Är ett muntligt avtal lika giltigt som ett skriftligt?

2007-02-16 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är muntligt avtal lika giltligt som ett skriftligt? I vilken lag står det i så fall? Har sökt i avtalslagen utan att hitta det. Tack på förhand.
Mårten Andersson |Ja, i de allra flesta fall är ett muntligt avtal lika giltigt som ett skriftligt. Att få ut det ur avtalslagen är lite trixigt, men det följer av att det helt enkelt inte står att ett avtal måste vara skriftligt. Avtal sluts genom att en part accepterar en annan parts anbud, se 1-9 §§ avtalslagen, http://www.lagen.nu/1915:218. Om man vill göra sitt avtal gällande måste man ju dock kunna bevisa rättsförhållandet. Som du förstår är det väldigt svårt att bevisa att ett muntligt avtal föreligger, om den andra parten hävdar motsatsen. Därför kan det vara lämpligt att upprätta ett skriftligt avtal. Vidare bör noteras att vissa avtal inte kan slutas muntligen. Exempelvis måste avtal om köp av fast egendom (jordabalken 4 kap 1 §) upprättas genom skriftlig handling. Detsamma gäller för exempelvis samboavtal enligt sambolagen 9 § 2 st. Vänlig hälsning,

Mutatis mutandis

2007-02-06 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har i samband med ett aktieägaravtal/konsortialavtal stött på begreppet "mutatis mutandis". Begreppet förkommer i en del av avtalet som berör aktieöverlåtelse och hembud med formuleringen "Övriga parter äger därefter att i den ordning som – mutatis mutandis – gäller för hembud enligt bolagsordningen förvärva de erbjudna aktierna." Min fråga är; vad betyder "mutatis mutandis"? Tacksam för hjälp!
Lovisa Elardt |Hej! Mutatis mutandis är latin och betyder "med vederbörliga ändringar". Om det, som i Ditt fall, finns en bolagsordning innehållande regler för hur en viss situation ska behandlas, medan det saknas regler angående en viss typ av liknande situation, kan man i vissa fall tillämpa de regler som finns, och därvid i praktiken förutsätta de ändringar i reglerna som behövs för att reglerna skall passa in i den annars oreglerade situationen. Man säger då att man tillämpar bolagsordningen mutatis mutandis. I Ditt fall innebär begreppet således att förvärv av erbjudna aktier enligt avtalet ska ske i den ordning som, med vederbörliga ändringar, gäller för hembud enligt bolagsordningen. Med vänliga hälsningar,

Psykisk sjukdom och avtal

2007-02-06 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vilka möjligheter har den som är allvarligs psykiskt sjuk och som har ingått ofördelaktiga avtal som medfört att personen blivit skuldsatt? Finns det någon klausul att åberopa? Om ja, vilken? Hur går man vidare?
Emil Alin Johansson |Hej! Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning, även kallad 1924 års lag, gäller för situationen i frågan. Lagen ser du http://lagen.nu/1924:323 . Lagen innebär att avtal som slutits med någon som varit påverkad av psykisk störning är ogiltigt. Den som påstår att han vid avtalsslutet föll under lagen har också att visa detta, till exempel genom intyg från psykolog. Med psykisk störning menas till exempel en permanent psykisk sjukdom. Denna part har även att visa att störningen hade avgörande inverkan på handlandet vid avtalsslutet. Utgångspunkten är då att köpet ska återgå. Om den som avtalet slöts med var i god tro, det vill säga att han inte borde ha insett den psykiska störningen, ska han i skälig omfattning försättas i samma situation som om avtalet aldrig ingåtts. Om ni inte har framgång med att framföra invändningar mot de parter som avtalen ingåtts med kan ni vända er till er kommunala konsumentvägledare eller konsumentombudsmannen, se Konsumentverkets hemsida http://www.konsumentverket.se/. Med vänlig hälsning!

Rätt att behålla felaktigt utbetalad lön

2007-01-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! det är såhär; jag jobbade men slutade i november. Nu i januari har jag fått en lön insättning som jag tror inte stämmer. Eftersom jag inte jobbade något i december. På kontoutdraget står det bara Lön. Kan jag få behålla pengarna? Kan det vara så att det är mina ändå? Kan jag hävda at jag var i god tro om att jag trodde att det var min insättning. Tack på förhand!
Filip Skoglund |Förutsatt att du inte hade rätt att få ut lönen gäller följande. Huvudregeln vid felaktiga utbetalningar, s.k. condictio indebiti, är att den som betalat ut pengarna har rätt att få tillbaka dem. Det finns dock undantag till denna huvudregel. Om du tagit emot pengarna i god tro och har inrättad dig efter betalningen. Att inrätta sig efter en betalning innebär t.ex. att man överför pengarna till ett sparkonto eller förbrukar dem. För att vara i god tro skall man varken ha insett eller bort inse att det rörde sig om en felaktig utbetalning. Utöver detta finns även en tidsaspekt; ju längre tid betalaren dröjer med återkrav, desto större skäl har mottagaren att tro att betalningen är definitiv. Värt att nämnas är även att, vid en eventuell tvist, din arbetsgivare måste bevisa att du varit i ond tro när du tog emot pengarna. Det är svårt att ge ett säkert svar på frågan om du har rätt att behålla pengarna vid eventuellt återkrav. Vad som talar emot detta är det faktum att du fått lön i januari trots att du slutade jobba i november. Att en sådan löneutbetalning är felaktig är förmodligen något man ”bort inse”, men detta är ytterst en fråga som bara en domstol kan avgöra. Med vänlig hälsning

