Övervakning av butikslokal samt övrigt (personal)utrymme

2018-01-16 i PUL
FRÅGA |HejDet är som så att vår chef har lagt upp en kamera i butiken samt verkstaden. Som vi anser inte är någonting fel på alls tills att vi fick höra att han har det live till sin mobiltelefon och han kan använda den för att kolla vad vi gör dagligen hemifrån. Vad jag vet så är det väl som så att man får endast ha en kamera i butiken för att minska risken för brott samt att ha som grund ifall det händer olyckor. Med vänlig hälsningAnonyma Anställda
Fanny Rudén |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Kameraövervakningslagen (du hittar den här) reglerar kameraövervakning både på plats som allmänheten har tillgång till samt plats som allmänheten inte har tillgång till. Enligt lagen gäller att kameraövervakning ska bedrivas lagligt och enligt god sed med hänsyn till enskildas personliga integritet (7 §). OBS att vad som gäller för kameraövervakning kommer att ändras maj 2018, det jag redogör för nedan är lagens nuvarande lydelse vilket även är det som gäller fram till maj 2018. Datainspektionen har vidare information om denna ändring på deras hemsida, här.Övervakning av plats dit allmänheten har tillträde (ex. butik)Till att börja med så krävs i regel tillstånd för att bedriva kameraövervakning på plats allmänheten har tillträde till, enligt lagen (8 §). Det finns dock vissa situationer då tillstånd inte krävs, men kameraövervakningen är då endast tillåten om den anmäls till länsstyrelsen. Av den anledningen så framgår av 13 § att kameraövervakning i butikslokal får sättas upp efter anmälan men endast om (1) övervakningen har till enda syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott, (2) övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik, och (3) den som avser att bedriva övervakning har ingått skriftlig överenskommelse om övervakning med skyddsombudet/skyddskommittén eller den organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen. Kameraövervakningen får dock inte ske i omklädningsrum, provhytter, toalettutrymmen eller liknande utrymmen. Avlyssning/upptagning av ljud kräver tillstånd.Övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde (t.ex. utrymme där endast de anställda har tillträde)Vad gäller kameraövervakning på de platser där allmänheten inte har tillträde, utan endast de anställda så finns andra regler. Du nämner t.ex. att kamera är uppsatt i verkstaden, jag tolkar det som ett utrymme för de anställda som övriga (kunderna) inte har tillträde till. Avseende sådan övervakning krävs ingen anmälan eller tillstånd, däremot så krävs det i regel att de/den som ska övervakas lämnar sitt samtycke till övervakningen. Samtycket kan när som helst återkallas och därefter får övervakning av den personen inte ske (22 §). Det finns dock lägen då övervakning av sådant utrymme får ske trots avsaknad av samtycke: om (1) övervakningen krävs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra berättigade ändamål, och (2) övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad (särskilt beaktande av hur övervakningen ska utföras och vilket område som övervakas), 23 §. Övervakningen ska ske endast för särskilda berättigade ändamål, ändamålen ska dokumenteras och övervakningen ska inte ske i större omfattning än vad som behövs för att tillgodose ändamålen (24 §).Oavsett om allmänheten har tillträde till platsen eller ej så måste upplysning om att kameraövervakning sker lämnas i form av tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt (25 §).Bedömningen i ert fallAvseende själva butikslokalen så krävs alltså dels att det har anmälts till länsstyrelsen, något som ni kan ta reda på genom att höra av er och fråga om er arbetsgivare har anmält kameraövervakningen. Det gäller också att övervakningen endast får ske i syfte att förebygga/förhindra/avslöja brott, vilket i och för sig kan vara fallet här, däremot så vet jag inte av frågan om skriftlig överenskommelse har ingåtts med arbetstagarorganisationen vilket också krävs. Avseende övrig övervakning av utrymmen endast personalen har tillträde till så gäller att ert samtycke krävs, och även om ni redan lämnat samtycke så har ni rätt att ta tillbaka det vilket ska medföra att övervakningen måste upphöra. Som redogjort för så finns viss möjlighet även här för övervakning utan samtycke, men av vad ni har beskrivit i er fråga låter det inte som att övervakningen är adekvat. Det kan t.ex. ifrågasättas om det är nödvändigt att det livesänds till chefens mobil, syftet måste dessutom vara att förebygga/förhindra/avslöja brott eller liknande berättigat ändamål. Det är inte okej med övervakning som är till för att t.ex. hålla koll så att personalen är aktiv eller dylikt. Vidare kan ifrågasättas om övriga åtgärder som krävs är vidtagna från arbetsgivarens sida. Om ni upplever att kameraövervakningen inte sker på lagenligt sätt så kan ni kontakta tillsynsmyndigheten som är Datainspektionen för att uppmärksamma dem på missförhållandena och utreda saken vidare. Hoppas att ni känner att ni har fått svar på er fråga, ni är varmt välkomna att återkomma till oss här på Lawline om ni har ytterligare funderingar.Vänligen,

