Häktad för misshandel och olaga hot – vad händer?

2015-03-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min sambo sitter häktad misstänkt för grov misshandel och hot. Min sambo hade druckit alkohol. Hamnade i tjavs med min vuxna son och då kom min sambo på en idiotisk ide att ta fram en kniv att skrämmas med. Han slog mad handen i min sons rumsdörr med kniven i handen och jag hade min arm i vägen vilket ledde till att jag blev skuren så jag fick sy.. Men det var oavsiktligt han skulle aldrig skada nån med flit. Det var en fylledrama som gick överstyr. Han är ingen våldsam person utan en underbara far och person. Men blir som förbytt när han dricker. Han har aldrig gjort nått sånt här tidigare. Han är tidigare ostraffad. Detta gjorde han inte med avsikt. Vad kan hända nu?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!De brott som främst aktualiseras är precis som du skriver, misshandel och olaga hot. Båda brotten anses vara så passa allvarliga att åklagaren får åtala oavsett vad brottsoffret tycker eller vill. Finner åklagaren att bevisningen är så starkt att en fällande dom är trolig så kommer förmodligen åtal att väckas vilket betyder att det kommer bli en rättegång. Om åklagaren inte väcker åtal har din sambo rätt till ersättning för den tiden han satt häktad. Vad offret och vittnen säger spelar givetvis, oftast, en stor roll i en eventuell rättegång – om de menar att ingen på plats uppfattade hotet som allvarligt menat utan mer som ett dåligt skämt torde inte ett brott anses föreligga. Detta förutsätter dock att åklagaren inte med hjälp av annan bevisning kan visa att handlandet faktiskt var ägnat att framkalla allvarlig fruktan. Beroende på allt som förekommer under rättegången kan sen domen antingen bli friande eller fällande.Om din sambo skulle bli fälld kan han i värsta fall dömas till fängelse. Eftersom det rör sig om två brott som vardera skulle kunna ses som antingen grovt eller av normalgraden är det väldigt svårt att säga vad för straffvärde brotten anses ha. Men då han är tidigare ostraffad samt att, åtminstone, du tycks försöka tona ner betydelsen av det hela känns det troligare att han får en icke-frihetsberövande påföljd. Det kan då röra sig om böter men med tanke på brotten är det rimligare att han får en villkorlig dom eller skyddstillsyn, möjligen förenad med samhällstjänst. Om jag, trots det knappa underlaget, ska våga mig på en gissning tror jag att en mycket möjlig påföljd är villkorlig dom förenat med samhällstjänst.

