Cecilia Lindström |Hej! Tack för din fråga. Att olovligen (viktigt att det sker utan tillåtelse!) ta del av innehåll på en data eller mobil enhet, alltså bland annat att läsa e-post och liknande, kan vara att bedöma som dataintrång. 4 kap 9 a § Brottsbalken. MVH Cecilia

Sebastian Caicedo Gordh |Hej och tack för din fråga! Brottet olaga intrång är reglerat i brottsbalken 4 kap. 6 § andra stycket: "Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter." En föreläsningslokal räknas som "annan byggnad" i lagens mening. Det krävs dock även att intrånget/kvarstannandet har skett "obehörigen". Är det fråga om en plats dit allmänheten har tillträde, exempelvis en mataffär under dagtid, kan det inte vara frågan om ett obehörigt intrång/kvarstannande. Universitetsföreläsningar är i regel offentliga, vilket gör att det inte heller kan bli fråga om ett obehörigt intrång (och därmed inte ett olaga intrång) om man går in på en föreläsning utan att vara kursdeltagare. Om det däremot _skulle_ finnas någon typ av inpasseringskontroll kan det sannolikt bli frågan om olaga intrång om man egentligen inte har rätt att komma in på föreläsningen men lurar sig in eller vägra lämna lokalen vid tillsägelse. I så fall är man ju där obehörigen. Det går inte att göra en jämförelse med rätten att spela in en föreläsning för privat bruk eftersom det är upphovsrättslig fråga och inte en straffrättslig. Detta rör alltså ett annat rättsområde och har inte med frågan om olaga intrång att göra. Jag hoppas att jag har besvarat din fråga. Återkom gärna om det är något mer du undrar över. Med vänlig hälsning,

Linda Olsson |Hej, Tack för din fråga! Situationen du beskriver torde falla in under brottet ofredande, som regleras i 4 kap 7 § Brottsbalken (BrB), se https://lagen.nu/1962:700. Någon kan dömas för ofredande om denne handgripligen antastar eller med skottlossning, stenkastning eller annat hänsynslöst beteende ofredar annan. Som ”annat hänsynslöst beteende” räknas bland annat att trakassera någon genom telefonpåringningar och sms. Jag skulle rekommendera din vän att polisanmäla dessa händelser. Din vän kan även ansöka om att tjejen som trakasserar honom skall få kontaktförbud. Förutsättningarna för kontaktförbud framgår av lagen (1988:688) om kontaktförbud, https://lagen.nu/1988:688. Med kontaktförbud menas att en person meddelas förbud att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att förfölja denna person. Enligt lagens 1 § 2 st. får kontaktförbud meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen som avses i förbudet kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Enligt 4 § får kontaktförbud meddelas för viss tid, i regel för högst ett år. Kontaktförbudet kan sedan förlängas med högst ett år i taget. Om man vill ansöka om att någon skall få ett kontaktförbud skall man vända sig till allmän åklagare då denne prövar dessa frågor, se 7 §. Enligt 24 § kan den som bryter mot kontaktförbudet dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Med vänlig hälsning,

Chabo Afrim |Hej och tack för din fråga! Inledningsvis vill jag påpeka att trakasserier tar främst sikte på uppträdande som kränker en person - om kränkandet beror på kön, könsidentitet, religion,funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För övrigt torde detta omfattas av brottet ofredande (Brottsbalken 4:7, https://lagen.nu/1962:700). En gärning utgör ofredande om den innebär ett hänsynslöst beteende - vilken denna torde innebära.

Chabo Afrim |Hej och tack för din fråga! I princip kan man inte ”ångra” ett fullbordat brott. Om du uppsåtligen begår ett brott spelar det vid ett senare tillfälle ingen roll att det visade sig vara ett misstag, att du och målsäganden är vänner eller att det skedde under alkoholpåverkan. Påföljden för hemfridsbrott är böter (BrB 4:6, https://lagen.nu/1962:700). Jag antar att det rör sig om förundersökningsstadiet. Förundersökningen behöver inte genomföras om det ändå finns tillräckliga skäl för åtal och det gäller ett brott som inte kan antas föranleda någon annan påföljd än böter (RB 23:22, https://lagen.nu/1942:740). Dessutom kan förundersökningen läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader (RB 23:4a, https://lagen.nu/1942:740).

