Smygfilmning under sex

2015-03-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som gäller smygfilmning. Det är så att jag nyligen fått reda på att min expojkvän filmat mig under sex för två år sedan och jag undrar nu om det är ett brott? och om jag kan anmäla honom för detta? Hans nuvarande flickvän har hittat filmerna på hans dator och skickat dem till mig. Finns det något jag kan göra rent juridiskt i det här läget? Jag vet inte om han lagt ut dem någonstans eller om han bara har dem för personligt bruk.Jag känner mig väldigt kränkt av detta och mår väldigt dåligt.Tacksam för svar!
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!Att filma någon i hemlighet kan vara olagligt, och ditt ex kan göra sig skyldig till kränkande fotografering (4:6a BrB). Vad som avgör är om det rör sig om filmning eller fotografering i en persons privata område, exempel i en persons bostad, sovrum, eller i en miljö som är avsedda för privata förhållanden. Att filma dig utan lov, när ni har sex, är ett sådant integritetskränkande område att det skulle anses kränkande och då har han som sagt gjort sig skyldig till kränkande fotografering. Om ditt ex har spridit filmerna så kan han dessutom göra sig skyldig till förtal (5:1 BrB). För detta krävs det att du skall ha framstå som klandervärd i ditt levnadssätt. Att enbart ha sex på film kan inte antyda det, men om det ser ut som om du visste om att du filmades, på filmen, skulle det kunna vara frågan om förtal. Oavsett bör du anmäla detta till polisen om du inte redan gjort det. Hoppas detta är till hjälpMVH

Misshandel eller ofredande?

2015-03-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Har en fråga!Min pojkvän är misstänkt för misshandel mot mig som inte alls stämmer, han har bara gett mig en lätt knuff inget annat! Fallet lades ner först alltså fallet underlåts stod det i brevet han fick. Nu togs fallet upp igen pga ett brev med en facebook konversation grån chatten där, där det framkommer en del saker om min pojkvän som är falska o påhittade. Ringde till polisen och berättade vad som verkligen va sanning och vad som var lögner. Nu ska min pojkvän på förhör och vad detm kommer att ta upp är bara fen däe knuffen. Vill veta om fallet ännu en gång läggs ner eftersomde gjorde de fförst? Han kan ju inte få böter för något han aldrig har gjort.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det här rör sig om "våld" mot person är det inom brottsbalkens 3 och 4 kap. vi kommer befinna oss.Sammanfattning.Med all trolighet kommer ärendet att läggas ner. Om åklagaren går vidare med ärendet kommer det troligtvis att röra sig om ofredande och inte misshandel. Redogörelse för skälen kan läsas nedan.Misshandel.För att kunna dömas för misshandel måste din pojkvän genom våld ha orsakat dig smärta eller kroppsskada vilket du anger inte är fallet här. Han måste dessutom haft för avsikt att orsaka skada eller smärta, vilket inte heller verkar vara fallet. Att knuffa någon anses generellt inte vara misshandel. Utifrån vad du anger kan din pojkvän inte dömas för misshandel, inte ens ringa misshandel, brottsbalken 3 kap. 5 § se https://lagen.nu/1962:700#K3P5.Knuffen.Att med avsikt knuffa någon kan anses så som ofredande. Utifrån din beskrivning tolkar jag det som att han också haft för avsikt att knuffa dig, vilket då skulle innebära att han kan dömas för ofredande, brottsbalken 4 kap. 7 § se https://lagen.nu/1962:700#K4P7.Värt att notera; är att om du inte vill att det ska bli ett åtal för ofredande kan du välja att inte ange brottet till åtal. Det krävs då att åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt. I klarspråk innebär detta att ärendet troligtvis kommer att läggas ner, då det krävs mer för att åklagaren ska gå vidare med ärendet, brottsbalken 4 kap. 11 § se https://lagen.nu/1962:700#K4P11. Hoppas du har fått dina frågor besvarade.Mvh