Förföljd av person med funktionsnedsättning

2015-03-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag har träffat en kvinna via en telefonlinje och jag har efter en kort tid bett om att få avsluta kontakten.Detta har ej respekterats av kvinnan utan hon fortsätter att skicka sms o ringa o skriva kränkande sms av sexuell art o kränkande saker om min Kristna tro också.Har bett henne sluta flera gånger med det hjälper ej.Till saken är att kvinnan är handikappad o har Asbergers syndrom men det frångår väl ej hennes ansvar då hon verkar normalbegåvad-.Så hennes beteende är väl klassad som ofredande i juridisk mening.Hur stor chans har jag att detta ärende leder till åtal.Då hon har ett funktionshinder hur ser Åklagare o Domare på detta?För om detta ärende kan ta månader i anspråk då kan ju hon fortsätta under tiden att trakassera.!!Man har hört per rykte att Polisen ofta ber en byta mobilnummer men jag har haft det numret i åratal o vill ej ändra det!Vad är era råd eller kunskap i detta?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Att vid upprepade tillfällen ta kontakt med någon och därvid ofreda vederbörande kan utgöra olaga förföljelse förutsatt att de upprepade handlingarna företas med uppsåt (se 4 kap. 4 b § och 1 kap. 2 § brottsbalken). Vad beträffar uppsåtsbedömningen torde mycket riktigt graden av funktionsnedsättning komma att bli avgörande eftersom det inte tycks råda några tvivel om att gärningsmannen åtminstone bort ha ägt kännedom om din inställning till agerandet. Rent allmänt kan sägas att en person måste ha tillräcklig tankeförmåga för att kunna företa medvetna handlingar och därvid i det specifika fallet förmå inse att handlingen inte är rättfärdig (huruvida personen själv finner handlingen moraliskt godtagbar eller ej är delvis en annan fråga) för att kunna anses agera uppsåtligt. Av detta följer att det svårligen går att uttala sig generellt om vilken grad av funktionsnedsättning som krävs, varför det ej heller är möjligt att utan mer ingående kunskap avgöra om en person med en viss diagnos kan anses agera uppsåtligt. Befinnes gärningsmannen ha haft uppsåt såväl till företagandet av de enskilda gärningarna som det upprepade handlandet har vederbörande gjort sig skyldig till ovannämnda brott förutsatt att ett tillräckligt antal fall av ofredande med eller utan sexuella inslag förekommit. Hur många fall som krävs är avhängigt varje enskild gärnings svårighetsgrad, varför det ej är möjligt att ange någon specifik siffra. Att (ovälkomna) kränkande textmeddelanden typiskt sett föranleder en tillräckligt kännbar fridskränkning för att utgöra brott (ofredande i de fall sexuellt kränkande innehåll saknas och annars sexuellt ofredande) är däremot betydligt klarare (jfr. 4 kap. 7 § och 6 kap. 10 § brottsbalken). Vad gäller sannolikheten för åtal och fällande dom är förstås bevisläget av störst relevans. För att en anmälan skall leda till åtal krävs att åklagaren efter avslutad förundersökning bedömer ”tillräckliga skäl” föreligga, varmed avses att åklagaren på objektiva grunder skall kunna förvänta sig en fällande dom. En fällande dom kräver som en konsekvens av oskyldighetspresumtionen att gärningsmannens skuld ställs bortom rimligt tvivel, vilket kräver relativt mycket i bevishänseende. Slutligen bör tilläggas att andra medel finns att tillgå i händelse av att kvinnan skulle bedömas ha en tillräckligt allvarlig funktionsnedsättning för att inte kunna agera uppsåtligt. Hon skulle således inte tillåtas fortsätta trakassera dig enkom för att hon inte bedöms mentalt stabil nog att agera medvetet. Sammanfattningsvis gäller således att utfallet i stort är avhängigt kvinnans funktionsförmåga samt möjligheterna att bevisa de påstådda faktiska omständigheterna, men att du oberoende av resultatet av eventuellt brottmål har möjlighet att förhindra en fortsatt förföljelse. Troligen vore det rekommendabelt att i första hand försöka ta kontakt med socialtjänsten i kvinnans hemkommun och därvid göra en anmälan. Önskas vidare hjälp i ärendet är du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se. Brottsbalken finner du här.

Att hota med att polisanmäla - brottsligt?

2015-03-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om jag bevittnar ett pågående brott och säger till vederbörande som begår brottet att jag kommer polisanmäla om de inte upphör. Är detta straffbart i form utav utpressning, hot eller olaga hot?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I 4 kap. 5 § brottsbalken framgår att den som hotar någon annan med en brottslig gärning ska dömas för olaga hot. Eftersom det inte är olagligt att anmäla ett brott, kan den som hotar med att polisanmäla inte dömas för olaga hot.Vidare framgår i 4 kap. 4 § brottsbalken att den som förmår någon annan att göra, tåla eller underlåta något genom att hota med att anmäla personen, ska dömas för olaga tvång, om det är otillbörligt. Det kan tilläggas att om den personen som hotar får en ekonomisk vinning och den hotade personen får en ekonomisk förlust, ska det dömas för det allvarligare brottet utpressning (9 kap. 4 § brottsbalken).Den avgörande frågan är om det är otillbörligt att hota med att polisanmäla i den beskrivna situationen. Endast en domare kan ge ett slutgiltigt svar utifrån de aktuella omständigheterna. Rent generellt kan dock sägas att det oftast inte är otillbörligt om den andre ställs inför alternativet att betala ett skäligt skadestånd och att det är otillbörligt om syftet är att skada den andre.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Olovligt "snokande" i mobil och personliga tillhörigheter

