Testamente och pensionsförsäkring

2008-03-09 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Vad händer med min privata pensionsförsäkring om jag dör och ej har testamente? Jag har inga barn men en sambo.
Kimmie Johansson |Hej! Jag är tveksam till om du kan förfoga över pensionsförsäkringen genom testamente. Jag tycker att du bör höra med det företag som har hand om din pensionsförsäkring. Beroende på vilka val man har gjort eller inte gjort när det gäller försäkringar av det slaget kan det finnas återbetalningsskydd till i första hand make/sambo och i andra hand barn, som gäller enligt försäkringsbolagens egna villkor. Med vänliga hälsningar

Lag om felparkeringsavgifts förhållande till grundlagen

2008-03-07 i ARKIV
FRÅGA |Jag undrar om det inte är så att svensk grundlag säger att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad? I så fall undrar jag varför bevisbördan vid överklagan av felparkering hamnar på medborgaren och att avgift skall erläggas först för att över huvudtaget kunna erhålla rätten att överklaga? Borde det inte vara så att rätten till överklagan skall genomföras "kostnadsfritt" och att det bör åligga parkeringsbolaget att bevisa att jag faktiskt har begått en överträdelse.
Gustaf Lidegran |Något grundlagstadgande av den innebörden finns inte. Grundlagen ger alla frihetsberövade rätt till domstolsprövning och inte mycket mer. Europakonventionen ger rätt till en ”rättvis rättegång”. Artikelns exakta innebörd kan inte fastställas men principen oskyldig till motsatsen har bevisats får nog anses ingå i detta. Problemet i sammanhanget är att felparkeringsavgift inte är en brottspåföljd. Det är vad som brukar kallas en administrativ sanktionsavgift. Avgiftens storlek gör att ordningen betala först klaga sedan inte ifrågasätts i någon större utsträckning och sannolikt inte kan anses strida mot Europakonventionen. När det gäller bevisbördan har man kommit fram till att systemet kräver att stor tilltro sätts till parkeringsvaktens ord. När det sedan kommer till hur det borde vara så tycker även jag att en lämplig ordning vore att billister ska ha möjlighet att klaga först och betala efter prövning. Det kan också diskuteras om det inte borde krävas fotobevisning men så är alltså inte rättsläget idag. Vänliga hälsningar

Lösa ut syskon ur ärvd fastighet

2008-04-11 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Vi är fyra syskon som har ärvt en fastighet taxerad till 1.4 mkr. Fastigheten har inget ingångsvärde. Nu vill en av oss ha ut sin del. Fråga 1. Hur snart skall detta ske? Fråga 2. Vem betalar ev.kostnader för värdering och ev. mäklararvode? Fråga 3. Är värdet upp till taxeringsvärdet befriat från skatt, om övriga syskon löser ut det fjärde. Alltså man betalar endast reaskatt på överskjutande belopp som uppstår vid marknadsvärderingen. Fråga 4. Kan man erbjuda en summa som skulle motsvara den nettosumma som skulle bli över efter alla skatter och avgifter? För att på så sätt slippa betala skatt. Jag förstår då att en framtida försäljning medför att det fortafrande inte finns något ingångsvärde. Fråga 5. Kan den som vill ha ut sin del själv välja hur ev. försäljning skall gå till väga såsom t.ex. högstbjudande? Ja, det blev ju en del för Er att göra här, men jag hoppas att det går att få svar. Med vänlig hälsning
Albert Roos |Hej, Det framgår inte av din fråga om arvskifte har skett. Om inte arvskifte har skett kan det vara lämpligt att lösa frågan i bouppteckningen. Annars finns det ingen tidsgräns för när fastigheten kan säljas. Fastigheter har alltid ett ingångsvärde och vid arv gäller något som kallas kontinuitetsprincipen vilken innebär att ni får dela på det ingångsvärde som den ni ärvde fastigheten av hade. Vem som skall betala en värdering blir bara aktuellt om ni köper ut syskonet som vill sälja. Mest lämpligt är kanske att köpare och säljare delar på kostnaden. Detta är ej reglerat i lag och det är upp till er att avtala hur ni vill fördela kostnaderna. Men om ert syskon säljer till någon utomstående och ni accepterar detta är det orimligt att ni skall stå för kostnaden för värdering. Ni kommer dock antagligen behöva en värdering vid bouppteckningen om denna ej skett. Om ni köper ert syskons del för under dennes del av taxeringsvärdet räknas hela förvärvet som en gåva. Därför utlöses ingen reavinstskatt. Är köpeskillingen lika eller större än taxeringsvärdet rör det sig inte längre om en gåva och ev reavinst skall beskattas. Om bouppteckning och arvskifte skett och ert syskon vill ha marknadsmässig betalning blir reavinstbeskattning trolig aktuell. När det finns flera ägare till en fastighet så blir Lagen om samägande tillämplig http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 . Om en av er vill sälja kan han/hon ansöka hos tingsrätten om att fastigheten skall säljas på offentlig auktion. Samtliga ägare kan sedan ansöka om att domstolen skall fastställa ett lägsta pris på fastigheten. Förfarandet ovan gäller förutsatt att ni inte avtalat om att använda ett annat förfarande vid försäljning. Förutsatt att ni inte reglerat detta tidigare så är lösningen att ni säljer fastigheten eller når en lösning ni alla är överens om. Förhoppningsvis har ni inte skiftat arvet än försök i så fall att dela arvet så att syskonet som inte vill ha huset får något annat istället. Gamla köpeskillingar för fastigheten kan ni troligen annars få tag på hos inskrivningsmyndigheten. Hälsningar