Arbetsgivare öppnar privat e-post - dataintrång

2015-02-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |På min arbetsplats har vi rätt att använda mobil och dator privat, jag har nu slutat min anställning och när jag lämnade in min mobil så var den trasig. De har nu lagat den och då kom samtliga mina privata mail upp som har ett eget epostkonto dvs det är inte företagets mail utan helt privat. de har I denna mail hittat en del mail som dem tycker är olojala och vill nu använda dem emot mig. mina frågor är då 2 st1. Har de rätt att öppna mina mail när de ser att det inte är företagets e-postkonto?2. Har de rätt att använda dessa mail emot mig? hade de inte öppnat dem hade inte lojalites frågan kommit upp
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Allmänt sett: tillämpligt lagrum för situationen du beskriver, att någon olovligen bereder sig tillgång till e-post, är 4 kap. 9 c § Brottsbalken, BrB, Dataintrång.BrB upptar ett pärlband av bestämmelser för att skydda den betydande trafik av meddelanden som är utmärkande för informationssamhället. Regleringen omfattar 4 kap. 8 § BrB, Brytande av post- eller telehemlighet, vilken täcker in och skyddar alla meddelanden och information under befordran, dvs. från det att det lämnats in för befordran tills det lämnats ut till mottagaren. Innan och efter det att meddelandet utlämnats, exempelvis när ett brev lämnats i adressatens bostad eller brevlåda, är det inte längre straffbart som brytande av post- eller telehemlighet att olovligen bereda sig till det. Detta kan dock utgöra intrång i förvar enligt 4 kap. 9 §. Vidare, om ett meddelande i elektronisk form utlämnats till mottagaren och innehåller uppgift som är avsedd för automatiserad behandling, kan det utgöra dataintrång enligt 4 kap. 9 c § att olovligen bereda sig tillgång till uppgiften. Här gör jag den bedömningen att det rör sig om dataintrång. Majoriteten av domstolspraxis rör olika fall av användning av ej öppna IT-system för, t.ex., sökning i personregister hos Kriminalvården, polis-eller sjukvårdsväsendet (se Göta hovrätts dom i mål nummer B 2088-14; B 1976-14; B 991-13 samt B 3397-12). Mål som ligger närmare omständigheterna i vårt fall har dock också avgjorts. I Hovrättens för nedre Norrland dom den 28 maj 2014 i mål nummer B 489-14, uttalade domstolen att det stod klart att olovlig inloggning skett på annans konto hos Google med dennes lösenord. I fallet var det inte fråga om olovlig åtkomst till själva inloggningsuppgifterna och kontot hade åtkommits och använts med nyttjande av desamma. Snarlika omständigheter förelåg i Svea Hovrätts dom den 13 februari 2014 i mål nummer B 9064-13. I det fallet hade de tilltalade från dator olovligen loggat in i ett gymnasiums datasystem med en lärares användarnamn och lösenord och på så sätt berett sig tillgång till uppgifter avsedda för automatisk databehandling. Även Göta Hovrätts dom den 28 maj 2004, RH 2004:40, hade tillträde olovligen beretts till målsägandens hemsida efter det att lösenordet till sidan knäckts och även ändrats. Därtill hade målsägandens e-post olovligen åtkommits, e-post tagits del av samt skickats från målsägandens e-postadress. Inget i utredningen visade dock att den tilltalade haft del i knäckandet av något lösenord till målsägandens hemsida. I samtliga dessa fall rubricerades gärningarna som dataintrång. Bestämmelsen i 4 kap. 9 c § stadgar i första meningen:Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång I ditt fall skulle det handla om att "olovligen bereda sig tillgång…" (understruket parti). Enligt förarbetena till bestämmelsen har det inte uppställts någon begränsning vad gäller syftet med ett sådant intrång som nu är ifråga (se Regeringens proposition 2006/07:66, Angrepp mot informationssystem, s. 23 samt rättsfallet NJA 2014 s. 221). Intrånget måste alltså inte ha företagits i ett visst syfte, dvs. inte för att, exempelvis, göra skada eller annars för att åstadkomma något visst – det är fullt tillräckligt för straffrättsligt ansvar att intrång faktiskt har ägt rum. För din del är det också av relevans att lagkommentaren särskilt understryker att