Viktor Persson |Hej, och tack för att du kontaktar LawLine med dina frågor. *Fråga 1:* Det beror på var och hur egendomen är placerad. Om den ligger mitt i fikarummet, och chefen å ena sidan går förbi påsen och tittar ner i den så utgör inte detta något olovligt beteende. Men om chefen å andra ser en tillsluten påse som förmedlar ett slags föreställningsinnehåll, öppnar den, och börjar gräva i den, kan detta utgöra intrång i förvar, vilket är brottsligt (4:9 Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K4P9). *Fråga 2:* Först och främst ska sägas att det inte krävs för att en stöld skall fullbordas att gärningsmannen faktiskt tillägnat sig saken i fråga. Brottet kan anses fullbordat redan vid tillgreppet, förutsatt att gärningsmannen då har uppsåt att tillägna sig det tagna. Men i detta fall behöver inte detta betyda att stölden varit fullbordad, eftersom det är oklart om personen i fråga genom att stoppa ner handskarna i sin lunchpåse, därigenom uteslutit arbetsgivaren dennes besittning till handskarna. För fullbordad stöld krävs nämligen att arbetsgivarens besittning har avskurits, och det kan man ju fråga sig om den gjort eftersom handskarna hela tiden befunnit sig på arbetsplatsen. Vad det gäller frågan om ett vittnesmål räcker för en fällande brottmålsdom: det krävs att åklagaren genom sin bevisning klargör att det står ”utom rimligt tvivel” att den misstänkte begått brottet för att han ska kunna dömas. Och detta är ett mycket högt ställt beviskrav. Om man skulle översätta beviskravet i numeriska termer skulle det krävas att det var ungefär 98 % sannolikt att den misstänkte begått brottet för att han skulle kunna dömas. Detta betyder att det kan bli svårt för en åklagare att styrka sitt åtal med endast ett vittne och när ord står mot ord. *Fråga 3:* Åklagaren, undersökningsledaren, eller rätten får besluta om husrannsakan om det finns ”anledning att anta” att brott med fängelse i straffskalan begåtts; och stöld har fängelse i straffskalan (28:1 Rättegångsbalken, https://lagen.nu/1942:740#K28P1). Det krävs alltså inte en särskilt stark misstanke om att brott begåtts för att det ska bli möjligt att besluta om husrannsakan. Svaret på frågan får alltså bli att det kan beslutas om en husrannsakan – även för brott som begåtts tidigare – om misstankegraden är tillräckligt stark.

Chabo Afrim |Hej och tack för din intressanta fråga! När någon olovligen intränger där någon annan har sin bostad begår denne hemfridsbrott enligt BrB 4:6 (lagen.nu/1962:700). Vad gäller hemfridsbrott som inte är grovt får åtal väckas av åklagare endast om målsäganden angiver brottet till åtal eller om det är påkallat ur allmän synpunkt. I princip skall man i förevarande situation ringa polisen, annars finns det risk att åtalas för brott. Föreligger det en nödsituation kan detta föranleda ansvarsfrihet enligt BrB 24:4. Detta kräver dock att fara hotar liv, att faran är närstående (dvs. ”aktuell”) samt att det för övrigt inte är oförsvarligt att agera på det sättet.

Linda Olsson |Hej, Tack för din fråga! Att din exmake hotar dig kan ses som olaga hot enligt 4 kap 5 § Brottsbalken (BrB). Med olaga hot menas att någon lyfter vapen mot annan eller hotar med en brottslig gärning, t ex att gärningsmannen hotar att denne skall döda eller skada en annan person. Hoten kan även rikta sig mot en annan person eller egendom. Att hota att skada någons barn, förälder, djur, bostad m.m. kan alltså också ses som olaga hot. För att någon skall dömas för olaga hot skall det vara fråga om hot av allvarligare slag. Det är tillräckligt att den som blir hotad känner allvarlig rädsla för att hoten skall verkställas. Du beskriver även att din exmake skickar elaka sms till dig, vilket kan ses som förolämpning enligt 5 kap 3 § BrB. Med förolämpning avses handlingar som uteslutande är ägnade att såra en annan persons ärekänsla, t ex genom att använda skällsord och beskyllningar. Om din exmake skickar väldigt många sms och/eller trakasserar dig på annat sätt kan det istället ses som ofredande enligt 4 kap 7 § BrB. Med ofredande menas att handgripligen antasta annan (t ex genom att knuffa eller slita i kläder) eller genom skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende ofreda någon annan. Att t ex störa en annan persons nattro genom telefonpåringningar kan ses som ofredande. Det finns möjlighet för dig att ansöka om att din exmake skall få kontaktförbud. Kontaktförbud kan beviljas om det finns risk för att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan. Kontakta en åklagare om du vill att din exmake skall beläggas med kontaktförbud. Om kontaktförbudet beviljas får din exmake inte besöka, kontakta eller följa efter dig. I vissa fall kan kontaktförbudet utvidgas och även kombineras med elektronisk övervakning. Kontaktförbudet gäller en viss tid (högst ett år) och kan förlängas med max ett år i taget. Kontaktförbud regleras i lagen (1988:688) om kontaktförbud. Du nämner även att du vill flytta till en större stad med er gemensamma dotter, men att din exmake inte tillåter det. Frågor om barn vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap föräldrabalken (FB). Eftersom du har ensam vårdad över dottern är det du som beslutar i juridiska frågor kring barnets personliga angelägenheter, t ex vart dottern skall bo någonstans, se 6 kap 11 § FB. Du behöver alltså inte din exmakes tillåtelse att flytta till en annan stad. Däremot har din dotter rätt till umgänge med sin far eftersom de inte bor tillsammans. Enligt 6 kap 15 § FB har barnets föräldrar ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses. Det framgår inte hur långt du planerar att flytta och om detta skulle försvåra dottern umgänge med fadern. Din exmake inte tvinga dig att bo kvar i din nuvarande stad. Däremot kan han ansöka om delad eller enskild vårdad av dottern. Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge skall barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall man ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, se 6 kap 2 a § FB. Med vänlig hälsning,