Hemfridsbrott trots delägare i fastigheten?

2013-12-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej Jag äger tillsammans med min föredetta en villa som jag själv bor kvar i efter vår separation. Vi delar på lånen och ska dela på en del andra kostnader som vi kommit överens om, men så har det inte blivit. Vi bestämdde oss för att separera för 3 år sedan och han flyttade ut en helg när jag inte var hemma för ca 2,5 år sedan. Han hade haft kompisar där och hjälpt honom packa. Dvs att för mig okända människor har varit och tagit i mina saker. Otrevlig känsla, men jag har kommit över den. Nu har det hänt igen. Huset har varit till salu i 2,5 år, men det senaste halvåret har jag bestämt mig för att ligga lågt med försäljningen. En kompis till min föredetta ville komma och titta på huset. Det är ok, men jag kunde inte den dagen. Min föredetta sa att han skulle visa huset och jag sa nej. När jag kommer hem lite tidigare än beräknat, möter jag min föredetta på väg därifrån. Jag stannade och frågade om han hade visat huset och han svarade ja. Jag blev jättearg och ledsen över att han inte respekterar vad jag sagt och att han tagit in 2 okända människor i mitt hem. Min fråga är nu om detta är ett brott mot min hemfrid eller kan han komma och gå som han vill eftersom han är delägare (han är inte skriven på adressen)?
Miranda Lymeus |Hej!För att det ska vara möjligt att tala om hemfridsbrott krävs det att gärningsmannen olovligen har inträngt (eller kvarstannat) i annans bostad (se Brottsbalken 4 kap. 6 §). Här är det alltså vems bostad det är som är relevant, inte vem/vilka det är som äger fastigheten där bostaden finns. Det är uppenbart att din f.d. inte bor i huset längre, men att du gör det. Därför har han inträngt i "annans bostad". Nästa fråga är om han gjort det "olovligen". Förutom att han faktiskt inte hade tillåtelse att gå in så krävs också att han insett att han saknade tillstånd. Att han hade nyckel kan i och för sig tala för att han trodde sig ha tillstånd att gå in i huset. Jag tycker dock att situationen, så som du beskriver den, tyder på att han har insett att tillstånd saknades. Det är alltså mycket möjligt att han har gjort sig skyldig till hemfridsbrott genom sitt handlande.Lagrum finns https://lagen.nu/1962:700Med vänliga hälsningar,

Olagligt att gå in i övergivet hus?

2013-12-04 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!. Jag har en lite fundering kring vad för lagar och regler som gäller sånt som är övergivet. Exempel: Jag vet om ett hus som står övergivet och att döma av skicket på huset så har det stått öde i flera decennier, och jag frågar folk dom bor i trakten om huset och dom säger att det stått öde sen 30-talet. Är det då ett lagbrott att gå in i byggnaden?. Och vad säger lagen i ett sånt läge om att man tar tillvara på något man hittar i huset (antigen för eget bruk, eller för att skänka till museum). 
Ronja Kleiser |Hej! Trots att huset enligt din fråga är övergivet finns det fortfarande någon som äger huset och det som finns där inne. Du behöver då dennes tillstånd för att gå in i huset. Om du inte fått tillstånd är det brottsligt att gå in i huset, oavsett om någon bor där eller om det är övergivet. Den enda skillnaden är att den som går in i ett hus där någon bor döms för hemfridsbrott (Brottsbalken 4:6 § 1 stycket) medan den som går in i en obebodd fastighet istället döms för olaga intrång (Brottsbalken 4:6 § 2 stycket). Straffet för båda brotten är böter. Brottsbalken hittar du https://lagen.nu/1962:700. Värt att notera är att ett hus kan räknas som en bostad även om ingen bor där just nu. Om man bryter sig in i en sommarstuga kan det alltså räknas som hemfridsbrott.Om du tar något du hittar i huset begår du stöld (Brottsbalken 8:1 §). Trots att huset är övergivet bör nämligen ägaren fortfarande anses ha besittning till sakerna i huset då det normalt klart framgår att saker inuti ett hus tillhör ägaren. Att du ska skänka sakerna till ett museum förändrar inte bedömningen.Om man hittar övergivna saker( t ex en plånbok) på stan har man enligt lagen om hittegods en skyldighet att utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till ägaren eller polisen (om man inte vet vem ägaren är). Gör man inte detta kan man dömas för fyndförseelse (Brottsbalken 10:8 §).Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Mvh,

