Hur får jag upphovsrättsligt skydd för mitt verk?

2009-03-17 i ARKIV
FRÅGA |jag är en förstagångs författare som vill upphovs/copyright skydda mitt material innan jag skickar det till förlag, hur gör jag det?
Kristina Ljungström |Hej och tack för din fråga! Konstnärliga och litterära verk skyddas av upphovsrättslagen genom själva skapandet och ingen registrering eller dylikt behöver göras. För att ett verk skall vara upphovsrättsligt skyddat krävs att det uppnår originalitet och verkshöjd. Det skall röra sig om en produkt av upphovsmannens eget intellektuella skapande. Skyddet omfattar inte idén bakom skapelsen, utan det är sättet genom vilket idén uttrycks som skyddas. Upphovsrättslagen hittar du https://lagen.nu/1960:729. Vänligen

Uppsättning av bilder

2009-04-09 i ARKIV
FRÅGA |Hej Jag arbetar på en förskola och har hört lite olika om vad som gäller när man fotograferar och filmar barnen för att t.ex sätta upp i hallen/på förskolan eller använda dem till dokumentation. Måste man då ha tillåtelse från föräldrarna enligt personuppgiftslagen?
Andreas Vinqvist |Hej, Ni kan fritt sätta upp de bilder ni tagit på barnen. Det ni inte får göra är att använda bilderna i marknadsföring, för detta krävs samtycke. Personuppgiftslagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter, vilket inte är fallet här. Vänligen

Preskriptionstid fordran

2009-03-15 i ARKIV
FRÅGA |hej! Hur lång är preskitionstiden för 65000?
Louise Danielson |Hej, En fordran preskriberas efter 10 år om inte preskriptionstiden dessförinnan avbrutits. Vad fordran har för belopp är oväsentligt. Preskriptionsavbrott kan bl.a ske genom att gäldenären utfäster betalning eller på annat sätt erkänner fordringen gentemot borgenären, eller genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären, eller genom att borgenären väcker talan mot gäldenären. Preskriptionslagen kan du läsa: https://lagen.nu/1981:130 Vänligen,

Efterarvsrätt

2009-12-22 i ARKIV
FRÅGA |Min far dog 2008. Min mor och far levde aldrig tillsammans.Far levde med en annan kvinna och fick en gemensam son.Hustrun/mamman år avliden sedan tidigare. Nu dör min far. Vi har haft bouppteckning och nu ska arvsskifte ske. Vilken fördelning ska ske mellan mej och min halvbror.Har han rätt till efterarv efter sin mor och i vilket fall blir propition till behållningen enligt bouppteckningen efter min far. Behållningen består av en fastighet och kontanter.
Louise Albertson - Witting |Tack för din fråga! I samband med din fars frus bortgång ärvde din far enligt 3 kap. 1 § ÄB egendom av sin fru, se https://lagen.nu/1958:637#K3. Den egendomen har han fram till sin bortgång innehaft med fri förofoganderätt och det är till denna del, s.k kvot, som din halvbror har efterarvsrätt. Efterarvsrätten är en andelsrätt, dvs din halvbror har inte rätt att erhålla viss egendom utan endast ett visst värde. Hur stor kvoten för din halvbrors efterarvsrätt är beror på hur mycket din far ärvde av sin fru.Om din far exempelvis ärvde 200 000 av sin fru och själv ur bodelningen erhöll 200 000, blir kvoten 1/2. Oavsett om er fars förmögenhet minskat eller ökat i värde från det att han ärvde sin fru till det att han själv gick bort, skall kvoten vara densamma. Då kvoten för efteravsrätten avräknats från er fars totala kvarlåtenskap, kvarstår den del av kvarlåtenskapen vartill du och din bror har lika rätt. Denna egendom skall likadelas mellan er enligt 2 kap. 1 § ÄB, se https://lagen.nu/1958:637#K3. Om er far vid sin bortgång exempelvis ägde egendom till ett värde av 600 000, skall 200 000 tillfalla din halvbror pga efterarvsrätten. De återstående 400 000 skall ni dela lika. Då du inte angivit hur stor behållningen är enligt boupptekningen kan det konkreta utfallet i ert fall ej anges. Med vänlig hälsning,

När ska skuldebrevet återbetalas?

