Återtagande av stulen egendom

2018-01-16 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |HejGällande återtaga gods på färsk gärning inom 24 timmar.EX: Om jag har en cykel och ställer den utanför min bostad och efter att ha varit inne i bostaden 5 minuteråtervänder till cykeln och ser då att cykeln är stulen vad får jag göra.jag vet tidpunkten för stölden. Om jag då säg 10 timmar efter jag upptäckte stölden ser min cykelstå låst i ett cykelställ inne i stan, får jag då återtaga cykeln genom att själv klippa låset.Med vänlig hälsning
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagEftersom frågan rör tillägnande av en cykel som tillhör annan med uppsåt att behålla den, vilket är ett brott, så kollar vi på Brottsbalkens bestämmelser (BrB).Huvudregeln är att du inte får lov att återta din stulna cykelSom utgångspunkt får du inte lov att ta tillbaka din cykel. Skulle du klippa upp låset och återta cykeln riskerar du att åtalas för självtäkt, vilket är ett brott och resulterar i böter eller fängelse i högst sex månader (8 kap. 9 § brottsbalken).Undantag när det gäller återtagande av egendom, men tveksamt härDet du refererar till som "återtagande av gods å färsk gärning" är ett exempel på så kallad laga självtäkt. Det innebär att du får lov att ta tillbaka cykeln, om det sker i samband med att du fått cykeln stulen. Detta framgår av Brottsbalkens promulgationslags (BrP) 14 § första styckets första punkt, som i sin tur hänvisar till 16 § första stycket sjätte punkten i SFS 1864:11 s. 101 (Kungl. Maj:ts förordning om nya strafflagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall). Med begreppet "färsk gärning" innebär att återtagandet ska ske på brottsplatsen, efter ett kontinuerligt förföljande av gärningsmannen eller innan någon längre tid har förflutit från det att stölden ägde rum. Det blir som du säkert förstår en tolkningsfråga om det har förflutit för lång tid eller inte när du återtar din cykel efter 10 timmar. Personligen skulle jag säga att du i ett sådant läge gör bäst i att kontakta polisen först, eftersom det förflutit nästan 10 timmar sedan du upptäckte stölden, och det därmed blir svårt att hävda att du återtar cykeln i samband med själva stölden. Det är exempelvis tänkbart att tjuven sålt cykeln till en godtroende köpare, och då blir det som att du stjäl dennes cykel, men det scenariot ska vi inte beröra närmare här (14 § första stycket första punkten BrP).Mitt råd blir att så fort som möjligt kontakta polisenHar du utsatts för en cykelstöld är mitt råd att så fort som möjligt kontakta polisen, antingen via telefon på telefonnummer 114 14, deras hemsida eller genom att besöka en polisstation. Det är inget krav att anmäla brott, men det är oftast en nödvändighet för att du ska kunna tillvarata dina rättigheter. På polisens hemsida kan du även läsa mer om hur du ska gå tillväga när du blivit utsatt för exempelvis en cykelstöld. Det är sedan upp till polisen att beslagta cykeln och återge den till dig, förutsatt att du kan styrka ditt ägarskap. Det kan även vara bra att kontakta ditt försäkringsbolag.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Är det brottsligt att ta tillbaka något som egentligen är mitt?

2018-01-13 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |kan jag ta tillbaka min cupevärmare i min EX tjejs olåsta bil.hon svarar nämligen inte på sms
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är inte tillåtet för dig att ta tillbaka din kupévärmare, trots att den är din. Om du går in i bilen och tar tillbaka den kan du nämligen göra dig skyldig till brottet självtäkt (8 kap. 9§ Brottsbalken). Jag råder dig att istället kontakta polis eller kronofogdemyndigheten för att få hjälp att ta tillbaka kupévärmaren genom handräckning. På kronofogdens hemsida finns ansökningsblanketter du kan fylla i och skicka in.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Är det att ses som egenmäktigt förfarande att sätta igen en port så en inte kan ta sig in?