Löpande skuldebrev i konsumentförhållande

2007-02-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Det underliggande avtalet till ett kreditkorte är formulerat "till innehavare eller order". Verkar som det är vanligt att det står "till order" för att underlätta överlåtelser eller belåning. Då bör det väl konstituera en löpande handling? Då skall det väl bedömas som en vanlig fordran och ej som en konsumentfordran med den innebörden att preskriptionstiden är tio år och ej tre år? Jag har fått många olika svar på denna fråga - vore kul med ett klargörande.
Linnéa Nilsson |Om det på ett skulderbrev står att betalning skall ske till ”innehavaren eller order”, eller liknande, är det ett löpande skuldebrev. Den stora fördelen med löpande skuldebrev är, som du skriver ovan, att de är lätta att omsätta. Det är emellertid intet tillåtet att använda löpande skuldebrev i konsumentförhållanden, se http://www.lagen.nu/1992:830#P17 . Att ett löpande skuldebrev är otillåtet i konsumentförhållande innebär inte att det är ogiltigt. Inte heller det faktum att det är just en konsumentfordran påverkas. Preskriptionsregeln du skriver om (se http://www.lagen.nu/1981:130#P2 ) har till syfte att skydda konsumenter genom att stadga en kortare preskription för konsumentfordringar och skyddsbehovet kvarstår trots att fordran i sig tillkommit i strid med en annan lag. Den treåriga preskriptionsregeln skall därför gälla trots att skuldebrevet är löpande.

Avbetalning enligt skuldebrev

2007-02-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Ett löpande skuldebrev är på 9000 kronor, och enligt en klausul ska man betla 3000 kronor/kvartal. kan man betala mer per kvartal, eller är det något särsklit man måste göra då? Dessutom om detta skuldebrev skulle överlåtas, kan den personen kräva mig på hela summan, alltså 9000,-, fast jag avbetalt en del redan?
Kristina Lind |Hej, Ett löpande skuldebrev är bärare av rättigheter, vilket innebär att den som innehar skuldebrevet har rätt att få betalt enligt det. Har du en avbetalningsplan på skuldebrevet och du betalar enligt denna då förfallotiden är inne och skuldebrevet sedan skulle komma att överlåts behöver du inte betala igen till nye innehavaren. Eftersom det framgår av skuldebrevet vilka avbetalningar som gjorts vet förvärvaren hur mycket det är värt. Om du däremot skulle betala mer än betalningsplanen stadgar ( i ditt fall mer än 3000 kr per kvartal) och inget antecknas om detta på skuldebrevet kan en ny innehavare kräva dig på pengar enligt betalningsplanen. Den nye innehavaren litar ju vad som står på skuldebrevet och om du då betalar innan förfallotiden är inne kan du bli tvungen att betala igen. Du kan alltså betala mer per kvartal men det är viktigt att anteckna detta på skuldebrevet för att inte tvingas betala igen. En ny innehavare kan därför inte heller kräva dig på hela summan (i ditt fall 9000 kr) om det framgår av betalningsplanen att exempelvis två avbetalningar redan förfallit till betalning. (16 § Skuldebrevslagen) Du bör också återta skuldebrevet efter slutbetalningen för att med all säkerhet förvissa dig om att inte någon kräver dig på betalning igen. Skuldebrevslagen, se http://www.lagen.nu/1936:81 Vänliga hälsningar,

Försäkringsförmedlares ansvar

2007-02-12 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |vilket ansvar har en försäkringsförmedlare gentemot tredje man? ( antagligen försäkringsbolaget)
Rasmus Fahlén |Hej! Avtalstypen kallas immateriell tjänst, vilket innebär att uppdraget inte är knutet till ett fysiskt föremål. I korthet kan följande sägas: Uppdragstagaren har en skyldighet att utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och med iakttagande av god försäkringsmäklarsed, se 13 § lag (1989:508) om försäkringsmäklare http://lagen.nu/1989:508. Just kravet på omsorgsfullhet är riktat mot försäkringsbolaget som uppdragsgivare såväl som själva kunden. En betydande avvikelse från förväntad standard på uppdragets utförande anses även vara en avvikelse från kravet på omsorgsfullhet. Enligt samma lags 14 § är försäkringsmäklaren skadeståndsskyldig om denne uppsåtligen eller oaktsamt åsidosätter de krav som åligger denne enligt 13 §. Om något annat än ovanstående är avtalat mellan försäkringsbolaget och försäkringsmäklaren så gäller det istället för ovan nämnda paragrafer, 2 § nämnda lag. Det är inte orimligt att professionella aktörer frångår lagstiftningen genom avtal varför det är vanskligt att generellt besvara frågan med ovanstående stycke. Ansvaret kan helt enkelt variera från fall till fall. Det ovan redovisade är dock lagmodellen. Med vänlig hälsning,

Avtalsbrott och brottslig handling?

2007-01-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Är det en brottslig handling att bryta ett avtal om man får ekonomisk vinning på det? T.ex. Att sälja ett WoW-konto fast kontot tillhör tillverkaren och det står specifikt i avtalet att man inte får sälja det vidare.
Daniel Waerme |Hej! Det är inte en brottslig handling att bryta mot ett avtal (jämför 1:1 och 1:3 brottsbalken, se http://www.lagen.nu/1962:700) Att bryta mot ett avtal kan emellertid vara ett avtalsbrott. Ett avtalsbrott kan ge upphov till vite (om avtalet föreskriver detta) eller skadestånd om skada uppstår. Jag har personligen svårt att se hur Blizzard skulle upptäcka ditt avtalsbrott och vad de i sådant fall skulle lida för skada. Det är en annan fråga huruvida personer du säljer kontot till kan förvärva detta från dig, när du inte är ägare till kontot enligt avtalet. Med vänliga hälsningar