2009-04-18 i ARKIV
FRÅGA |Hej jag har tagit ett lån av en privatperson. Vi har skrivit ett skuldebrev där det framgår att lånet ska vara återbetalt den 27 juni 2011. Vi har inte skrivit en avbetalningsplan eller liknande, endast att lånet ska vara återbetalt på detta datum. Nu vill personen ha tillbaka pengarna på en månad, är detta möjligt att kräva? Mvh
Gustav Nittby |Hej, Huvudregeln är att skuldebrev ska betalas vid anfordran, se Skuldebrevslagen 1kap. 5§ se https://lagen.nu/1936:81 . Bestämmelsen är dock dispositiv, vilket innebär att har en förfallodag avtalats gäller denna istället för den nyss nämnda huvudregeln. Hade Ni inte avtalat en förfallodag, hade det därför varit möjligt att kräva återbetalning vid anfordran. I Ditt fall är Du dock inte är skyldig att återbetala lånet förrän den avtalade förfallodagen. Med vänlig hälsning

Muntligt avtal angående hyra av lokal

2009-12-19 i ARKIV
FRÅGA |Hej !! Min sambo har fått en lokal och jag var med. Hyresvärden var mån att hon skulle bestämma sig omgående då hon först ville avvakta ett par dagar och tänka. Men vi alla 3 tog i hand och kom överens om muntligt avtal på plats. Hyresvärden meilade senare ett Hyreskontrakt och jag vill poängtera att det inte står Hyresförslag el dyligt. Eftersom det meilades så är det inte påskrivet men har även ett muntligt avtal som sagt. Vi hade också med oss en s.k kamrat som har 2 st stora lokaler på semsterorten som är populär. Och även han påpekade att det är kanon bra och att ta den då det är en bra affär. Kamraten blev tydligen senare rädd för konkurens , girig och avundsjuk och berättade om min sambos tydligen fördelaktiga hyresbelopp mm till 2 av delägarna i deras företag kontaktade. 2 st kontaktade senare mig per telefon och ville erbjuda min sambo 50 000 kr för att dom i samråd sett hennes företag som konkurent och ville köpa kontraktet av min sambo. Hon hann inte ens tänka på förslaget dom gav innan dom gick direkt till hyresvärden för att köra över henne. Nu har vår s.k kamrat gått till hyresvärden och hyresvärden säger att han inte vill ha oss där nu då kamraten som hr 2 lokaler i samma ort inte vill att hyresvärden ska hyra ut lokalen till min sambo. Så nu säger Hyresvärden att det inte finns något kontrakt trots både muntligt avtal och ett kontrakt per meil som i o f sig inte är påskrivet. Men som enligt lag ska gälla antar jag. Mycket konstigt och enligt min bedömning då kamraten och hans kompanjon som båda erbjöd att köpa loss kontraktet från min sambo, nu inte vill veta av något utan vill bara säga upp bekantskapen med oss omgående på inga grunder allas mer än att dom är rädda fär konkurans . Min sambos lokal och konkurenterna ligger inte ens i samma område utan det kan vara utan att jag mätt 1-3 km från deras 2 olika lokaler Vill också nämna att dom 2 lokaler som f.d kamraten hyr är inte av min sambos hyresvärd och dom har inga affärer tillsammans. I kontraktet så är inte paragrafen ifylld vad hon ska sälja utan det kom vi överens om på plats och skulle fylla i den senare . i telefon och på plats vid handskakning så var vi delvis överens om vad som ska säljas. Så är det ju inte helt omöjligt att hyresvärde nu har erbjudits dom pengarna istället för min sambo och hyresvärden nu inte vill känna till något kontrakt med henne. Väldigt fult men så är det med girigheten. Och det står inget i kontraktets paragrafer om att någon annan ska lägga sig i detta kontrakt eller samråd med någon annan heller. Men nu vill ändå hyresvärden bara inte ha oss där p.g.a att en helt utomstående företagare på orten känner sig hotad konkurentmässigt. Räcker verkligen det ?? Enligt mig är det ett glasklart kontraktsbrott.. Vore tacksam för svar om vad som gäller i denna situation då jag anser det helt fel av hyrsevärden bara skita i min sambos och vårat muntliga avtal och skickat kontrakt. Mvh besviken
Dennis Carlsson |Hej! Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga avtal inom avtalsrätten. Dessutom existerar det ej heller något krav på skriftlig form på hyresavtal utan både muntliga avtal som muntliga tillägg är giltiga, detta följer av JB 12:2 §. Dock skall det upprättas skriftligt om hyresvärd eller hyresgäst begär det. Det avgörande för om ett muntligt avtal är gällande avgörs av den gemensamma partsavsikten av bli bunden av det muntliga avtalet. Sådan vilja uttrycks t.ex som i ert fall med en handskakning. Gällande hyreskontraktet vågar jag inte uttala mig huruvida det är gällande men oavsett om det är gällande eller ej styrker det att ett muntligt avtal har uppkommit. Likaså att delägarna ansåg er vara innehavare till kontraktet styrker detta. Därmed tyder mycket på att bindande avtal mellan er och hyresvärden har kommit till stånd. Emellertid åligger bevisbördan för att visa avtal har uppkommit på er, vilket inte alltid är lätt att bevisa vid en tvist. Jordabalken (1979:994),JB hittar du https://lagen.nu/1970:994 Jag önskar er lycka till, Mvh

Anklagande av "någon" förtal?