Användandet av logotyp från Facebook och Instagram för marknadsföring

2017-12-21 i PUL
FRÅGA |En bekant tar bilder på ett lokalt fotbollslags matcher och lägger upp på idrottsförenings Facebook- och instagramsida. Nu vill han bära en tröja med tryck på där det står vad man ska söka på respektive sajt för att kunna se bilderna som han har lagt upp. I detta trycket vill han även använda Facebooks- samt Instagrams logotyp. Är detta okej enligt VmL eller strider det mot den eller någon av de andra rättsområdena inom immaterialrätten?
Richard Fiskesund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du ifall det är rättsligt okej att trycka Facebook- och Instagrams logotyp på en tröja i syfte att marknadsföra bilder som finns på de diverse sociala medierna. Det rör sig om en immaterialrättslig fråga och ledning kan hittas i varumärkeslagen (VmL). Se lagen här!6§ och 7§ VmL talar om att ensamrätt till ett varumärke kan förvärvas genom antingen registrering eller inarbetning. Vad som menas med det står närmre i paragraferna men är enligt min bedömning inte så betydelsefullt att diskutera då jag tror att både Facebook och Instagram har ensamrätt över sina varumärken. Av mer betydelse i detta fall är att diskutera vad ensamrätt innebär. Svaret hittas i10§ VmL som kortfattat säger att ingen annan än innehavaren (Facebook och Instagram), utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda dess varumärke i bland annat reklam. Frågan som bör ställas är ifall det rör sig om näringsverksamhet. Tas bilderna från fotbollsmatcherna med vinstsyfte? Om inte kan det vara så att varumärkeslagens ensamrätt inte är tillämplig. Dock kan det finnas upphovsrättsliga gränser. Även om det rör sig om ensamrätt i varumärkeslagens mening, eller om det finns begränsningar enligt andra immaterialrättsligaregler så är det tillåtet bara innehavaren av rättigheten tillåter det. Vad gäller Facebook och Instagram så tillåter de användade av deras logotyper om man följer deras riktlinjer. Se nedanInstagrams riktlinjerFacebooks riktlinjerHoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kategorisering av etnicitet i jämlikhetsfrämjande syfte

