Klander av bokslut i HB/Kontroll av HB:s verksamhet

2007-01-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hur kan jag som bolagsman klaga på ett i bolaget upprättat årsbokslut? Samt vem är det som utövar den erfoderliga kontrollen av handelsbolagets förvaltning och verksamhet?
Jesper Silow |16§ Lag om Handelsbolag och enkla bolag: En bolagsman som vill klandra en årsredovisning eller ett årsbokslut skall väcka talan senast ett år efter det att årsredovisningen eller årsbokslutet blev tillgängligt för honom. Kontrollen utförs dels internt av de olika bolagsmännen, då de har ett intresse av att bevaka sina kollegor, dels av skattemyndigheten i skattefrågor, av bolagsverket i formaliafrågor och av konkurrenter indirekt. Det finns ingen klar och entydig övervakara för ett HB. Med vänlig hälsning

Allmänt om innehåll i uppdragsavtal

2007-01-08 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vi har en nystartad firma som bedriver IT-verksamhet och behöver hyra in alternativt teckna ett uppdragsavtal med en person, vad är viktigt att få med i Uppdragsavtalet? Vad säger man om konkurrerande verksamhet?
Emil Alin Johansson |Hej! Rekommendationer om innehåll i uppdragsavtal och avtal överhuvud taget beror nästan helt på förhållandena i det enskilda fallet. Något kan dock sägas generellt utifrån er fråga. När det gäller avtal generellt kan det vara bra att vid bestämmandet av avtalsinnehållet överväga några olika aspekter. Utgångspunkten är förstås att det föreslagna avtalet ska kunna godtas av båda parterna. Det gäller vidare att båda parterna genom avtalet får en klar och samstämmig bild av vad som avtalats. Att tänka på är att det inte nödvändigtvis är vad ni skriftligt avtalat som gäller, det avgörande är den så kallade gemensamma partsviljan, det vill säga att om ni har en annan överenskommelse vid sidan om det skriftliga så kan även denna gälla. Vad som generellt bör stå med i ett avtal av detta slag skulle kunna vara tiden för arbetet, ersättningen för arbetet, vad som händer om någon av parterna inte har möjlighet att fullgöra sina förpliktelser, hur och när ersättningen ska betalas, vad uppdraget innefattar, vad som händer vid skada på er egendom etc. Självklart ska ju även båda parternas namn och underskrifter finnas med, men det hade ni nog redan tänkt på! Frågan om en konkurrensklausul bör finnas med beror till exempel på om personen kommer att ha möjlighet att upptäcka några företagsdetaljer som skulle kunna användas av ett konkurrerande företag. Ett långt gående konkurrensförbud skulle öka incitamenten för personen att ta mer betalt för uppdraget. Konkurrensklausuler förenas i vanliga fall med ett vite, men om vitet och tidsspannet är för högt och långt satta kan klausulen jämkas enligt 38 § Avtalslagen. En sekretessklausul med innebörden att personen inte får vidareförmedla någon bestämd information om företaget borde kanske även finnas med i avtalet. Avtalslagen hittar ni http://www.lagen.nu/1915:218. Med vänlig hälsning!

Preskriptionstid för försäkringsärende

2006-12-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om ett försäkringsbolag ej vill förlänga preskriptionstiden i ett ärende-- max 6 månader! Måste man då stämma dem om denna preskriptionen ej skall ske? Trots att man ännu så länge har för lite att komma med, och då ev. praxis senare skall ändras, vilket hoppet står till i nuläget. Hur gör man ? Advokatkostnaderna är dyrbara vid en stämning som i nuläget inte ger något, tydligen har bolaget fått nys om den ev. praxisförändringen?
Henric Roth |Hej! Enligt försäkringsavtalslagen (2005:104), se http://lagen.nu/2005:104 7 kap. 4 § har försäkringstagare alltid minst sex månader på sig att väcka talan från det att försäkringsbolaget tagit ett slutligt ställningstagande till ersättningsanspråket. Denna lag är tvingande till konsumentens, det vill säga Din, fördel. Har försäkringsbolaget skrivit max sex månader är detta eventuellt felaktigt beroende på hur denna upplysning är formulerad. Troligtvis har dock detta inte någon större betydelse men kan vara värt att poängtera för bolaget eller till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om det visar sig felaktigt. Har detta slutliga ställningstagande inte skett är tiden att väcka talan 3 år från att Du fått kännedom om att Du kunnat lägga fram anspråk. Således är det riktigt att en stämningsansökan måste lämnas in om preskription skall förhindras. Det räcker här inte med att göra en anmälan till ARN. Att praxis eventuellt skall komma att ändras är en fråga som blir sekundär till denna första fråga. Det betyder att tiden är det som är avgörande för Ditt ärende oavsett om praxis eventuellt skall komma att ändras. Därutöver skall bolaget ha meddelat Dig vilka möjligheter Du har att överpröva deras beslut enligt 2 kap 7 § samma lag. Detta verkar det som enligt Dina förutsättningar att de har gjort. Jag hoppas att jag lyckat reda ut ett par frågetecken för Dig. Med vänlig hälsning,

Kan en fordran mot konsument överlåtas?

