt anbud. Du måste således godkänna detta nya anbud för att ett giltigt avtal skall komma till stånd. Vänliga hälsningar

Preskriptionstid för advokatkostnader

2007-07-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Avser delar av kostnader för advokathjälp. Krav ställdes 2000-04 på motsvarande 21 000:- Emellertid avvisades kravet pga motstridig syn på kostnaden/skulden. Nu 2007-06-12 kommer påminnelse på skulden med hot om rättsliga åtgärder. Kostnaden/skulden har EJ blivit påmind under dessa 7 år. Gäller preskriptionslagen om 3 år i detta fall ?
Jonas Öjelid |Hej, Enligt preskriptionslagen (som du hittar http://www.lagen.nu/1981:130 ) 2 § är preskriptionstiden 3 år för fordringar mot konsumenter och 10 år för övriga fordringar. Att anlita en advokat räknas som att köpa en tjänst vilket innebär att samma preskriptionstider gäller som för övriga typer av fordringar. Om din skuld är preskriberad efter de 7 år som gått beror på alltså på om det är en konsumentfordran eller inte. Om advokathjälpen t.ex. har anlitats av en firma som Du har drivit är preskriptionstiden 10 år men om det har skett för ett privat ändamål är fordran preskriberad och Du behöver alltså inte betala. Vänlig hälsning,

Inkorrekt förseningsavgift, vem har bevisbördan?

2007-07-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Då jag skulle hyra film påstod butiksägaren att jag hade en latent skuld på en film som jag lämnat in sex dagar för sent. Den aktuella filmen hyrdes för någon månad sedan och återbördades till butiken inom hyrfilmens lånetid. Eftersom återlämnandet skett korrekt blev jag minst sagt förvånad över förseningsavgiften. Den aktuella butiken tillåter återlämning via ett brevinkast och kunden får inget kvitto vid återlämnad film, vilket i princip gör det omöjligt för kunden att bevisa att återlämning skett korrekt. Hur skall jag gå till väga i det fall butiken kräver in den inkorrekta förseningsavgiften via inkasso? Har butiken bevisbördan för att filmen återbördats felaktigt? Tacksam för hjälp!
Martin Andersson |Hej! Om det är så att butiken kräver förseningsavgift via inkasso så har du möjlighet att bestrida kravet och då är det upp till butiken att gå vidare till tingsrätten där du bor för att få betalt. Kronofogden kan alltså inte kräva pengar av dig för butikens räkning om du bestrider kravet. Får du ett kravbrev så har du i normalfallet två veckor på dig att bestrida det, se 25 och 26 §§ i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (http://lagen.nu/1990:746). Om du bestrider kravet så har butiken fyra veckor på sig att begära att ärendet ska överlämnas till domstol, se 23 och 24 §§ i lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Om de beslutar sig för att gå vidare så är det butiken som har bevisbördan för att filmen har lämnats tillbaka för sent, enligt den allmänna principen att den part som hävdar att en omständighet som berättigar parten att få ersättning av någon föreligger också har bevisbördan för detsamma. Principen saknar inte undantag men borde enligt min mening gälla i ett fall som du beskriver. Hoppas att du har hjälp av mitt svar. Med vänlig hälsning

Brutet avtal?

2007-07-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Angående skriftligt avtal med domännanms leverantör jag har köpt en domännan utav en leverantör och och ingått i ett skriftligt avtal med dom som lyder: 6.3 Loopia hanterar all kundinformation som konfidentiell, detta för att värna om kundens integritet. Dock har Loopia rätt att lämna ut uppgifter till myndighet som begär detta med stöd i lag. trots detta så ger dom att samtliga uppgifter,som jag lämnat till dom till en"samarbetspartner"som publicerar alla mina uppgifter och hemligt telenr på internet. förutom mitt personnr ,med motiveringen att .com ,är dom som publicerat dessa. jag tycker att de bryter sitt eget avtal,vad säger avtalslagen om detta?
Martin Andersson |Hej! Såvitt jag kan bedöma så verkar det som om din motpart har brutit mot ert avtal genom att lämna uppgifterna vidare till ett annat företag. Verkan av ett avtalsbrott regleras dock inte i avtalslagen (http://www.lagen.nu/1915:218). Om du anser att din motpart har brutit mot ert avtal så är det i första hand det som stadgas i avtalet som du kan använda emot din motpart. Står det någonting om verkan av avtalsbrott.? (T.ex. rätt till hävning, skadestånd, prisavdrag???) Det är i så fall detta som du i första hand kan göra gällande. Även om det inte står något i avtalet har du naturligtvis möjlighet att begära skadestånd enligt skadeståndslagen (http://www.lagen.nu/1972:207). Av de uppgifter du angett verkar det dock inte finnas någon bra grund att kräva skadestånd för, och det verkar också svårt att uppskatta någon ekonomisk skada, även om jag förstår att du känner dig kränkt. Om du vill ha någon ersättning av din motpart och de vägrar gå med på något så är den sista utvägen att gå till domstol och stämma motparten i tingsrätten. Du bör då kontakta en advokat. Hoppas att du har hjälp av mitt svar MVH