straffansvar inte heller förutsätter att någon säkerhetsåtgärd kringgås. Med andra ord behöver e-postkontot inte hackas eller på motsvarande sett olovligen åtkommas; detta i linje med mål RH 2004:40 ovan, där utredningen inte visade att den tilltalade haft del i knäckandet av något lösenord till målsägandens hemsida men hen ändå dömdes för dataintrång.Ett förfarande är vidare olovligt när det sker utan tillstånd av den som har rätt att förfoga över uppgiften och saknar stöd i gällande rätt (se prop. 2006/07:66 s. 23 och rättsfallet NJA 2014 s. 221). Sammanfattningsvis står det alltså klart att förfarandet kunde aktualisera straffansvar för dataintrång. Situationen kompliceras dock av att vi rör oss i en arbetsrättslig kontext och vi ska för sakens skull utreda vad som gäller på det arbetsrättsliga området. Generellt sett har en arbetsgivare anledning att utarbeta regler och riktlinjer för vad som gäller för användningen av datorer och datanät samt behandling av personuppgifter i den egna organisationen. Arbetsgivaren har då också rätt att kontrollera om reglerna följs. Skulle det här ha varit fråga om att kontrollera arbetsrelaterad e-post, t.ex. i företagets eget domännamn, har arbetsgivaren alltid rätt att ta del av denna. Detta blir begripligt mot bakgrund av att du som arbetstagare har en grundläggande lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare och att arbetsgivaren tillåts att utöva viss kontroll mot illojala beteenden. Rätten att kontrollera användningen av datorer etc innebär dock inte någon rätt för arbetsgivaren att ta del av innehållet i en enskild fil, till exempel att läsa privat e-post (se t.ex. Datainspektionens hemsida). Även privat e-post på det e-postkonto som arbetsgivaren tillhandahåller får normalt inte läsas - med undantag för det fallet att stark misstanke om illojalitet eller brottslighet föreligger. Det står alltså så långt klart att svaret på din första fråga är nej. Din arbetsgivare har inte rätt att öppna mail på ditt privata e-postkonto. Vidare, angående din fråga nummer två, beror det på hur din arbetsgivare planerar att använda detta "emot dig". Avser arbetsgivaren att avskeda dig eller inleda rättegång?Jag vet heller inte vilken typ av uppgifter som uppdagats här. Lojalitetsplikten mellan arbetsgivare och arbetstagare kan vara uttryckligen reglerad i anställningsavtalet mellan parterna eller tillämpligt kollektivavtal, i vilket fall innehållet i dessa konkreta stadganden får ge ledning i frågan huruvida lojalitetsbrott begåtts eller inte. I brist på sådana stadganden gäller allmän praxis på arbetsmarknaden. Ett generellt uttalande kan göras om vad lojalitetsplikten innefattar, nämligen, primärt, att inte bedriva konkurrerande verksamhet med utnyttjande av information som den anställde har fått genom sin anställning hos arbetsgivaren. Kommer ett lojalitetsbrott i dagen kan arbetsgivaren med lagen på sin sida avskeda den anställde.I domstol är, vidare, enligt svensk rätt är i princip alla bevismedel tillåtna. Lagkommentaren till 35 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB, stadgar att: "att ett bevis åtkommits eller upptagits i strid mot en viss rättsregel eller rättsgrundsats synes i princip inte utesluta att det får läggas fram i en rättegång och tillerkänns ett högt bevisvärde."Sammanfattningsvis handlar det s.a.s. om "kolliderande" anspråk här, så att även om arbetsgivaren kan sägas ha "rätt" att använda detta emot dig har även du ett giltigt anspråk gentemot arbetsgivaren. Hovrätten uttalade i Göta Hovrätts dom i mål nummer B 1976-14 att brottet dataintrång kan innebära en så allvarlig kränkning genom angrepp på en persons frid att skadestånd ska utgå. I brist på närmare information om vilken typ av uppgifter som arbetsgivaren tagit del av här kan jag dock inte gå vidare i en sådan bedömning.Jag hoppas att du med detta fått rättsläget klargjort för dig och önskar dig lycka till! Du är välkommen att höra av dig till mig om du har följdfrågor eller vill att jag sätter dig i kontakt med ett juridiskt ombud att representera dig vid eventuella förhandlingar med din arbetsgivare. Vänligen,