2006-12-19 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan ett företag som ger blancolån av mindre storlek (max 3000kr) till konsumenter som då ska återbetala lån + avgift inom 1 månad överlåta fordran till annat företag, ex inkassoföretag?
Rasmus Fahlén |Hej! Blancolånet innebär att kreditgivaren har en fordran mot dig. Fordringar kan i allmänhet överlåtas, se NJA 1993 s. 222. Ett undantag kan vara att parterna avtalat om att överlåtelse inte får ske. Då kreditavtalet har ingåtts mellan en näringsidkare och konsument är konsumentkreditlagen tillämplig, se 1 § http://lagen.nu/1992:830. I 16 § 1 st. förutsätts det som utgångspunkt att en fordran kan överlåtas även i konsumentförhållanden. Storlek på fordran och eventuell förfallotid har därvid ingen betydelse för saken. Det kan dock nämnas att om kredittiden är högst 45 dagar och kreditbeloppet högst är 1500 kr så behövs det inte upprättas något skriftligt kreditavtal mellan kreditgivaren och konsumenten vilket annars är ett krav, 9 § 3 st. konsumentkreditlagen. Detta är emellertid inget som berör frågeställningen. Låntagaren måste dock informeras om att överlåtelse skett. Om låntagaren inte informerats och inte heller visste om att överlåtelsen skett eller hade skälig anledning att misstänka det, kan denne i god tro betala till överlåtaren, 29 § skuldebrevslagen analogt tillämpad som du hittar http://lagen.nu/1936:81. Det innebär att låntagaren inte är skyldig att betala även till förvärvaren av fordringen. Har låntagaren däremot åtminstone skälig anledning att misstänka att överlåtelse skett men ändå betalar till överlåtaren så måste denne även betala till förvärvaren. Slutligen skall tilläggas att låntagaren har samma rätt att framställa de invändningar mot förvärvaren som han vid överlåtelsen kunde göra mot överlåtaren, se 16 § konsumentkreditlagen. Med vänlig hälsning,

Kan man tillämpa av 25 § avtalslagen?

2007-01-12 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min situation är följande. Jag har ingått avtalsförhållande (2002) med en fotbollklubb. Aktuellt avtal har genomgått olika processer under gångna år däri klubben bl.a. hävdat att avtalet inte är gällande och att den i föreningen som ingått avtalet (fullmäktige) får stå till svars vid bifall. Rätten har gått på klubbens sida och beslutat att jag inte kan rikta krav mot klubben. Kan jag med stöd av 2 kap 25 § avtalslagen instämma den som undertecknad avtalet p g a att jag inte kunnat verkställa kraven mot klubben?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Svaret på din fråga är att ”det beror på”. Till största del vad som föregått avtalet i fråga och på vilken grund domstolen har fattat sitt beslut. Det framgår inte av din fråga och det är därför svårt att ge ett exakt svar. I 25 § avtalslagen (1915:218) AvtL regleras en tredje mans möjligheter att rikta krav mot någon som uppträtt som fullmäktig men inte varit behörig, med följd att något avtal inte kommer till stånd. En sådan kallas även med en latinsk term för falsus procurator. Det finns två huvudsituationer, dels när någon påstår sig ha en fullmakt att ingå avtal för någon annan (huvudman) men i själva verket inte alls har någon fullmakt, dels när någon i och för sig har en fullmakt men ingår ett avtal som sträcker sig längre än vad fullmakten tillåter. I det första fallet är den som ingår avtalet över huvudet taget inte behörig och i det andra fallet går fullmäktigen utanför sin behörighet. Om så sker är denne/fullmäktigen i princip skyldig att ersätta tredje man för den skada han lider p.g.a. att avtalet med huvudmannen inte kommer till stånd. Det är fråga om ett s.k. strikt ansvar vilket innebär att det har ingen betydelse om den som uppträtt som fullmäktig har varit vårdslös eller ej, ansvaret kan göras gällande oavsett. Paragrafen är endast tillämplig i de fall då det enda tredje man har att gå på för att bedöma fullmakten är just påståendet om att det finns en fullmakt. Det strikta ansvaret hänger ihop med att fullmäktigen ansvarar för att han har en giltig fullmakt och att tredje man normalt skall kunna lita på fullmäktigens uppgifter. Ersättningen skall motsvara vad avtalet hade givit om det hade fullbordats, det s.k. positiva kontraktsintresset. Den som uppträtt som fullmäktig blir dock inte ansvarig om tredje man var i ond tro, d.v.s. att han insåg eller borde ha insett att det inte fanns någon fullmakt eller att behörigheten enligt den fullmakt som fanns överskreds. Det blir delvis fråga om en objektiv bedömning utifrån omständigheterna i fallet. Resultatet av en sådan bedömning går inte att uttala sig om men ledning kan troligen sökas i domstolens beslut samt i turerna kring avtalets ingående. Det bör också nämnas att man som tredje man måste kunna bevisa att den som uppträtt som fullmäktig påstod sig ha en fullmakt. Kan man visa att så var fallet måste denne visa att han faktiskt hade en giltig fullmakt.