2017-12-29 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Vår port blev igensatt med diverse borstskaft av en granne så vi inte kunde ta oss in. Med avsikt för detta då han stod på insidan. Vi var därigenom tvungna att krossa rutan för att ta oss in. Är detta att ses som egenmäktigt förfarande?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som utan lov rubbar någon annans besittning, alltså hindrar någon från att använda eller få tillträde till något, och därigenom orsakar olägenhet för personen ska dömas för egenmäktigt förfarande (brottsbalken 8 kap. 8 §). Att sätta igen porten till en bostad så att boende inte kan ta sig in är att hindra någon på detta sätt och borde vara att se som egenmäktigt förfarande. Som vid de flesta brott krävs s.k. uppsåt från gärningspersonen, alltså i detta fall att personen hade för avsikt att hindra tillträde till bostaden (brottsbalken 1 kap. 2 §). Eftersom grannen stod på insidan av den igensatta porten har denne högst troligen begått brottet med uppsåt. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Straff för snatteri

2017-12-27 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, Behöver få råd, har ingen förklaring till mitt bettende men har snattat bröd för värde 69kr Hade i väskan andra 2 varor -kakor,senap(pris ca 150 kr allt) som jag ej hade kvitto för och ej kunde bevisa att jag inte tog i butiken dem ,men blev så stressad av vakterna (dem var 2 st) som pushade på att jag tagit även dessa varor och skulle titta på videoövervakning så i livsmedelbutik så jag sa ja ja dem hade jag tagit,ville bara attdem skulel släppa mig uffff :( !!! Mår oerhörd dåligt och är jätterädd att förlora mitt jobb och hamna i fängelse !Sammanlagt värde av varor ca 198kr. Mår jättedåligt av detta, skäms fruktansvärd, som sagt ingen förklaring varför jag gjorde detta. Blev tagen av civilkontrollant i butiken, inte av polisen, ingen polis blev inblandat av detta. Butiken tog varor tillbaka. Fick identifiera mig med min legitimation,dem skrev väl mitt personnr. Släppte mig sedan. Vad kan jag förvänta mig nu? Kommer jag hamna i brottstraffregister? finkan? böter? Är jätte orolig ,rädd! Med vänlig hälsning
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vad kan du förvänta dig för påföljd? Eftersom du har snattat bröd för ett värde av 69 kr och det inte framgår några andra försvårande omständigheter torde det aktuella brottet bli ringa stöld, även kallat snatteri, Brottsbalken 8 kap 2 §. Även om det skulle röra sig om ett värde om 198 kr skulle stölden ändå bedömas som ringa, eftersom den övre gränsen för brottet är 1000 kr. Eftersom det verkar som att det finns videoövervakning i affären borde det emellertid kunna gå att bevisa att du inte tagit de andra varorna. Påföljden för ringa stöld är böter eller fängelse i högst sex månader, men jag skulle inte tro att fängelse blir aktuellt i ditt fall då det normala är man döms till böter. Döms du för ringa stöld kommer det synas i polisens belastningsregister, och eftersom straffet troligen kommer bli böter kommer det inte ligga kvar där i mer än 5 år. Vad kommer hända nu?När ett brott har begåtts startas normalt en förundersökning. Det är då upp till förundersökningsledaren (åklagare eller polis) att försöka samla på sig tillräckligt med bevisning för att kunna väcka åtal. Eftersom det rör sig om ett ringa brott har åklagaren möjlighet att besluta om ett s.k. strafföreläggande, vilket innebär att det inte blir något åtal eller rättegång om du erkänner brottet och det står klart vad det kommer bli för straff, Rättegångsbalken 48 kap 2 §. Ett strafföreläggande har dock samma verkan som en dom och även detta antecknas i belastningsregistret. Det är upp till åklagaren att besluta om strafföreläggande blir aktuellt eller inte.Angående ditt arbete torde brottet inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning, eftersom det rör sig om ett såpass ringa brott och det inte verkar ha begåtts i samband med ditt arbete. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad blir min eventuella påföljd för ringa stöld/egenmäktigt förfarande?

