Frågor & Svar

Vad är det bästa sättet att lösa ut mig från en fastighet jag och mina syskon ärvde tillsammans?

Våra föräldrar gick bort för två år sedan. De hade ett mindre lantställe. Bodelning och arvskifte blev klart i maj 2020. Vi är nio syskon. Vi var två parter som ville köpa fastigheten. Vi var fyra syskon som bjöd för att köpa den tillsammans och bjöd det högsta budet och fick därmed fastigheten. I och med att det var arvskifte så blev det ingen vinstskatt lagd vid köpet. Vårt arv matades in i fastigheten samt att vi lånade en summa bl. a för renovering. Det visade sig dock snart att vi fyra syskon hade olika åsikter när det gäller renovering av fastigheten. Något skrivet mellan oss finns inte. Jag har nu sagt att de får lösa ut mig med det arv som jag inte har tagit ut och fått del av samt ta över min lånedel på banken. Vi betalade 2 100 000 kr för fastigheten. Fastigheten var tidigare värderad till 1 600 000 kr. Taxeringsvärdet på lantbruksenheten är 1 361 000 kr. Våra föräldrar köpte fastigheten för ca 75 år sedan för 20 000 kr. Skiftesvärdet var 1 565 415 kr. Arvslotten blev 171 212 kr/per syskon. Våra fyra arvsdelar satsade vi och lånade 1 200 000 kr tillsammans för att vi skulle även ha till kommande renovering.

Jag äger nu alltså ¼ av fastigheten. Hur blir det nu om mina tre syskon som finns kvar som ägare till fastigheten skall lösa ut mig? Hur kan man på det bästa sättet genomföra detta? Måste de då ta ut en ny lagfart? Måste jag betala vinstskatt på min satsade arvsdel?

Blandat fång och Delningsprincipen av bostadsrätt

Hej!

Min mamma ska ge bort en bostadsrätt till mig och min fru där vi ska överta lånet. Anskaffningsvärdet på bostadsrätten är 1,2 mkr, lånet är också på 1,2 mkr och marknadsvärdet är 6 mkr. Här uppstår vad vi förstått den så kallade delningsprincipen. Läste nedanstående frågeställning och svar:

https://lawline.se/answers/kan-vi-ge-bort-en-bostadsratt-till-var-son-med-overtagande-av-lan-och-undvika-skatt

Efter diskussion med både SKV och en annan jurist verkar det som att detta svaret inte stämmer och att ovanstående exempel visst kommer få betala skatt. Därmed lite farlig rådgivning om så är fallet. Jag vill därför dubbelkolla igen med detta forum :)

Delningsprincipen verkar innebära följande:

Man tittar på hur stort vederlaget är, d.v.s. 1,2 miljoner i vårt fall. Då delar man vederlaget med marknadsvärdet, alltså 1,2 mkr/6 mkr = 20 %. 20 % anses vara ett köp och 80 % anses vara en gåva. 20 % av anskaffningsvärdet är 240 000 kr och dessa 20 % är nu sålda för 1,2 mkr. Därför uppstår 22 % skatt på mellanskillnaden, dvs på 960 000 kr. Skatten för min mamma blir i detta fall 211 200 kr och vi får också två olika anskaffningsvärden om vi skulle sälja bostadsrätten längre fram. Ett anskaffningsvärde på 20 % av bostadsrätten (1,2 mkr) och ett anskaffningsvärde på 80 % av bostaden (1,2 mkr * 0,8)

Tänker vi rätt här? I så fall kan det vara klokare att låta lånet stå kvar på min mamma. Eller är det något vi missar så att vi trots ovanstående förklaring kan undvika skatt?

Boka jurist

Behöver du hjälp? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig.

0 / 1000