Resa som omöjligörs pga avtalsvillkor

2007-07-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej Den 7 juli 2007 köpte jag en flygbiljett Stockholm - Sydney av resebyrån travellink. Avresa den 9 september från Arlanda, byte av flygplan och flygbolag på Heathrowflygplatsen i London och sedan vidare till Sydney via Hong Kong. Då jag bokade biljetten förutsatte jag, att jag och bagaget skulle checka-in för hela sträckan Stockholm - Sydney. Då det är praxis i flygbranschen att man checkar-in för hela sträckan om har en biljett för hela sträckan, vilket jag har. Den 8 juli kontaktade jag resebyrån och frågade då om så var fallet. Resebyrån sa att jag var tvungen att hämta ut bagaget i ankomstterminalen och sedan checka-in det igen hos det andra flygbolaget i dess avgångsterminal. Enligt det brittiska luftfartsverket tar det 60 minuter att ta sig mellan min ankomstterminal till min avgångsterminal. Det andra flygbolaget stänger sin incheckningsdisk 60 minuter innan planet går. Summa 2 h Tiden mellan de två flighterna är 2 h och 15 minuter = 15 minuter från landning måste jag ha hämtat ut bagaget Planet jag flyger till London med(En daglig Stockholm - London flight), har de senaste två månaderna i genomsnitt varit försenat 50% av flygningarna och då med i genomsnitt 35 minuter. Resan är alltså i teknisk mening omöjlig att genomföra även om planet är i tid, då bagagehanteringen tar längre tid än 15 minuter efter landning. De inblandade flygbolagen är "vanliga" flygbolag ej lågprisbolag som endast flyger punkt till punkt. Dessa fakta torde ha varit kända för resebyrån som är en av Europas allra största när de erbjöd mig att köpa resan vilket jag dåraktigt nog gjorde. Jag skulle behöva hjälp med att klargöra rättsläget.
Jon Eriksson Örtengren |Frågan du ställer kan behandlas dels rent avtalsrättsligt, dels obligationsrättsligt. Avtalsrättsligt skulle man kunna hävda att avtalet är ogiltigt enligt förutsättningsläran då en väsentlig förutsättning för att du skulle ingå avtalet var att du skulle kunna genomföra resan. det krävs i så fall att förutsättningen är av västenlig betydelse, vilket den förmodligen är, att bolaget har insett frånvaron av denna förutsättning samt dess betydelse samt att förutsättningen framstår som relevant i avtalssituationen. Denna sista fråga bruakr ofta besvaras genom en riskbedömning. Vilken av parterna bör lämpligtvis bära risken för denna förutsättning. I det här fallet ligger incheckningsproblemen helt klart på resebolagets sida, vilket borde ge förutsättningen relevans. I annat fall kan man möjligtvis hävda att avtalet skall jämkas på grund av det oskäliga avtalsvillkoret som rör bagagehanteringen enligt 36§ Avtalslagen. Detta är en reglering som syftar till att skydda, ofta en svagare, avtalspart mot oskäliga avtalsvillkor. I det här fallet rör det väl sig i och för sig snarare om ett omöjligt avtalsvillkor varför denna lösning kanske känns lite mer långsökt. Vill man lösa problemet obligationsrättsligt skulle man, genom en analogi till konsumenttjänstlagen (som pga tjänsteslaget ej är direkt tillämplig men som du hittar http://www.lagen.nu/1985:716), kunna hävda att tjänsten är felaktig (9§ konsumenttjänstlagen) och till följd av detta häva avtalet (21§ konsumenttjänstlagen). Lycka till! Med vänliga hälsningar

