Borgensåtagande vid gäldenärens död?

2006-09-30 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Om jag funderar på att gå i borgen för en äldre person, vad händer då om han dör och skulden är obetald? Avskrivs den eller blir jag tvungen att betala återstoden av skulden?
Daniel Svensson |Hej och tack för din fråga. På området för borgen saknas moderna rättsregler utan rättsläget måste härledas ur principer från 1736 års handelsbalk. Enligt HB 10:10§, så svarar i första hand dödsboet för den äldre mannens skuld och i den mån de inte medel i dödsboet finns är borgensmannen (det vill säga du) skyldig att täcka den brist som är kvar. Vid den äldre mannens död blir du alltså skyldig att betala återstoden av skulden.

Bankers hantering av känsligt material

2006-09-25 i ARKIV
FRÅGA |Hej! För ca 2 år sen försattes jag i konkurs. Här om dagen fick jag ett brev från min bank innehållande en fondrapport. I adressrutan stod det "X I KONKURS X"!!! Mina barn och min nya frus tonårige son, som inte visste något om detta, var de första som såg brevet. Detta var ytterst pinsamt. Jag visste inte vad jag skulle säga! Min fråga är: kan jag på något sätt stämma Handelsbanken för detta? Jag jobbar själv på Arbetsförmedlingen och vet hur viktigt det är med sekretessen. Det här tycker jag är skandalöst. Jag känner mig väldigt kränkt av detta.
Jesper J Silow |Jag har letat igenom sekretesslagen, för att se om den på något sett förpliktigar bank i förhållande till enskild. Problemet är att lagen är tillämplig i huvudsak på allmänna handlingar hos olika myndigheter, och oftast inte på handlingar hos privata företag. Såhär uttrycks sekretessen i sekretesslagen angående konkurs: Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen. I konkurslagen nämns att att meddelande angående konkurs skall delgivas den enskilde. Det står inte något om rubricering, försiktighet eller behandling av känsligt material eller liknande. Vad Ni skulle kunna göra är att se över Er banks avtal med Er, om hantering av känsligt material. Att ringa till banken är nog det bästa sättet att få svar på frågan. De flesta tvister av detta slaget löses inte på domstolsväg, utan att Ni som konsument ringer och beskriver den skada Ni orsakats. Konsumentombudsmannen driver vanligen frågor som denna utan kostnad, och sköter alla de praktiska detaljerna. KO nås på telefonnummer 08-429 05 00. Mitt slutliga svar är att det antagligen inte finns några möjligheter att stämma banken, men att Ni som konsument möjligen skulle kunna arbeta för att ändra rutinerna hos dem med hjälp av KO. De aktuella lagarna finner Ni www.lagen.nu.

Hur gör jag när grannen har sin hundgård på min tomt?

2006-09-10 i ARKIV
FRÅGA |Min granne har sin hundgård på min tomt. Hur ska jag få henne att flytta den? Har påpekat detta men hon gör ingenting.
Daniel Svensson |Hej och tack för din fråga, Om ingen tveksamhet råder rörande fastighetens gräns (vilket din fråga inte heller antyder) så kan troligen ditt problem lösas genom att du vänder dig till kronofogdemyndigheten (www.kronofogden.se) med ett krav på särskild handräckning. Särskild handräckning regleras i Lagen om betalningsföreläggande och handräckning, se http://lagen.nu/1990:746, 4 §. Enligt det politiska förarbetet till just den nämnda laget syftar denna regel till att rubbad besittning (alltså till din fastighet) skall kunna återställas snabbt (prop 1989/90:85 s 36). Mitt råd till dig är alltså att kontakta kronofogdemyndigheten med ovanstående krav alternativt att återigen tala med din granne och då nämna detta handräckningsförfarande som alternativ till att hon snarast avlägsnar sin hundgård. Hoppas att allt går bra och lycka till med ditt ärende, Med Vänliga Hälsningar,

Kan icke angivna kostnader tillkomma efter beställning?

2006-08-31 i ARKIV
FRÅGA |Hej, om jag som konsument beställer en tjänst från näringsidkare såsom tex en tidnings abbonemang för ett belopp som erbjudits i anonns, kan näringsidkaren EFTER anmälan mottagits lägga på extra kostnader såsom ev porto mm ?
Marie Wahlin |Hej! Tack för din fråga! När det gäller angivande av pris är Prisinformationslagen ( SFS 2004:347) tillämplig, se http://lagen.nu/2004:347. Enligt 10 § ska prisinformationen vara korrekt och tydlig och ifall det kan tillkomma avgifter och andra kostnader ska detta anges särskilt, som exempelvis porto. Alltså måste inte portot anges i direkt anslutning till varans pris utan kan anges särskilt och anges oftast finstilt längre ner på annonsen eller liknande. Om så skett har näringsidkare fullgjort sitt åtagande enligt lagen. Om han/hon däremot inte gjort det utan bortsett från det ska Marknadsföringslagen (SFS 1995:450) tillämpas, se http://lagen.nu/1995:450. Genom att MFL blir tillämplig har näringsidkaren brutit mot sin informationsplikt enligt 4 § 2 st, det vill säga utelämnat information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Att få vetskap om samtliga kostnader när man köper en vara är givetvis av sådan karaktär. Vidare kan näringsidkaren göra sig skyldig till vilseledande marknadsföring enligt 6 § samma lag med tanke på att konsumenten inte blir underrättad om det totala priset. En näringsidkare måste således underrätta sina kunder före köpet om alla kommande kostnader. Med tanke på att portoavgiften är så liten summa kommer näringsidkaren förmodligen enbart att få ett förbudsföreläggande eller ett informationsföreläggande dvs. tvingas att sluta att vilseleda kunderna samt att noga ange alla kostnader. Mvh

