Aina Rasol |Hej! Enligt 19 § i lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, ska skador som orsakats av en hund ersättas av dess ägare, även om det inte är ägaren som vållat skadan. Det innebär att om ägaren av hunden lånar ut hunden, och hunden under denna tid orsakar skada, ska ändå ägaren stå för skadan, enligt 2:1 SkL. Dock så har ägaren rätt att få tillbaka den summan hon/han betalat i skadestånd, av den som vållat skadan, dvs. den som lånat hunden. Detta framgår också av samma paragraf. Mvh

Victor Aldegren |Om ställningsfullmaktshavaren är behörig att göra den typ av inköp som gjorts så kan bolaget inte ställa upp några krav mot leverantören utan köpen är giltiga och bolaget får vända sig mot fullmaktshavaren för att få ersättning. Undantaget till detta föreligger om leverantören borde ha insett att fullmaktshavaren köpte mer än vad bolaget givit denna rätt till. Om så är fallet kan bolaget rikta en ogiltighetstalan mot leverantören och få köpen hävda. Om personerna som handlat av X varit i god tro rörande X:s ägande av sakerna kan de betala till X och då får bolaget kräva pengarna av X. Om köparna, innan de betalat, får reda på att att sakerna rätteligen tillhör bolaget, och bolaget ändå vill genomföra försäljningen, så måste köparna betala till bolaget. Att föremålen blivit tillbehör kan ha betydelse om bolaget vill ha tillbaka föremålen, men det har fortfarande rätt att få ekonomisk ersättning, i första hand från X.

Johan Wahlbom |Hej. Tack för att du vänt dig till Lawline med din dock väldigt sorgliga fråga. Det första du borde göra är att JO-anmäla kommunen eller övrig ansvarig myndighet. En JO-anmälan resulterar dock inte i skadestånd men om Justitieombudsmannen (det vill säga JO) finner att kommunen eller ansvarig myndighet misskött sina uppgifter kan detta förbättra chanserna till skadestånd. Information om JO-anmälan finns på följande sida: http://www.jo.se/Page.aspx Gällande skadeståndet kan följande sägas. Enligt skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207) 3 kapitlet 2 § ska staten eller kommun ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är denna paragraf ni bör sikta in er på. Eftersom motparten i detta fall är en kommun ska ni väcka skadeståndstalan i förvaltningsrätt och inte i vanlig domstol. Ni bör dels konsultera er hemförsäkring i syfte att undersöka om denna täcker rättegångskostnader och dels uppsöka en kunnig jurist på området. Dock är som framgår ovan min rekommendation att ni först JO-anmäler det inträffade. Bästa hälsningar och lycka till! Johan Wahlbom

Louice Gustavsson |Hej! Tack för din fråga. Reglering kring när skadeståndsansvar ska anses föreligga återfinns i skadeståndslage (SkL), se https://lagen.nu/1972:207. För att skadestånd vid en sådan här situation ska utgå så krävs oaktsamhet eller uppsåtligt handlande, vilket framgår av 2 kap. 1§ (SkL). En förälders ansvar regleras i 6 kap. 2§ Föräldrabalken. En förälder har ett ansvar för att utöva uppsikt över barnen, men det faktum att sonen genom lek och olyckshändelse orsakar skada är inte tillräckligt för att föräldern ska behöva utge skadestånd. En förälder som av oaktsamhet eller uppsåtligen underlåter att utöva uppsikt blir däremot skadeståndsskyldig. Som exempel kan nämnas att i praxis har det ansetts att om en förälder själv närvarar vid lek så skärps kravet på tillsyn. Utifrån de få uppgifter som finns så är det svårt att göra en bedömning om din granne i detta fallet varit oaktsam och jag vill understryka att en förälder är inte oaktsam bara av den anledningen att denne underlåtit utöva uppsikt. Ett barn som orsakar skada kan emellertid också bli skadeståndsskyldig. Det krävs då att barnet varit oaktsam eller agerat uppsåtligt. Om det kan fastställas att barnet varit oaktsamt eller handlat med uppsåt så görs en bedömning i fall det kan anses skäligt att skadestånd ska utgå. Denna bedömning företas bara då barn och ungdomar under 18 år vållat skada. Om det finns en ansvarsförsäkring så anses det i regel alltid skäligt, men man tar även hänsyn till barnets ålder och mognad. Ju yngre barnet är desto mildare bedöms dem. Är barnet under fyra-fem år utgår i regel inget skadestånd alls. Man tar även hänsyn till handlingens beskaffenhet, om skadan uppstått på grund av uppsåtlig handling talar det för skadestånd, till skillnad från mer olyckshändelser som kan uppstå vid lek. Andra omständigheter som man tar hänsyn till är ekonomiska förhållanden hos skadevållaren, dvs om barnet har några egna tillgångar (detta blir i regel främst aktuellt då ansvarsförsäkring inte finns) samt övriga omständigheter. Övriga omständigheter kan vara exempelvis den skadelidnas behov av ersättning. Denna reglering framgår av 2 kap. 4§ (SkL). Såsom jag har förstått det så har du i första hand lidit skada genom att dels ditt fönster gick sönder samt att din hund skadades och var tvungen att opereras. I skadeståndslagens mening har du då lidit sakskada (även hundens skada går under begreppet sak). Det finns tre poster som man kan få ersättning för vid sakskada: (1) sakens värde, reparationskostnad och värdeminskning, (2) annan kostnad till följd av skadan och (3) inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. Detta framgår av 5 kap 7§ SkL. I det fall att det kan fastställas att antingen din granne eller hans son varit oaktsam så kan följande ersättning bli aktuell. Fönstret ersätts enligt punkt (1) och operationen täcks av punkt (2). Inkomstförlust som det talas om i punkt (3) rör då den skadelidna förlorar inkomst på grund av att saken som skadats exempelvis inte kan användas i den skadelidnas näringsverksamhet. Din förlorade inkomst kan alltså inte täckas av denna punkt, såvida inte din hunds skada vore kopplat till din näringsverksamhet. Var du däremot hemma från arbetet på grund av att du själv skadades då fönstret gick sönder så har du även lidit personskada och då har du rätt till inkomstförlust, vilket framgår av 5 kap. 1§ SkL. Sammanfattningsvis så är det svårt att utifrån den information som jag har, bedöma om någon av dina grannar agerat oaktsamt. för det krävs mer information om själva handlingen. Hoppas du fått svar på dina frågor! Vänligen,

