Denuntiationsprincipen

2007-05-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär denuntiationsprincipen?
Cecilia Johansson |Hej, Denuntiationsprincipen är ett sakrättsligt begrepp som innebär att vissa rättshandlingar blir giltiga gentemot överlåtarens borgenärer i och med att gäldenären blir underättad om överlåtelsen. Denna princip används bland annat för att uppnå skydd för överlåtelse av en bostadsrätt. Förvärvet av bostadsrätten skyddas i och med att bostadsrättsföreningen underrättas om förvärvet. Innan underrättelsen kan alltså säljarens borgenärer kräva att få ut sin rätt i bostadsrätten. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars får du gärna återkomma med en lite mer specefik fråga. Med vänlig hälsning,

Angående konkurrensklausuls omfattning.

2007-05-16 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, "Säljaren förbinder sig att under en period av fem år efter tillträdesdagen inte, vare sig direkt eller indirekt, bedriva eller på annat sätt främja verksamhet som konkurrerar med verksamhet som bedrivs eller avses bedrivas inom den del av XXXXXXXXXX AB som nu avyttras." står det i avtalet. Kan jag (säljaren) ta anställning (som vanlig arbetare) i ett företag som bedriver liknande verksamhet? om jag på intet sätt hjälper till att främja verksamheten?
Marie Wahlin |Hej! Tack för din fråga! En konkurrensklausul, som den du nämner förekommer i ditt avtal, är godtagbara såvida den inte sträcker sig längre än vad som är rimligt. Detta framgår av 38 § Avtalslagen, se http://lagen.nu/1915:218 . I klausulen framgår inte att du inte får ta anställning hos en näringsidkare som sysslar med samma sak som din tidigare verksamhet. Att du tar anställning hos en annan näringsidkare kan knappast tolkas som att du främjar den verksamheten, såvida du inte delar med dig av dina tidigare kunskaper i den utsträckningen att det främjar verksamheten. Det är inte rimligt om det som du sysslar med i princip är det enda du kan arbeta med och köparna av ditt bolag stämmer dig pga. avtalsbrott. Du ska ju inte behöva gå arbetslös i fem år. Men som jag ser det torde det inte bli några problem utifrån det du anger. Återkom gärna om det skulle komma upp ytterligare frågor. Vänligen

Kan man överklaga felparkeringsavgift utan kvitto?

2007-05-08 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har fått p-bot men hade betalat avgift. Kan jag vinna vid överklagning trots slängd p-kvitto? Vad göra annars?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Utgångspunkten är att ett kvitto inte är en värdehandling, utan endast ett bevismedel. Kvittot är således inte ett måste för att kunna få framgång med en överklagan. Kan du på annat sätt bevisa att du erlagt avgift för det aktuella tillfället går det precis lika bra. Att det troligen är svårare än med ett kvitto är en annan sak. Med vänlig hälsning