2018-01-15 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag blev i Oktober i fjor anklagad för att ha tagit en 100 kronors sedel på mitt jobb. Sedeln låg öppet i en väska och jag tänkte att den ska inte ligga där för det är i te bra ifall den blir stulen. Jag tog den men inte med uppsåt att stjäla den utan lämna tillbaka dej till ägaren. Jag hade den i fickan och glömde bort den då jag fick ett samtal. Dagen efter blev jag anklagad för stöld. Jag lämnade tillbaka de 100 kronorna jag glömt i min ficka. Det blev en anmälan och jag lade fram min sak dör polisen. Nu menar åklagaren på att jag tog den med uppsåt att stjäla den vilket jag absolut inte hade.. om jag döms vilket straff får Jag?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken. Ringa stöldEnligt domstolspraxis så går gränsen för normalgraden av stöld vid 1000 kr. I detta fall skulle det därmed vara fråga om ringa stöld enligt 8 kap. 2 §.Straffvärdet för ringa stöld går från böter till fängelse i högst sex månader. TillägnelseuppsåtGrundläggande för att kunna dömas för stöld alternativt ringa stöld är att man har haft ett tillägnelseuppsåt, dvs. ett uppsåt att tillägna antingen sig själv eller annan det man olovligen tagit. Som du beskriver så har du i detta fall saknat tillägnelseuppsåt. I sådana fall kan istället brottet egenmäktigt förfarande vara tillämpligt. Egenmäktigt förfarandeFramgår av 8 kap. 8 §. Om man olovligen tagit och brukat eller på annat sätt tillgripit något, döms man för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. I princip liknande krav som vid stöld bortsett från att ett tillägnelseuppsåt inte är nödvändigt. Det är åklagaren i detta fall som har bevisbördan för att visa på att du uppfyller kraven för ringa stöld alternativt egenmäktigt förfarande. Beviskravet är högt och ska vara ställt "utom rimligt tvivel" att du är skyldig till brottet. Vilket straff du får om du döms kan jag tyvärr inte svara på. Straffet ska ligga inom straffskalan för det aktuella brottet så i detta fall kan det bli från böter upp till ett års fängelse (för egenmäktigt förfarande) alternativt sex månader fängelse för ringa stöld.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om inte är du välkommen att kommentera nedan så ska jag försöka förtydliga.Vänlig hälsning,

Egenmäktigt förfarande

2017-12-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej!På gymmet så har någon satt ett extra lås på skåp så att jag inte kommer in där. Tror det kan vara min kompis så vill inte polisanmäla det, men räknas det som stöld?
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det som du beskriver täcks inte av stöldbegreppet eftersom personen inte har tagit något ifrån dig. Personen har, så vitt jag förstår, bara satt en lås på ditt skåp vilket hindrar dig från att komma in i skåpet. Egenmäktigt förfarande som hittas i 8 kap. 8§ i brottsbalken, är något som ofta blir hopblandat med stöldbegreppet. Då personen som har tagit något inte har som avsikt att behålla det för egen vinning är detta inte stöld, utan istället egenmäktigt förfarande. Ett pedagogiskt exempel är att man kanske tar en cykel påväg hem från klubben, och lämnar sedan cykeln i ett dike innan man är hemma utan tanke på att använda cykeln igen.Likadant är det egenmäktigt förfarande när man hindrar någon annan från att bruka något som tillhör den personen, utan att man själv ska använda sig av den. Som i ovanstående exempel hade det varit egenmäktigt förfarande om man istället för att cykla hem på cykeln, bara hade låst fast cykeln med ett extra lås, som gör att cykelägaren ej kan använda cykeln.Det senare exemplet är likt ditt fall. Den personen som har låst skåpet har därmed gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande.Hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan.Med vänlig hälsning,

Jag undrar vad en person som är 15 år får för straff om hen har stulit pengar på en summa på 20 000 kr?

