Allmän juridisk rådgivning

2017-08-29 i Rättshjälp
FRÅGA |Till Lawline JuristbyråHej! 2017-08-28Är det möjligt att få ett inledande kostnadsfritt möte.Detta för att förklara mitt ärende. Det gäller mitt ombuds ansvarsförsäkring som är tecknat hos Zurich försäkringsbolag.Efter en lång tids skriftväxling med Zurich hänvisar de till allmän domstol.Jag önskar rådgivning om det är meningsfullt att gå vidare till allmän domstol med hjälp av Lawlines jur. kand.Tacksam för svarMed vänlig hälsning
Patrik Martinson |Hej,Behöver du hjälp med försäkringsjuridik rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka

Överklaga rättshjälpsbeslut

2017-07-31 i Rättshjälp
FRÅGA |Har just fått avslag på en rättshjälspansökan i Malmö Tingsrätt. Formulering på avslaget var väldigt oneutralt, skulle kunna beskrivas som oförskämt. Min fråga är om jag kan flytta målet från Malmö tingsrätt till rätten där jag faktiskt bor, Stockholm, då jag uppfattar detta som att rätten i Malmö inte är neutrala och kan alltså inte hantera frågan utan jäv. Tvisten gäller vårdnad och umgänge av barn som är 11 år och också haft sin hemvist i Stockholm. Barnet bor ej i Malmö nu, och ej heller motparten då de har flyttat till Danmark.
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som så att du funderar på vad du kan göra åt ett beslut om avslag på en rättshjälpsansökan. Till att börja med regleras dessa frågor i rättshjälpslagen (RhjL) och rättegångsbalken (RB). Som huvudregel ska beslut om att bevilja rättshjälp fattas av domstol om ärendet handläggs vid domstol och i övriga fall av Rättshjälpsmyndigheten. Eftersom att vårdnadstvisten troligtvis väcktes och påbörjades vid Malmö tingsrätt, så är det den tingsrätten som även handlägger och fattar beslut i rättshjälpsfrågan. (39 § RhjL) Om domstolen finner att det i enlighet med rättshjälpslagen inte föreligger skäl att bevilja rättshjälp, avslås ansökan om rättshjälp genom ett s.k. icke-slutligt beslut. Ett icke-slutligt beslut får som huvudregel endast överklagas i samband med ett överklagande av dom eller ett slutligt beslut (exempelvis då Malmö tingsrätt meddelar dom i vårdnadstvisten, vilket är ett slutligt beslut). Dock finns det undantagsregler till detta. Domstolsbeslut i rättshjälpsfrågor kan och får nämligen överklagas särskilt om tingsrätten i beslutet har: 1. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan, 2. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit eller 3. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen i annat fall än som avses i ovanstående punkt 1 och 2. (43 § 1 stycke RhjL, 49 kap. 3 § 2 stycke, 49 kap. 5 § p. 5, 7 och 8 RB). För att kunna överklaga domstolsbeslutet i rättshjälpsfrågan enligt ovanstående punkt 2 och 3, måste du först anmäla missnöje, om det är så att beslutet har meddelats under rättegången. Missnöjesanmälan skall göras genast och annars inom en vecka från den dag då du fick del av beslutet. Om du försummar detta har du tyvärr inte längre rätt att överklaga beslutet.(49 kap. 6 § RB). Själva överklagan ska sedan ske skriftligen till Malmö tingsrätt inom tre veckor från den dag som beslutet meddelades. (52 kap. 1 § RB). Sammanfattningsvis så kan du alltså inte själv välja att flytta målet till en annan tingsrätt. Det är den tingsrätt som målet pågår vid som har behörighet att besluta och döma i målet, såvida tingsrätten själv inte gör en annan bedömning. Gällande jävsfrågor är detta något som enbart kan prövas av rätten självmant. Det som du däremot kan göra är att överklaga Malmö tingsrätts beslut om avslag på din rättshjälpsansökan. Tänk då på att det är viktigt att du gör en missnöjesanmälan innan och att du överklagar inom tidsfristen om tre veckor. Om du har frågor på hur du ska gå tillväga för att göra detta så kan du vända dig till Malmö tingsrätt eller till Rättshjälpsmyndigheten. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Vad gör man vid misstänkt avtalsbrott?