Ofredande hälla alkohol över någon

2013-11-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag undrar om om det är lagligt att hälla alkohol på en annan människa? Vad kan konsekvenserna bli om man gör det på en offentlig plats så som i en skolans lokaler? Är det någon skillnad om det sker på studentpuben? Om pubägarna och ansvariga godkänner sådant beteende, kan det ändå få legala konsekvenser? Bara för att det är tradition betyder väl inte det folk skall behöva acceptera att alkohol hälls över en utan förvarning?
Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga. Att hälla alkohol (eller någon annan vätska) över någon utan dennes samtycke kan utgöra Ofredande enligt Brottsbalken 4:7. Om det i samband med detta uppkommer skada på exempelvis kläder kan detta utgöra skadegörelse, Brottsbalken 12:1 (eller pga värdet av den skadade egendomen, åverkan, Brottsbalken 12:2). Om det föreligger samtycke från den som blir utsatt för gärningen kan det föreligga ansvarsfrihet. I sådana fall krävs att samtycke lämnats frivilligt, innan gärningen begicks. Samtycke kan endast lämnas av den personen som senare kommer att bli utsatt för gärningen (krogägares samtycke är således irrelevant, se dock vad jag skriver om att befinna sig på en viss plats där något kan förväntas ske). Samtycke måste nödvändigtvis inte lämnas uttryckligen. Om en person befinner sig på en plats där denne vet att det finns en risk att bli nedstänkt (exempelvis ett studentflak eller en studentnation under champangegalopp) kan det anses att samtycke föreligger på den grund att personen befinner sig på platsen. Var gränsen till detta ska dras är däremot svårt. Gällande tradition så borde detta inte påverka bedömningen så länge samtycke inte föreligger. Vänligen,

Omaka grannar

2013-11-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Våra grannar kommer ned till oss och klagar på ljudnivån nästintill jämt när vi spelar musik eller ser film. Hyresvärden har undersökt ljudnivån och anser att ljudnivån är accepterad i lägenhetshus. Trots detta kommer våra grannar ned och klagar, kan detta ses som trakasserier eller ofredande?
Robin Henningson |Hej och tack för din fråga!Frågan aktualiserar huruvida det kan utgöra ett ofredande att klaga till en hyresvärd för upplevda störningar. För att ett sådant förfarande ska kunna betecknas som ett ofredande måste personen veta om att det denne gör fel. Personen ska alltså ha uppsåt i förhållande till att dennes klagomål inte är befogade. Upplever er granne att det rör sig om en genuin störning finns alltså inget uppsåt till att ofreda dig och denne kan då ej fällas för ofredande. 