2015-03-09 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag dejtade en man som har två barn en på 11 och en på 16. Efter ett tag blev vi sambos och det tycker inte 16 åringen om. Och när jag var ute med hunden så passa hon på att gå i genom mina personliga tillhörigheter samt min mobil. (För att kolla upp mig ) som hon själv hade till förklaring.. nu undrar jag om hon inte har gjort sig skyldig till brott?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Det brott som ligger närmast till hands är dataintrång (4 kap. 9 c § BrB) och ofredande (4 kap. 7 § BrB). Ofredande förutsätter att du är medveten om "ofredandet" när det sker, det kan således inte vara ofredande om du först efteråt får reda på att hon gått igenom dina tillhörigheter utan i det här fallet torde det krävas att du upptäckte henne medan hon fortfarande snokade, alternativt att det var hon som berättade det för att få dig att må dåligt. Gällande mobilen torde dock förutsättningarna för dataintrång vara uppfyllda. Hovrätten har i ett rättsfall (RH 2004:40) uttalat att "S.J. [skall] dömas för dataintrång genom att han gemensamt och i samförstånd med andra olovligen har berett sig tillträde till målsägandens hemsida på Lunarstorm samt olovligen har tagit del av hennes e-post". Att gå igenom en mobil som innehar mail (nu vet jag inte om din har det men det får anses vanligt idag) torde således utgöra "dataintrång". Även andra, liknande, förfaranden torde falla under brottet. Mig veterligen finns inget prejudicerande rättsfall om SMS men även läsande av sms torde utgöra dataintrång.Det kan även tilläggas att brottet "brytande av post- eller telehemlighet" inte är tillämpbart då det endast ger ett skydd medan meddelandet fortfarande skickas.

Spela in samtal i eget hus

2015-03-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej !Har separerat och huset är nu mitt eget , alla papper och allt är klart från banken . Så nu undrar jag följande . Mitt ex har skaffat en ny kille som hon ringer till när jag inte är hemma , vi exet och jag bor alltså under samma tak för tillfället . Får jag Ställa min iPad på inspelning i mitt eget hus när jag inte är hemma , sen om hon ringer och pratar med honom kan ju inte jag rå för . Får jag lyssna på det eftersom att det är mitt eget hus , hon borde ju hon tänka sig för innan hon pratar med honom eftersom det är mitt hus ??Hoppas ni förstår frågan :)
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Om du ställer din iPad på inspelning för att fånga upp ditt ex:s samtal med hennes nya kille gör du dig skyldig till olovlig avlyssning enligt brottsbalken 4 kap 9 a §. Att samtalet spelas in i ditt hus spelar ingen roll för den brottsliga gärningen. Eftersom det sker i hemlighet på en plats dit allmänheten inte har tillträde och du själv inte är en del av samtalet så är det ett brott enligt bestämmelsen. Hoppas det var svar på frågan! Kommentera gärna nedan om du undrar något ytterligare!Med vänlig hälsning,