2017-12-29 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad en person som är 15 år får för straff om hen har stulit pengar på en summa på 20 000 kr?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StöldBestämmelser om brott och straff finns i brottsbalken (BrB). Om en person stjäl 20 000 kr kommer hen i domstol troligvis att dömas för stöld alternativt grov stöld på grund av det höga beloppet och beroende på omständigheterna i övrigt (BrB 8 kap. 1 och 4 §). Som utgångspunkt gäller att straffet för stöld är fängelse i högst två år och för grov stöld fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En 15-åring får straffas men oftast lägre än vuxnaEn person som fyllt 15 år är straffmyndig, vilket innebär att hen kan dömas till straff till skillnad från yngre personer. Däremot vill domstolarna inte gärna ge unga personer lika stränga straff som vuxna, utan personer mellan 15-21 år får ofta lägre straff och får dömas till lägre straff än minimistraffet för brottet (BrB 29 kap. 7 §). För personer mellan 15-18 år får endast dömas till fängelse om synnerliga skäl finns till det (BrB 30 kap. 5 §), alltså om brottet är särskilt allvarligt. Om påföljden borde bli fängelse ska personen i första hand dömas till sluten ungdomsvård som innebär att hen får bo inlåst på ett särskilt ungdomshem under en tid på mellan två veckor och upp till 4 år. En vanligare påföljd för unga när varken fängelse eller sluten ungdomsvård är aktuellt är överlämnande till vård inom socialtjänsten. Socialtjänsten planerar i detta fall åtgärder till stöd och hjälp för ungdomen, som är olika från person till person. Ungdomsvård kan även dömas tillsammans med ungdomstjänst eller dagsböter. Det går inte att säga exakt vilket straff 15-åringen i detta fall skulle få för stölden. Domstolen bedömer straff från fall till fall. Troligtvis får 15-åringen vård inom socialtjänsten eller om brottet är särskilt allvarligt sluten ungdomsvård.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Legalitetsprincipen och retroaktivitet

2017-12-27 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |LegalitetsprincipenHej,Jag har en fråga som avser legalitetsprincipen. Jag förstår innebörden av principen, men jag skulle vilja sätta in det i kontexten av "snatteri", som ändrades år 2017, 1 juli till "Ringa stöld". En person blir åtalad för ett påstått snatteri som ägde rum september år 2016, som senare leder till ett åtal år 2018 Januari. I förundersökningen och övriga material har det hela rubricerats som "ringa stöld". Men som jag förstått principen, går det inte i det här fallet att retroaktivt tillämpa den nya brottsrubriceringen för det påstådda brottet som ägde rum innan den nya brottsrubriceringen kom till (2017 1 juli). Har jag fel? Visserligen innebär det i sig ingen som helst större skillnad förutom själva brottsrubriceringen, då dess innehåll är detsamma. Men jag kan tycka ändå att det inte är rätt, då ett retroaktivt synsätt anses oförenlig med den svenska tillämpningen av rättsgrundsatser. En annan fråga?!Det här kanske låter långsökt, men skulle det kunna rent teoretiskt, vid tillämpning av legalitetsprincipen, kunna påstå att det som skedde år 2016, september INTE utgör ett brott överhuvudtaget, i och med man ändrade brottsrubriceringen??? Tacksam för svar!
Maria Makdesi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Legalitetsprincipen genomsyrar vårt svenska rättsväsende och den betyder att ingen kan dömas för en gärning som inte var straffbelagd vid den tid då brottet begicks. Detta innebär att lagar inte kan användas retroaktivt, dvs att om man utför en handling som inte är straffbar vid den tidpunkt handlingen utförs, kan man heller inte dömas för den handlingen. Lagen ska på så vis vara tydlig och tillämpningen av lagen ska vara förutsägbar.I det exempel du uppger finns det alltså en brottsrubricering om snatteri vid tidpunkten för handlingen. Att man fortsätter att använda samma term vid förarbeten och övrigt material är helt korrekt, eftersom snatteri var det brott fanns vid tidpunkten för gärningen, även om den senare har omformulerats. Det är alltså frågan om det finns en brottsrubricering vid tidpunkten för handlingen som är viktig här, för att det ska vara fråga om handlingen är brottslig (jämför inget brott utan lag), och för att den handlingen ska kunna lagföras. Detta är för att den enskilde ska kunna veta om det den gör är brottsligt eller inte, och vi kan här jämföra med om snatteri/ringa stöld inte skulle finnas till vid tidpunkten för handlingen, utan att det blir ett nytt brott senare, kan denna handling inte lagföras, för att det så skulle röra sig om att man använder sig av en lag retroaktivt. i ditt exempel handlar det inte om att använda en rubricering retroaktivt, eftersom brottet finns när handlingen utfördes. Om det nu skulle vara så att de använder sig av den nya formuleringen i dömandet av domen, skulle jag anse att det heller inte betyder att det är fråga om retroaktivitet, eftersom lagändringen endast är fråga om en omformulering av språkbruket från "snatteri" till "ringa stöld". Det är alltså en ändring i språket och inte en ändring i brottsrubriceringen i sig (inget i paragrafen har ändrats, vilket gör att det är fråga om samma brott som tidigare). Hoppas detta har klargjort läget för dig!Mvh,