2017-10-16 i PUL
FRÅGA |Hej! Jag och ett par andra elever på vår skola har startat ett projekt där vi ska, genom en enkät, samla in alla högstadieelever och lärares etniciteter och göra en stor vägg fylld med flaggor i textilier som representerar dessa etniciteter. Anledningen till att vi vill göra detta är för att vi går i en väldigt högpresterande skola och vi vill visa att högpresterande skolor inte behöver vara svenskdominerade, det ska vara ett slag mot främlingsfientliga människor som allt för ofta tror att människor från andra kulturer är en börda i Sverige. Vår skola är så pass bra på grund av vår diversitet. När vi skickade ut enkäten fick vi en kommentar av en lärare som sa att det vi gjorde var olagligt, att man inte fick kategorisera människor utifrån etnisk bakgrund. Stämmer detta? Dessutom visste vi inte ifall vi skulle inkludera den kurdiska flaggan eftersom att det inte är ett land som Sverige erkänt, Kurdistan har inte ens utropat sig självständiga (de ska rösta om det den 25:e september). Vår tanke var att bara ha flaggor vars länder Sverige har erkänt, det inkluderade Pakistan och Kosovo men inte Kurdistan vilket gjorde ett par personer upprörda; de ville inte bli representerade av någon annan flagga än den kurdiska flaggan. Om vi inte har den kurdiska flaggan kan det skapa konflikt, har vi med den kan det också skapa konflikt. Är det diskriminering att inte ha med den kurdiska flaggan fastän att det finns kurder på vår skola? Vad ska vi göra? Svara gärna på alla tre frågor!
Johan Luca |Hej och tack för din fråga!Jag kan inte ge ett fullständigt svar på frågorna då detta snarare är öppet för diskussion. Det jag kan säga är att så länge ni får samtycke av de som svarar på enkäterna att använda de enligt din beskrivning så är det inte olagligt. Personuppgiftslagen (PUL) 13-15 §§Ni bör tänka på att även om enkäterna är anonyma så kan det komma att bli tydligt vilka personer som förknippar sig med vilken etnicitet när ni sätter upp flaggorna då det är frågan om en skola och jag utgår ifrån att de flesta känner till varandra. Det kan därför vara bra och om inte annat vänligt att be om samtycke för utförandet från de som besvarar enkäterna.En annan frågeställning ni kan tänka på är om projektet kommer verka enligt ert syfte? Kommer ert projekt inte bara att placera individer i fack? Kan detta tydliggörandet av olika etniciteter eventuellt skapa ett utanförskap? Är detta en grogrund till rasism? Detta är en vanlig kritik mot diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen, många menar att de placerar individer i olika fack istället för att verka överskridande och skapar en norm för vad som är "normalt". Samtidigt menar många att dessa grunder är viktiga för att synliggöra förtryck.Ni får själva ta ställning, se över de eventuella effekterna och vad det är ni vill uppnå med projektet, lycka till!Vänliga hälsningar,

Under vilka förhållanden har en näringsidkare rätt att ta en kreditupplysning?