Ingående av avtal

2007-05-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om ni kan ge lite juridisk vägledning i en fråga. Den 11/5 skickade jag en beställning via email till en cateringfirma för en buffe till en middag den 26/5. Meddelandet visas nedan. Jag kan meddela redan nu att jag tar det. Eftersom jag inte har helt klart med lokal så kan jag inte ge ett exakt antal personer, men jag beställer för 30 till att börja med. Förhoppningsvis går det att utöka det senare. Hur fungerar det praktiskt med hämtning, återlämning och betalning? Jag kan ju betala in via postgiro. Vi har nog möjlighet att hämta det på lördagen. Som dryck önskar jag dessutom mineralvatten, te och kaffe. Eftersom det inte kom något svar, några svar på mina frågor eller någon form av bekräftelse så trodde inte jag att de kunde utföra ordern. Inte förrän den 25/5 ringde man och gav besked på mitt talsvar om var och när hämtningen kunde ske. Då hade jag redan hunnit anlita en annan firma. På lördag vid lunchtid meddelade jag dem om det uppkomna problemet. Det var alltså samma dag som leveransen skulle ske. De hävdar att det var en beställning och vill ha betalt. Jag menar att bristen på bekräftelse gjorde att ett kontrakt egentligen inte upprättades. Hur tolkas situationen rent juridiskt? Tack så mycket på förhand. M.v.h.,
Tim Boström |Hej! Inledningsvis vill jag göra dig uppmärksam på att en bedömning av hur denna situation troligtvis kommer att bedömas, är beroende av om din beställning är ett svar på ett tidigare meddelande eller inte. Som jag tolkar frågan tycks så vara fallet (du säger i meddelandet att ”du tar det”), och av denna anledning utgår jag från denna omständighet i det följande. Avtal kan komma till stånd på olika sätt. Detta är en följd av att 1 kap. avtalslagen är dispositivt, med vilket menas att parterna kan komma överens om andra sätt att ingå ett avtal på (så länge det inte finns begränsningar enligt lag, t.ex. köp av fast egendom). Som jag uppfattar din fråga tycks detta dock inte vara aktuellt i det här fallet. Om det rör sig om en situation där inget annat har avtalats parterna emellan blir avtalslagens regler tillämpliga och i korthet så innebär dessa att avtal kommer till stånd genom anbud och accept - ofta kallas detta för anbud-acceptmodellen. Denna bygger i korthet på att den ena parten (kallad anbudsgivare) först lämnar ett anbud, varefter den andre parten (kallad anbudsmottagare) svarar med en accept. Om accepten är likalydande med anbudet (d.v.s. att viljeförklaringarna överensstämmer) har i normala fall ett bindande avtal ingåtts. En lämplig utgångspunkt i ditt fall torde vara att fråga sig om företagets erbjudande (om nu situationen är sådan att man har skickat ett sådant) är att betrakta som ett anbud eller inte. Det kan i många fall vara svårt att avgöra vad som anses utgöra ett anbud eftersom att innehållet är kan vara otydligt, och då inget följer av frågan går det inte att avgöra om det är ett anbud eller inte. Men allmänt brukar man säga att ett anbud i alla fall ska vara tillräckligt konkret till sitt innehåll för att man ska kunna ta ställning till (det måste vara ett definitivt ställningstagande) samtidigt som det är riktat till en bestämd person. Om man kommer fram till att det rör sig om ett anbud kommer ditt svar med stor sannolikhet att ses som en accept och frågan är då om detta innebär att ett avtal har ingåtts. Troligtvis är nog så fallet, men man kan kanske också tänka sig att dina frågor ger utrymme för att diskutera huruvida ditt svar istället ska betraktas som en oren accept enligt 6 § avtalslagen, vilket istället normalt ses som ett avslag av anbudet i förening med ett nytt anbud. Såvida man inte enligt 9 § avtalslagen har gjort ett förbehåll för att anbudet inte är bindande, inträder bundenhet i och med att anbudsmottagaren tar del av ett skriftligt anbud – något som kallas för löftesprincipen. När man som anbudsgivare har lämnat ett anbud kan man således inte återkalla det (såvida återkallelsen inte är mottagaren till handa innan han tar del av anbudet, något som regleras i 7 § avtalslagen). Nästa fråga blir mot denna bakgrund, hur länge som man ska anses bunden vid sitt anbud – denna tidsperiod kallas för acceptfrist (d.v.s. anbudsmottagarens betänketid). Acceptfristens längd kan anges i anbudet och i sådana fall gäller enligt 2 § avtalslagen denna tid, men i andra fall kan det vara så att ingen acceptfrist anges i anbudet och då gäller enligt 3 § avtalslagen en legal acceptfrist under skälig tid. Acceptfristen ska då motsvara den tid som behövs för skälig betänketid samt befordring av meddelandena (d.v.s. den tid det tar att sända anbud respektive accept). Om ditt svar ses som en accept och denna kommer cateringföretaget tillhanda inom acceptfristen har troligtvis avtal ingåtts, med tanke på att det av informationen i frågan inte tycks finnas några förbehåll beträffande bekräftelse, men om så är fallet kan detta få stor betydelse. Någon gräns för vad som är att betrakta som skälig tid, går inte att uttala sig om då det är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet där hänsyn framförallt måste tas till avtalets beskaffenhet. Bedömningen är som sagt, beroende av om ditt meddelande ska betraktas som ett anbud eller en accept (eller kanske rentutav en ren förfrågan) samt omständigheterna i övrigt (bl.a. kan även partsförhållandet spela in, d.v.s. om du gjort beställningen i egenskap av näringsidkare eller konsument). Om det ses som en ren accept, har med stor sannolikhet ett avtal ingåtts, men man bör även uppmärksamma att det i sådana fall eventuellt kan ha uppstått en lojalitetsplikt. Om en sådan förpliktelse försummas kan det medföra påföljder, men om det kan vara aktuellt i detta fall måste göras efter en samlad bedömning. Om man istället betraktar det som ett anbud gäller troligtvis det motsatta, alltså att avtal inte har ingåtts. Den senare lösningen förutsätter i sådana fall att cateringföretagets svar anses ha inkommit efter det att acceptfristen har löpt ut. Med tanke på att slutsatserna kan bli så olika beroende av vilka omständigheter som läggs till grund, kan det vara bra att kontakta någon sakkunnig om du känner fortsatt osäkerhet om vad som gäller. Avtalslagen finner du http://lagen.nu/1915:218 Med vänlig hälsning