Rätt till försäkringsersättning

2007-01-04 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Onsdagen den 27/12-2006 vid dagens första användningen av min Ford Focus 2006 reg.nr WTH328, kl. 12.00 märkte jag att det rikligt droppade bensin från min Ford på den öppna parkering i Hjärup, där jag vanligtvis ställer min bil. Jag ringde alla Fords återförsäljare i Malmö och Lund, där jag fick beskedet att de inte vet vad man ska göra med en bil som läcker bensin, och försökte vidarekoppla mig till verkstaden. Jag fick ingen hjälp där heller, då det inte fanns någon som kunde svara på mina frågor. Slutligen vände jag mig till Fords huvudkontor i Göteborg, där man tyvärr ”inte kan hjälpa till just nu”. Enligt Brandkåren och Polisen, är en bil som läcker bensin, inte brukbar och direkt livsfarlig, dels för miljön och förare. På varje bebott område just nu finns massor av barn som sedan juldagen går runt och tänder smällare, inklusive den parkering som min bil öppet stod på och läckte bensin. Efter nästan två timmars envist ringande till Fords service i Malmö lyckades jag få kontakt med verkstaden i Fosie, Malmö. Jag rekommenderades att köra in med bilen och lämna den, vilket jag omedelbart gjorde utan att tveka på vad som kunde ske andra människor om jag inte stod och vaktade min bil i kylan nästan två timmar i sträck. Bensinpölen under bilen uppskattar jag till 1 kvadratmeter, och dropparna föll en efter en. Med andra ord, en bomb, som jag fick köra 20 km till Fords verkstad. Dagen därpå, Torsdagen 28/12-2006 fick jag ett samtal från verkstaden, bensintanken är trasig, kostnaden ligger på ca 6.000 KR då den måste bytas. Väntetiden ca. 3 veckor, eftersom ingen reservdel finns på lager, dessutom finns ingen ersättningsbil. Jag bor i en liten by, där bilen är ytterst nödvändig. Man frågar mig om jag hade kört på något som kan ha orsakat denna läcka. Jag minns väl att jag dagen innan, på väg mot Hjärup, på Lommavägen möte en rad plastpåsar utsprida på vägen, som sannolikt blåst av från den avfallshög som ligger intill butiken ”Mat och Konst”. Men enligt verkstaden, kan plastpåsar inte orsaka denna typ av skada. Kan man fråga sig varför jag inte får garanti? För att bekräfta denna enorma utgift ringer jag mitt trogna och unika försäkringsbolag Fordförsäkring. Där beskriver jag samma scenario, men får reda på att händelsen troligen är en trafik skada som jag vålat själv, även då en verkstadstekniker motsätter sig en sådan möjlighet, och att jag blir tvungen att betala minst 4.700 KR i självrisk. Jag får ärendenummer WTH328061226. Ett rent av skandalöst bemötande. Jag vill påminna om, att jag i denna bil Ford Focus reg.nr WTH328 sedan sommaren 2006 har haft enorma problem med den gula motorlampan i bilen, månad efter månad. Efter veckors ringande och ombokningar av service, en näst intill lika hemsk upplevelse som kund, fann verkstaden på Lundavägen i Malmö slutligen, att det fanns allvarliga brister i bensin distributionen i bilen. Jag, min familj och andra människor har alltså utsatts för allvarlig fara sedan sommaren, och slutligen är det alltså mitt fel att bilen och/eller dess delar är defekta.
Ingela Höggren |Hej, Det är svårt att säga exakt varför ditt försäkringsbolag inte vill betala ut någon ersättning eftersom villkoren för ersättning regleras i försäkringsavtalet mellan dig och ditt försäkringsbolag. Jag rekommenderar därför att du noga läser igenom försäkringsvillkoren för att se vilka kriterier du måste uppfylla för att ha rätt till ersättning. Om du fortfarande anser att försäkringsbolaget bör ersätta skadan rekommenderar jag att du ringer till försäkringsbolaget och med hänvisning till ert avtal frågar varför de bedömer att du inte har rätt till ersättning. Om de till exempel hävdar att det rör sig om en trafikskada som du vållat själv så frågar du bara vilken dokumentation de kräver (t.ex. skriftligt intyg från en auktoriserad verkstad) för att kunna göra en annan bedömning. Om du fortfarande inte når någon framgång är du välkommen att ställa en ny fråga till oss. Om du behöver mer kvalificerad hjälp rekommenderar jag annars att du kontaktar en jurist som är specialiserad på försäkringsrätt. Om du vill läsa vad som gäller allmänt för konsumentförsäkringar och utbetalning av ersättning kan du läsa försäkringsavtalslagen som du hittar http://www.lagen.nu/2005:104