Ofredande, olaga förföljelse och mened

2013-12-12 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min familj har blivit förföljd under en period på över 10 år, det handlar om grovt förtal, bland annat avlagd mened för stärka sitt eget förtal(påtalades aldrig i rättegången), blir förföljd och man har till och med varit på möten och pratat om oss., uppsökt släktingar för och kontrollera om vi bodde där. De är väldigt känsligt och genat och berätta om saker i detalj, men de rör en affärsuppgörelse ang en lägenhet. Är de någon ide för mig att polisanmäla saken? Ser man övertid vad detta par har gjort eller räknar man från senaste brottet, har varit inne i en djupdepression och mina föräldrar blev också utbränd av detta handlade att man hade inte kraft att ta tag i det då, samt att medialt inte skulle uppmärksammas. Mened rör bodde hur man undanhållit fakta utan också hur man vilselet rätten. Känner att jag vill ha upprättelse nu!
Veronica Eriksson | Hej, och tack för din fråga. Om det grova förtalet avhandlats i en lagakraftvunnen dom kan frågan inte lyftas igen eller prövas i en ny rättegång. De handlingar du beskriver att du utsatts för skulle möjligen kunna falla in under brottet ofredande enligt Brottsbalken 4 kap 7 § (BrB). Ofredande kan innebära att en person ofredar en annan genom att antasta denne fysiskt, för oljud eller på annat sätt bete sig hänsynslöst. Till ofredande kan också räknas t.ex. telefonterror, fönstertittning, knuffar m.m. Brottet kan leda till böter eller fängelse i högst ett år. För några år sedan infördes brottet olaga förföljelse i BrB 4 kap 4b §. Där sägs att den som förföljer någon genom brottslig gärning som utgör t.ex. olaga hot, hemfridsbrott, olaga intrång, kränkande fotografering, ofredande, skadegörelse, brott mot kontaktförbud m.m. döms för olaga förföljelse om var och en av gärningarna utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet. På detta sätt kan en serie mindre allvarliga gärningar i ett sammanhang ses som mycket integritetskränkande och leda till fängelse i högst 4 år. Att få någon fälld för detta brott kan dock sägas vara svårt ur bevishänseende om brottet pågått under en längre tid och bevis inte har sparats.     Om du är rädd att förföljelsen kommer att fortsätta kan du ansöka om ett kontaktförbud. Ett kontaktförbud innebär vanligtvis att en person som trakasserar eller hotar en annan person förbjuds att ta kontakt med denna, t.ex. genom besök, telefonsamtal, e-mail m.m. I vissa fall kan förbudet även innefatta att personen i fråga inte får vistas på vissa ställen som den utsatte måste besöka t.ex. arbetsplatsen. Att bryta mot ett kontaktförbud är olagligt och kan leda till böter eller fängelse i högst 1 år enligt 24 § Lag om kontaktförbud (LK). Ansökan om kontaktförbud görs hos polis eller åklagarmyndigheten. Enligt lagtexten får kontaktförbud meddelas om det p.g.a. särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla, kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avser skydda enligt 1§ st. 2 LK. Detta medför att kontaktförbudets syfte i huvudsak inte är att verka som ett straff för ett redan begånget brott, utan som en skyddsåtgärd för att brott o.s.v. inte ska begås i framtiden. När det gäller frågan om mened stämmer det att det kan vara straffbart, både att lämna osanna uppgifter och att förtiga sanningen. Mened återfinns i BrB 15 kap 1 § och är ett allvarligt brott som kan ge fängelse i högst fyra år om brottet är av normalgraden.   Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1962:700) för BrB och (https://lagen.nu/1988:688) för LK. Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga. MVH /Veronica Eriksson 

Olaga hot mot barn

2013-11-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej min fråga som följer är om man kan fällas för olagahot mot sin son genom att säga att man ska stänga ner han i jordkällaren då han har autism och lättutvecklingsstörning viket har lätt till att åklagaren väkt åtal om det ch om det finns något i paragrafen som säger vad man konkret inte får säga till ett barn
Peder Siöcrona |Hej.För att det ska bli fråga om olaga hot föreskrivs i Brottsbalken (1962:700) kap. 4 § 5 att någon ska hota annan med brottslig gärning (exempelvis stänga in annan) vilket ska vara ägnat att (typiskt sätt räcka för att) framkalla allvarlig fruktan för personens säkerhet. I Sverige har åklagaren absolut åtalsplikt vilket betyder att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. 

Rätt till mail

2013-11-14 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min sambo låter mig läsa hans mailkonversation mellan honom och hans exfru (eftersom den rör oss båda och våra barn), dvs både mail hon har skickat och de mail han skickar till henne. Exfrun motsäger sig emellertid detta och påstår att det är ett brott. Vem har rätten till ett mail, avsändaren eller mottagaren?
Emily Töyrä |Hej!Det finns ett par paragrafer i 4 kap brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700) som reglerar att olovligen ta del av brev/mail. Jag anser dock inte att detta sker olovligen om din sambo tillåter dig att läsa mail som han är mottagare eller avsändare av. Jag kan därför inte finna något lagrum som skulle kriminalisera att du tar del av mailen med din sambos tillåtelse. Hoppas det besvarar din fråga!Med vänlig hälsning,

Inspelning av telefonsamtal

2013-10-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej hej! Jag har länge undrat över det här med att vissa kundtjänster och telefonförsäljare spelar in samtal. Får de göra det utan att säga till kunden att spelar in?
Farhad Niroumand |Hej!Tack för din fråga.Enligt 4 kap. 9 § BrB är det endast olagligt att spela in andras samtal, exempelvis genom avlyssning. Därmed är det inte olagligt att spela in samtal där man själv är ena parten. Detta gäller även om den man talar med inte vet om att samtalet blir inspelat. Med vänlig hälsning,