2017-05-17 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej!Jag har blivit lurad på nästan alla mina besparingar utav ett utländskt binär option företag. Han som är min account manager har sagt på telefon att alla mina pengar är försäkrade och nu efter att jag har förlorat två gånger så säger han att jag bara va försäkrad den första gången. Jag har spelat in när han säger att mina pengar är försäkrade så jag har bevis på att han ljuger.
Lenita Pettersson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Du har inte angett någon fråga. Om du behöver hjälp med upprättande av stämningsansökan rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Hur får man en offentlig försvarare?

2016-12-25 i Rättshjälp
FRÅGA |Hur ska man göra en ansökan om offentlig försvarare om man är misstänkt för brottet ofredande❓Finns särskild blankett❓Skall man redan i ansökan ange att man pga av allvarlig ohälsa inte kan sköta sitt eget försvar❓Krävs läkarintyg för detta❓Får man inte offentlig försvarare redan under förhören när man är delgiven misstanke om brott❓
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Den som hörs som skäligen misstänkt ska bli underrättad om sin rätt till offentlig försvarare, se 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948). Från det att personen blivit delgiven skälig misstanke för brott kan denne när som helst vända sig till antingen förundersökningsledaren (oftast en åklagare men kan även vara en polis) eller till tingsrätten där målet är uppe för avgörande, om åtal väckts, för att begära en offentlig försvarare, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 21:4 2 st. Förundersökningsledaren har en skyldighet att vidarebefordra begäran till tingsrätten som fattar beslut om en offentlig försvarare ska utses eller inte, se RB 23:5. Den som är skäligen misstänkt behöver inte fylla i någon blankett utan begäran är formlös. Det räcker med att denne muntligen framställer sig begäran. I RB 21:3a 1 st. anges huvudförutsättningarna för att rätten ska bevilja en begäran om offentlig försvarare. Om den misstänkte är anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare utses. En offentlig försvarare ska också utses om brottet personen är misstänkt för har en straffskala där lägsta straffet är fängelse sex månader. Ofredande har en straffskala som börjar på böter, det är alltså inte säkert att rätten skulle bevilja en begäran om inte andra omständigheter talar för att en offentlig försvarare ska utses. Andra omständigheter som talar för att en offentlig försvarare ska utses kan vara utredningens karaktär, om brottet troligtvis kommer leda till fängelsestraff trots att böter finns med i straffskalan eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör, se RB 21:3a 2 st. Är någon av dessa omständigheter uppfyllda har åklagaren en skyldighet att göra en begäran hos rätten om att en offentlig försvarare ska utses till den misstänkte, även om den misstänkte själv inte begärt en offentlig försvarare. Ibland kan den misstänktes behov tillgodoses tillräckligt genom att denne ges möjlighet till rådgivning enligt 4-5 §§ rättshjälpslagen (1996:1619).Förundersökningen måste ha kommit så långt att den misstänkte blivit underrättad om skälig misstanke för brott för att det ska bli aktuellt att utse en offentlig försvarare. Anser åklagaren att något av förhållandena i RB 21:3 a 2 st. är uppfyllda kommer denne göra en framställning hos tingsrätten om att en offentlig försvarare ska utses även utan den misstänktes begäran, då får man en offentlig försvarare redan under förhören. Annars krävs som sagt att den misstänkte själv framställer en begäran hos åklagaren. Begäran har inga formkrav och den misstänkte kan som argument framföra sin allvarliga ohälsa som ett personligt förhållande som påkallar att begäran godkänns. Dock är detta inget krav och något läkarintyg krävs inte men det stärker såklart trovärdigheten. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för rättshjälp och andra möjligheter till ersättning