Smygfilmning under sex

2015-03-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som gäller smygfilmning. Det är så att jag nyligen fått reda på att min expojkvän filmat mig under sex för två år sedan och jag undrar nu om det är ett brott? och om jag kan anmäla honom för detta? Hans nuvarande flickvän har hittat filmerna på hans dator och skickat dem till mig. Finns det något jag kan göra rent juridiskt i det här läget? Jag vet inte om han lagt ut dem någonstans eller om han bara har dem för personligt bruk.Jag känner mig väldigt kränkt av detta och mår väldigt dåligt.Tacksam för svar!
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!Att filma någon i hemlighet kan vara olagligt, och ditt ex kan göra sig skyldig till kränkande fotografering (4:6a BrB). Vad som avgör är om det rör sig om filmning eller fotografering i en persons privata område, exempel i en persons bostad, sovrum, eller i en miljö som är avsedda för privata förhållanden. Att filma dig utan lov, när ni har sex, är ett sådant integritetskränkande område att det skulle anses kränkande och då har han som sagt gjort sig skyldig till kränkande fotografering. Om ditt ex har spridit filmerna så kan han dessutom göra sig skyldig till förtal (5:1 BrB). För detta krävs det att du skall ha framstå som klandervärd i ditt levnadssätt. Att enbart ha sex på film kan inte antyda det, men om det ser ut som om du visste om att du filmades, på filmen, skulle det kunna vara frågan om förtal. Oavsett bör du anmäla detta till polisen om du inte redan gjort det. Hoppas detta är till hjälpMVH

Misshandel eller ofredande?

2015-03-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har en fråga!Min pojkvän är misstänkt för misshandel mot mig som inte alls stämmer, han har bara gett mig en lätt knuff inget annat! Fallet lades ner först alltså fallet underlåts stod det i brevet han fick. Nu togs fallet upp igen pga ett brev med en facebook konversation grån chatten där, där det framkommer en del saker om min pojkvän som är falska o påhittade. Ringde till polisen och berättade vad som verkligen va sanning och vad som var lögner. Nu ska min pojkvän på förhör och vad detm kommer att ta upp är bara fen däe knuffen. Vill veta om fallet ännu en gång läggs ner eftersomde gjorde de fförst? Han kan ju inte få böter för något han aldrig har gjort.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det här rör sig om "våld" mot person är det inom brottsbalkens 3 och 4 kap. vi kommer befinna oss.Sammanfattning.Med all trolighet kommer ärendet att läggas ner. Om åklagaren går vidare med ärendet kommer det troligtvis att röra sig om ofredande och inte misshandel. Redogörelse för skälen kan läsas nedan.Misshandel.För att kunna dömas för misshandel måste din pojkvän genom våld ha orsakat dig smärta eller kroppsskada vilket du anger inte är fallet här. Han måste dessutom haft för avsikt att orsaka skada eller smärta, vilket inte heller verkar vara fallet. Att knuffa någon anses generellt inte vara misshandel. Utifrån vad du anger kan din pojkvän inte dömas för misshandel, inte ens ringa misshandel, brottsbalken 3 kap. 5 § se https://lagen.nu/1962:700#K3P5.Knuffen.Att med avsikt knuffa någon kan anses så som ofredande. Utifrån din beskrivning tolkar jag det som att han också haft för avsikt att knuffa dig, vilket då skulle innebära att han kan dömas för ofredande, brottsbalken 4 kap. 7 § se https://lagen.nu/1962:700#K4P7.Värt att notera; är att om du inte vill att det ska bli ett åtal för ofredande kan du välja att inte ange brottet till åtal. Det krävs då att åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt. I klarspråk innebär detta att ärendet troligtvis kommer att läggas ner, då det krävs mer för att åklagaren ska gå vidare med ärendet, brottsbalken 4 kap. 11 § se https://lagen.nu/1962:700#K4P11. Hoppas du har fått dina frågor besvarade.Mvh