2017-09-28 i PUL
FRÅGA |Hej, Igår köpta jag en dator på Media Markt. Betalning gjordes på deras hemsida och jag betalade med ett VISA Debit Card. Dvs Jag begärde inte någon faktura (kredit) eller delbetalning (kredit) utan betalade kontant med mitt Visa kort i förskott. Idag fick jag ett SMS där det visade sig att någon tagit kreditupplysning på mig. Det visade sig efter samal det det var Klarna, det bolag MediaMarkt använder för sina internetbetalningar som gjort det via Creditsafe. JAg framförde att "Ni har ingen anledning öht att ta en kreditupplysning på mig" De svarade "vi gör det för att ta reda på _vilka andra produkter vi kan erbjuda_" Det är definitivt inget "legitimt" skäl att ta en kreditupplysning, svarade jag, och jag vill att ni omedelbart tar bort den upplysningen. -svaret blev "det går inte"...Jag tänker inte nöja mig med det. Kan jag göra något eller är lagen sådan att trots att det står att det krävs "legitimt" skäl så kan bolagen agera på det vis de gör?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får en näringsidkare hämta en kreditupplysning?För att en näringsidkare ska få hämta en kreditupplysning om en privatperson krävs, som du redan har konstaterat, att det finns ett legitimt behov av informationen (9 § 1 st. kreditupplysningslagen). Det räcker inte med att näringsidkaren och privatpersonen har ingått ett avtal, utan det krävs att upplysningen behövs för att näringsidkaren ska kunna bedöma eventuella risker. När du köpte datorn betalade du på en gång, vilket givetvis innebär att ingen risk för näringsidkaren återstår.Media Markt påstår att kreditupplysningen har hämtats för att ta reda på vilka andra produkter de kan erbjuda dig. Jag kan inte uttala mig med säkerhet om huruvida detta är ett legitimt skäl eller inte. Enligt min mening kan dock en näringsidkare inte göra en kreditupplysning enbart för att utreda vilka andra tjänster som kan säljas till privatpersonen. Kreditupplysningslagens syfte är att ge näringsidkare möjlighet att bedöma risker vid avtal, inte att ge näringsidkare information om vilka kunder som kan vara intressanta att erbjuda andra tjänster.Mig veterligen finns ingen praxis från Högsta domstolen som klargör var gränsen för ett "legitimt behov" går. Svea hovrätt har dock avgjort ett mål (RH 1999:88) där en näringsidkare ansågs ha hämtat en kreditupplysning utan att ha haft legitima behov av informationen. Näringsidkaren hade på grund av en eventuell framtida rättsprocess mot en privatperson hämtat en kreditupplysning. I det här fallet bedömdes näringsidkaren sakna behov av att bedöma eventuella kreditrisker eftersom inget avtal fanns, och därför var kreditupplysningen inte tillåten.Förbudet mot att inhämta en kreditupplysning utan att ha legitima behov är straffsanktionerat. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter (19 § 2 st. kreditupplysningslagen).Kan en privatperson kräva att näringsidkare tar bort personuppgifter från sina register?Näringsidkare får bara behandla personuppgifter som är nödvändiga med hänsyn till ändamålet. Eftersom ett kundförhållande föreligger i ert fall har företaget därmed rätt att spara de uppgifter som är nödvändiga för att t.ex. kunna hålla koll på vilka ordrar som ska skickas. Det kan även vara nödvändigt att spara uppgifterna efter att ordern har skickats, t.ex. om det visar sig att varan är farlig och butiken därmed behöver återkalla den. Om det förhåller sig på det sättet som Media Markt har sagt, dvs. att informationen som framgick av kreditupplysningen enbart behövs för att ta reda på vilka andra produkter de kan sälja till dig, kan du begära att dessa uppgifter tas bort. Näringsidkaren får nämligen inte behandla personuppgifter som behövs för direkt marknadsföring om du skriftligen (t.ex. per mail) motsätter dig sådan behandling (11 § 1 st. personuppgiftslagen).Mitt råd till digJag kan tyvärr inte ge något klarare svar än så här utan att veta mer exakt vilket ändamål Media Markt har för behandlingen av personuppgifter. Mitt råd till dig är dock att kontakta Datainspektionen som är tillsynsmyndighet, både när det gäller kreditupplysningsverksamhet och behandling av personuppgifter. Du kan även skicka en skriftlig (och undertecknad) begäran till Media Markt om att få reda på vilka uppgifter som behandlas och ändamålet med behandlingen (26 § 1 st. personuppgiftslagen). Media Markt är skyldiga att lämna ett sådant utdrag kostnadsfritt en gång per kalenderår om du begär det. Av utdraget bör det framgå mer exakt varför Media Markt har sparat dina uppgifter, vilket också kan ge Datainspektionen underlag för att bedöma om någon överträdelse av reglerna har skett.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Katt som kommer in i bostad och skadar egna katter

2017-12-21 i PUL
FRÅGA |en granne som bor 1 km bort har en katt som kommer till oss, angriper mycket aggressivt våra katter. Tar sig in i vårt hus. Har orsakat svåra skador hos en katt som vi fick avliva, en annan grannes katt fick också avlivas efter slagsmål med denne katt. Även här har katten tillochmed gått in i bostaden. Flera gånger har jag påpekat och talat om allt som händer. Ägaren säger att det inte ska vara så, och försöker hålla katten inne nattetid vilket han inte lyckas med. Vad har vi rätt att göra, var kan vi få hjälp?
Richard Fiskesund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättsliga åtgärder som kan vidtas då en katt som tillhör någon annan orsakar skador på ens egna katt och kommer in ovälkommet i ens bostad. Först och främst kan sägas att situationen är relativt svår att behandla rent rättsligt då det rör sig om katters biologiska beteende av territoriell natur. Katter, som ägs hör till kategorin lös egendom och kan ha ett ekonomiskt värde som vid skada kan innebära rätt till skadestånd. Ägare till katter har ett visst ansvar för skador orsakade av sina katter. Detta regleras i Lagen om tillsyn över hundar och katter, Se lagen härI 1§ av nämnda lag står det att katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Bryter ägaren mot detta på ett vårdslöst sätt kan följden bli att skador på andras katter som orsakats av ägarens katt kan behövas ersättas av ägaren själv. Det svåra i denna situation är att även om katten orsakar skador och avsevärda olägenheter så skall kattens natur tas i beaktande. Enligt min bedömning skulle det vara svårt att visa på att grannen är vårdslös genom att ha sin katt ute, då det inte finns något rättsligt hinder mot att katter har farliga dispyter med varandra och det ligger i deras natur att vara territoriella. I slutändan är det nog snarare en djurexpert än en jurist som har en djupare insikt i vad som är naturligt för en katt. Ledning kan möjligtvis tas från en broschyr från Länsstyrelsen, Se den härPå sidan 12 i broschyren står det att katter har rätt att ströva fritt, och ett sätt att få bort oönskade katter kan vara att skrämma iväg dem utan att skada dem. Kontakta kattorganisationer för djurvänliga tips. Kan även tipsa om att kontakta miljöenheten där du borHoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får företag lämna ut personuppgifter till tredje man?