Samägande av bostadsrätt

2007-07-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |vi är tre som äger en brf lägenhet som bebos av modern till två av delägarna. Delägare ett som inte har släktskap med den boende vill bli utlöst. Vad säger lagen? Är ej aktellt att sälja bostadsrätten.
Johanna Nilsson |Gemensamt ägande av en bostadsrätt faller i väsentliga delar under samäganderättslagen som kan hittas http://lagen.nu/1904:48_s.1 . Samäganderättslagens regler gäller alltid endast i den mån inget annat har avtalats mellan delägarna. Enligt samäganderättslagen äger var och en av delägarna varsin lott, eller ideell andel, i det samägda (1§). För förfogande och förvaltning av själva egendomen i sin helhet krävs visserligen samtliga delägares samtycke, med undantag för mycket brådskande åtgärder (2§). Det finns emellertid inget som hindrar en delägare att sälja sin andel i egendomen till vem han/hon önskar och till valfritt pris. Det finns alltså inget krav på "hembud" i det fall att ett sådant krav inte avtalats i förväg, men det står givetvis delägaren fritt att sälja till befintliga delägare. Var och en av delägarna har även rätt att hos rätten ansöka om att egendomen i sin helhet försäljs på offentlig auktion, även mot de övrigas vilja, om ingen av de övriga delägarna kan visa synnerliga skäl för anstånd (6§) vilket skall vara mycket starka skäl. Köpeskillingen delas sedan mellan delägarna. Var och en av delägarna kan kräva att rätten fastslår ett lägsta bud för försäljning (9§). Befintliga delägare kan emellertid inte kräva att få köpa andelen till förmånligare pris än vad som kan utfås genom offentlig auktion. Vad sedan gäller er mor så gör jag antagandet att hon hyr bostaden av er. Detta innebär att hon är att betrakta som en andrahandshyresgäst. För andrahandshyresgäster kan besittningsskydd endast förekomma gentemot andra andrahandshyresgäster och aldrig gentemot en ägares önskan att nyttja bostaden för egen del. När nu delägare ett vänt sig till er för att bli utlöst finns det förhoppningsvis goda möjligheter för er att få till en bra lösning. Saknas i nuläget samägandeavtal kan det även rekommenderas att ett sådant ingås inom den kommande delägarkretsen, speciellt med tanke på skyddet för er mors boende. Vad som även är värt att påpeka är att en andrahandsuthyrning kräver tillstånd av bostadsrättsföreningen. Om er mor själv blir delägare i bostaden krävs inget sådant tillstånd och hennes rätt att bo där blir likvärdig med övriga delägares, oavsett hur stor hennes andel är. Med vänlig hälsning!

Samäagnderätt i båt

2007-07-04 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |hej, Vi är 4 stycken som tillsammans ägen en båt av märket Regal 2650 (totalvärde ca 500.000-600.000 SEK). Vi vill nu sälja båten, endera att någon av oss köper samtliga andelar alternativt att vi säljer samtliga andelar till någon extern. Vilka rättigheter har jag som äger 1/4 av båtens totala värde? Kan jag kräva av de andra delägarna att erhålla rimlig ersättning för min andel? Kan de kräva att jag köper deras andelar? Kan de kräva att få köpa min andel under marknadsvärdet? Vore väldigt tacksam för svar! Tecknar, Anders
Linnea Ljung |Hej Om inget avtalats om hur frågor som dessa skall hanteras er emellan så äger ni egendomen med samäganderätt enligt samäganderättslagen. Vill en av delägarna förfoga över egendomen, till exempel sälja eller skänka bort den, så krävs samtycke från övriga delägare. Om delägarna inte kan enas om hur egendomen skall förvaltas eller användas kan en delägare ansöka om att rätten skall förordna att egendomen under viss tid ska förvaltas av en god man. Varje delägare kan, genom att begära det hos domstol, få egendomen såld på offentlig auktion. Då försäljs alltså även övriga delägares del i egendomen. En delägare kan hindra att egendomen säljs på offentlig auktion, om denne har synnerliga skäl. Det kan röra sig om sociala förhållanden men det måste röra sig om mycket starka skäl för att hindra försäljning. De övriga delägarna kan således inte tvinga dig att sälja till dem. Du har även rätt att båten säljs på auktion. Samäganderättslagen hittar du http://lagen.nu/1904:48_s.1 Vänligen