Arbetsgivare öppnar privat e-post - dataintrång

2015-02-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |På min arbetsplats har vi rätt att använda mobil och dator privat, jag har nu slutat min anställning och när jag lämnade in min mobil så var den trasig. De har nu lagat den och då kom samtliga mina privata mail upp som har ett eget epostkonto dvs det är inte företagets mail utan helt privat. de har I denna mail hittat en del mail som dem tycker är olojala och vill nu använda dem emot mig. mina frågor är då 2 st1. Har de rätt att öppna mina mail när de ser att det inte är företagets e-postkonto?2. Har de rätt att använda dessa mail emot mig? hade de inte öppnat dem hade inte lojalites frågan kommit upp
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Allmänt sett: tillämpligt lagrum för situationen du beskriver, att någon olovligen bereder sig tillgång till e-post, är 4 kap. 9 c § Brottsbalken, BrB, Dataintrång.BrB upptar ett pärlband av bestämmelser för att skydda den betydande trafik av meddelanden som är utmärkande för informationssamhället. Regleringen omfattar 4 kap. 8 § BrB, Brytande av post- eller telehemlighet, vilken täcker in och skyddar alla meddelanden och information under befordran, dvs. från det att det lämnats in för befordran tills det lämnats ut till mottagaren. Innan och efter det att meddelandet utlämnats, exempelvis när ett brev lämnats i adressatens bostad eller brevlåda, är det inte längre straffbart som brytande av post- eller telehemlighet att olovligen bereda sig till det. Detta kan dock utgöra intrång i förvar enligt 4 kap. 9 §. Vidare, om ett meddelande i elektronisk form utlämnats till mottagaren och innehåller uppgift som är avsedd för automatiserad behandling, kan det utgöra dataintrång enligt 4 kap. 9 c § att olovligen bereda sig tillgång till uppgiften. Här gör jag den bedömningen att det rör sig om dataintrång. Majoriteten av domstolspraxis rör olika fall av användning av ej öppna IT-system för, t.ex., sökning i personregister hos Kriminalvården, polis-eller sjukvårdsväsendet (se Göta hovrätts dom i mål nummer B 2088-14; B 1976-14; B 991-13 samt B 3397-12). Mål som ligger närmare omständigheterna i vårt fall har dock också avgjorts. I Hovrättens för nedre Norrland dom den 28 maj 2014 i mål nummer B 489-14, uttalade domstolen att det stod klart att olovlig inloggning skett på annans konto hos Google med dennes lösenord. I fallet var det inte fråga om olovlig åtkomst till själva inloggningsuppgifterna och kontot hade åtkommits och använts med nyttjande av desamma. Snarlika omständigheter förelåg i Svea Hovrätts dom den 13 februari 2014 i mål nummer B 9064-13. I det fallet hade de tilltalade från dator olovligen loggat in i ett gymnasiums datasystem med en lärares användarnamn och lösenord och på så sätt berett sig tillgång till uppgifter avsedda för automatisk databehandling. Även Göta Hovrätts dom den 28 maj 2004, RH 2004:40, hade tillträde olovligen beretts till målsägandens hemsida efter det att lösenordet till sidan knäckts och även ändrats. Därtill hade målsägandens e-post olovligen åtkommits, e-post tagits del av samt skickats från målsägandens e-postadress. Inget i utredningen visade dock att den tilltalade haft del i knäckandet av något lösenord till målsägandens hemsida. I samtliga dessa fall rubricerades gärningarna som dataintrång. Bestämmelsen i 4 kap. 9 c § stadgar i första meningen:Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång I ditt fall skulle det handla om att "olovligen bereda sig tillgång…" (understruket parti). Enligt förarbetena till bestämmelsen har det inte uppställts någon begränsning vad gäller syftet med ett sådant intrång som nu är ifråga (se Regeringens proposition 2006/07:66, Angrepp mot informationssystem, s. 23 samt rättsfallet NJA 2014 s. 221). Intrånget måste alltså inte ha företagits i ett visst syfte, dvs. inte för att, exempelvis, göra skada eller annars för att åstadkomma något visst – det är fullt tillräckligt för straffrättsligt ansvar att intrång faktiskt har ägt rum. För din del är det också av relevans att lagkommentaren särskilt understryker att