muntlig fordran - betalningsföreläggande

2007-05-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej Min flickvän har fått problem med en skuld. En tjej hyrde hennes lägenhet under några månader och när hon flyttat ut så märkte vi att kablar (tv-antenn och diverse elkablar) var söndergnagna av hyresgästens kanin. I övrigt så hade hon spillt en kopp kaffe i sängen vilket förstört bäddmadrassen (värde 1500:-). Det totala värdet av det förstörda uppgår till ca.2000:-. Allt har gått bra och hyresgästen har hela tiden sagt att hon skall betala. När nu datumet för betalningen närmar sig så ringer hon och säger att hon inte kommer betala något. Hon ansåg också att bäddmadrassen inte var förstörd. Vi skulle då köra den till henne så att hon fick tvätta eller fixa den på något sätt hon ansåg fungera. Det hade hon dock inte tid med. Vad kan vi göra för att få pengar från henne att ersätta våra saker med då vi inte har någon exakt summa eller avtal skrivit?
Mia Ejendal |Hej, Din flickvän har en fordran på hyresgästen och denna fordran är, eller blir i dagarna, förfallen till betalning, dvs datumet för betalning har gått ut. Det spelar ingen roll om förpliktelsen var muntlig eller skriftlig (även om det ur bevissynpunkt hade varit enklare om den var skriftlig, men möjligen står det i hyreskontraktet att hyresgästen ska ersätta skador som hon åsamkat, och om ni kan fotografera skadorna så underlättar det). Din flickvän kan ansöka hos kronofogdemyndigheten (KFM) om betalningsföreläggande, se Lag om betalningsföreläggande och handräckning http://www.lagen.nu/1990:746 . Se främst §2 och 9-18. Gången blir då att • Hon skriftligen ansöker, http://www.kronofogden.se/blanketterbroschyrer/laddanerblanketter/9012.4.4bf45f331098492fe0e80001651.html kan hon ladda ner ansökningsblanketten, det är alltså betalningsföreläggande hon vill göra. • Om KFM inte ser ngt hinder, så kommer hyresgästen att behöva yttra sig över skulden. • Hyresgästen kan då bestrida skulden. • Då kan din flickvän gå vidare till tingsrätt, men det bestämmer hon själv. Såvitt jag förstår så kostar inte det här förfarandet någonting. Med vänlig hälsning

Hur regleras delat ägande av segelbåt?

2007-05-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är ägare av en segelbåt, men ska nu sälja en andel av denna, vad kan jag ställa för krav på min delägare när det gäller nyttjanderätt, eventuell skadeersättning, framtida försäljning osv? Kan man upprätta köpekontrakt där detta regleras i detalj?
Ludvig Lagerkranz |Hej! När två eller fler personer tillsammans äger exempelvis en segelbåt kallas detta förhållande samäganderätt. Varje delägare innehar en ideell andel av objektet för samäganderätten, i ditt fall en lös sak (segelbåt). Regler om samäganderätt finns i samäganderättslagen http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 . Dess reglering går i huvudsak ut på att varje delägare ansvarar i förhållande till sin andel och att åtgärder i förvaltningen av objektet kräver varje delägares samtycke. Lagen innehåller även regler om hur man skall förfara då delägarna inte kan komma överens. Samäganderättslagen är emellertid dispositiv, vilket innebär att den gäller om eller i de delar ingenting annat har avtalats. Det står delägarna fritt att avtala om hur ägandeförhållandet skall regleras. I ett sådant avtal kan man i detalj reglera vad som skall gälla beträffande andelarnas storlek, fördelning av kostnader, användning, reparationer, skadeersättningar, framtida försäljning etcetera. Ett avtal där man på förhand reglerar förhållandet är det bästa sättet att undvika eventuella framtida tvister och är naturligtvis att föredra. Vänligen