2009-11-24 i ARKIV
FRÅGA |Om en person på ett årsmöte i en samfällighetsförening framför osanna påståenden om en medlem i föreningen och samtidigt anklagar ¨någon¨ för att ha kletat ner hans bil med hundbajs (den misskrediterade har hund, så alla förstår att det är henne han menar), är det förtal? Den utpekade mår väldigt dåligt av det här, då flera personer har börjat ¨titta snett¨ på henne.
Jonathan Nirmark |Brottet förtal, vilken du hittar https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1, är tänkt att skydda människor från ärekränkande angrepp på deras aktning och anseende. Det kräver varken att den utpekade blivit missaktad/misskrediterad eller förnärmad/mått dåligt. Det finns inte någon allmän regel om att alltid få säga sanningen. I fall då det är försvarligt att lämna den ärekränkande uppgiften är det straffritt om den som lämnade uppgiften visar att den var sann eller att han hade skälig fog för den. Ett årsmöte i en samfällighetsförening är enligt min mening inte en sådan situation varför det i ett sådant fall inte spelar någon roll om det som sades var sant eller inte. Jag tolkar din fråga som att du undrar om det kan vara fråga om förtal trots att personen i fråga inte utpekas direkt. Svaret beror här helt på hur uttalandet gjordes eller med andra ord på hur subtilt utpekandet var. En allmän klagan över att ha fått sin bil nedsmutsad är inte i sig att anse som förtal. En förutsättning för att det ska vara fråga om förtal är att någon faktiskt utpekas. Personen måste inte nämnas vid namn men det måste framgå av omständigheterna vem det är som utpekas. Att en person uttryckligen omtalas strax innan ett uttalande med en obestämd "någon" kan tala för att ett visst samband avsågs mellan yttrandena. Att flera personer efter yttrandet har börjat "titta snett" på personen i fråga är enligt min uppfattning något som talar för att de som hörde yttrandet uppfattade ett sådant samband. Som du beskriver situationen kan det alltså vara fråga om förtal. Med vänlig hälsning

Bodelning

2009-12-15 i ARKIV
FRÅGA |Bodelningsfråga: Vi har varit gifta i 8 månader och skall skilja oss. Jag har tillgångar på 400\' kr och min man äger bil, båt, övrig utrustning, skog och hus till ett värde av ca 2,5 miljoner. Hur delar vi? Får jag någon del i min mans tillgångar? Vi kommer inte att vara ense i denna fråga - hur går vi tillväga för att lösa tvisten \"oblodigt\"?
Louise Albertson - Witting |Relevant reglering vid bodelning i samband med äktenskapsskillnad finns i Äktenskapsbalken(hädanefter ÄktB). Bodelning skall enligt 9 kap 1 § ÄktB förrättas när ett äktenskap upplöses. Angiven paragraf stadgar att bodelning dock ej behöver ske i det fall ni endast har enskild egendom och ingen av er begär att få överta bostad eller bohag . Då ni inte angivit några närmre förutsättningar angående er egendom presumeras den vara giftorättsgods i enlighet med 7 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#A3. Det är endast giftorättsgods som skall ingå i bodelningen, 10kap 1§ ÄktB. Om det är så att ni ingått ett äktenskapsförord kan egendom som från början var giftorättsgods ha omvandlats till enskild egendom, vilket således innebär att den undantas från bodelningen. Likaså får make i skälig omfattning ta undan föremål som maken uteslutande har till sitt personliga bruk, se 10 kap 2 § ÄktB. Giftorättsgodset skall likadelas mellan er enligt 11 kap 3 § ÄktB,se https://lagen.nu/1987:230#A3. Med ledning av de andelar som beräknats för er båda skall giftorättsgodset fördelas på lotter, se 11 kap 7 §ÄktB. Då din makes egendoms värde överstiger din egendom skall han för att verkställa bodelningen antingen överlämna egendom till dig till det värde som utgör skillnaden mellan era andelar eller till dig utge motsvarande värde i pengar. Detta stadgas i 11 kap. 9 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#A3.Om du mottar egendom från din make har du rätt att av honom få sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för dig. Den av er som bäst behöver er bostad har rätt att få den i avräkning på sin lott, se 11 kap 8 § ÄktB. I ert fall är det viktigt att poängtera att likadelningsrätten som följer av en bodelning är en successivt växande rätt hänförlig till äktenskapets längd. I det fall det med hänsyn just till äktenskapets långvarighet samt med hänsyn till era ekonomiska förhållanden framstår som oskäligt med en fullständig likadelning kan bodelningen jämkas enligt 12 kap. 1 § ÄktB, se https://lagen.nu/1987:230#A3 .Bodelningen förrättas av er gemensamt. I den omfattning det behövs skall era respektive tillgångar och skulder upptecknas sådana de var när ni väckte talan om äktenskapsskillnad. Om det behövs för att få er bouppteckning till stånd, skall en bodelningsförrättare förordnas, se 9 kap 7§ ÄktB. Med vänlig hälsning,