2017-08-06 i Rättshjälp
FRÅGA |Har haft en arvstvist med min sambos 4 barn, vilka han inte träffas på 27 år. Han tog sitt liv i januari och de hävdar trots att de inte känt honom att vi inte var sambo. Trots att vi bott på samma adress i 8 år. De tog in en boutredare och efter mycket om och män har jag nu löst ut dem med 115.000 kr var. Så nu ska boutredaren och min advokat ha sina arvoden. Det lär sluta på över 150.000 kronor har jag rätt till någon rättshjälp från hemförsäkring eller något annat ställe? Tacksam för svar
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättshjälp innebär att man kan få hjälp av staten att betala delar av kostnaderna i en rättslig angelägenhet. (2 § Rättshjälpslagen)Det finns ett flertal förutsättningar som alla ska vara uppfyllda för att rättshjälp ska kunna beviljas (2 § Rättshjälpslagen): 1. Rättshjälp får beviljas en person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kronor. (6 § Rättshjälpslagen). För att ta fram det ekonomiska underlaget beräknar man summan av årsinkomst, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda. (38§ Rättshjälpslagen) 2. Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta inte kan tillgodoses på annat sätt.(7 § Rättshjälpslagen). Enligt rättshjälpslagen kan man alltså även få rådgivning i sammanlagt högst två timmar. Rådgivningen lämnas mot avgift men kan sättas ned till hälften om rättssökandens ekonomiska förhållanden ger anledning därtill. (4 § Rättshjälpslagen) 3. Rättshjälp får endast beviljas om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse är skäligt att staten bidrar till kostnaderna.(8 § Rättshjälpslagen) 4. Rättshjälp får inte beviljas om den rättssökande har eller borde ha haft en rättsskyddsförsäkring. (9 § Rättshjälpslagen)I de allra flesta hemförsäkringar så ingår rättsskyddsförsäkring vilket alltså inte är samma sak som rättshjälp. Eftersom rättshjälp inte får beviljas om du har en rättsskyddsförsäkring skulle jag först och främst rekommendera dig att se efter i ditt hemförsäkringsavtal för att se om du har rättsskyddsförsäkring. Exakt vad denna i så fall omfattar kan jag tyvärr inte uttala mig om utan detta framgår troligen av försäkringsavtalet. Om detta inte framgår av försäkringsavtalet rekommenderar jag dig att kontakta ditt försäkringsbolag för vidare information.Om du inte har någon rättsskyddsförsäkring i din hemförsäkring kan du ha rätt till rättshjälp om övriga förutsättningar ovan också är uppfyllda. Om du beviljas rättshjälp får du betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Resten betalas av staten. Hur stor andel du själv får betala beror av dina ekonomiska förhållanden. Om du vill ha mer information om vilka avgifter som gäller rekommenderar jag dig att kontakta Rättshjälpsmyndigheten.Sammanfattning Utifrån informationen i din fråga kan jag tyvärr inte uttala mig om huruvida du har rätt till rättshjälp eller inte. Först och främst rekommenderar jag dig att kontakta ditt försäkringsbolag för att se om du har en rättsskyddsförsäkring i din hemförsäkring och vad denna i så fall innefattar. Om du inte har någon rättsskyddsförsäkring kan du ansöka om rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten och du kan beviljas detta om alla förutsättningar ovan är uppfyllda.Hoppas detta besvarade dina frågor, om inte eller om något är otydligt får du gärna kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med Vänlig Hälsning

Fråga om offentlig försvarare

2017-05-22 i Rättshjälp
FRÅGA |hej, jag ska snart ha rättegång där jag är misstänkt i målet, jag har även erkänt brottet gäller skadegörelse med skador på 2000 kr. Tingsrätten har gjort bedömningen att ja inte är i behov av någon advokat vad innebär detta?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Enligt 21 kap 3 § rättegångsbalken (1942:740) kan domstol utse en offentlig försvarare för en tilltalad. Det är domstolen som gör bedömningen om det är nödvändigt. Vid bedömningen av om den tidigare tilltalade är i behov av försvarare beaktar domstolen brottets beskaffenhet, den tidigare tilltalades personliga förhållanden och vilka utredningsåtgärder som ska vidtas.Vanligtvis utses inte en offentlig försvarare om brottet är sådant att straffet brukar bli böter. Vid mindre allvarliga brott utser domstolen offentlig försvarare endast om det särskilda skäl för det. Om den tilltalade har vid mindre allvarliga brott erkänt är det vanligt att någon försvarare inte behöver förordnas. Om påföljden för brottet kan tänkas bli fängelse i mer än sex månader, förordnas vanligtvis offentlig försvarare.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Möjlighet att få hjälp med köständer genom rättshjälp