Ordlista On-Line: Juridiska termer på engelska

2006-09-03 i ARKIV
FRÅGA |Kan ni ge mig ett tips på en webbsida med översättningar av juridiska termer, svenska till engleska? Tack på förhand
David Lillo |Hej, Domstolsverket har en ganska omfattande ordlista på sin hemsida som du hittar http://www.dom.se/Publikationer/Ordlista/Ordlista.pdf . Med vänlig hälsning

Reglering av buller

2006-09-19 i ARKIV
FRÅGA |Vilken lag styr hur länge jag får arbeta med en maskin (buller) innan jag måste söka tillstånd. Generellt så har jag alltid sagt att mellan 06.00-22.00 behöver man inte tillstånd för bullrig verksamhet men vart hittar jag lagtexten för detta?
Tim Boström |Hej! Buller regleras på en rad olika ställen och tillämpliga regler blir beroende av vilken typ av buller som avses (eller snarare sagt vad som orsakar detsamma). Vidare måste man även beakta var och vilka som störs av bullret. Om jag förstår din fråga rätt rör det sig i detta fall om buller som uppstår till följd av maskiner, men då tillämplig reglering som sagt är beroende av fler omständigheter är det dessvärre mycket svårt att ge något bra svar på din fråga. Något som jag emellertid kan tänka mig ligger nära till hands är att det rör sig om någon typ av byggplats - ett område som bl.a. regleras särskilt i Naturvårdsverkets allmänna råd om byggplatser (NSF 2004:15). För att få ett närmare svar på din fråga kan du kontakta exempelvis din kommun eller länsstyrelsen i det län som du bor i.

Rätt att få information borttagen från patientjournal

2006-09-02 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Om min vårdjournal inehåller information som jag inte vill ha i den har jag då rätt att få den informationen borttagen?
Jacob Öberg |FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT FÅ INFORMATION BORTTAGEN FRÅN PATIENTJOURNAL Regler om förstöring av patientjournal/ vårdjournal finns i 17 § patientjournallagen. Här kan man urskilja tre skäl som alla måste vara uppfyllda samtidigt för att patientjournalen ska kunna förstöras. För det första måste du anföra godtagbara skäl för ansökningen, för det andra ska det förhålla sig så att patientjournalen eller den del därav som skall förstöras uppenbarligen inte behövs för patientens vård och för det tredje förutsätts det att det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen. Visserligen kan du som patient ha ett beaktansvärt intresse att vissa uppgifter raderas men mot detta intresse får som sagt vägas allmänhetens intresse om forskning, insyn och ekonomi i vården och intresset av att kunna ge patienten behövlig vård. Delvis måste också beakta domstolarnas intresse av att kunna få bevisning. Det torde enligt praxis vara endast ifall då uppgifterna är osanna, ömtåliga eller kränkande som de kan förstöras. Det ska vara fråga om en psykisk belastning för dig för att uppgifterna ska kunna förstöras. Det torde dock vara relativt enkelt att kunna visa godtagbara skäl för dig som patient eftersom detta krav anknyter till din personliga intressesfär och är ett subjektivt rekvisit, dvs. upplever du uppgifterna som obehagliga så bör du anses ha visat godtagbara skäl (RÅ 1989 ref 125). Det kan dock vara svårare att visa att uppgifterna saknar allmänt intresse eftersom uppgifter i patientjournaler vanligen används för beslut i ärenden om försäkringar och bidrag från det allmänna. Om patientjournalen dock ej behövs för framtida vård och det förflutit lång tid sedan viss behandling så bör allmänintresset få vika och journalen kunna förstöras (RÅ 1989 ref 125 II). Vidare synes frågan om förstörandet av en patientjournal vara en fråga där samtycke från vårdgivare till en begäran om förstörande av patientjournal ( chefsläkare, klinikchef) kan tala för att journalen ska förstöras. Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så torde du också kunna begära att få uppgifterna rättade hos vårdgivaren om de är missvisande eller felaktiga ( jfr 17 § patientjournallagen). Denna allmänna förvaltningsrättsliga princip torde gälla även på den enskilda sjukvårdens område och ha betydelse vid tillämpningen av 17 § patientjournallagen. Din personliga vilja kan dock sammanfattningsvis ej vara tillräcklig för att få journalen förstörd utan du måste som sagt visa att de andra två villkoren enligt 17 § patientjournallagen, dvs. att det saknas allmän intresse av att bevara journalen och uppgifterna ej behövs för vården av dig. Men om vårdgivaren går med på förstörandet eller saknar egentliga objektiva skäl att behålla uppgifterna så kan de förstöras även om de är riktiga och korrekta.

Sakrättsmoment vid gåva av del av bostadsrätt

2006-08-23 i ARKIV
FRÅGA |Hej, Jag bor i en bostadsrätt där jag är ägare till 5% och min mamma till 95 %. Nu vill hon skänka ytterligare 20 % av bostadsrätten till mig som en gåva. Min frågeställning är hur detta skall ske rent praktiskt för att det skall gå rätt till. Vänliga hälsningar
Elzbieta Kaczorowska |Hej, Sakrättsmomentet vid gåva av bostadsrätt bör i analogi med 3§ 3 st gåvolagen (se http://www.lagen.nu/1936:83 ) vara denuntiation. Detsamma torde även gälla vid gåva av del av bostadsrätt. Detta betyder att gåvan blir giltig mot tredje man, som t ex bostadsrättsföreningen eller givarens borgenärer, i och med att bostadsrättsföreningen meddelas om överlåtelsen. Mvh Med vänlig hälsning,