Samägandeavtal

2006-12-20 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |FINNS FORMULÄR SAMÄGANDEAVTAL DÄR TVÅ PERSONER KÖPT BOHAG FÖR GEMENSAMT BRUK I DEN ENES BOSTAD DÄR DE SAMMANBOR TILL MESTADELS. PERSON 2 ÄR SKRIVEN PÅ ANNAN ADRESS? SYFTET SENARE ÄR ATT BLI PERMANENT SAMMANBOENDE I EN NY GEMENSAM BOSTAD. tACK FÖR SVAR:
Lovisa Elardt |Hej! Avtalsmallar och formulär för samägandeavtal finns bl.a. i Norstedts formulärbok, samt på www.dokumera.se. Regler om samägandeavtal finns i lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt, vilken är dispositiv och därför gäller endast om Ni inte avtalat om något annat. Ett råd är därför att Ni när Ni upprättar ert avtal går igenom samäganderättslagen och med Ert avtal fyller ut och ändrar de bestämmelser i lagen som Ni ej vill ska vara tillämpliga. Tilläggas kan att samäganderättslagen inte uppställer några formkrav vid samägandeavtal. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Hyra av stuga

2006-12-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Vi ingick ett avtal angående hyra av fritidshus i fjällen 1 vecka över nyår. Handpenningen på 1000 kr betalades i nov och resten (6700kr) skulle betalas in den 15 dec. Vi kan dock inte åka på denna resa så vi mailade dem några dagar innan den 15:e och avbokade stugan. Nu vill de att vi betalar retsen av hyran. Är vi tvingade att göra detta? Och vad händer om vi inte gör det? (Skriv gärna med lagrum)/ Tack!!
Elzbieta Kaczorowska |Hej, I Sverige råder avtalsfrihet, d v s det står parterna fritt att avtala om vad de vill inom de flesta områden. Detta innebär att de avbeställningsregler ni avtalat om i första hand skall gälla. Har in inte avtalat om hur saken skulle lösas för det fall någon av er inte önskade att fullfölja avtalet så brukar man gå till en tillämplig lag och se hur frågan löses där och med tillämpliga regler på så sätt fylla ut avtalet där det brister. När hus eller del av hus upplåts genom avtal till nyttjande mot ersättning är 12 kap jordabalken (den så kallade hyreslagen, se http://www.lagen.nu/1970:994 ) tillämplig. Något krav på att nyttjandet skall pågå viss tid finns inte. Även kortfristiga upplåtelser är således att betrakta som hyresavtal. Hyreslagen har dock karaktär av social skyddslag till hyresgästens förmån. Hyreslagen är ju bland annat till för att skydda hyresgästens intresse av att ha fortsatt rätt att hyra lägenheten även efter att hyresavtalet gått till ända (det s k besittningsskyddet). Detta skyddsintresse finns inte på samma sätt vid kortfristig hyra såsom vid hyra av hotellrum eller annat semesterboende. Därför har det i litteraturen diskuterats om hyra av semesterboende över huvud taget skall anses rymmas i hyreslagen. Oavsett var man stannat i diskussionen så finner man ganska snabbt att det inte finns några regler om avbeställning i jordabalkens 12 kap, och därför måste jag söka finna svaret på din fråga någon annanstans. I Sverige använder vi oss i stor mån även av standardavtal för att på så sätt säkra en total täckning av avtalsvillkoren och att främja en enhetlig praxis. Därför kan det även vara en bra idé att se hur frågan löses i olika standardavtal som används t ex inom hotellbranschen. Dock måste här uppmärksammas att det även här råder avtalsfrihet och att hotellen inte på något sätt är skyldiga att följa de riktlinjer som kommit i form av standardavtal och rekommendationer, utan de har rätt att avtala om annat med sina gäster. Enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagares riktlinjer accepteras en avbokning från en gästs sida fram till dagen före ankomsten. Detta behöver dock inte betyda att detsamma råder i ditt fall. Ett hotell har nämligen högre omsättning av gäster och större möjlighet att finna andra gäster och på så sätt minimera sina förluster. Vidare