2017-10-31 i PUL
FRÅGA |Hej. I lördags fick jag ett par samtal ifrån ett nummer jag inte kände igen. När jag ringde tillbaka så var det en person som sa att hon skulle ta över vår lägenhet när vårt andrahandskontrakt går ut vid årsskiftet och hon ville komma och kolla på lägenheten. Vi vet att vårt avtal med fastighetsbolaget går ut då men har inte fått ett definitivt besked att vi måste flytta. Har de rätt att ge ut mitt telefonnummer (personuppgifter) till en tredje part? Jag är själv ganska noggrann med var jag ger ut mitt nummer (finns inte på ex eniro/hitta.se).
Anastasia Matveeva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! PersonuppgiftslagenEnligt personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Personuppgifter får även behandlas i vissa andra situationer som lagen räknar upp, om behandlingen är nödvändig. En sådan situation framgår av personuppgiftslagen 10 § punkten f avseende berättigat intresse. Man kan alltså få behandla personuppgifter för ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Begreppet "behandling av personuppgifter" förklaras i personuppgiftslagen 3 §. Denna intresseavvägning används ofta i praktiken då intrånget i den personliga integriteten är litet eller obefintligt, och det är opraktiskt att inhämta samtycke i förhand. Både en ideell förenings allmännyttiga verksamhet såväl som ett privat företags vinstintresse kan utgöra ett "berättigat intresse". Avvägningen står alltså mellan fastighetsbolagets intresse för den löpande verksamheten och ditt intresse att skydda spridning av ditt telefonnummer till framtida hyresgäst. Ett telefonnummer inte anses vara en känslig personuppgift (se personuppgiftslagen 13-20 §§) och kan det vara svårt att argumentera för att du skulle ha ett övervägande intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation) Observera att inom snar framtid (25 maj 2018) kommer Dataskyddsförordningen att träda i kraft vilket kommer leda till ett antal förändringar, bl.a. avseende behandling av personuppgifter. Förordningen kommer att ersätta Personuppgiftslagen. Läs mer om detta på Datainspektionens hemsida. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Kameraövervakning och inspelning av samtal

