Utvisning på grund av brott

2010-01-08 i ARKIV
FRÅGA |Hej!Fadern till mina 2 yngsta barn kidnappade dom till sitt hemland Marocko och höll dom kvar där i 20 mån.Har fått hem barnen.brottet benämns som grovt egenmäktigt förfarande och mina frågor är då om han skulle komma till Sverige igen;Hur långt fängelsestraff han skulle kunna dömas till?Finns det en rimlig chans till utvisning efter avtjänat straff?
Carina Persson |Hej! Brottet du menar kallas egenmäktighet med barn och finns i 7 kap 4 § Brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Om brottet är grovt blir påföljden fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vad jag förstår av din fråga är inte fadern till dina barn svensk medborgare och inte heller bosatt i Sverige. Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas permanent i Sverige. En utländsk medborgare som döms för brott kan av domstolen under vissa förutsättningar utvisas. En utlänning får avvisas om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. Dessutom krävs att det ska finnas en risk att personen begår brott igen eller att brottet är särskilt allvarligt. Om dessa krav är uppfyllda kan utvisning ske. Detta framgår av 8 kap 8 § Utlänningslagen (UtL). När domstolen skall besluta om utvisning tar den särskild hänsyn till om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten dem emellan har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas, 8 kap 11 § UtL. Om utlänningen hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fyra år när åtal väcktes, eller om han eller hon då varit bosatt i Sverige sedan minst fem år krävs synnerliga skäl, dvs. mycket speciella skäl för att utvisning skall ske, 8 kap 12 § UtL. Utvisningen kan antingen vara tidsbegränsad eller på livstid, 8 kap 14 § UtL. Utlänningslagen finns https://lagen.nu/2005:716 Med vänlig hälsning

Beskattning i tjänst vid kvalificerad andel

2009-12-10 i ARKIV
FRÅGA |Hej! IL 57 kap. 20 § \"Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. (..)\"Vad gäller avseende inkomstslaget tjänst med anledning utav lagrum enligt ovan;Är utbetalningen en kostnad eller ej för bolaget, dvs ska bolaget först belastas med bolagsskatt innan aktuell utbetalning kan ske samt skall någon arbetsgivaravgift erläggas? Tackar på förhand.
Andreas Vinqvist |Hej, Beskattningens förläggning till tjänst är endast ett tekniskt arrangemang för att åstadkomma högsta möjliga skattebelastning. För bolagets del utgör det belopp som ska beskattas i tjänst fortfarande utdelning och ska således först beskattas i bolaget med en skattesats på 26,3 %. Varken sociala avgifter eller den särskilda löneskatten ska debiteras och till följd av detta berättigar inte inkomsten till grundavdrag. Vänligen,

Ofredande och förolämpning

2009-12-31 i ARKIV
FRÅGA |Om man ber en person att sluta ringa och denna fortsätter dagligen 10 ggr / dag att ringa. Kan jag då polisanmäla?? Personen öser oxå ur sig elakheter o lögner, är det då förtal??
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Att upprepade gånger ringa och trakassera en person kan utgöra ofredande, enligt BrB 4:7, se https://lagen.nu/1962:700#K4 Lagrummet stadgar att ” Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.” Ofredande kan bestå i att ex. knuffa eller slita i någons kläder, telefonterrorisera någon eller spotta på någon. För att ”hänsynslöst beteende” ska anses föreligga krävs, enligt kommentaren till brottsbalken, att fridskränkningen varit kännbar. Som exempel anges i kommentaren att upprepade gånger ringa och störa någons nattfrid samt att ihärdigt komma med oönskad uppvaktning av en kvinna. I t.ex. RH 1997:114 dömdes den tilltalade för ofredande efter att ha skickat anonyma försändelser till en skolchef med nedsättande och kränkande innehåll. För att kunna dömas för brottet krävs att den tilltalade haft uppsåt, och det är upp till domstolen att pröva denna fråga samt om handlandet är av sådan art att det faller inom ramen för ofredande. Då du uttryckligen uppmanat personen att sluta ringa dig utan att det haft någon effekt, talar detta för att ofredande föreligger, men det är som sagt upp till domstolen att slutligt avgöra detta. Observera att åklagare åtalar för ofredande, som inte har förövats på allmän plats, endast om målsäganden (d.v.s. offret) anger brottet eller om åtal anses påkallat ur allmän synpunkt, se BrB 4:11. Då det gäller de elakheter som personen riktar mot dig, rör det sig snarare om förolämpning än förtal, se BrB 5:1 jämfört med 5:3, se https://lagen.nu/1962:700#K5 Skillnaden mellan brotten är att vid förtal riktar gärningsmannens uttalanden om offret till en tredje person, ex. vid ryktesspridning. Om de kränkande tillmälena uttalas direkt mot den som avses, d.v.s. offret, rör det sig istället om förolämpning. Även här får domstolen i en ev. rättegång göra en bedömning av om erforderligt uppsåt föreligger samt om handlandet har en sådan karaktär att det faller inom lagrummets tillämpningsområde. Förolämpning utgör ett s.k. målsägandebrott. Detta innebär att det enbart är målsäganden som kan väcka åtal för brottet, se BrB 5:5. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Sägas upp på grund av med i brottsregistret?