behöver de inte nödvändigtvis ha haft några speciella kostnader med att ställa i ordning rummet, då rummen i alla fall alltid skall stå redo att ta emot nya gäster. Inom avtalsrättens område finns det en mängd olika former av möjliga avtal, men enbart ett fåtal av dessa har reglerats genom lag. Avbeställning av hyra av semesterboende är ett sådant område som inte finns reglerat i någon lag. Det man får göra i ett sådant fall är att se på hur frågan löses i lagar som rör andra typer av avtal. De avtalsformer vi kan se på är hyra av fast egendom, hyra av lös sak och köp av tjänst. Såsom tidigare nämnts finner vi inte svaret i 12 kap jordabalken som reglerar hyra av fast egendom. När det gäller hyra av lös sak är inte heller detta område reglerat i lag (förutom ytterst knapphändigt i en nästan 300 år gammal lag) utan man brukar göra analogier från köplagen. I köplagen stadgas dock inget om avbeställning. I och med att korttidshyra av fast egendom ligger nära köp av tjänst anser jag därför att det ligger närmast att titta på vad konsumenttjänstlagen säger (se http://www.lagen.nu/1985:716 ). Konsumenttjänstlagen [KTjL] gäller ursprungligtvis enbart då näringsidkare utför tjänst åt konsumenter i vissa fall, främst i form av arbete (1 §). I praxis har dock Högsta domstolen uttalat att de principer lagen bygger på även analogt kan tillämpas på andra tjänsteområden. Lagen bygger nämligen till stor del på vad som kan antas utgöra generellt gällande oskriven rätt inom tjänsteområdet. Problemet med att enbart titta till vad KTjL säger är att man i lagen utgår från att den ena parten, konsumenten, är svagare och därav måste skyddas. Detta speciella skyddsintresse föreligger inte när två inbördes jämlika parter ingår avtal, vilket är viktigt att ha i åtanke. En avbeställning av en åtgärd kan ses som att beställaren ändrar sin skyldighet att, mot att tjänsten erhålles, betala priset till en skyldighet att utge en på visst sätt beräknad ersättning. I vissa fall behöver dock ingen ersättning utgå. Enligt KTjL 42 § 1 st har nämligen en konsumment en långtgående rätt till avbeställning. Denna rätt varar ända fram till dess att arbetet slutförts. Den som tillhandahåller tjänsten har då självfallet rätt till ersättning för det arbete denne redan utfört. Vidare har den part som tillhandahåller tjänsten enligt KTjL 42 § 2 st rätt till ersättning för det förluster i form av kostnader som han har haft (t ex i detta fall om värmen måste sättas på i stugan i god tid innan gästernas ankomst). Detta ger dock inte parten rätt till ersättning för utebliven vinst. Enligt lagens 42 § 2 st har dock en näringsidkare rätt till ersättning även för de förlusterna i form av utebliven vinst denne haft, om han underlåtit att ta på sig annat arbete p g a det första avtalet. Detta betyder att du enligt KTjL:s principer kan bli ersättningsskyldiga för de fall, och enbart i detta fall, stuguthyraren haft andra intressenter och blivit tvungen att tacka nej till dessa p g a avtalet med er. Ni blir befriade från detta betalningsansvar enbart om syftet med tjänsten förfelats på grund av närmast force majeure liknande omständigheter som inte beror på er, t ex då föremålet för tjänsten skadats eller gått förlorat. Grundtanken är nämligen att man inte kan tvinga någon till att fullfölja ett avtal men att denne, i fall han eller hon önskar att avbryta samarbetet, kan bli tvungen att kompensera motparten för de förluster denne haft. Enligt allmänna vedertagna avtalsrättsliga principer måste dock uthyraren anstränga sig för att begränsa sin skada, t ex genom att söka finna någon annan som vill hyra stugan, och kan således inte förhålla sig passiv och luta sig tillbaka med den vetskapen att ni ev skulle kunna bli ersättningsskyldiga. Hoppas mitt svar varit till hjälp. Med vänlig hälsning,