Uppsägning av hyresrätt

2008-03-01 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Kan jag bli av med hyresgäst och hur gör jag? Hon sköter ej avtalad trappstädning. Hon stänger inte av tvättmaskin och fläkt på nätterna, det stör boende ovanför. Tvätt i maskinerna dagen efter på annans tid. Störande fest på nätterna. Barnen kastar lera på fönster och bilar. Åker iväg flera dagar utan att någon släpper ut katterna. mm mm
sofie jeppsson |Hej! Utifrån din fråga verkar det som om din hyresgäst agerar på ett störande sätt som besvärar de andra hyresgästerna. Jag utgår från att hyresgästen har ett förstahandskontrakt och som du säkert så har din hyresgäst då som huvudregel ett besittningsskydd, vilket innebär en rätt till förlängning av hyresavtalet vid en eventuell uppsägning. Dock finns det vissa omständigheter som bryter besittningsskyddet. Ett ex är då en hyresgäst har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet inte rimligen bör förlängas. Detta enligt Jordabalken 12 kap 46§ 2p. Se. http://www.lagen.nu/1970:994. Exempel på när en hyresgäst åsidosatt sin förpliktelser är bl.a. de omständigheterna som du beskrev och detta betecknas som störningar i boendet enligt Jordabalken 12 kap 25§. Se. http://www.lagen.nu/1970:994.Hyresgästen har även enligt samma paragraf ett ansvar för att alla som bor (dvs. barnen) och vistas i lägenheten inte stör grannarna. Innan du kan säga upp hyresgästen måste du ha gjort minst två eller tre tillsägelser till henne och du måste då vara tydlig gällande att följden kan bli en uppsägning av kontraktet. Utöver tillsägelserna måste du även underrätta socialnämnden i kommunen om situationen. Detta framgår också av Jordabalken 12 kap 25§. Se.http://www.lagen.nu/1970:994. Anledningen till att du först måste iaktta dessa åtgärder är att hyresnämnden annars inte kommer godkänna uppsägningen vid en eventuell tvist, om det visar sig att din hyresgäst inte vill gå med på att flytta. Som du säkert vet så måste du hänskjuta frågan om uppsägningen till Hyresnämnden om det uppkommer en tvist mellan dig och hyresgästen. Detta enligt Jordabalken 12 kap 49§. Se. http://www.lagen.nu/1970:994. Det kan även vara bra att veta att din hyresgäst har rätt till en uppsägningstid på minst tre månader även om uppsägningen godkänns. Detta enligt Jordabalken 12 kap 4§.se.http://www.lagen.nu/1970:994. Hoppas du är nöjd med svaret! Med vänlig hälsning

Bodelningsavtal och fastställelse av skuld

2008-04-26 i ARKIV
FRÅGA |Jag ligger i skilsmässa och vi har skrivit ett bodelningskontrakt som är signerat och bevittnat av två vittnen samt av min man och mig. I detta kontrakt står det att min man, skall betala mig en skuld som är på en bil som han sålde och detta belopp skulle ha betalats mig senast den 31/12-2007.. Jag har inte fått pengarna och han har sagt att jag inga pengar får heller. Nu till min fråga, hur gör jag för att driva in mina pengar som han är skyldig? Finns det något som jag kan göra eller är pengarna onåbara för mig? Vi har ett kontrakt, men vad gör det om han inte betalar? Hur giltiga är egenskrivna kontrakt och hur pass rättsligt giltiga är dom?
Tove Adlerberth |Hej! Ett ”egenskrivet” kontrakt är juridiskt lika bindande som ett skuldebrev från en bank, eller muntliga överenskommelser. Men en skuld är ju dock betydligt lättare att bevisa om den finns nedskriven, och underskriven av parterna. För att få hjälp med att få din skuld betald kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten. Du fyller i en ansökan och tänk då på att ansöka om både betalningsföreläggande och verkställighet. Verkställighet betyder att myndigheten då driver in skulden åt dig. Om du glömmer det sistnämnda så går det dock att ansöka om detta separat i efterhand, men hela förfarandet tar då längre tid. När du ansökt om detta hos Kronofogdemyndigheten så skickar de ett betalningsföreläggande till din före detta. Detta innebär att han får ett betalningskrav med uppmaning om att betala skulden inom viss tid. Om han inte betalar och inte har motsatt sig (bestridit) ditt krav, kan myndigheten ”verkställa” föreläggandet genom att exempelvis utmäta hans egendom. Om din före detta motsätter sig kravet (genom att till exempel påstå att skulden inte existerar, eller att han redan betalt) så kommer Kronofogdemyndigheten fråga dig om du vill att ärendet skall skickas till tingsrätten för vidare förhandling. Det du då bör tänka på är att det (om det blir en förhandling) är att det kommer att uppstå vissa kostnader för förhandling i rätten. Om du vill fortsätta för en fastställelse av skulden skall du därför yrka på att rättegångskostnaderna skall betalas av din före detta (som då blir ”svaranden”). Du skall även tänka på att rättegångskostnaderna i de flesta fall får betalas av den som ”förlorar” målet. Vidare skall du även tala om (åberopa) vilken bevisning du har för att skulden existerar. I ditt fall blir det då det underskrivna kontraktet, och eventuellt de två vittnena som skrev under. Om rätten sen fastställer skulden, så driver Kronofogdemyndigheten in din skuld på samma sätt som ovan. För blanketter och praktiska råd om hur du går tillväga finns hjälp utförligt beskrivet www.kronofogden.se/villfabetalt Med vänlig hälsning