2017-09-29 i PUL
FRÅGA |Hej! Jag har haft en inneboende som har stulit, erkänt och bett om ursäkt flera gånger bara för att sedan fortsätta som förut. Såvitt jag kan se hittills så är det saker av mindre värden som försvunnit, men stulna är de likväl. Eftersom det är en "nyss vuxen" och värdet av det stulna är lågt så har jag försökt ta detta med jämnmod och vill givetvis inte anmäla i onödan. Tre chanser att ändra sitt beteende tycker jag dock räcker. Personen blev till slut uppsagd och valde själv att flytta ut omgående, men hotar nu att anmäla mig. Har jag gjort fel så får ju jag be om ursäkt och ta konsekvenserna av mitt eget handlande, det begriper jag.Det vore dock tacksamt att få hjälp med att reda ut detta innan jag själv belastar polisen/rättsväsendet med en anmälan och definitivt innan jag låter någon annan bostadsbehövande student flytta in. Frågor;1. Får jag ha avkännare som registrerar rörelser/en kamera riktad mot dörren i privata sovrum/utrymmen dit ingen annan har tillträde? Jag tänker mig en kamera som bara filmar när/om dörren till mitt eget sovrum öppnas. Dörren är alltid stängd och låst när någon mer bor här, så man måste ju först låsa upp innan man kan öppna. Nyckeln sitter naturligtvis inte i dörren, däremot är det en "vanlig" rumsdörr och den har en likadan nyckel som det rum som hyrs ut.2. Behöver jag i så fall varna den inneboende?3. Har jag brutit mot lagen när jag via mobilens mikrofon spelade in de samtal där jag konfronterar personen och då denna erkänner?
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!KameraövervakningVarför det finns regler som förbjuder kameraövervakning är för att skydda personers integritet. Innan man sätter upp en kamera bör man därför vara noga med var man placerar kameran och tänka på vems integritet som man eventuellt kan kränka. Det lagar som blir aktuella för detta är kamerövervakningslagens regler och personuppgiftslagen. Det krävs tillstånd för att få sätta upp en kamera på ett område där allmänheten har tillträde. Detta innebär att det inte krävs tillstånd att sätta upp en kamera i det privata. Men trots att det inte krävs tillstånd så måste man ändå se till så att man följer övriga regler i lagen. Reglerna säger i princip att det är OK att sätta upp en kamera så länge alla som övervakas har samtyckt till övervakningen. Även i vissa fall då det inte finns samtycke kan man ändå rättfärdiga kamerainspelningen med proportionalitetsprincipen, dvs att övervakningsintressen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Att man satt upp en kamera för att förebygga, utreda och avslöja brott är ett sådant legitimt skäl. Jag tolkar det därför som att du inte behöver meddela inneboende om detta, särskilt med tanke på att kameran sätts upp i dina egna privata utrymmen.Spela in samtalDet är endast tillåtet att spela in ett samtal om man själv deltar i samtalet eller om man fått tillåtelse av den man spelar in att faktiskt spela in samtalet. I övriga fall är det olagligt enligt Brottsbalken 4 kap 9a § - Olovlig avlyssning, se här. Straffet för olovlig avlyssning är böter eller fängelse i högst 2 år.Eftersom att du själv deltar i det samtal som du spelar in är det därför tillåtet. Hoppas mitt svar hjälpte dig. Återkom om det är något mer du funderar över!Med vänliga hälsningar,

Medlemsregister för idrottsförenings förenlighet med PUL

2017-09-24 i PUL
FRÅGA |Vi är en idrottsförening som funderar på att skapa ett google formulär för att ta emot medlemsansökan. Vi kommer då be om uppgifter som namn, adress och personnummer. Kan vi göra detta utan att bryta mot PUL?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I en idrottsförening (ideell förening) kan det vara nödvändigt att registrera vissa uppgifter om sina medlemmar för att kunna sköta administrationen. Uppgifter som namn, adress och personnummer är sådana uppgifter som det kan anses vara nödvändigt för föreningen att ha. Att registrera just personnummer får göras om det kan anses klart motiverat, till exempel för att kunna identifiera medlemmar. Datainspektionen, som är den myndighet som ser till att PUL efterföljs, har uttryckt att det däremot är olämpligt att använda personnummer som medlemsnummer.Föreningen måste informera medlemmarna om vad uppgifterna kommer att användas till. Om föreningen avser att använda uppgifterna för att till exempel skicka ut direkt reklam så måste medlemmen få veta detta, helst och oftast i samband med att uppgifterna hämtas in. Vill föreningen publicera sitt medlemsregister på internet så är Datainspektionens rekommendation att man har samtycke från medlemmarna. Det finns vissa situationer då det krävs samtycke och vissa då det inte krävs samtycke, att fråga om lov först är alltså den säkraste vägen. Ett register där man kan söka efter medlemsuppgifter kräver samtycke från medlemmen/medlemmarna. Men om medlemsregistret publiceras som en lista eller PDF så krävs inget samtycke så länge inte publiceringen är kränkande för medlemmarna. Det som krånglar till det är att det skulle kunna vara kränkande att publicera uppgifter i strid mot en medlems vilja. Det säkraste är som sagt alltså att fråga om lov innan någon publicering av medlemsuppgifter sker.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,