2017-02-22 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! Jag har hamnat en entreprenadtvist (privatperson vs. entreprenadfirma) och har anlitat en advokatfirma men timarvodet är alldeles för kostsamt i längden, försäkringsbolaget täcker inte upp helt. Finns det något billigare sätt? Kan man ansöka om att få en advokat tilldelad av tingsrätten för en standardiserad rättshjälpstaxa?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man hamnar i en tvist kan man få hjälp med kostnaderna som uppstår på två sätt:1. Genom sitt försäkringsbolag om man har rättsskydd i sin försäkring.2. Genom rättshjälp som regleras i rättshjälpslagen (se lagen här).Rättshjälp innebär kort sagt att staten hjälper dig att betala dina kostnader.Rättshjälp får ges till en person som till exempel hamnat i en domstolstvist om de allmänna förutsättningarna för rättshjälp är uppfyllda (6-8 §§). Till exempel får personen som ansöker om rättshjälp inte ha ett ekonomiskt underlag som överstiger 260 000 kr. För att ta fram det ekonomiska underlaget beräknar man summan av årsinkomst, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda (38 §). I frågan så uppfattar jag det som att du redan har en försäkring med rättsskydd som du utnyttjat och då kan du tyvärr inte ansöka om rättshjälp. Rättshjälp får inte beviljas om personen har en rättsskyddsförsäkring som omfattar den uppkomna angelägenheten (9 §). I ditt fall förutsätter jag att din försäkring omfattar tvisten du hamnat i med tanke på informationen i frågan. Det finns tyvärr inte heller några andra sätt för att få hjälp med de höga ombudskostnader som kan uppkomma.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Skadeståndstalan i tvistemål samt fråga om målsägandebiträde

2016-12-04 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej jag undrar hur man går tillväga när man ska kräva ett skadestånd vid en trafikolycka där jag är oskyldig och personen blivit dömd till 70 dagsböter. Med lång sjukskrivning och men för livet. Åklagaren valde att inte ta med mitt krav vid dömande utan jag får själv driva mitt mål enskilt till personen. Hur får man ett målsägande biträde och hur går man vidare rent praktiskt.
Carla Zachariasson |Hej!Eftersom åklagaren valde att inte ta med ditt anspråk i brottmålet kan tingsrätten pröva skadeståndsfrågan i ett tvistemål. Det du måste göra rent praktiskt är att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (se närmare om innehåll och kostnader här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ ). Rättegången i tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen försöker rätten utreda var parterna står och om om de kan komma till en uppgörelse (en förlikning). Om inte kommer en huvudförhandling äga rum, där tingsrätten prövar frågan baserat på vad parterna för fram i målet. Som en generell princip i tvistemål gäller att det är den som påstår något som har bevisbörda för detta, d.v.s. du måste visa för rätten att din motpart åsamkat dig skada och att du därmed har rätt till skadestånd. Att din motpart blivit dömd i brottmålet betyder inte automatiskt att du kommer vinna tvistemålet, utan domstolen prövar frågan om skadestånd separat (även om brottmålet kan ha viss betydelse som bevis). Vad gäller frågan om målsägandebiträde är det rätten som förordnar detta. Ett målsägandebiträde är dock i huvudsak avsett för brottsoffer som blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Du har däremot alltid en rätt att ha ett rättegångsombud (se 12 kap rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740#K12 ), men du står själv för dessa kostnader. Att uppmärksamma är att motparten får stå för dina rättegångskostnader om du vinner målet (och tvärtom), se 18 kap rättegångsbalken ( https://lagen.nu/1942:740#K18 ). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,