Filma någon utan samtycke

2015-02-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Angående den relativt nya lagen om kränkande fotografering.Om jag förstått det rätt så är kriterierna för denna lag att filmning/ljudupptagning gjorts olovligt (utan samtycke), i smyg, samt i en bostad eller annat privat utrymme.Min fråga är helt enkelt hur lagen fungerar om det är ens egen bostad det gäller. Får man inte som fastighetsägare smyga upp mobilen och börja filma en person som vistas i ens fastighet om personen inte är medveten om att man börjat filma eller gett sitt samtycke till det?Om jag däremot säger åt personen att jag nu filmar hen så är det ok att göra det då det sker i min egen fastighet, eller tänker jag helt fel nu?Hur fungerar det om man filmar i någon annans bostad, inte i smyg, men utan att fastighetsägaren ger sitt samtyckte till det? Vad kan fastighetsägaren göra förutom att avvisa mig från platsen och eventuellt tillkalla polis då man gjort sig skyldig till hemfridsbrott när man vägrat lämna fastigheten.Säg att jag filmar i någon annans bostad, inte i smyg men utan deras samtycke, de säger åt mig att jag inte får göra det och sedan avvisar de mig från platsen. Får jag behålla det jag filmat fram tills dess att de bett mig att inte filma? Vad kan polisen göra åt det om de tillkallas till platsen? Har de rätt att beslagta min film eller utrustning utan beslut från åklagare?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelsen du frågar om finns, som du säkert listat ut, i brottsbalken 4 kap 6a § (se https://lagen.nu/1962:700#K4P6aS1) och vad gäller beslag finns regler i rättegångsbalkens 27 kap (se https://lagen.nu/1942:740#K27). För att det ska bli tal om kränkande fotografering i lagens mening krävs precis som du skriver att filmningen sker utan samtycke från den som filmas, i hemlighet och på ett integritetskänsligt område. Lagtexten nämner särskilt bostaden som ett sådant område, det spelar ingen roll vilken eller vems bostad det är frågan om. Även om man själv äger bostaden kan man göra sig skyldig till kränkande fotografering om man filmar någon i smyg. Om man däremot filmar någon öppet, dvs inte i hemlighet, kan inte brottet kränkande fotografering bli aktuellt. De som filmas kan ju då undvika detta genom att avlägsna sig eller, i ditt exempel, avvisa filmaren från platsen. Sker filmandet under hänsynslösa former skulle det möjligen bli tal om brottet ofredande (BrB 4:7). Skulle du öppet filma någon i dennes bostad har personen som du säger rätt att avvisa dig om hen inte vill bli filmad. Vägrar du att avlägsna dig gör du dig mycket riktigt skyldig till hemfridsbrott (BrB 4 kap 6 §). Om polis tillkallas kan de ha rätt att gripa dig pga hemfridsbrottet enligt rättegångsbalken 24 kap 7 §. Det är alltså inte själva filmandet (om det inte gjorts på ett hänsynslöst sätt) som grundar polisens gripande. Vid gripandet har polisen rätt att ta föremål i beslag (RB 27 kap 4 § 1 st) men om beslaget ska kvarstå ska därefter prövas så snabbt som möjligt hos åklagare/förundersökningsledare (3 st). Under dessa omständigheter kan alltså din film tas i beslag direkt på plats av polisen.Hoppas du fick svar på dina funderingar!

Att hota med att polisanmäla - brottsligt?