Kontrollavgift vid olovlig parkering

2007-05-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Jag har en fråga om Lag 1984:318 om kontrollavgift vid olovlig parkering, 10 §. Bakgrund: Jag parkerade på en privat parkering i Uppsala och erlade erfoderlig avgift. Trots det fick jag en kontrollavgift på 350 kronor. Vid kontakt med parkeringsbolaget säger de, att parkeringsplatsen är uppdelad i två zoner och att jag stod i fel zon. Enligt min uppfattning framstår det som uppenbart oskäligt att på denna grund ta ut kontrollavgift. Stöder 10 § min uppfattning?
Johanna Bergsten |Enligt 10 § lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering får kontrollavgift inte tas ut om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt. Att döma av formuleringen på lagrummet skall undantaget från kontrollavgift tillämpas restriktivt. Enligt uttalanden i förarbetena till nämnda bestämmelse bör det krävas mer än att försumligheten är ursäktlig för att markägaren inte skall ha rätt att ta ut kontrollavgift. En avgift bör inte få tas ut om försummelsen berott av någon oförutsebar omständighet av mer än bagatellartad natur. Som exempel anges egen eller en nära anhörigs sjukdom. Också andra situationer som den ansvarige inte kan påverka själv bör vara skäl nog. Däremot bör inte den som glömt att förete parkeringstillstånd utan vidare kunna undgå avgift. (prop. 1983/84:104 s. 21-22). Att du betalt fel avgift bör därför inte falla in under undantaget i 10 §. För att kontrollavgift ska få tas ut krävs dock att parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken. (3 § i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Om erforderlig skyltning fanns vid parkeringsplatsen finns det som jag ser det ingen rättslig möjlighet för dig att komma undan kontrollavgiften. Med vänlig hälsning

Gåva av sommarstuga

2007-05-05 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |En vän har hamnat i en tvist med sin far. Fadern har i vittnens närvaro lovat henne att hon ska få rätt att överta hans sommarstuga. Nu har han beslutat att sälja stugan till högstbjudande utan hennes vetskap. Kan hon bestrida detta?
Daniel Waerme |Hej! Jag tolkar din fråga som att din väns far genom en utfästelse lovat sin dotter att hon skall erhålla faderns sommarstuga vederlagsfritt. Jag utgår vidare från att sommarstugan utgör fast egendom, d.v.s. att även marken på vilken stugan är belägen ingår. Enligt 4 kap. 29 § Jordabalken, se http://www.lagen.nu/1970:994, måste samma formkrav som vid köp av fast egendom vara uppfyllda, för att gåvan skall bli bindande. De formföreskrifter som gäller vid köp av fast egendom framgår av 4 kap. 1 § JB. För det fall sommarstugan inte utgör fast egendom, utan t.ex. är en byggnad på annans mark, gäller istället gåvolagen, se http://www.lagen.nu/1936:83 Enligt gåvolagen inträder bundenhet för givaren först då gåvan fullbordats. Ett löfte/utfästelse om att utge en gåva är således inte bindande, se 1 § gåvolagen. Fullbordande kräver normalt att tradition sker, vilket i praktiken innebär att mottagaren får besittning/kontroll över objeketet. Gällande en byggnad på annans mark, som alltså är lös egendom, är traditionskravet svårt att uppfylla. Förmodligen är gåvan fullbordad då mottagaren erhållit t.ex. nycklar till sommarstugan och givaren tillika saknar rådighet. Med vänliga hälsningar