Statistik över brott m.m.

2008-03-08 i ARKIV
FRÅGA |Hej jag gör ett program i TV i ämnet sex och samlevnad och undrar nu vart man kan vända sig för att få tag i statistik i brott och åtal, fällande domar m.m. Jag var t.ex intresserad av hur många som bötfällts för förargelseväckande beteende genom att ha sex offentligt förra året. Även Kanske andra Åtalsrubriceringar i ämnet. Tack på förhand
Lovisa Elardt |Hej! Domstolsverket ansvarar för officiell statistik avseende domstolarnas verksamhet från och med kalenderåret 2002. För kalenderåren 1993-2001 producerades domstolsstatistiken av Brottsförebyggande rådet (Brå). Tidigare år ansvarade Statistiska centralbyrån (SCB) för motsvarande statistikuppgifter. I domstolsstatistiken redovisas bland annat statistik över mål och ärenden vid de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Brå ansvarar fortfarande för den s.k. kriminalstatistiken, vilken innehåller uppgifter om anmälda brott, uppklarade brott, misstänkta och lagförda personer samt återfall i brott. Övrig officiell statistik kan man finna hos SCB. För statistik och mer information, se följande: www.dom.se www.bra.se www.scb.se Lycka till! Med vänliga hälsningar

Avhysning från förrådsutrymme

2008-04-29 i ARKIV
FRÅGA |Ett vindsförråd tillhör mig men ockuperas av en annan bostadrättsägare. Styrelsen har tagit ett beslut om att hon måste utrymma förrådet och endast använda sitt eget förråd. 20 dagar har gått sedan beslutet togs men hon har inte flyttat. Hon säger att hon kanske har tid om en månad, kanske inte. hur kan vi komma åt utrymmet som är vårt nu? hennes förråd står tomt medan våra saker står överallt i vindskorridoren.
Siri Mårtensson |Hej, Personen som ockuperar förrådet gör sig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande enligt Brottsbalken 8:8, http://www.lagen.nu/1962:700#K8P8, då hon genom att inte flytta sina saker rubbar din besittning till förrådet. Har hon fortfarande inte flyttat sakerna råder jag dig att ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten vilket med andra ord innebär att du ansöker om att kronofogdemyndigheten skall avhysa henne från förrådet. Blanketter finns att ladda ner på kronofogdemyndighetens hemsida, http://kronofogden.se/, för den blankett som är aktuell i ditt fall klicka, http://kronofogden.se/blanketterbroschyrer/allablanketter/9012.4.3a7aab801183dd6bfd380003332.html, ladda sedan ner blanketten och fyll i ruta 8 om avhysning samt 1-2 för dina och svarandens personuppgifter. Mer information finns i broschyren. Känner du dig osäker så råder jag dig att ringa till kronofogdens kundcenter för vidare vägledning. Telefonnumret är 0771 - 73 73 00 och telefontiden är måndag-fredag mellan 08.00-18.00. Med vänlig hälsning

Namnbyte

2008-02-29 i ARKIV
FRÅGA |Hej, jag skall skilja mig och vill ändra efternamn. Jag vill inte gå tillbaka till mitt namn innan giftemålet. Vad kan jag göra?
Tim Boström |Hej, Eftersom att du inte vill byta tillbaka till det efternamn som du hade innan äktenskapet, räcker det inte med att anmäla det önskade namnbytet enligt 10 § namnlagen. Om det rör sig om ett nytt efternamn (bytet avser med andra ord inte en sådan situation som avses i 1-10 §§), måste du ansöka om tillstånd för namnbytet hos patent- och registreringsverket enligt 11 § namnlagen. Enligt samma paragraf framgår att ett sådant byte som regel bara får ske en gång såvida det inte föreligger särskilda skäl. Namnlagen finner du http://lagen.nu/1982:670 Med vänliga hälsningar