Catarina Cali |Hej, Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. I en situation som denna blir skadeståndslagen (se lagtext https://lagen.nu/1972:207) tillämplig. I det följande använder jag förkortningen ”SkL” när jag hänvisar till skadeståndslagen. Enligt 2 kap. 1 § SkL ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar en sakskada ersätta denna skada. Av din fråga framgår inte så mycket information kring den händelse som orsakade jacket, men om vi utgår från att händelsen uppfyller alla de krav som ställs upp i lagrummet gäller följande. Enligt 5 kap. 7 § 1 p. SkL ska skadeståndet omfatta ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och eventuell värdeminskning. Ersättning för sakens värde utgår normalt vid totalskada då saken måste ersättas med en helt ny medan ersättning för reparationskostnad och eventuell värdeminskning är det normala vid partiella sakskador då det räcker med att reparera den skadade delen av saken. I ett fall som detta där det rör sig om ett litet jack i ett golv tycker jag att ersättning bör utgå för reparationskostnad och eventuell värdeminskning och inte sakens värde. Att kräva att hela golvet ska bytas ut eftersom det skulle sänka priset vid en eventuell försäljning av bostaden om så inte skedde känns emellertid som ett föga hållbart argument. I lagtexten stadgas uttryckligen att ersättning utgår från reparationskostnad och värdeminskning. Eventuell värdeminskning är alltså en post för sig och torde inte kunna medföra en mer omfattande – och därmed kostsam – reparation. Huvudregeln inom skadeståndsrätten är i och för sig att full ersättning för skadan ska utgå. Med detta menas att den skadelidande skall försättas i samma ekonomiska läge som om skadan inte hade inträffat. Man ska emellertid inte kunna försätta sig i ett bättre ekonomiskt läge än tidigare. Av denna anledning tycker jag inte att golvets ägare kan kräva att din vän ska stå för kostnaden att byta ut hela det gamla golvet mot ett nytt. Jag har kikat runt lite på nätet och sett att jack i parkettgolv kan fyllas ut samt att det går att byta ut skadade stavar och brädor i parkettgolv. Mitt förslag är att din vän hör sig för bland golvläggare och frågar vad detta skulle kosta samt att din vän även hör sig för bland mäklare om hur detta skulle kunna påverka priset på bostaden. Sedan kan din vän summera dessa poster och föreslå detta som ersättning. Jag hoppas att det löser sig för din vän! Vänliga hälsningar, Catarina Cali

Linda Olsson |Hej, Tack för din fråga! Katt- och hundägares ansvar regleras i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Enligt 1 § skall hundar och katter hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. I 19 § regleras att hundägare har ett s.k. strikt ansvar för skador som hunden orsakar. Detta innebär att skadeståndsansvar föreligger oavsett om hundägaren vållat skadan eller inte. Någon liknande lagregel saknas dock för kattägare. Skadeståndsansvar kan fortfarande föreligga, men i sådana fall enligt reglerna i skadeståndslagen (1972:207) (SkL). Enligt 2 kap 1 § SkL krävs för skadeståndsansvar att kattägaren agerat uppsåtligen eller av vårdslöshet. I detta fall har din fru bevisbördan för att grannen varit oaktsam och inte utövat tillräcklig uppsyn över katten. Med vänlig hälsning,

Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår dig är tvätten beredd att frivilligt ersätta den borttappade klänningen. Eftersom det i så fall blir fråga om en frivillig överenskommelse står det i princip er fritt att bestämma hur klänningen skall värderas. I denna förhandling kan det dock vara värdefullt för dig att veta vad du har rätt till enligt lag. Eftersom försvinnande skedde i samband med ett avtal om en tjänst (de skulle tvätta klänningen men gjorde fel...) är konsumenttjänstlagen tillämplig (1 § Konsumenttjänstlagen (KtjL). Enligt 31 § st. 4 KtjL är näringsidkaren skyldig att vid fel även ersätta skador på föremålet för tjänsten (din klänning), med undantag för s.k. force majeure-situationer vilka är mycket ovanliga (dvs. då felet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit). På denna grund har du alltså rätt till ersättning för klänningen. Även borttappade föremål räknas nämligen som sakskador. Hur denna ersättning skall beräknas bestäms inte i KtjL utan enligt skadeståndslagen 5:7 (prop 1984/85:110 s 277). Enligt denna paragraf är du, i situationer som denna, berättigad till full ersättning för _sakens värde_. Detta värde kan bestämmas på olika sätt. Vanligen diskuteras antingen återanskaffningsvärdet, bruksvärdet eller marknadsvärde (försäljningsvärdet). Huvudregeln är idag att det är återanskaffningsvärdet som ersätts (den kostnad det skulle medföra att införskaffa en likvärdig produkt). Nedsättning av värdet pga föremålets ålder och bruk görs med försiktighet (se NJA 2011 s. 576). Notera alltså att (i) du med största sannolikhet har rätt till ersättning för klänningen enligt konsumenttjänstlagen och (ii) att de vanliga värderingsprinciperna som används för att beräkna skadeståndet inte fäster avgörande vikt vid inköpspriset. Du kan alltså i en förhandling som denna rimligen kräva mer än inköpspriset. Mvh Mattias Konsumenttjänstlagen finns på https://lagen.nu/1985:716 Skadeståndslagen finns på https://lagen.nu/1972:207

Lars Bålman |Tack för din fråga. Svaret följer av räntelagen (1975:635). Jag får härmed hänvisa till ett svar från en annan medlem inom Lawline. Se nedan. Observera dock att det i det fallet rörde sig om ett högre skadeståndsbelopp, varför räntebeloppet blir högre. Hur stort räntebeloppet blit beror givetvis också på hur lång tid som löper innan skadeståndet erläggs. "Fråga 22-09-2012 i FORDRINGSRÄTT OCH EXEKUTIONSRÄTT:Dröjsmålsränta Hej! Om den tilltalade i ett brottsmål (våldtäkt mot barn) blivit dömd till att betala skadestånd på 130 000 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 7 augusti 2009 till dess att betalning sker (i slutet av år 2012 troligtvis), hur stort blir skadeståndsbeloppet i sin helhet då? Svar Hej, Tack för din fråga. Ett mycket användbart verktyg för ränteberäkning där hänsyn ska tas till referensräntans fluktuationer, vilket är fallet när ränta ska beräknas enligt 6 § räntelagen, finns att tillgå på Kronofogdens hemsida. Direktlänk till tjänsten: http://www.kronofogden.se/Berakningavskuldranta.html Där anger du det belopp som räntan ska beräknas på, i detta fall 130 000 kr. Som ränta anger du 8 %. Detta eftersom ränta enligt 6 § räntelagen beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan, som fastställs varje halvår av Riksbanken, med ett tillägg på åtta procentenheter. Genom att välja 8 % i Kronofogdens ränteberäknare kan du senare välja att hänsyn ska tas till referensränteändringar, vilket man väljer under rubriken “Vilken ränteberäkning vill du göra?” på samma sida. På så sätt slipper man beräkna räntebeloppen manuellt för varje halvår. Sedan väljer du bara vilken period ränteberäkning ska avse för att till sist välja att räntan ska beräknas som vanlig ränta. Detta eftersom ränta-på-ränta inte utgår när det gäller dröjsmålsränta. Den ackumulerade dröjsmålsräntan från den 7 augusti 2009 fram till idag uppgår enligt mina beräkningar till 37 492 kr, dvs. ett totalt skuldbelopp om 167 492 kr. Du kan själv använda tjänsten för att beräkna den ackumulerade räntan fram till ett annat datum än det jag använt, dvs. 23 september 2012. Med vänlig hälsning, Rikard Wahlström Lawline i samarbete med Familjens jurist"