2015-03-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om jag bevittnar ett pågående brott och säger till vederbörande som begår brottet att jag kommer polisanmäla om de inte upphör. Är detta straffbart i form utav utpressning, hot eller olaga hot?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I 4 kap. 5 § brottsbalken framgår att den som hotar någon annan med en brottslig gärning ska dömas för olaga hot. Eftersom det inte är olagligt att anmäla ett brott, kan den som hotar med att polisanmäla inte dömas för olaga hot.Vidare framgår i 4 kap. 4 § brottsbalken att den som förmår någon annan att göra, tåla eller underlåta något genom att hota med att anmäla personen, ska dömas för olaga tvång, om det är otillbörligt. Det kan tilläggas att om den personen som hotar får en ekonomisk vinning och den hotade personen får en ekonomisk förlust, ska det dömas för det allvarligare brottet utpressning (9 kap. 4 § brottsbalken).Den avgörande frågan är om det är otillbörligt att hota med att polisanmäla i den beskrivna situationen. Endast en domare kan ge ett slutgiltigt svar utifrån de aktuella omständigheterna. Rent generellt kan dock sägas att det oftast inte är otillbörligt om den andre ställs inför alternativet att betala ett skäligt skadestånd och att det är otillbörligt om syftet är att skada den andre.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Olovligt "snokande" i mobil och personliga tillhörigheter

2015-03-09 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag dejtade en man som har två barn en på 11 och en på 16. Efter ett tag blev vi sambos och det tycker inte 16 åringen om. Och när jag var ute med hunden så passa hon på att gå i genom mina personliga tillhörigheter samt min mobil. (För att kolla upp mig ) som hon själv hade till förklaring.. nu undrar jag om hon inte har gjort sig skyldig till brott?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Det brott som ligger närmast till hands är dataintrång (4 kap. 9 c § BrB) och ofredande (4 kap. 7 § BrB). Ofredande förutsätter att du är medveten om "ofredandet" när det sker, det kan således inte vara ofredande om du först efteråt får reda på att hon gått igenom dina tillhörigheter utan i det här fallet torde det krävas att du upptäckte henne medan hon fortfarande snokade, alternativt att det var hon som berättade det för att få dig att må dåligt. Gällande mobilen torde dock förutsättningarna för dataintrång vara uppfyllda. Hovrätten har i ett rättsfall (RH 2004:40) uttalat att "S.J. [skall] dömas för dataintrång genom att han gemensamt och i samförstånd med andra olovligen har berett sig tillträde till målsägandens hemsida på Lunarstorm samt olovligen har tagit del av hennes e-post". Att gå igenom en mobil som innehar mail (nu vet jag inte om din har det men det får anses vanligt idag) torde således utgöra "dataintrång". Även andra, liknande, förfaranden torde falla under brottet. Mig veterligen finns inget prejudicerande rättsfall om SMS men även läsande av sms torde utgöra dataintrång.Det kan även tilläggas att brottet "brytande av post- eller telehemlighet" inte är tillämpbart då det endast ger ett skydd medan meddelandet fortfarande skickas.

Intrång i förvar vid öppnande av bankfack?