straffansvar inte heller förutsätter att någon säkerhetsåtgärd kringgås. Med andra ord behöver e-postkontot inte hackas eller på motsvarande sett olovligen åtkommas; detta i linje med mål RH 2004:40 ovan, där utredningen inte visade att den tilltalade haft del i knäckandet av något lösenord till målsägandens hemsida men hen ändå dömdes för dataintrång.Ett förfarande är vidare olovligt när det sker utan tillstånd av den som har rätt att förfoga över uppgiften och saknar stöd i gällande rätt (se prop. 2006/07:66 s. 23 och rättsfallet NJA 2014 s. 221). Sammanfattningsvis står det alltså klart att förfarandet kunde aktualisera straffansvar för dataintrång. Situationen kompliceras dock av att vi rör oss i en arbetsrättslig kontext och vi ska för sakens skull utreda vad som gäller på det arbetsrättsliga området. Generellt sett har en arbetsgivare anledning att utarbeta regler och riktlinjer för vad som gäller för användningen av datorer och datanät samt behandling av personuppgifter i den egna organisationen. Arbetsgivaren har då också rätt att kontrollera om reglerna följs. Skulle det här ha varit fråga om att kontrollera arbetsrelaterad e-post, t.ex. i företagets eget domännamn, har arbetsgivaren alltid rätt att ta del av denna. Detta blir begripligt mot bakgrund av att du som arbetstagare har en grundläggande lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare och att arbetsgivaren tillåts att utöva viss kontroll mot illojala beteenden. Rätten att kontrollera användningen av datorer etc innebär dock inte någon rätt för arbetsgivaren att ta del av innehållet i en enskild fil, till exempel att läsa privat e-post (se t.ex. Datainspektionens hemsida). Även privat e-post på det e-postkonto som arbetsgivaren tillhandahåller får normalt inte läsas - med undantag för det fallet att stark misstanke om illojalitet eller brottslighet föreligger. Det står alltså så långt klart att svaret på din första fråga är nej. Din arbetsgivare har inte rätt att öppna mail på ditt privata e-postkonto. Vidare, angående din fråga nummer två, beror det på hur din arbetsgivare planerar att använda detta "emot dig". Avser arbetsgivaren att avskeda dig eller inleda rättegång?Jag vet heller inte vilken typ av uppgifter som uppdagats här. Lojalitetsplikten mellan arbetsgivare och arbetstagare kan vara uttryckligen reglerad i anställningsavtalet mellan parterna eller tillämpligt kollektivavtal, i vilket fall innehållet i dessa konkreta stadganden får ge ledning i frågan huruvida lojalitetsbrott begåtts eller inte. I brist på sådana stadganden gäller allmän praxis på arbetsmarknaden. Ett generellt uttalande kan göras om vad lojalitetsplikten innefattar, nämligen, primärt, att inte bedriva konkurrerande verksamhet med utnyttjande av information som den anställde har fått genom sin anställning hos arbetsgivaren. Kommer ett lojalitetsbrott i dagen kan arbetsgivaren med lagen på sin sida avskeda den anställde.I domstol är, vidare, enligt svensk rätt är i princip alla bevismedel tillåtna. Lagkommentaren till 35 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB, stadgar att: "att ett bevis åtkommits eller upptagits i strid mot en viss rättsregel eller rättsgrundsats synes i princip inte utesluta att det får läggas fram i en rättegång och tillerkänns ett högt bevisvärde."Sammanfattningsvis handlar det s.a.s. om "kolliderande" anspråk här, så att även om arbetsgivaren kan sägas ha "rätt" att använda detta emot dig har även du ett giltigt anspråk gentemot arbetsgivaren. Hovrätten uttalade i Göta Hovrätts dom i mål nummer B 1976-14 att brottet dataintrång kan innebära en så allvarlig kränkning genom angrepp på en persons frid att skadestånd ska utgå. I brist på närmare information om vilken typ av uppgifter som arbetsgivaren tagit del av här kan jag dock inte gå vidare i en sådan bedömning.Jag hoppas att du med detta fått rättsläget klargjort för dig och önskar dig lycka till! Du är välkommen att höra av dig till mig om du har följdfrågor eller vill att jag sätter dig i kontakt med ett juridiskt ombud att representera dig vid eventuella förhandlingar med din arbetsgivare. Vänligen,