2009-12-12 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Jag har skrivit på att anställningsavtal angående en tillsvidaretjänst. Nu vill företaget att jag ska lämna in ett utdrag ur brottsregistret vilket jag finns med i. Kan företaget avskeda mig om jag finns med i brott och misstankesregistret? /T
Joel Dahlquist |Hej! Din arbetsgivare hade mycket väl kunna välja att inte anställa dig över huvud taget på den grund att du finns med i brottsregistret. Jag förstår emellertid din fråga som att du redan är att betrakta som anställd på företaget, som då måste säga upp dig. Det finns enligt lagen om anställningsskydd (som du hittar https://lagen.nu/1982:80) två grunder för uppsägning: arbetsbrist och personliga skäl. I ditt fall rör det sig om det senare och då krävs sakliga skäl, enligt lagens 7§. Bedömningen om vad som är sakliga skäl görs i det enskilda fallet. Utan vidare uppgifter om arbetets och brottets karaktär är det därför svårt att svara säkert på din fråga, men jag skall göra ett försök till att förklara hur en bedömning bör gå till. Man söker ofta stöd i de förarbeten som utarbetas när lagen skrivs. Generellt kan sägas att ett högt krav ställs på sakliga skäl i fall som dessa – du måste ha visat dig ” klart olämplig för arbetet” (s.124 i propositionen till lagen om anställningsskydd). På samma sida sägs också att den som ”varit anställd mycket kort tid inte kan göra anspråk på samma mått av anställningstrygghet som den som har flerårig verksamhet hos arbetsgivaren bakom sig”, men jag tror inte det kommer att utgöra något hinder för dig. Domstolarna har generellt behandlat den här typen av fall på ett som bör tala till din fördel. Man kan sammanfattningsvis säga att så länge det rör sig om ett någorlunda enkelt brott som inte påverkar din lämplighet att sköta arbetet i fråga, kommer din arbetsgivare att få svårt att möta kravet på sakliga skäl och därmed sakna grund att säga upp dig. Om du exempelvis är dömd för barnpornografi och anställts som dagislärare, blir bedömningen naturligtvis en annan. Jag hoppas mitt svar hjälper dig på vägen och att du utifrån det kan dra slutsatser som passar just ditt fall. Annars är du välkommen att ställa fler frågor. Vänligen,

Skattepliktig förmån

2009-12-10 i ARKIV
FRÅGA |hej jag jobbar i en handväsk butik. Jag fick en jätte fin handväska av min chef den är louis vuitton. Min sambo säger att jag ska lämna tillbaka den eftersom jag måste skattas. Stämmer det?
Gabriella Rondahl |Hej! Enligt 11:1 Inkomstskattelagen skall löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt om inte något undantag är tillämpligt. Att en inkomst skall tas upp innebär att den blir föremål för beskattning. Vad du har fått av din arbetsgivare utgör en förmån. En förmån behöver i vissa fall inte tas upp. Enligt 11:8 IL så behöver en förmån av vara eller tjänst inte tas upp om förmånen är av väsentlig betydelse för att du ska kunna utföra dina arbetsutgifter eller förmånen är av begränsat värde för dig. En sådan väska torde inte vara nödvändigt för att fullgöra dina uppgifter i butiken, inte heller är en sådan väska av begränsat värde. I 11:13 IL finns en bestämmelse som gäller personalrabatter. En personalrabatt vid köp av vara eller tjänst från arbetsgivaren skall inte tas upp om varan ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta undantag gäller dock inte om rabatten överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder. Att du har fått väskan gratis talar för att du inte kan åberopa denna bestämmelse. I 11:14 IL finns en specialbestämmelse som gäller just gåvor till anställda. Om väskan har getts som en julgåva krävs det enligt skatteverkets rekommendationer att värdet på gåvan inte överstiger 400 kronor. Om du har fått väskan i samband med att du har uppnått en viss ålder eller när din anställning har upphört kan väskan godtas som en icke skattepliktig förmån. Om det inte är frågan om en sådan gåva skall du beskattas för väskans marknadsvärde enligt 61:2 IL. Din sambo har alltså en poäng i det han säger. Om du skulle lämna tillbaka väskan kan du komma att beskattas för dispositionsrätten dvs. vad det skulle ha kostat att hyra en sådan väska. För att undgå beskattning torde det säkraste alternativet vara att lämna tillbaka väskan till din arbetsgivare så fort som möjligt! Hälsningar,