2015-02-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min fråga är detta, om man lägger ett kuvert med namn på i ett bankfack med t.ex. ett viktigt brev till denna person eller pengar, foton. Innehåll som ingen annan skall få se, får då någon i bankpersonalen eller någon i syskonskaran öppna detta?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar på din fråga så utgår jag från att du har placerat föremålet i bankfacket, och att din överenskommelse med banken inte tillåter någon annan än dig att ha tillgång till bankfacket. Det finns en straffbestämmelse i Brottsbalken som stämmer väldigt väl in på den situation som du beskriver, nämligen intrång i förvar enligt 4:9 BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K4P9S1). Enligt bestämmelsen så är det nämligen straffbart för någon att olovligen bryta brev, telegram eller i annat fall bereda sig tillgång till något som är förseglat eller under lås eller eljest tillslutet. Paragrafens tillämpning förutsätter dock att det inte rör sig om brytande av post- och telehemlighet i 4:8 BrB, eftersom att intrång i förvar är så kallad subsidiär i förhållande till bestämmelsen om brytande av post- och telehemlighet (vilken kan utläsas av formuleringen "utan att fall är för handen som i 8§ sägs"). Vi kan dock snabbt konstatera att 4:8 BrB inte är tillämplig eftersom att det i ditt fall inte rör sig om ett brev eller meddelande som skickas med posten, varför vi kan återgå till 4:9 BrB igen. Bestämmelsen i 4:9 BrB om intrång i förvar gäller alltså både för brev och andra utrymmen som är förseglade med lås, till vilken kategori som ett bankfack kan räknas. En förutsättning för straffbarhet är att handlingen förvaras tillsluten, med vilket menas att handlingen antingen måste vara förseglad eller förvaras under lås. Det är således väldigt tydligt att ett förseglat brev som förvaras i ett låst bankfack omfattas av bestämmelsen, men även foton och övriga föremål som du beskriver som förvaras i bankfacket omfattas, eftersom att redan intrånget i det låsta bankfacket är straffbart. Med detta sagt, så är det alltså i normalfallet straffbart för någon annan att ta sig in i bankfacket och öppna ett förseglat brev som förvaras där, en gärning med ett straffvärde från böter till fängelse i högst två år. Det kan dock förekomma att det avtal som du slutit med banken vars bankfack värdesakerna ligger i innehåller andra bestämmelser, såsom att personalen har rätt att öppna bankfacket i vissa särskilda situationer. Om ett sådant avtal skulle föreligga som du har ingått, så gäller istället avtalet framför brottsbalkens bestämmelser i de situationer som har reglerats i avtalet. Detsamma gäller förstås om du som innehavare av bankfacket skulle ge ditt samtycke till att bakfacket öppnas till någon, t.ex. genom en fullmakt eller liknande. Hoppas att detta var ett tillräckligt svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Olaga hot med ett indirekt hot

2015-02-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan, det är såhär att jag och mina vänner var på fest i helgen och det hela urartade sig totalt, jag hoppar över detaljer och går direkt till saken. Min vän hade tappat sina nycklar och en tjej hade hittat dem och gick runt och frågade folk vems nycklar det var. När hon kommer till min vän får hon för sig att hon kaxar upp sig och vägrar ge tillbaka nycklarna. Det hela spårar och för att komma till saken så hörde folk hur den här tjejens pojkvän säger "Nästa gång är det inte bara nycklarna som ryker, utan hennes liv". Jag och min vän hade dock åkt hem då men det fanns flera kvar som hörde det och vi tolkar det som ett indirekt mordhot. Min fråga är om han skulle kunna straffas för det?Med vänlig hälsning
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. En person döms för olaga hot om han eller hon hotar med brottslig gärning som är ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos den hotade, annan eller egendom (4 kap. 5 § brottsbalken). Det krävs att hotet är allvarligt menat för att vara brottslig. Vidare räcker det att hotet typiskt sett framkallar allvarlig fruktan, vilket innebär att den hotade, i det konkreta fallet, inte måste ha känt en sådan rädsla. Emellertid kan din inställning och uppfattning i det enskilda fallet ändå ha betydelse. Om du exempelvis inte blir rädd därför att du vet att hotet inte är allvarligt menat eller därför att du ställer dig likgiltig till hotet eller därför att du enkelt kan avstyra hotets förverkligande, är kraven för olaga hot inte uppfyllda. Vidare krävs, för att olaga hot ska föreligga, att hotet har kommit till den hotades kännedom. Givetvis är det allvarligt att hota någon om livet, men fråga är i vilket sammanhang detta skett. Om personen som mottog hotet, i ditt fall, känt, eller typiskt sett borde känt, en allvarlig fruktan, hade det kunnat vara fråga om olaga hot, men förmodligen kände den personen ingen allvarlig rädsla för detta indirekta hot. Det torde även vara svårt att hävda att killens hot var allvarligt menat i den sinnesstämningen som då rådde. Det torde härav vara svårt att försöka få in killens agerande under bestämmelsen för olaga hot. Vänliga hälsningar,