Ränta

2009-12-10 i ARKIV
FRÅGA |Jag ska betala 15 976 kr + räna på beloppet enligt räntelagen (1975:635) från den 11 februari 2008 tills den blir betald. Jag räknar med att betala detta den 24 dec 2009. vad ska ja då betala... Tack på förhand Mvh Roy
Josefina Blom |Hej, Förutsatt att det är ränta enligt 6 § Räntelagen (https://lagen.nu/1975:635) beräknas räntan vid för den tiden gällande referensränta med tillägg av 8 procentenheter. Referensräntan fastställs för varje halvår genom beslut av riksbanken, detta enligt 9 § Räntelagen. Tabell över referensräntan över tiden hittar du här . Vid beräkning av räntan tillämpas vanlig ränteberäkning, man får således inte räkna ränta på ränta. Att räkna ut hur högt skadeståndet jämte ränta kommer att bli gör du lättast (http://www.kronofogden.se/etjanster/ranteberakning.4.3d21d85f10922490e108000971.htm). Enligt min beräkning kommer du betala 19 175,19 kr. Vänligen,

"Förfoga" i samäganderättslagen

2009-12-10 i ARKIV
FRÅGA |Hur hittar jag definitionen på vad som menas med \"förfogande av fastighet\" som det står i samäganderättslagen § 2
Andreas Vinqvist |Hej, Huvudregeln i 2 § samäganderättslagen är att det krävs enighet bland delägarna för ”förfogande över det samfällda godset i dess helhet”. Med "förfoga" åsyftas främst varje rättslig disposition, inklusive försäljning, förpantning, uthyrning, eller i övrigt varje förfogande som innebär att äganderätten upphör eller i sin utövning begränsas. Begreppet omfattar även ensidiga rättshandlingar, exempelvis uppsägningar eller hävningar av avtal avseende egendomen. Då paragrafen specifikt tar upp förfogande av godset i sin helhet, framgår, motsatsvis, att varje delägare äger rätt att förfoga över just sin andel i den samägda egendomen utan samtycke från övriga delägare. För mer information, se NJA II 1905 artikel nr 4 eller boken ”samäganderätt” av Gösta Walin, Norstedts Juridik, år 2000. Vänligen,

Fel i köpt bostadsrätt

2009-12-18 i ARKIV
FRÅGA |Ang köp av bostadsrätt, Efter köp av bostadsrätt har det visat sig att lägenheten har div fel o brister som köparen inte räknade med. Kyl o frys av annat märke och golv saknades under gardeober mm. Vad gäller om köparen vill klaga på felen och begära ersättning. Vilka §§ gäller och vilken litteratur behandlar dessa frågor.
Oscar Rydén |Köp av en bostadsrätt ses som köp av lös egendom, varför köplagen (se https://lagen.nu/1990:931) är tillämplig. Denna lag är dispositiv, vilket innebär att köp av bostadsrätter till stor del regleras av det köpeavtal som slutits. Om man finner att det man köpt inte stämmer överens med det som avtalats kan man hävda att det föreligger ett fel i varan/köpet (KöpL 17 §). Andra möjligheten är att hävda att bostadsrättens skick avviker från vad man som köpare med fog kunnat förutsätta, och att det på den grunden föreligger ett fel. Vad man med fog kan förutsätta bedöms från fall till fall, och med hjälp av en rad olika parametrar. T.ex. kan diskussioner mellan köpare och säljare ha betydelse. Enligt köplagen har emellertid en köpare också undersökningsplikt (KöpL 20 §). Uppfylls inte denna plikt kan inte köparen som fel åberopa det denne borde ha märkt vid en undersökning. Fanns det möjlighet till besiktning av bostadsrätten innan köpetillfället kan det bli svårt att hävda ”synliga” fel. Vad man i regel gör är att begära prisavdrag (KöpL 37 §) eller avhjälpande (KöpL 34 §) om det anses föreligga fel i köpet. Vad gäller garderobernas golv kan man säga att det är något som man typiskt sett kunnat upptäcka vid en undersökning av bostadsrätten. Har inte säljaren kommenterat golven eller på annat sätt utfäst att det ska finnas är det på köparens ansvar att undersöka. Detta kan bli svårt att få ersättning för. Kyl och frys är däremot något som generellt sett anses ingå vid köp av bostadsrätt. Lösa artiklar i en lägenhet ingår självklart inte i ett köp, men fast inredning, såsom kyl, frys och spis, gör i regel det. Detta härleder man från fastighetstillbehörsbegreppet i 2 kap. 2 § JB (se https://lagen.nu/1970:994). Annat kan det dock vara med t.ex. en mikrovågsugn, där det är gränsfall om den kan anses vara ett fastighetstillbehör. Att kyl/frys ingår förutsätter visserligen att säljaren inte explicit undantagit dessa i avtalet eller uttalat att de inte ingår. Av vad som framgår av din fråga är min bedömning att den kyl och frys som fanns i bostadsrätten vid visningen är att anse som avtalsinnehåll, varför det finns ett fel i köpet om dessa bytts ut. För mer ingående upplysningar kan jag hänvisa till Torgny Håstads ”Köprätt och annan kontraktsrätt” (2009) och Jan Hellners ”Speciell avtalsrätt II” (2005). Mvh